Facit till quiz i gynekologi
Quiz i gynekologi
Fråga | Svar |
---|---|
Vanligaste orsaken till död i samband med graviditet globalt | Blödning. |
Så räknas beräknat förlossningsdatum ut enligt Naegeles regel | Första dagen av senaste menstruationen + 7 dagar – 3 månader + 1 år. |
1:a trimestern | vecka 1-12 |
2:a trimestern | vecka 13-27 |
3:e trimestern | vecka 28+ |
Definitionen av fullgången graviditet | Mellan vecka 37 och 42. |
Tre viktigaste fysiologiska effekterna hos östrogen | 1. Stimulerar endometrietillväxt. 2. Stimulerar brösttillväxt. 3. Orsakar LH-surge. |
Två negativa hälsomässiga effekter hos östrogen | 1. Ökar trombosbenägenhet. 2. Ökar insulinresistens. |
Fyra viktigaste fysiologiska effekterna hos progesteron | 1. Hämmar endometrietillväxt. 2. Relaxerar uterus. 3. Täpper igen cervix. 4. Hämmar ovulation. |
Graviditetsomvandlat endometrium. | Decidua. |
Huvudsaklig funktion hos h-CG | Hindrar corpus luteum från att gå i regress. |
Huvudsaklig funktion hos corpus luteum | Producera progesteron och därmed underhålla tidig graviditet. |
Braxton-Hicks kontraktioner | Övningskontraktioner hos livmodern. |
Vid bimanuell palpation känns det som att uterus och cervix inte sitter ihop | Hegars tecken. |
Vad Hegars tecken talar för | Graviditet. |
Fem vanliga hudförändringar vid graviditet | 1. Striae. 2. Chloasma. 3. Spider-naevi. 4. Linea nigra. 5. Ökad areolapigmentering. |
Normal viktökning vid graviditet om kvinnan har normalt BMI innan | 10-12 kg. |
Enligt svenska definitionen av början av aktiv förlossning måste minst två av dessa tre kriterier vara uppfyllda | 1. Vattenavgång. 2. Minst två-tre värkar per tio minuter. 3. Cervix öppen fyra cm, eller utplånad och öppen en cm. |
Viktigaste hormonet när det gäller att stimulera uteruskontraktioner | Oxytocin. |
Fyra faser av förlossning | 1. Latens. 2. Öppning. 3. Utdrivning. 4. Efterbörd. |
Två saker som kännetecknar latensfasen | 1. Oregelbundna värkar. 2. Vissa värkar är smärtsamma, andra inte. |
Så länge varar latensfasen | Någon timme till några dygn. |
Tre faser som ingår i aktiv förlossning | 1. Öppning. 2. Utdrivning. 3. Efterbörd. |
CTG | Cardiotokografi. |
Vecka 20 befinner sig fostret normalt i höjd med detta | Umbilicus. |
Två syften med Leopolds handgrepp | 1. Avgöra fostrets position. 2. Avgöra fostrets storlek. |
Så ofta kommer värkarna under öppningsskedet | 2-5 per 10 minuter. |
Så länge varar värkarna under öppningsskedet | 30-90 sekunder. |
Då räknas öppningsskedet som avklarat | När cervix är helt öppen. |
Två faser som utdrivningsskedet består av | 1. Nedträngning. 2. Krystning. |
Då börjar utdrivningsskedet | När det inte längre finns några palpabla cervixkanter. |
Då ska kvinnan börja krysta | När huvudet står mot bäckenbotten. |
Två olika metoder att skydda analsfinktern vid förlossning | 1. Perinealskydd. 2. Perineotomi. |
Normalt kommer placenta ut spontant så lång tid efter barnet | 8-10 minuter. |
Maximal normal tid för placenta att spontant komma ut efter barnet | 60 minuter. |
Då börjar efterbördsskedet | När barnet är ute. |
Då slutar efterbördsskedet | När placenta är ute. |
Fyra grader av förlossningsbristning | 1: Vaginalslemhinna. 2: Bäckenbottenmuskulatur. 3: Analsfinkter. 4: Rektalslemhinna. |
Perioden från förlossning till 8 veckor efteråt. | Puerpurium. |
Fyra saker som kan hjälp om värkarna inte är tillräckligt effektiva | 1. Amniotomi. 2. Oxytocin. 3. Varmbad. 4. Vätska. |
Skära upp fosterhinnan | Amniotomi. |
Sex faktorer som ökar risken för värksvaghet | 1. Förstföderska. 2. Avvikande bjudning. 3. Hög ålder. 4. Övervikt. 5. Kortvuxenhet. 6. Stor bäbis. |
Förväntad normal progress under öppningsskedet | 1 cm/timme. |
Då är det rimligt att ge oxytocin under öppningsskedet | Förväntad normal progress har avstannat i tre timmar. |
Då är det rimligt att ge oxytocin under nedträngandefasen | Förväntad normal progress har avstannat i en timme. |
Då är det rimligt att ge oxytocin under utdrivningsfasen | Förväntad normal progress har avstannat i en halvtimme. |
Fem faktorer som ökar risken för pre-eklampsi | 1. Hypertoni. 2. Njursjukdom. 3. Fetma. 4. Hög ålder. 5. Autoimmunitet. |
Tre kriterier som måste vara uppfyllda för att diagnosticera pre-eklampsi | 1. Gravid > v. 20. 2. Blodtryck > 140/90. 3. Urinsticka positiv för proteinuri. |
Andel av gravida som har pre-eklampsi | 5 % |
Två vanligaste symtomen vid pre-eklampsi | 1. Huvudvärk. 2. Ödem. |
Sex symtom som förekommer vid pre-eklampsi | 1. Huvudvärk. 2. Ödem. 3. Synstörningar. 4. Epigastriesmärta. 5. Sjukdomskänsla. 6. Dyspné. |
Två delar av kroppen som ofta svullnar upp vid pre-eklampsi | 1. Ansiktet. 2. Händerna. |
Orsak till dyspné vid pre-eklampsi | Lungödem. |
Två urinprover som är bra vid misstanke om pre-eklampsi | 1. Urinsticka. 2. U-alb/krea. |
Fem initiala blodprover att ta vid misstanke om pre-eklampsi | 1. Hb. 2. TPK. 3. ALAT. 4. Kreatinin. 5. Urat. |
Tre komponenter i utredning av fostret vid pre-eklampsi | 1. CTG. 2. Tillväxtultraljud. 3. Doppler fetala och maternella kärl. |
Sex risker för mamman vid pre-eklampsi | 1. DIC. 2. Blödning pga ablatio placentae. 3. Njursvikt. 4. Hjärtsvikt. 5. Eklampsi. 6. Intrakraniell blödning. |
Fyra risker för barnet vid pre-eklampsi | 1. Prematuritet. 2. Tillväxthämning. 3. Hypoxisk hjärnskada. 4. Död. |
För att definiera pre-eklampsi som svår måste minst ett av följande fem saker föreligga | 1. BT 160/110. 2. Oliguri (< 500 ml/dygn). 3. Tydliga symtom. 4. TPK < 100. 5. ASAT/ALAT fördubblade. |
Viktig läkemedelsbehandling vid svår pre-eklampsi eller pre-eklampsi med kramprisk | Magnesium. |
Handläggning vid svår pre-eklampsi < v. 23 | Inducera abort omedelbart. |
Två synstörningar som är vanliga vid pre-eklampsi | 1. Dimsyn. 2. Blixtar. |
Handläggning vid svår pre-eklampsi v. 23-34 | Individuellt ställningstagande kring omedelbar förlossning eller att försöka vänta. |
Handläggning vid svår pre-eklampsi > v. 34 | Förlossning inom ett dygn. |
Behandling som ges inför förlossningsinduktion före vecka 34 vid svår pre-eklampsi | Betapred. |
Tre läkemedel som ges akut för att få ner blodtrycket vid svår pre-eklampsi | 1. Adalat. 2. Trandate 3. Hydralazin. |
Krampanfall som kan uppstå vid pre-eklampsi. | Eklampsi. |
Viktigaste behandlingen vid eklampsi | Blodtryckssänkande. |
Behandling som kraftigt minskar risken för nya anfall under dygnet efter ett eklampsi-anfall | Magnesium. |
Tre komponenter i behandlingen vid eklampsi | 1. Blodtryckssänkande. 2. Magnesium. 3. Syrgas. |
Målblodtryck vid eklampsi | < 140/90 |
Allvarligt tillstånd som är nära besläktat med pre-eklampsi | HELLP. |
HELLP | Hemolysis, Elevated Liver enzymes, Low Platelet count. |
Andel av alla gravida som har HELLP | 0,5-1% |
Fyra symtom som är vanliga vid HELLP | 1. Epigastriesmärta. 2. Kräkning. 3. Sjukdomskänsla. 4. Huvudvärk. |
Fyra komplikationer till HELLP | 1. DIC. 2. Ablatio placentae. 3. Lever-ruptur. 4. Prematur förlossning. |
Läkemedel som ges vid HELLP med TPK < 50 | Trombocytkoncentrat |
Läkemedel som ges vid HELLP med TPK 50-100 | Färskfrusen plasma. |
Så länge är kramprisken förhöjd efter förlossning vid pre-eklampsi | En vecka. |
Fyra långtidsrisker som är ökade hos personer med pre-eklampsi | 1. Hypertoni. 2. Ischemisk hjärtsjukdom. 3. Stroke. 4. Typ 2 diabetes. |
Andel av gravida som utvecklar graviditetsdiabetes | 2-3% |
Fem risker som är ökade vid graviditet i kombination med diabetes | 1. Fostermissbildning. 2. Förtidsbörd. 3. Intrauterin fosterdöd. 4. Pre-eklampsi. 5. Stort barn. |
Risk om fostret väger mer än 4500 g vid förlossningen | Dystoci. |
Två risker vid skulderdystoci | 1. Skada på plexus brachialis. 2. Klavikelfraktur. |
Graviditetsdiabetes går över så här lång tid efter förlossning | Omedelbart. |
Sex indikationer för OGTT hos gravid kvinna | 1. Obesitas. 2. Tidigare barn > 4,5 kg. 3. Graviditetsdiabetes tidigare. 4. Slumpmässigt glukos > 9.0 mmol/l. 5. Ärftlighet för diabetes. 6. Tidigare intrauterin fosterdöd. |
Graviditetsdiabetes ökar den långsiktiga risken för denna sjukdom | Diabetes typ 2. |
Tre anledningar till att gravida med epilepsi har ökad risk för krampanfall | 1. Sover sämre. 2. Ökad stress. 3. Förändringar i blodkoncentrationer av epilepsiläkemedel. |
Tre risker för fostret som är ökade vid behandling med antiepileptika under graviditet | 1. Missbildning. 2. Tillväxthämning. 3. Mortalitet. |
Epilepsiläkemedel som absolut ska undvikas under graviditet | Valproat. |
Så mycket ökar risken för venös tromboembolism i samband med graviditet | 10-15 gånger. |
Vanligaste orsaken till maternell mortalitet i Sverige | Venös tromboembolism. |
Andel av svenskar som har APC-resistens | 10 % |
Fyra grupper som alltid ska ha trombosprofylax vid graviditet | 1. Tidigare trombos. 2. Antitrombinbrist. 3. Antifosfolipidsymtom. 4. Mekaniska hjärtklaffar. |
Läkemedel som ges vid ökad trombosrisk under graviditet | Fragmin. |
Två komponenter i trombosprofylaxbehandling vid graviditet | 1. Fragmin. 2. Kompressionsstrumpor. |
Trombos i en ytlig ven | Tromboflebit. |
Tre komponenter i behandling av tromboflebit under graviditet | 1. Fragmin. 2. Hirudoid-salva. 3. Kompressionsstrumpor. |
Verkningsmekanism hos hirudoid | Heparinliknande molekyl som potentierar antitrombin. |
Oftast behöver levaxindosen ökas så här mycket vid graviditet | 25-50% |
Risk vid otillräcklig levaxinsubstitution under graviditet | Kretinism. |
Andel av gravida som drabbas av postpartum tyreoidit | 10 % |
Kraftigt ökad risk för postpartum tyreoidit vid denna sjukdom | Diabetes typ 1. |
Två komponenter i behandling av antifosfolipidsyndrom under graviditet | 1. Trombyl. 2. Fragmin. |
Fyra risker som är ökade vid antifosfolipidsyndrom | 1. Missfall. 2. Pre-eklampsi. 3. Prematur börd. 4. Tillväxthämning. |
Definitionen av anemi under graviditet fram till v. 28 | Hb < 110 g/l |
Definitionen av anemi under graviditet efter v. 28 | Hb < 105 g/l |
Gräns för anemi postpartum | Hb < 100 g/l. |
Namnet på den reflexmässiga kontraktion av uterus som stimuleras när fostrets huvud trycker mot cervix | Ferguson-reflexen. |
Dystoci | Förlossningssvårigheter. |
Fyra faktorer som ökar risken för dystoci | 1. Förstföderska. 2. Kort. 3. Gammal. 4. Överburen. |
Den svenska definitionen av dystoci | Förlossningsarbetet har inte rört sig framåt på tre timmar. |
Förstahandsbehandlingen vid dystoci | Amniotomi. |
Andrahandsbehandlingen vid dystoci | Oxytocin. |
Två mål med oxytocinbehandling vid förlossning | 1. Öka kontraktionsfrekvensen. 2. Öka kontraktionskraften. |
Två risker med oxytocinbehandling | 1. Fosterasfyxi. 2. Uterusruptur. |
Handläggning ifall oxytocinbehandling i fyra timmar inte har lett till någon progress | Kejsarsnitt. |
Andel av förlossningar som drabbas av dystoci | 20 % |
Fyra saker som ökar risken för sätesbjudning | 1. Prematuritet. 2. Uterusmissbildning. 3. Fostermissbildning. 4. Tvillingar. |
Andel av förlossningar som har sätesbjudning | 3-4% |
Två typer av instrumentella förlossningar | 1. Sugklocka. 2. Tång. |
Tre indikationer för sugklocka | 1. Dystoci. 2. Fosterasfyxi. 3. Lung- eller hjärtsjukdom hos mamman. |
Två krav för att sugklocka ska användas | 1. Lägsta delen av fostrets huvud måste befinna sig i höjd med spinataggarna. 2. Cervix måste vara fullt dilaterad. |
Andel av förlossningar som sker med kejsarsnitt i Sverige | 18 % |
Sex indikationer för kejsarsnitt | 1. För litet pelvis. 2. Placenta previa. 3. Ablatio placentae. 4. Fosterhypoxi. 5. Sätesbjudning. 6. Förlossningsfobi. |
Tre saker som ökar risken för navelsträngsprolaps | 1. Prematuritet. 2. Onormal bjudning. 3. Tvillingar. |
Behandling vid navelsträngsprolaps | Kejsarsnitt. |
Orsak till postpartumblödning | Uterus orkar inte dra ihop sig efter förlossningen. |
Del av kroppen som går i nekros vid Sheehan-syndrom | Hypofysen. |
Fem riskfaktorer för postpartumblödning | 1. Dystoci. 2. Snabb förlossning. 3. Tidigare postpartumblödning. 4. Pre-eklampsi. 5. Operativ förlossning. |
Två behandlingar som alltid ges efter barnet är ute för att minska risken för postpartumblödning | 1. Uterusmassage. 2. Oxytocin. |
Två kirurgiska metoder att behandla postpartumblödning | 1. Ligatur av arteria uterina. 2. B-lynch ligatur. |
Syftet med B-lynch ligatur | Dra ihop den atoniska livmodern så att den slutar blöda. |
Definitionen av menorragi | > 80 ml blodförlust vid menstruation |
Normal blodförlust vid menstruation | 25-40 ml. |
Normalt intervall för menstruationscykeln | 21-35 dagar. |
Normal duration för menstruation | 4-6 dagar. |
Definitionen av amenorré | Ingen menstruation > 3 månader. |
Definitionen av polymenorré | Menstruationsintervall < 21 dagar. |
Mellanblödning | Metrorrhagi. |
Definitionen av oligomenorré | Blödningsintervall > 35 dagar men < 3 månader. |
Fyra orsaker till hypogonadotrop hypogonadism | 1. Fysiologisk försening. 2. Anorexi. 3. Intensiv träning. 4. Hyperprolaktinemi. |
Fyra orsaker till normogonadotrop hypogonadism | 1. Fysiologisk försening. 2. Intensiv träning. 3. PCOS. 4. Missbildningar. |
Två orsaker till hypergonadotrop hypogonadism | 1. Kromosomavvikelser. 2. Prematur ovariell svikt. |
Tre sätt att dela in amenorré utifrån gonadotropinnivåer | 1. Hypogonadotrop. 2. Normogonadotrop. 3. Hypergonadotrop. |
Tre icke-patologiska orsaker till amenorré | 1. Graviditet. 2. Intensiv träning. 3. Stress. |
Sex sjukdomstillstånd som kan orsaka amenorré | 1. Prolaktinom. 2. PCOS. 3. Hypotyreos. 4. Missbildning. 5. Kromosomrubbing. 6. Malnutrition. |
En sak som alltid måste uteslutas vid amenorré | Graviditet. |
Hur stress kan orsaka amenorré | Hämmar frisättning av östrogen och progesteron. |
Hur anorexi och överdriven träning kan orsaka amenorré | Hämmar frisättning av GnRH. |
Två komplikationer till hypotalamisk amenorré | 1. Infertilitet. 2. Osteoporos. |
Vanligaste två orsakerna till hypothalamisk amenorré | 1. Anorexia nervosa. 2. Överdriven träning. |
Ovarierna frisätter inget ägg vid ovulation. | Anovulation. |
Andel av kvinnor som har PCOS | 5-10% |
PCOS | Polycystiskt ovarialsyndrom |
Två faktorer som ökar risken för PCOS | 1. Ärftlighet. 2. Övervikt. |
Fyra vanliga symtom vid PCOS | 1. Manlig hårväxt. 2. Menstruationsrubbningar. 3. Nedsatt fertilitet. 4. Akne. |
Två viktigaste blodproven vid utredning av misstänkt PCOS | 1. Testosteron. 2. SHBG. |
17-OH-progesteron används för att upptäcka detta tillstånd | Kongenital adrenal hyperplasi. |
Viktigaste behandlingen vid PCOS hos överviktig person | Viktnedgång. |
Förstahandsbehandling vid hirsutism pga PCOS | Östrogenprofilerat p-piller. |
Förstahandsbehandling vid infertilitet pga PCOS | Aromatashämmare. |
Syftet med aromatashämmare vid PCOS | Stimulera ovulation för att på så sätt möjliggöra graviditet. |
Definitionen av prematur ovariell insufficiens | Menopaus < 40 år. |
Andel av kvinnor så får menopaus < 40 år | 1 % |
Vanligast orsak till prematur ovariell insufficiens | Ärftlighet. |
Viktigaste blodprovet för att utreda misstanke om prematur ovariell svikt | FSH. |
Vid prematur ovariell svikt ligger FSH över detta värde | 40 E/l |
Varför östrogen inte ska ges utan progesteron | Risk för uteruscancer. |
Hur hyperprolaktinemi orsakar amenorré | Prolaktin hämmar frisättning av GnRH. |
Fyra symtom vid hyperprolaktinemi | 1. Oligo-/amenorré. 2. Galaktorré. 3. Minskad libido. 4. Bröstkörteltillväxt. |
Två viktigaste utredningarna vid misstanke om hyperprolaktinemi | 1. S-prolaktin. 2. MR sella turcica. |
Fem orsaker till hyperprolaktinemi | 1. Graviditet. 2. Amning. 3. Prolaktinom. 4. Defekt dopaminbildning i hypotalamus. 5. Neuroleptika. |
Förstahandsbehandling av hyperprolaktinemi | Dopaminagonist. |
Hur hypotyreos orsakar menstruationsrubbningar | Ökade nivåer av TRH leder till ökad prolaktinfrisättning. |
Fyra faktorer som ökar risken för tidig menopaus | 1. Rökning. 2. Ärftlighet. 3. Malnutrition. 4. Autoimmun sjukdom. |
Sex vanligaste perimenopausala symtomen | 1. Flush. 2. Insomni. 3. Irritabilitet/känslomässiga svängningar. 4. Minskad sexdrift. 5. Nedstämdhet. 6. Insomni. |
Vanligaste perimenopausala symtomet | Flush. |
Hormon som är symtomlindrande vid klimakteriebesvär | Östrogen. |
Vanligt sent klimakteriebesvär | Urogenital atrofi. |
Tre symtom från vagina vid urogenital atrofi | 1. Torrhet. 2. Klåda. 3. Smärta. |
Behandling för urogenital atrofi | Lokalbehandling med låg dos östrogen. |
Läkemedel som måste ges tillsammans med östrogen till kvinnor som fortfarande har en livmoder | Progesteron. |
Ökad risk vid tidig menopaus | Osteoporos. |
Skillnad mellan östrogen och progesteron vad gäller funktion på endometriet | Östrogen får endometriet att växa. Progesteron hämmar endometrietillväxt. |
HRT | Hormone Replacement Therapy |
HRT består av dessa två saker | 1. Östrogen. 2. Progesteron. |
Fyra risker som ökar vid långvarig HRT-behandling | 1. Stroke. 2. Djupvenstrombos. 3. Hjärtkärlsjukdom. 4. Bröstcancer. |
Viktigt att tänka på när det gäller tidslängden på HRT-behandling | De kardiovaskulära riskerna och cancerrisken uppstår huvudsakligen vid behandling > 5 år. |
Tre indikationer för östrogenbehandling | 1. Klimakteriebesvär. 2. Urogenital atrofi. 3. Hög fraktur-risk. |
Orsak till PID | Uppåtstigande bakteriell infektion från vagina. |
Fyra områden som kan drabbas vid PID | 1. Endometriet. 2. Äggledarna. 3. Äggstockarna. 4. Peritoneum |
Definitionen av pelvic inflammatory disease | Infektion i övre delarna av de kvinnliga könsorganen. |
PID | Pelvic Inflammatory Disease |
Fyra symtom vid PID | 1. Buksmärta. 2. Vaginal flytning 3. Vaginal blödning 4. Feber |
Två viktigaste komponenterna i utredning av PID | 1. Ultraljud. 2. Odling. |
Fem vanligaste agens vid PID | 1. Vaginal anaerob blandflora. 2. Tarmflora. 3. Klamydia. 4. Mycoplasma urogenitale. 5. Gonorré. |
Huvudbehandling av PID | Antibiotika. |
Tre komplikationer av PID | 1. Infertilitet. 2. Extrauterin graviditet. 3. Kronisk smärta pga adherenser. |
Tre saker som ökar risken för PID | 1. Promiskuöst sexuellt beteende. 2. Spiral som satts in för mindre än tre veckor sedan. 3. Spiral som suttit för länge. |
Två typer av funktionella ovariecystor | 1. Follikelcysta. 2. Corpus luteum cysta. |
Tre typer av äkta ovariecystor | 1. Endometriom. 2. Dermoid. 3. Cystadenom. |
Follikelcysta | Icke-rupturerad follikel. |
Behandling för kvinnor med recidiverande follikelcystor | P-piller. |
Behandling för follikelcysta som ger smärta eller inte försvinner spontant inom 8 veckor. | Laparoskopisk borttagning. |
Risk vid stora cystor i ovarierna | Ovarietorsion. |
Så diagnosticeras ovariecystor | Ultraljud. |
Corpus luteum cysta innehåller ofta detta | Blod. |
Två situationer där corpus luteum cysta behandlas laparoskopiskt | 1. Smärta. 2. Riklig blödning från bristande cysta. |
Ett annat namn för endometriom | Chokladcysta. |
Varför endometriom ska behandlas | Kan destruera ovariet på sikt. |
Endometriom uppstår sekundärt till detta | Endometrios. |
Två situationer som ofta är smärtsamma vid endometrios | 1. Samlag. 2. Menstruation. |
Dyspareuni | Samlags-smärta. |
Ett annat namn för dermoid ovariecysta | Benignt teratom. |
Dermoid ovariecysta innehåller ofta dessa tre saker | 1. Talg. 2. Hår. 3. Tänder. |
Dermoid ovariecysta ger mycket hög risk för detta | Ovarietorsion. |
Behandling för dermoid ovariecysta | Kirurgisk resektion. |
Behandling för cystadenom | Kirurgisk resektion. |
Andel av spontana graviditeter som är extrauterina | 2 % |
Två vanligaste symtomen vid extrauterin graviditet | 1. Blödning från vagina. 2. Buksmärta. |
Huvudsymtomet vid missfall | Blödning. |
Vid S-hCG över denna nivå bör det gå att se hinnsäcken intrauterint om det är en normalt graviditet | > 1000 E/l |
Fyra symtom vid cervicit | 1. Flytningar. 2. Spotting. 3. Blödning vid samlag. 4. Samlagssmärta. |
Fem symtom vid endometrit | 1. Buksmärta. 2. Allmänpåverkan. 3. Flytning. 4. Blödning. 5. Feber. |
Fem agens som är vanligast vid endometrit | 1. Klamydia. 2. Gonorré. 3. Mycoplasma 4. Vaginalflora. 5. Tarmflora. |
Andel av PID som orsakas av sexuellt överförda bakterier | 50 % |
Två komponenter i antibiotikabehandlingen för PID | 1. Doxycyklin. 2. Metronidazol. |
Tre symtom vid candidavaginit | 1. Klåda. 2. Smärta. 3. Flytning. |
Förstahandsbehandling för candidavaginit | Lokalbehandling med pevaryl. |
Det generiska namnet för pevaryl | Ekonazol. |
Typiskt utseende hos flytningarna vid candidavaginit | Keso. |
Bakteriell infektion i Bartolinis körtlar. | Bartolinit. |
Behandling för bartolinit | Dränering. |
Tre kännetecken hos flytningen vid bakteriell vaginos | 1. Tunn. 2. Homogen. 3. Bubblig. |
Förstahandsbehandling för bakteriell vaginos | Lokalbehandling med dalacin. |
Tre av dessa fyra kriterier krävs för bakteriell vaginos | 1. Tunn, homogen flytning. 2. Positivt sniff-test. 3. pH > 4,5. 4. Clueceller vid wet smear. |
Typ av organism som trichomonas är | Amoeba. |
Behandling för trichomonas vaginalis | Metronidazol. |
Fyra symtom vid trichomonas vaginalis | 1. Illaluktande flytningar. 2. Blödning. 3. Klåda. 4. Smärta. |
Så diagnosticeras trichomonas vaginalis | Mikroskopi. |
Fyra komplikationer till klamydia | 1. Kronisk buksmärta. 2. Reaktiv artrit. 3. Infertilitet. 4. Extrauterin graviditet. |
Ovulation sker normalt så lång tid innan första menstruationsdagen | 12-14 dagar. |
Enligt svensk lag har dessa personer rätt att steriliseras | Alla över 25 år. |
De tre preventivmetoder som ger bäst skydd mot graviditet | 1. Hormonspiral. 2. Kopparspiral. 3. P-stav. |
Tre verkningsmekanismer hos kopparspiral | 1. Spermietoxiskt. 2. Embryotoxiskt. 3. Orsakar endometrieinflammation vilket hindrar implantation. |
Nackdel med kopparspiral | Ökar menstruationsblödning. |
Så mycket ökar menstruationsblödning vid användning av kopparspiral | 50-75% |
Två grupper som inte ska ha kopparspiral | 1. Kraftig menstruation. 2. Anemi. |
Två icke-hormonella läkemedel som kan minska blödningen vid kraftig menstruation | 1. NSAID. 2. Cyklokapron. |
Verkningsmekanism hos hormonspiral | Utsöndrar syntetiskt progesteron vilket gör att cervixsekretet blir hårt och ogenomträngligt och dessutom hämmar spermiemotilitet. |
Verkningsmekanism hos NSAID vid behandling av riklig menstruationsblödning | Hämmar bildning av prostaglandiner, vilket minskar blodflödet till livmodern. |
Hur hormonspiral minskar blodförlust | Gör endometriet atrofiskt och hindrar det från att växa till under menstruationscykeln. |
Den kontraceptiva metod som kvinnor statistiskt är nöjdast med | Hormonspiral. |
Tre fysiologiska effekter som progesteron har på uterus | 1. Relaxerar uterusmuskulaturen, vilket gör att embryot kan binda in och växa. 2. Hämmar uteruskontraktion, vilket hindrar menstruation. 3. Hämmar endometrietillväxt. |
Så länge ger spiral ökad risk för infektion efter insättning | Tre veckor. |
Detta händer med follikeln efter ovulation | Omvandlas till gulekropp. |
Då sker LH-pulsen | När östrogen nått tillräckligt hög nivå. |
Avsaknad av detta hormon leder till menstruation | Progesteron. |
Ett hormon som bildas av ovariets follikelceller | Östrogen. |
Två hormoner som bildas av corpus luteum | 1. Progesteron. 2. Östrogen. |
Glömskemarginal vid användning av lågdos-gestagen | Tre timmar. |
Glömskemarginal vid användning av mellandos-gestagen | 12 timmar. |
Grupp som inte ska få högdos-gestagen som kontraception | Kvinnor under 23 år. |
Varför kvinnor under 23 år inte ska få högdos gestagen | Negativ påverkan på bentäthet. |
Ett hormon som får endometriet att växa till | Östrogen. |
Ett hormon som får uterus att relaxera | Progesteron. |
Ett hormon som hämmar ovulation | Progesteron. |
Två skäl till att östrogen ges i kombinerade p-piller | 1. Minskar cystutveckling. 2. Minskar blödningsfrekvens. |
En risk som ökar vid användning av p-piller som innehåller östrogen | Venös tromboembolism. |
Grupp som inte ska använda kombinerade p-piller | De med ökad risk för venös tromboembolism. |
Två olika former som mellandoserade gestagena metoder kan ta | 1. Tablett 2. Stav. |
Tre olika former som kombinerade systemiska preventivmedel kan ta | 1. Piller. 2. Ring. 3. Plåster. |
Två faktorer som avgör om ett preventivmedel räknas som mer anti-androgent eller pro-androgent. | 1. Förmåga att öka uttryck av SHBG. 2. Huruvida det stimulerar eller blockerar androgenreceptorer |
Varför preventivmedel som ökar uttrycket av SHBG räknas som anti-androgena | SHBG binder till androgener. |
Tre effekter hos pro-androgena preventivmedel | 1. Akne. 2. Hirsutism. 3. Sämre lipidbalans. |
Tre effekter hos anti-androgena p-piller | 1. Minskad akne. 2. Minskad hirsutism. 3. Bättre lipidbalans. |
Sex vanligaste biverkningarna av kombinerade preventivmedel | 1. Oregelbundna blödningar. 2. Illamående. 3. Bröstspänning. 4. Huvudvärk. 5. Viktuppgång. 6. Humörsvängningar. |
Så mycket ökar risken för venös tromboembolism vid användning av kombinerad preventivmetod | Två till sex gånger. |
Två situationer där P-ring eller P-plåster är lämpligt | 1. Tablettglömska. 2. Sväljsvårigheter. |
Sex vanligaste biverkningarna av hormonella preventivmedel med enbart progesteron | 1. Oregelbundna blödningar. 2. Akne. 3. Humörsvängningar. 4. Bröstspänning. 5. Viktuppgång. 6. Minskad sexdrift. |
Två lågdos-gestagena metoder | 1. Hormonspiral. 2. Minipiller. |
Två mellandos-gestagena metoder | 1. Mellanpiller. 2. P-stav. |
Enda högdos-gestagena metoden | P-spruta. |
Då ska kvinnor med p-piller ta uppehåll | När blödning börjar. |
Så länge ska kvinnor med p-piller ta uppehåll när de börjar blöda | Fyra dagar. |
Vanligaste orsaken till järnbristanemi hos kvinnor | Mensblödningar. |
Fem fördelar med kombinerade preventivmedel jämfört med gestagena | 1. Mindre mensvärk. 2. Mindre blödning. 3. Färre cystor. 4. Lägre risk för ovarialcancer, endometriecancer, och kolorektalcancer. 5. Mindre akne. |
Vid användning av kombinerade preventivmedel minskar risken för dessa tre cancerformer | 1. Ovarialcancer. 2. Endometriecancer. 3. Kolorektalcancer. |
Två fördelar med gestagena preventivmedel jämfört med kombinerade | 1. Ingen ökad risk för venös trombos. 2. Ingen ökad risk för bröstcancer. |
Effektivaste preventivmedlet | P-stav. |
Fördel med spiral | Bara lokal verkan. |
Verkningsmekanism hos norlevo | Progesteronanalog. |
Norlevo ska tas inom detta tidsintervall efter sex | 72 timmar. |
Verkningsmekanism hos EllaOne | Progesteronreceptorantagonist. |
Så fungerar akut p-piller | Förskjuter ovulationen framåt flera dagar, så att spermierna hinner dö innan ovulation sker. |
EllaOne ska tas inom detta tidsintervall efter sex | Fem dagar. |
Kopparspiral kan sättas in så lång tid efter oskyddat sex och ändå vara effektivt | Fem dagar. |
Mest effektiva dagen efter pillret | EllaOne. |
Tre risker med kirurgisk abort | 1. Blödning. 2. Infektion. 3. Organskada. |
Så utförs medicinsk abort | Först ges mifepriston och sedan ges misoprostol 48 timmar senare. |
Verkningsmekanism hos mifepriston | Progesteronreceptorantagonist. |
Kirurgisk abort är ett alternativ till medicinsk abort under denna del av graviditeten | Vecka 7 till vecka 12. |
Definitionen av oregelbunden mens | Mer än fem dagars variation i längden på menstruationscykeln. |
Tre komponenter som ingår i adnexa uteri | 1. Tuba uterina. 2. Ovarier. 3. Ligamenten som håller fast ovarierna. |
PN | Partus Normalis. |
VE | Vakuum Extraktion. |
Normal variabilitet i hjärtfrekvens per minut hos fostret på CTG | 5-25. |
Kriterier för acceleration på CTG | Frekvensuppgång från basallinjen med minst 15 slag per minut under minst 15 sekunder. |
Accelerationer på CTG talar för detta | Väl syresatt foster. |
Två typer av decelerationer på CTG | 1. Uniforma. 2. Variabla. |
Två typer av uniforma decelerationer | 1. Tidiga. 2. Sena. |
Två typer av variabla decelerationer | 1. Okomplicerade. 2. Komplicerade. |
Orsak til uniform tidig deceleration | Ofarlig kompression av fostrets huvud. |
Orsak till uniform sen deceleration | Fosterhypoxi pga uteruskontraktion. |
Uniform sen deceleration uppstår vid denna tidpunkt | Efter värken. |
Uniform tidig deceleration uppstår vid denna tidpunkt | Samtidigt som värken. |
Orsak till variabla decelerationer | Fosterhypoxi pga kompression av navelsträngen. |
Skillnad mellan okomplicerad och komplicerad deceleration | Okomplicerad < 60 sekunder. Komplicerad > 60 sekunder. |
Två typer av deceleration som är farliga för fostret | 1. Uniform sen. 2. Variabel komplicerad. |
Utseende hos uniforma decelerationer | U-formade. |
Utseende hos variabla decelerationer | V-formade. |
Kvinnan ska inte ha fler än så många värkar per tio minuter | Fem. |
Normal basalfrekvens hos fostret | 110-160 slag per minut. |
Två ofarliga decelerationer | 1. Uniforma tidiga. 2. Variabla okomplicerade. |
Läkemedel som används för tokolys | Bricanyl. |
Tillförsel av läkemedel som hindrar livmodersammandragningar | Tokolys. |
Orsak till accelerationer på CTG | Fostret rör på sig. |
Fostret får uppvisa låg variabilitet på CTG max så länge | 60 minuter. |
Ofarlig orsak till låg variabilitet på CTG | Fostret sover. |
Fem saker som ingår i analysen av CTG | 1. Basalfrekvens. 2. Variabilitet. 3. Accelerationer. 4. Decelerationer. 5. Värkfrekvens. |
Fem saker som särskilt bör ingå vid en gynekologisk anamnes | 1. Graviditeter och förlossningar. 2. Menstruation. 3. Preventivmedel. 4. Sex. 5. Könssjukdomar. |
Cysta i äggstocken som innehåller endometrievävnad | Endometriom. |
Tre komponenter i förstahandsbehandlingen vid endometrios | 1. Paracetamol. 2. NSAID. 3. Kombinerade p-piller. |
Så länge varar smärtan max vid ovariell cystruptur | 24 timmar. |
Två saker som kännetecknar smärtan vid ovarialtorsion | 1. Plötsligt insättande. 2. Kraftig. |
Det enda som behövs för corpus luteum blödning utan påverkan på Hb | Smärtlindring. |
Tre komponenter i handläggning av corpus luteum blödning med påverkan på Hb | 1. Smärtlinding. 2. Inläggning fastande. 3. Laparoskopisk kirurgi ifall Hb sjunker under 80. |
Andel av kvinnor som insjuknar i behandlingskrävande post-partum depression | 5 % |
Andel av post-partum drepressioner som börjar redan under graviditeten | 50 % |
Två omgivningsfaktorer som ökar risken för post-partum depression | 1. Dåligt socialt nätverk. 2. Mamma som inte finns i närheten. |
Tre faktorer som ökar risken för postpartumpsykos | 1. Obehandlad bipolär sjukdom. 2. Familjeanamnes på postpartumpsykos. 3. Tidigare postpartumpsykos. |
Litiumprofylax minskar risken för postpartumpsykos så här mycket | 50 % |
Andel av nya mödrar som har självmordstankar | 10 % |
Två risker för barnet vid användning av SSRI under graviditet | 1. Andningsstörning första dygnen efter förlossning. 2. Ökad irritabilitet första dygnen efter förlossning. |
Fyra sjukdomar som screenas för hos alla gravida kvinnor | 1. Rubella. 2. Syfilis. 3. HIV. 4. Hepatit B. |
Vanligaste orsaken till allvarliga bakteriella infektioner hos nyfödda | Grupp B streptokocker. |
Andel av kvinnor som är koloniserade med GBS vaginalt eller rektalt | 25 % |
I samband med detta är det risk för GBS-smitta från mor till barn | Förlossning. |
Två sjukdomstillstånd som barnet kan utveckla vid GBS-infektion i samband med förlossning | 1. Pneumoni. 2. Sepsis. |
Mortalitet hos fullgångna som utvecklar GBS-infektion vid förlossning | 4 % |
Fem riskfaktorer för att barnet ska få GBS-infektion vid förlossning | 1. Prematuritet. 2. Lång vattenavgång. 3. Maternell feber under förlossningen. 4. Tidigare barn med allvarlig GBS-infektion. 5. UVI med GBS under aktuell graviditet. |
Definitionen av prematuritet | Född före vecka 37. |
Definitionen av lång vattenavgång | Mer än 18 timmar mellan vattenavgång och förlossning. |
Behandling som ges till mamman vid ökad risk för att barnet ska få GBS-infektion i samband med förlossningen | Bensyl-pc. |
Två risker för fostret vid klamydia under graviditet | 1. Prematuritet. 2. Kongenital infektion. |
Tre risker för fostret vid syfilis under graviditetet | 1. Intrauterin fosterdöd. 2. Prematuritet. 3. Kongenital infektion. |
Två risker för fostret vid gonorré under graviditet | 1. Prematuritet. 2. Kongenital infektion. |
Risk för att HSV ska föras över till barnet vid förlossning i samband med pågående primärinfektion | 40 % |
Risk för att HSV ska föras över till barnet vid förlossning i samband med pågående recidiv | 1-2% |
Viktigt att göra vid primär HSV i samband med graviditet | Behandla med aciklovir. |
Två situationer där det är indicerat med sectio för att minska risken för neonatal herpes | 1. Herpesrecidiv i den direkta förlossningskanalen. 2. Primärinfektion efter v. 35. |
Risk för att HIV överförs under graviditet eller förlossning om ingenting görs | 25 % |
Om HIV RNA ligger under denna nivå kan kvinnor med HIV föda vaginalt | < 150 kopior/ml. |
Två sätt att förebygga HIV-överföring efter förlossning | 1. Behandla barnet med retrovir i fyra veckor. 2. Förbjud mamman att amma. |
Då ska sectio göras om mamman har HIV | HIV RNA > 150 kopior/ml. |
Tre situationer där HIV kan överföras från mor till barn | 1. Intrauterint. 2. Förlossning. 3. Amning. |
Detta står bokstäverna i BESLUTA-minnesramsan för | Bröst (mastit). Endometrit. Sepsis/sårinfektion. Lunginflammation. Urinvägsinfektion. Trombos. Abscess. |
Minnesramsa för att komma ihåg riskfaktorer för postpartumfeber | BESLUTA. |
Syftet med BESLUTA-minnesramsan | Komma ihåg riskfaktorer för postpartumfeber. |
Fyra fysiologiska förändringar under graviditet som påverkar farmakokinetik | 1. Ökad renal elimination. 2. Ökad plasmavolym. 3. Minskad proteinbindning. 4. Förändringar i nivåer av olika CYP. |
Varför fragmin och insulin är säkra att ge under graviditet | De kan inte korsa placenta-barriären. |
Teratogenicitet | Kapacitet att orsaka fostermissbildningar. |
Risk vid användning av SSRI eller TCA under graviditet | Abstinensbesvär hos det nyförlösta barnet. |
Detta betyder det om ett läkemedel fått klassificeringen C eller D i FASS | Skadliga effekter för foster har bevisats eller kan misstänkas utifrån verkningsmekanism. |
Detta betyder det om ett läkemedel fått klassificeringen A i FASS | Mycket evidens att det är helt säkert för fostret. |
Detta betyder det om ett läkemedel fått klassificeringen B i FASS | Begränsad evidens, men inga tecken till att det är skadligt för fostret. |
Definitionen av endometrios | Endometrievävnad utanför uterus. |
Gold standard för att diagnosticera endometrios | Laparoskopi. |
Huvudsakliga hypotesen för att förklara uppkomsten av endometrios | Retrograd menstruation. |
Fem vanliga symtom vid endometrios | 1. Dysmenorré. 2. Dyspareuni. 3. Dyschezi. 4. Dysuri. 5. Ovulationssmärta. |
Dyschezi | Smärta vid defekation. |
Dysmenorré | Smärta vid menstruation. |
Tecken på ultraljud som räcker för att ställa endometriom-diagnos | “Frostat glas” ekogenicitet (ground glass). |
Förstahandsbehandling vid endometrios | Kombinerade p-piller. |
Varför kombinerade p-piller är bättre än enbart gestagen vid endometrios | Minskad blödningsfrekvens -> minskad smärta. |
Behandlingstrappa för endometriosbehandling i tre steg | 1. Kombinerat preventivmedel eller gestagen. 2. Tillägg av hormonspiral till behandlingen ovan. 3. GnRH-analog och/eller kirurgi. |
Syftet med GnRH-analog vid behandling av endometrios | Orsakar konstgjord menopaus. |
Sex behandlingar som kan ges utöver hormonbehandling vid endometrios i syfte att minska smärta | 1. Alvedon. 2. NSAID. 3. TENS. 4. TCA. 5. Morfin. 6. Kirurgi. |
Vanligaste ultraljudsfyndet i uterus | Leiomyom. |
Talar för att det man ser är corpus lutem på ultraljud vid påslagning av doppler | Ring of fire. |
Under tidig graviditet ska HCG dubblera så här ofta | Varje två dagar. |
Placenta ligger över cervix | Placenta previa. |
Varför placenta previa är ett problem | Placenta blockerar utförsgången för barnet. |
Läkemedel som ges för att behandla anovulatorisk blödning | Gestagen. |
Orsak till anovulatorisk blödning | Inget ägg frisätts vid ovulation. |
Varför patienten småblöder kontinuerligt vid anovulatorisk blödning | Inget progesteron bildas som hämmar östrogenets proliferativa effekt på endometriet, som då fortsätter växa tills det är ohållbart tjockt, och börjar stötas bort i ytterdelarna. |
Orsak till PCOS | För mycket testosteron. |
Effekt hos testosteron på ovulation | Hämmar ovulation. |
Varför personer med PCOS har svårt att få barn | Hämmad ovulation. |
Tecken i blodet som talar för PCOS | Hög testosteron-nivå. |
Tecken på ultraljud som talar för PCOS | Många ovarialcystor. |
Andel kvinnor som har PCOS | 5-10% |
Två riskfaktorer för PCOS | 1. Ärftlighet. 2. Övervikt. |
Tre symtom vid PCOS | 1. Amenorré/oligomenorré. 2. Hirsutism. 3. Akne. |
Vanlig komorbiditet till PCOS | Övervikt. |
Två viktigaste blodproverna vid misstanke om PCOS | 1. Testosteron. 2. SHBG. |
Kvot som används för att diagnosticera PCOS | Testosteron/SHBG-kvot. |
Sex vanliga symtom vid myom i uterus | 1. Buksmärta/ryggsmärta. 2. Rikliga menstruationsblödningar. 3. Tyngdkänsla i buken. 4. Infertilitet/missfall. 5. Oregelbundna menstruationer/mellanblödningar. 6. Täta miktions- eller avföringsträngningar. |
Så diagnosticeras myom i uterus | Transvaginalt ultraljud. |
Förstahandsbehandling av symtomgivande små myom i uterus | Hysteroskopisk resektion. |
Förstahandsbehandling av symtomgivande stora myom i uterus | Laparoskopisk kirurgi. |
Antibiotika vid klamydia | Doxycyklin. |
Så långt bakåt i tiden ska smittspårning ske vid klamydia | Tolv månader. |
Endometrieslemhinna får maximalt vara så här tjock efter menopaus | 5 mm. |
Fem orsaker till postmenopausal blödning | 1. Endometriecancer. 2. Cervixcancer. 3. Myom. 4. Atrofiska slemhinnor. 5. Infektion. |
Namnet på perioden som spänner från första menstruationsdagen till ovulation | Follikelfas. |
Namnet på perioden som spänner från ovulation till första menstruationsdagen | Lutealfas. |
Follikelfasen är uppdelad i dessa två faser | 1. Menstruationsfasen. 2. Proliferativa fasen. |
Ett annat namn för lutealfasen | Sekretoriska fasen. |
Två grupper som ska få trombosprofylax hela graviditeten | 1. Tidigare trombos. 2. Anti-fosfolipidsyndrom. |
Så länge ska patienter med trombos under graviditet behandlas med fragmin | Hela resterande graviditeten och minst sex veckor postpartum, sammanlagt minst sex månaders behandling. |
Kvinnor med ökad trombosbenägenhet ska inte ta detta preventivmedel | Kombinerade p-piller. |
Varför HcG kan orsaka hypertyreos | Affinitet för tyroideareceptorn. |
Orsak till illamående och kräkning under tidig graviditet | Höga HcG nivåer. |
Två behandlingar som ges i första hand vid hyperemesis gravidarum som kräver inneliggande vård | 1. Vätskedropp. 2. Lergigan. |
Förstahandsläkemedel vid graviditetsillamående | Lergigan. |
Kolposkopi | Cervix-mikroskopi. |
Vanligaste orsaken till blödning vid samlag | Klamydia. |
Handläggning vid LSIL (CIN1) | Nytt cellprov efter ett år. |
Andel av CIN 1 som läker ut spontant | 60 % |
Ett annat namn för CIN 1 | LSIL. |
Ett annat namn för CIN 2 och CIN 3 | HSIL. |
Handläggning vid HSIL (CIN2/CIN3) | Konisering av cervix. |
Två syften med konisering av cervix | 1. Diagnosticera. 2. Bota. |
Förstadium till cervixcancer | HSIL. |
SHBG | Sex Hormone Binding Globulin. |
Pärlbandsbild i ovarierna vid ultraljud talar för detta | PCOS. |
Två av dessa tre kriterier krävs för PCOS-diagnos | 1. Hyperandrogenism kliniskt eller biokemiskt. 2. Oligo- eller amenorré. 3. Många ovarialcystor. |
PCOS ger kraftigt ökad risk för dessa två sjukdomar | 1. Diabetes typ 2. 2. Endometriecancer. |
Förstahandsbehandling för kvinnor med PCOS som vill bli gravida | Lesetrol. |
Verkningsmekanism hos lesetrol | Aromatashämmare. |
Andrahandsbehandling för kvinnor med PCOS som vill bli gravida | IVF. |
Lichen sclerosus ökar risken för denna cancer | Vulvacancer. |
Så diagnosticeras candidavaginit | Mikroskopi av våtutstryk. |
Så diagnosticeras lichen sclerosus | Biopsi. |
Att tvätta vagina med tvål ökar risken för detta | Bakteriell vaginos. |
Varför tvål ökar risken för bakteriell vaginos | Bra bakterier tvättas bort, och då är det lättare för dåliga att växa till. |
Grupp som oftast drabbas av Lipschutz syndrom | Pre-pubertala flickor. |
Tre symtom vid Lipschutz syndrom | 1. Feber. 2. Trötthet. 3. Ulcerationer i vulva eller vagina. |
Normalförlopp vid Lipschutz syndrom | Snabb debut. Går över spontant efter 4-6 veckor. |
Vanligaste symtomet vid Mb Behcet. | Smärtsamma ulcerationer i munslemhinnan. |
Fem vanliga manifestationer vid Mb Behcet | 1. Ulcerationer i munnen. 2. Genitala ulcerationer. 3. Uveit. 4. Erytema nodosum. 5. Artralgi. |
Handläggning vid för tidig vattenavgång | Inläggning och observation i 4-7 dagar. Därefter polikliniska kontroller två gånger i veckan och induktion av förlossning v. 37+0. |
Vid för tidig vattenavgång är målet att vänta med förlossning till denna tidpunkt | v. 37+0. |
Fara vid för tidig vattenavgång | Korioamnionit. |
Bakteriell infektion i fosterhinnorna. | Korioamnionit. |
Orsak till korioamnionit | Uppåtstigande bakteriell infektion från vagina. |
Två komponenter i behandling av korioamnionit | 1. Antibiotika. 2. Förlossning. |
Två risker för barnet vid korioamnionit | 1. Pneumoni. 2. Sepsis. |
Vid korioamnionit ska barnet förlösas inom detta tidsintervall | Två timmar. |
SF-kurva mäts från denna plats till denna plats | Från symfysen till fundus uteri. |
Fem prover som ingår i “lilla tox” | 1. ASAT/ALAT. 2. Elstatus. 3. Urat. 4. Blodstatus. 5. Albumin. |
Då tas “lilla tox” | Misstanke om pre-eklampsi. |
Fem extra prover som ingår i “stora tox”, utöver de som ingår i “lilla tox”. | 1. PK-INR. 2. APTT. 3. Fibrinogen. 4. LD. 5. Haptoglobin. |
Så ofta kontrolleras blodtrycket polikliniskt vid pre-eklampsi | Två gånger i veckan. |
Vid denna tidpunkt induceras förlossning vid okomplicerad pre-eklampsi | v. 40+0. |
Orsak till krampanfall vid pre-eklampsi | Hjärnödem pga hypertoni. |
Gräns för extra uppföljning vid tillväxthämning hos foster | −15 % |
För lite fostervatten | Oligohydramnios. |
Orsak till oligohydramnios | Placenta håller på att dö. |
Fem faktorer som ökar risken för intrauterin tillväxthämning | 1. Kronisk sjukdom. 2. Rökning. 3. Ärftlighet. 4. Gammal mamma. 5. Väntar flera barn. |
SGA | Small for Gestational Age. |
IUGR | Intrauterine Growth Restriction |
Skillnad mellan SGA och IUGR | SGA innebär att fostret ligger under normala tillväxtkurvan hela tiden, men ändå följer en stabil uppgång. IUGR följer initialt normala tillväxtkurvan, men stannar sedan av i tillväxt. |
Så dateras graviditet fram till v. 12 | Crown-rump length via ultraljud. |
Så dateras graviditet efter v. 12 | Biparietal diameter (BPD) via ultraljud. |
Farligt tillstånd som behöver uteslutas vid feber hos en kvinna dagarna efter förlossning | Endometrit. |
Farligast agens vid endometrit | Grupp A streptokocker. |
Adenomyos | Endometrievävnad i myometriet. |
Tre vanligaste symtomen vid adenomyos | 1. Kronisk buksmärta. 2. Smärtsam menstruation. 3. Riklig menstruation. |
Läkemedel som kan ges för att minska uterus kontraktioner | Bricanyl. |
Verkningsmekanism hos bricanyl | Beta-2-agonist. |
Dessa kallas för cellprov vart tredje år | Kvinnor mellan 23 och 50 år. |
Mellan 23 och 50 års ålder kallas kvinnor för cellprov så ofta | Vart tredje år. |
Dessa kallas för cellprov vart sjunde år | Kvinnor mellan 50 och 64 år. |
Mellan 50 och 64 års ålder kallas kvinnor för cellprov så ofta | Varje sjunde år. |
Sensitivitet hos ett enstaka cellprov för höggradig cervixdysplasi | 60 % |
Andel av CIN1 som går i regress spontant | 60 % |
Andel av CIN2 som går i regress spontant | 45 % |
Andel av CIN3 som går i regress spontant | 30 % |
Så lång tid tar det från HPV-infektion till utveckling av invasiv cervixcancer | 10-20 år. |
Område där cervixcancer uppstår | Transformationszonen. |
Namnet på övergången från körtelepitel till skivepitel i cervix | Transformationszonen. |
Så mycket minskar risken för cervixcancer efter vaccination med gardasil | 70 % |
Grupp som får HPV-vaccin | Flickor 11-12 år. |
Tre kliniska fynd som talar för mola hydatidosa | 1. Blödning från vagina. 2. Mycket högt HcG. 3. Vakuoler i placentavävnaden på ultraljud. |
Svenska namnet för mola hydatidosa | Druvbörd. |
Orsak till mola hydatidosa | För mycket kromosomer från fadern i det fertiliserade ägget. |
Tre komplikationer som kan uppstå som ett resultat av vakuumaspiration av ett foster | 1. Infektion. 2. Sammanväxningar i uterus. 3. Perforation av uterus. |
Det läkemedel som används vid missed abortion | Cytotec. |
Verkningsmekanism hos cytotec | Prostaglandinanalog. |
Två effekter hos cytotec som är viktiga vid abort | 1. Får cervix att mjukna upp. 2. Stimulerar uteruskontraktioner. |
Två läkemedel som används i kombination för att inducera abort | 1. Mifegyne. 2. Cytotec. |
Varför mifegyne ges vid induktion av abort | Förstärker effekten av cytotec. |
Fyra indikationer för vakuumaspiration vid missfall | 1. Riklig blödning. 2. Infektion. 3. Kraftig smärta. 4. Starkt önskemål hos patienten. |
Tre sätt att handlägga ektopisk graviditet | 1. Expektans. 2. Metotrexat. 3. Kirurgi. |
Då är det rimligt med expektans vid ektopisk graviditet | Om hCG är sjunkande. |
Tre huvudsymtom vid ablatio placentae | 1. Blödning. 2. Buksmärta. 3. Minskade fosterrörelser. |
Orsak till buksmärta vid ablatio placentae | Uterus kompenserar genom att kontrahera. |
Risk vid vasa previa | Fosterdöd. |
Definitionen av vasa previa | Ett kärl som tillhör barnet löper i fosterhinnorna. |
Varför vasa previa kan leda till fosterdöd | Om kärlet brister så kan fostret snabbt blöda ut. |
Placenta accreta | Placenta växer in i myometriet. |
Risk vid placenta accreta | Kraftig blödning efter förlossning. |
Fyra saker som öker risken för placenta accreta | 1. Uteruskirurgi. 2. Placenta previa. 3. Tidigare kejsarsnitt. 4. Hög ålder. |
Två faktorer som ökar risken för vulvacancer | 1. HPV. 2. Lichen sclerosus. |
Fyra symtom vid vulvacancer | 1. Klåda. 2. Ulcerationer. 3. Knöl i ljumsken. 4. Synlig tumör. |
Antal fall av endometriecancer per år i Sverige | 1300. |
Antal fall av ovarialcancer per år i Sverige | 700. |
Antal fall av cervixcancer per år i Sverige | 550. |
Antal fall av vulva-/vaginacancer per år i Sverige | 300. |
Vanligaste gynekologiska cancern i Sverige | Endometriecancer. |
Medelålder för ovarialcancerdiagnos | 63 år. |
5-årsöverlevnad vid ovarialcancer | 55 % |
Fem riskfaktorer för ovarialcancer | 1. Hög ålder. 2. Ärftlighet. 3. Infertilitet. 4. Endometrios. 5. HRT. |
Fem faktorer som skyddar mot ovarialcancer | 1. Graviditeter. 2. Amning. 3. P-piller. 4. Salpingektomi. 5. Ligering av tuba uterina. |
Tre syndrom orsakade av genmutationer som ökar risken för ärftlig ovarialcancer | 1. BRCA1. 2. BRCA2. 3. Lynch syndrom. |
Risk för ovarialcancer vid BRCA1-mutation | 40-50% |
Risk för ovarialcancer vid BRCA2-mutation | 20-30% |
Risk för ovarialcancer vid Lynch syndrom | 7 % |
Blodmarkör för ovarialcancer | Ca-125. |
Två vanligaste spridningsvägarna för ovarialcancer | 1. Fri bukhåla. 2. Lymfa. |
Tre vanligaste symtomen vid ovarialcancer. | 1. Buksvullnad. 2. Frekventa miktionsträngningar. 3. Obehag i buken. |
Två nackdelar med Ca-125 för att upptäcka ovarialcancer | 1. Låg sensitivitet. 2. Låg specificitet. |
RMI | Risk Malignancy Index. |
Syftet med RMI-formeln | Avgöra sannolikheten att en kvinna har ovarialcancer. |
Fem komponenter i att diagnosticera ovarialcancer | 1. Vaginalt ultraljud. 2. Risk Malignancy Index (RMI). 3. Ca-125. 4. Laparoskopi. 5. DT och/eller MR. |
Viktigaste faktorn i att avgöra överlevnad vid behandling av ovarialcancer | Kirurgins radikalitet. |
Sex saker som ökar risken för endometriecancer | 1. Övervikt. 2. Aldrig fött barn. 3. Sen menopaus. 4. Diabetes mellitus. 5. Ärftlighet. 6. Substanser som stimulerar endometrietillväxt. |
Tamoxifen ökar risken för cancer i denna del av kroppen | Endometriet. |
Två substanser som har en stimulerande effekt på endometriet | 1. Tamoxifen. 2. Östrogen. |
Varför östrogen som behandling för klimakteriebesvär måste kombineras med progesteron ifall kvinnan har kvar sin livmoder | Östrogen ensamt ökar risken för endometriecancer. |
Viktigaste faktorn i att avgöra risken för endometriecancer | Hur mycket östrogen endometriet har utsatts för. |
Två faktorer som skyddar mot endometriecancer | 1. Föda barn. 2. P-piller. |
Livstidsrisk för endometriecancer vid Lynch syndrom | 50 % |
Vanligaste symtomet vid endometriecancer | Vaginal blödning. |
En sjukdom som alltid måste uteslutas vid postmenopausal blödning | Endometriecancer. |
Ett snabbt sätt att utesluta endometriecancer | Mätning av tjockleken hos endometriet via transvaginalt ultraljud. |
Utredning som ska göras om det finns tydlig misstanke om endometriecancer | Biopsitagning via endorette. |
Två faktorer som ökar risken för urininkontinens hos kvinnor | 1. Övervikt. 2. Vaginal förlossning. |
Fyra behandlingar för trängningsinkontinens hos kvinnor | 1. Träna att inte gå på toa. 2. Bäckenbottenträning. 3. Muskarinreceptorantagonister. 4. Beta-agonister. |
Tre behandlingar för ansträngningsinkontinens hos kvinnor | 1. Bäckenbottenträning. 2. Viktnedgång. 3. TVT. |
TVT | Tension free Vaginal Tape. |
Fyra saker som ökar risken för livmoderframfall | 1. Vaginal förlossning. 2. Övervikt. 3. Förstoppning. 4. Ärftlighet. |
Sex symtom vid livmoderframfall | 1. Känsla av att något sticker fram ur vagina. 2. Tyngdkänsla. 3. Perineal smärta. 4. Urininkontinens/Svårt att tömma kissblåsan. 5. Förstoppning. 6. Samlagsbesvär. |
Två behandlingar för livmoderframfall | 1. Pessoar som håller upp vagina. 2. Kirurgi. |
Fyra läkemedel som kan användas vid postpartumblödning | 1. Oxytocin. 2. Cyklokapron. 3. Cytotec. 4. Methergin. |
Då är methergin kontraindicerat vid postpartumblödning | Högt blodtryck under graviditeten. |
Vanligaste orsaken till postpartumblödning | Uterus-atoni. |
Verkningsmekanism hos methergin vid postpartumblödning | Dopaminreceptorantagonist, vilket leder till ökad uteruskontraktion. |
Två orsaker till att methergin kan ge blodtryckshöjning som biverkan | 1. Alfa-receptoragonist. 2. Serotoninreceptoragonist. |
Handläggning vid blödflöde klass 1 i arteria umbilicalis | Kontroll av flöde varannan vecka. |
Handläggning vid blodflöde klass 2 i arteria umbilicalis | Kontroll av flöde varje vecka. |
Handläggning vid blodflöde klass 3A i arteria umbilicalis | Ineliggande vård och CTG flera gånger per dag. |
Handläggning vid blodflöde klass 3B i arteria umbilicalis | Förlossning inom ett dygn. |
Så ökad är risken för svåra komplikationer hos barn som är small for gestational age | 4 gånger högre. |
Syftet med Bishop score | Förutsäga behovet av förlossningsinduktion. |
Fem komponenter som ingår i Bishop score | 1. Cervix position. 2. Cervix konsistens. 3. Cervix tjockhet. 4. Cervix öppningsgrad. 5. Hur långt ner fostret befinner sig. |
Varför kvinnor med migränaura inte ska ta kombinerade p-piller | Ökad strokerisk. |
Erbjuds i första hand vid sätesbjudning | Vändningsförsök. |
Fyra kriterier för vaginal förlossning vid sätesbjudning | 1. Barnet väger < 4 kg. 2. Mammans bäcken är tillräckligt stort. 3. Förlossningen ska starta spontant. 4. Ska finnas gott om fostervatten. |
Andel av PID som utvecklas till tubo-ovarial abscess | 15-35% |
Allvarlig akut komplikation till PID | Tubo-ovarial abscess. |
Sex faktorer som ökar risken för tubo-ovarial abscess | 1. Använder inte kondom. 2. Spiral. 3. Tidigare haft PID. 4. Många sexpartners. 5. Diabetes. 6. Immunsuppression. |
Vid sköra slemhinnor bör patient med prolapsring även få detta | Lokal östrogenbehandling. |
Vid denna tidpunkt i graviditeten är blodtrycket som lägst | Runt vecka 20. |
Vanligaste fosterställningen vid förlossning | Framstupa kronbjudning. |
Varför framstupa kronbjudning är bäst | Är den vinkel där huvudets diameter blir som minst i förhållande till bäckenet. |
Allvarlig biverkan av rotavaccin | Invagination. |
Vanligaste medfödda hjärtfelet | VSD. |
De två vanligaste UVI-symtomen hos gravida | 1. Livmodersammandragningar. 2. Buksmärta. |
Sex åtgärder vid misstanke om barnmisshandel | 1. Klä av och undersök hela kroppen. 2. Fotografera alla fynd. 3. Ögonbottenspegling. 4. Skelettröntgen av hela kroppen. 5. MR hjärna. 6. Orosanmälan. |
Tre steg i den atopiska marchen | 1. Atopisk dermatit. 2. Allergisk rinit. 3. Astma. |
Tre läkemedel som ges till smårtpåverkat barn med ljumskbråck inför reponering | 1. Paracetamol i.v. 2. Morfin i.v. 3. Midazolam i.v. |
Skälet till att ACE-hämmare är kontraindicerade under första trimestern | Ökad risk för hjärtmissbildning. |
Fyra risker som gör att ACE-hämmare är kontraindicerade under andra och tredje trimestern | 1. Oligohydramnios. 2. Lunghypoplasi. 3. Intrauterin tillväxthämning. 4. Neonatal hypotension. |
Mekanismen bakom hur ACE-hämmare orsakar komplikationer under andra och tredje trimestern | Stör fostrets blodtrycksreglering. |
Två komponenter i förstahandsbehandling av ansträngningsinkontinens hos kvinnor | 1. Bäckenbottenträning. 2. Kontinensbåge. |
Behandling som kan ges till post-menopausala kvinnor med ansträngningsinkontinens | Vaginal östrogenbehandling. |
Kontinensbåge är särskilt lämplig för kvinnor med detta besvär | Urinläckage i specifika situationer, som t.ex. träningspass. |