Ärendehantering

Definition/Inledning

Patientutredningoch uppföljning definieras som en vårdprocess där en professionell hjälper en patient eller klient att utveckla en plan som samordnar och integrerar de supporttjänster som patienten/klienten behöver för att optimera hälso- och sjukvården och psykosociala möjliga mål och resultat. [1] Ärendehanteringsprocessen hjälper patienten och deras familj att navigera genom en komplicerad uppsättning tjänster och stöd som finns tillgängliga inom en förmånsplan, en organisation eller institution och deras samhälle. När det gäller kostnadseffektiv resultatanalys, Hudon et al. fann att cirka 10% av patienter står för cirka 70% av alla sjukvårdskostnader. [1] Statistik [publikationstyp] visar att 5% av akutmottagningspatienterna står för 30 till 50% av akutavdelningsbesök och dessa patienter med högt utnyttjande kan utan framgång försöka möta sin vård och relaterade behov på egen hand vilket ofta är ineffektivt, kännetecknat av överutnyttjande av dyra, eller underutnyttjande och okoordinerad effektiv hälsa sjukvård och sociala tjänster. [1] [2]

Patientutredningoch uppföljning är ofta en del av annan vårdverksamhet som förkroppsligas i termer som vårdhantering, vårdkoordinering, och sjukdomsbehandling. Alla dessa termer har överlappande definitioner och identiteter. Patientutredning och uppföljning är en grundläggande del av dessa andra aktiviteter. Vårdhantering, används ofta i betalarsammanhanget, är något av ett paraplybegrepp och beskriver ett program [publikationstyp] som består av en bred uppsättning aktiviteter och uppgifter som inkluderar hälsovårdsrelaterade aspekter av patientutredning och uppföljning men också sträcker sig till ett brett utbud av tjänster, stöder, fördelar, och rättigheter som spänner över många domäner som patienten/klienten kan ha tillgång till, inklusive hälsosam livsstil livsstilsprogram, fritidsaktiviteter och sociala anrikningsprogram inom en förmånsplan. [3]

Vårdsamordningomfattar också de aktiviteter och uppgifter som ingår i patientutredning och uppföljning men ses i ett bredare programmatiskt sammanhang och diskuteras ofta i befolkningens hälsosammanhang som ett medel för en organisation eller institution som bedriver befolkningshälsostrategier för att hantera de många behoven hos en patientpopulationen, ofta genom att bestämma specifika undergrupper som ska få ärendehanteringstjänster. [3] Till skillnad från vårdhantering och vårdkoordinering är sjukdomsbehandling en smalare blankett [publikationstyp] av patientutredning och uppföljning. Det är vanligtvis patientutredning och uppföljning riktad mot vissa patientgrupper som alla delar en gemensam diagnos eller tillstånd. Till exempel, patienter med ledinflammation eller patienter efter ledbytesoperation kan erbjudas ett diskret sjukdomshanteringsprogram under en viss period. [3] De yrkesverksamma som bedriver patientutredning och uppföljning beskrivs som servicemäklare, servicekoordinatorer eller systemnavigatörer. [4]

Eftersomhälsa sjukvård ofta jämförs med en resor, andra metaforer som resekamrat, resebyrå, och reseguide används som försöker fånga inte bara ärendehanteringens centralitet till hälsovårdsresan utan också behovet av navigationshjälp för att hjälpa till att forma resplanen för sjukvårdsresa för patienten/klienten. [4]

Komponenternai patientutredning och uppföljning är många. Hudon m.fl. sammanfatta flera beskrivningar av patientutredning och uppföljning inklusive de från Case Management Society of America och National Case Management Network of Kanada och beskriva sex kärnelement som inkluderar patientidentifiering och urvalskriterier, bedömning, vårdplanering tillsammans med målsättning, plangenomförande, planövervakning samt övergång och ansvarsfrihet. [2] Ahmed och Kanter, sammanfattar också liknande ärendehanteringskärnselement listor. [3] [4] Beskrivningar av patientutredning och uppföljning kan dock gå utöver dessa sex kärnelement och omfatta ytterligare aktiviteter och uppgifter som omfattar patientutredning och uppföljning. [3] [4]

Ien litteraturöversikt, Lukersmith et al. identifierade 79 artiklar som identifierade 22 definitioner av patientutredning och uppföljning, beskrev fem modeller, och avgränsade 17 nyckelkomponenter till patientutredning och uppföljning bestående av 69 aktiviteter och uppgifter som inkluderar och bygger på de sex kärnelementen. [5] Denna variation i både definition och beskrivning av patientutredning och uppföljning kan bly till en amorf känsla av patientutredning och uppföljning i ett givet hälsovårdsinitiativ. Det kan också bidra till potentiell rollförvirring och tvetydighet bland dem som bedriver ärendehanteringsverksamhet och uppgifter. De 17 nyckelkomponenter som identifierats i litteraturöversikten inkluderar: fallfynd, etablera rapport, bedömning, planera, navigering, tillhandahållande av vård, genomförande, samordning, övervakning, utvärdering, feedback, tillhandahålla utbildning och information, försvar, stödjande rådgivning, administrering, ansvarsfrihet och utveckling av samhällstjänster. [5]

Eftersompatientutredning och uppföljning är så omfattande som ett koncept och en uppsättning aktiviteter och uppgifter inom hälsa sjukvården, det finns många perspektiv för att förstå och se patientutredning och uppföljning. Patientutredning och uppföljning kan användas av sjukförsäkringsgivare/betalare, sjukhus, hälsosystem, läkarpraxis och samhällshälsoorganisationer. Också, patientutredning och uppföljning kan riktas mot breda populationer av patienter i primärvården med olika kroniska tillstånd eller en mer snävt definierad befolkning av patienter som drabbats av en specifik klinisk omständighet eller sjukdom, såsom patienter med hjärnskada. Patientutredning och uppföljning går från identifiering och engagemang av patienter/klienter genom bedömnings- och vårdplaneringsstegen och kulminerar i att övervaka vården som beskrivs i vårdplanen och i slutändan uppnå de riktade resultaten på ett mätbart sätt. Den grundläggande ingrediensen för patientutredning och uppföljning är planeringen av vård, vilket resulterar i en vårdplan som i huvudsak är färdplanen för en given patient/klient att navigera igenom.

Frågorav oro

Patientutredningoch uppföljning omfattar ett brett spektrum av aktiviteter; därför, det är utmanande att definiera patientutredning och uppföljning som ett diskret ingripande exakt. Förutom, den definitionella variationen i patientutredning och uppföljning och den kliniska miljö där patientutredning och uppföljning sker är också riklig. Lukersmith m.fl. , i sin litteraturöversikt [publikationstyp] av 79 artiklar, identifierade en mängd olika tjänstesektorer och tjänsteinställningar som använder patientutredning och uppföljning. [5] Tjänstesektorerna inkluderar hälsa, social-, kriminalvård, yrkesmässiga, veteraner och juridiska sektorer. Tjänstinställningarna inkluderar offentliga, privata och icke-statliga organisationer som kan stratifieras ytterligare av antalet resurser och stöd. [5]

Beroendepå tjänstesektorn och serviceinställningen, patientutredning och uppföljning sker över ett kontinuum av engagemang som sträcker sig från en relativt kort episodisk typinteraktion som kan erbjudas en patient under och efter en ortopedisk procedur på sluten till en mycket mer holistisk, longitudinell interaktion som kan förekomma i samband med en patient med en allvarlig psykisk hälsa sjukdom som betjänas av en samhällsbaserad organisation under många år.

Denutvecklande och expansiva natur av vad som ska inkluderas i patientutredning och uppföljning har lett till variabilitetsdefinitioner och variation i vad som utgör en ärendehanteringsintervention. Denna tvetydighet kan ofta observeras i litteraturen. Hudon m.fl. genomfört en systematisk analys med 21 artiklar och 89 andra relaterade dokument och identifierade minst fem olika konfigurationer av tjänsteleverans klassificerade som patientutredning och uppföljning i hälso- och sjukvården. [6] Lambert m.fl. karakterisera aktuell litteratur om patientutredning och uppföljning som något av en svart låda, och föreslå att patientutredning och uppföljning är så komplex och variabel i praktiken och definition, att det bör betraktas som en process som utvecklas som kopplar samman sammankopplade åtgärder inom ett komplicerat, anpassningsbart hälsa sjukvårdssystem. [7]

Kliniskbetydelse

Ärendehanteringsprocessensker över tid och i samband med en relation mellan patienten/klienten, ärendehanteraren och de olika vårdgivare och organisationer som interagerar och tillhandahåller tjänster och stödjer. Fallhanteringens process utvecklas när de sex kärnelementen till patientutredning och uppföljning operationaliseras för en given patient/klient i deras specifika kliniska sammanhang. De sex kärnelementen ingår i de långa listorna över 17 komponenter identifierade av Lukersmith et al. och beskrivs nedan. [5]

1. Patientidentifieringoch urvalskriterier: Fallfynd beskriver en process som involverar aktiviteter fokuserade på identifiering av patienter/klienter som för närvarande inte får patientutredning och uppföljning. Upprättande av rapport består i att bygga en interpersonell koppling mellan ärendehanteraren och patienten/klienten.
2. Bedömning: Bedömning avser att konstruera en detaljerad, omfattande förståelse för patienten/klienten som inkluderar, deras hälso- och sjukvård och sociala behov, deras förmåga och de resurser de har tillgång till i sin familj och samhälle.
3. Vårdplaneringtillsammans med målsättning: Planering omfattar de steg som krävs för att bygga en vårdplan som definierar behandlingsmål, uppgifter och åtgärder som behövs för att gå mot dessa mål, tillgång till specifika tjänster och stöd som krävs för att uppnå de angivna mål och slutföra identifieringen av riktade utfall som är specifika för att patienten/klienten. Navigation omfattar den del av ärendehanteringsprocessen där ärendehanteraren hjälper till att vägleda patienten/klienten till tjänster och stöder att känna igen och arbeta för att ta bort hinder som antingen kan förväntas eller de som oväntat uppstår. Tillhandahållande av vård sker när ärendehanteraren också är en del av behandlingsteamet som kan hända i psykisk hälsa. Till exempel, där patientens s/klientens ärendehanterare också kan vara en del av terapiteamet som tillhandahåller rådgivning och kompetensutbildning.
4. Plangenomförande: Implementering, är den del av ärendehanteringsprogrammet där vårdplanen med dess varierande aktiviteter och uppgifter sätts i rörlighet. Samordning är relaterad till navigering men är bredare och hänvisar till den myriad av förenklingar som måste uppstå mellan och bland vårdgivare, serviceinställningar, organisationer och institutioner där patienten/klienten också är fokus och i centrum för denna komponent i ärendehanteringsprocessen.
5. Planövervakning: Övervakning sker genom hela processen och är relaterad till att söka löpande feedback och genomföra uppföljning vid behov av hur vårdplanen implementeras och ger resultat. Utvärderingen är nära relaterad till övervakning men sker vid specifika milstolpar under ärendehanteringsprocessen för att formellt avgöra om vårdplanen hjälper patienten/klienten att uppnå framsteg mot mål och resultat. Feedback som en del av patientutredning och uppföljning innebär kommunikation rygg till tjänsteleverantörerna om deras tjänsters effektivitet. Det stöder i att hjälpa patienten/klienten att göra framsteg enligt definitionen i vårdplanen. Att tillhandahålla utbildning och information omfattar att hjälpa patienten/klienten och deras familj/stödsystem att utveckla en djupare förståelse för relevanta hälsa och hälsovårdsämnen. Advocacy avser aktiviteter som syftar till att ge patienten/klienten möjlighet att bedriva tjänster och stöd och relaterade boende och rätt till deras omständigheter. Stödjande rådgivning beskriver ärendehanterarens ansträngningar att konsekvent ge uppmuntran och emotionellt stöd när vårdplanen utvecklas. Administration omfattar pappersarbete, rapportskrivning, och datainsamling och analys som ingår i det moderna hälsovårdssystemet.
6. Övergångoch urladdning: Övergång beskriver processen när en klient är beredd att röra sig över vårdkontinuumet, beroende på patientens hälsa och behov av tjänster. Klienten kan flyttas hem eller flyttas till en annan anläggning för vidare vård. Urladdning representerar ärendehanteringsprocesskomponenten där patientens/klientens fall når stängningspunkten, mål uppfylls och patientens behov motiverar frånkoppling med ärendehanteringsprocessen. Slutligen sker utveckling av samhällstjänster när ärendehanteringsprocessen avslöjar ett behov eller servicegap inom ett visst samhälle. Då katalyserar ärendehanteraren ansträngningar för att skapa den tjänsten eller supporten för att fylla det gapet.

Patientutredningoch uppföljning handlar om att hjälpa patienter att samordna och navigera genom sin hälsa på ett kostnadseffektivt sätt. Hudon m.fl. identifierade en uppsättning av 5 patientcentrerade positiva resultat som inkluderar förbättring av självhanteringsförmåga, vårdplanens efterlevnad, tillfredsställelse, självrapporterad hälsotillstånd, och upplevd livskvalitet. [6] De identifierade också två resultat på systemnivå: minskning av överanvändning och kostnad och förbättring av uppmätt vårdkvalitet. Ett år tidigare i en relaterad artikel, Hudon et al. beskrev en lista över positiva resultat som sträckte sig över patient- och systemorienterade parametrar som inkluderade: hälsotillstånd, funktionsnivå, patienttillfredsställelse, självstyrning, akutavdelningsbesök, klinikbesök, sjukhusinläggningar, sjukhusvistelsens vårdtid och slutenvårdskostnader. [1]

Idenna litteraturöversikt [publikationstyp], positiva resultat var mest sannolikt att dokumenteras i ärendehanteringsinsatser som inkluderade högintensiva interventioner (i. e. , patientutredning och uppföljning som beskrivs av små fallbelastningar, ansikte mot ansikte kontakter var frekventa och den första bedömningen skedde personligen) erbjöds patienter/klienterna samt när tvärvetenskapliga och interorganisatoriska planer för vård där en del av interventionen också. [1]

Fallhanteringsprocessenhjälper i grunden en specifik patient/klient att samordna och navigera genom sin vårdresa. Nyckeln till detta stöd är konstruktionen och implementeringen av en relevant och genomförbar vårdplan som, när de följs, kommer att hjälpa patienten att gå mot sina uttalade mål och positiva hälsoresultat med en optimal nivå av funktionell förmåga, välbefinnande, och självstyrning. Patientutredning och uppföljning kommer i slutändan att förbättra livskvalitet för klienten.

Sjuksköterskeprofessionen, Allierad hälsa, och interprofessionella teaminterventioner

Patientutredningoch uppföljning, på grund av sitt fokus på samordning, är i sig förankrad i tvärvetenskaplig kommunikation och lagarbete. [8] En effektiv ärendehanterare måste underlätta kommunikation mellan olika discipliner för att utveckla en vårdplan som inkluderar de många områden som vanligtvis är involverade i vården av en patient. Det är särskilt viktigt hos de patienter/klienter med kroniska tillstånd eller som befinner sig i situationer där de ofta använder sig av hälso- och sjukvård. Fallhanteraren måste interagera med ett brett spektrum av patienter/klienter från olika bakgrunder, ha ett brett utbud av funktioner och få tillgång till olika familj- och samhällsstödnivåer.

Sjuksköterskoroch socialarbetare ses ofta som idealiska för att bedriva patientutredning och uppföljning på grund av sin kliniska erfarenhet och kommunikation och teamwork-utbildning. [9] [10] Specifika kliniska områden kan även omfatta andra närstående yrkesverksamma. De kan ge expertis till ärendehanteringsprocessen, såsom arbetsterapeuter i rehabiliteringsmiljön, eller psykologer i beteendehälsoinställningen. [4] [11] Klinisk erfarenhet är enhetligt erkänd som användbar i utbildningsprocessen för att bli en effektiv ärendehanterare. De flesta håller med om att en kandidatexamen i omvårdnad är ett förväntat minimum med en magisterexamen föredragen och ses som idealisk. [10]