| Moment som ingår i IST | Sätta kateter Suturera Sätta nål AHLR Hålla fria luftväg SBAR rapportering Ordinera vätska – när använder man vad Träna patientcentrerad samtalsmetodik Träna status Tolka RTG – frakturer, lungförändringar Tolka EKG Elektrolytrubbningar Skriva recept Träna på att söka information från evidensbaserade källor. Granska kritiskt och värdera information |
| Symptom till IST | Andfåddhet Blod i/missfärgad avföring Bröstsmärta Buksmärta Depression Hosta Knöl i bröstet Konfusion Ont i benet Ont i huvudet Ont i ryggen Sömnstörning Täta urinträngningar Yrsel Ångest Cystisk fibros Krupp Hjärtinfarkt Stroke Psykisk ohälsa Tumörsjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Allergier Olycksfallsskador Infektionssjukdom Övervikt och fetma Diabetes Urininkontinens Ätstörningar Demenssjukdomar |
| Diagnoser till IST | ÖLI Hypertoni Hosta Ryggvärk Akut tonsillit UVI Virusinfektion Smärta UNS Ledvärk Muskelvärk Buksmärta Hudförändring UNS Pneumoni Sjukdomskänsla och trötthet Hypothyreos AOM Astma Depression Ångest Vaxpropp Dyslipidemi Hudinfektioner Akut sinuit Dermatit UNS (eksem?) Typ 2 DM Sårskada Epikondylit, tendinit, hälsporre Allergisk reaktion Konjunktivit / Bindhinnesjukdom Tillväxthämning |
| SBAR – akut situation | Situation – anledningen till vårdkontakt? Bakgrund – relevant sjukhistoria fram tills nu Aktuellt – status, ABC och bedömning Rekommendation – föreslagen åtgärd Be den andre upprepa och dubbelkolla så du fått med allt. |
| Bröstsmärta – differentialdiagnoser? | Hjärtinfarkt Aortaaneurysm Gastroesofagal reflux Revbensfraktur Herpes zoster Thorakalt diskbråck Pneumotorax Ischemisk hjärtsjukdom Pneumoni Infektiös perikardit Somatoformt smärttillstånd |
| 7 dödliga orsaker till bröstsmärta? | instabil angina hjärtinfarkt lungemboli hjärttamponad aortadissektion esofagusruptur ventilpneumothorax pneumoni |
| Utredning vid misstänkt lungemboli? | Status (hjärta, lungor, blodtryck) Blodgas (↓pO2, ↓pCO2, ↓SpO2) Wells score (+ ev D-dimer) Ultraljud, Lungscint, CT thorax m kontrast EKG |
| EKG-tecken på lungemboli (s.k. högersidiga belastningstecken)? | “S1-Q3-T3” Djup S-våg i avl. I Djup Q-våg i avl III Invers T-våg i avl III (samt ev flimmer, RBBB) |
| Hur länge efter VTE ska patient ha LMWH resp. Warfarin/DOAK? | LMWH: 5 dygn Waran/Pradaxa: 3-12 mån första gången, 3-6 mån vid återfall |
| Bröstsmärta – utredning? | … |
| Dyspné – differentialdiagnoser? | … |
| Dyspné – utredning? | … |
| Utredningsgång vid dyspné? | Initialt: – blodgas – lungröntgen – EKG Lab – Blodstatus, Elstatus, CRP, P-glukos, troponin, NT-proBNP, TSH, D-dimer Senare: – Spirometri/PEF – Hjärteko – Arbetsprov – CT thorax – Lungscintigrafi |
| Orsaker till pneumothorax? (fyra huvudtyper) | Spontan/primär Sekundär (KOL, emfysem, tumör) Traumatisk Iatrogen (pleurocentes, ventilator) |
| Var ska man auskultera för att inte missa en pneumothorax? | Högt upp; ovanför scapulae samt apikalt kring clavivula. |
| Anamnesfrågor vid dyspné? | Hur länge? När uppstår besvären? Gradvis/Akut insättning? Kronisk eller intermittent? Vid vila/ansträngning? Värre liggandes? (ortopné) Bröstsmärtor? Pleuritsmärtor? Rökning? Hosta? Produktiv/Torr? Hjärtklappning? Pipande andning? Stridor? Hosta? Producerande? Blod? Allergi? |
| Vad menas med en övertryckspneumothorax (“ventilpneumothorax”)? Varför kan tillståndet vara akut livshotande? | Vanligen sekundärt till trauma där luften har lätt att nå in men svårt att komma ut igen vilket gör att patienten får en tilltagande pneumothorax med varje andetag. Akut livshotande när det venösa återflödet stryps och patienten snabbt blir cirkulatoriskt påverkad. |
| Allergisk alveolit, behandling? | Reducera allergen i omgivningen ev. kortison (Prednisolon) |
| Farmakologisk behandling, KOL? (beskriv KOL-trappan) | KOL stadie I: Kortverkande β2-agonist (salbutamol/Ventoline®) + antikolinergikum (Atrovent®) KOL stadie II: Långverkande β2-agonist (salmeterol/Serevent®) KOL stadie III: Inhalationssteroider (Pulmicort®) + PDE4-hämmare (Daxas®) KOL stadie IV: Syrgas i hemmet |
| Icke-farmakologisk behandling, KOL? | Rökstopp Motion Mini-pep KOL-skola Andningsövningar (sjukgymnast) ↑Nutritionsstatus (dietist) Vaccination (influensa, pneumokocker) |
| Behandling vid akut KOL-exacerbation? (6 st) | syrgas (få upp SpO2 till 92%) salbutamol (alt. annan β2-agonist) Atrovent (alt. annat antikolinergikum) betametason 3 mg x1 / prednisolon 30 mg x 1 amoxicillin 500 mg x 3 p.o. (7 dygn) furosemid 20 mg i.v. ev. adrenalin 0,3 mg s.c. och IVA-kontakt |
| PATIENTFALL S: 70-årig man med FF, hjärtsvikt och KOL. B: Fått infarkt för 15 år sen, stabil angia efteråt. Har läkemedel för dessa. A: Successivt tilltagande dyspné. Inkommer med ambulans, får 10L syrgas. På akuten mycket trött och svarar ej på tilltal. Status: Takypné, takykard, rhonki och rassel bilat. Lab: ↓Hb, CRP 78, ↓Na+, ↑K+, ↑Krea, ↑P-glukos. Troponin u.a. Blodgas: pH 7.2, ↑pCO2, ↓pO2, BE +7 EKG: FF 140/min, ST-sänkningar i V4-V6. a) Tolka blodgasen. b) Misstänkt diagnos? c) Handläggning på akuten? d) Behandling? | a) Metabol alkalos med kompensatorisk respiratorisk acidos b) KOL-excacerbation med bakomliggande pneumoni c) Ta bort syrgasen! ABCDE svalgodling lungrtg se över läkemedel nya blodgas d) salbutamol, Atrovent, betametason, amoxicillin 500 mg x3 |
| Symptom vid lungcancer? (6 st) | Rethosta Dyspné (lungemboli, pneumonit, atelektas) Feber Viktnedgång (↓10% på 6 mån) Hemoptys Trötthet |
| Utredning vid misstänkt lungcancer? | Radiologi (Lungrtg, DT-thorax, PET-CT) Bronkoskopi Sputumcytologi Transthorakal punktion |
| Vanliga primärcancrar som metastaserar till lungor? (3 st) | Bröst Njure Kolorektal |
| Troliga patogener vid akut bronkit? (4 virus, 3 bakterier) | Virus: Rhino, Corona, Influensa, Adeno Bakterier: B. pertussis, M. pneumoniae, C.pneumoniae |
| SANT ELLER FALSKT? Vid akut bronkit så ses förstorade Aa. pulmonales och konsolidering på lungröntgen. | FALSKT Lungröntgen vid akut bronkit är oftast normal. |
| Behandling, akut bronkit? | Hostdämpande läkemedel (Cocillana-Etyfin) Neuraminidashämmare (Tamiflu) om influensavirus. OBS! Ej antibiotika även om bakterieorsakad! |
| Hur bedöms allvarlighetsgraden av en pneumoni? | CRB-65 Konfusion AF >30/min Syst. BT <90 mmHg / diast. BT <60 mmHg Ålder ≥65 år 2p = allvarlig 3-4p = IVA-vård |
| Diagnostik, klassisk pneumoni? | Lungröntgen: Lobulär pneumoni, alveolära infiltrat Lab: ↑LPK (ffa polynukleära), ↑↑↑CRP, ↑SR Mikrobiologi: Odla från blod, sputum, nasofarynx Urin: Pneumokockantigen |
| Antibiotikaval, klassisk pneumoni? (S.pneumoniae, H. influenzae) | S.pneumoniae – penicillin G/penicillin V H. influenzae – amoxicillin, penicillin G om allergi – klindamycin, doxycyklin |
| Antibiotikaval atypisk pneumoni? (Mycoplasma, C. pneumoniae, Legionella) | Mycoplasma – erytromycin, doxycyklin Legionella – erytromycin C. pneumoniae (TWAR) – doxycyklin |
| Vilken är den typiska patogenen vid pneumoni efter en influensa? Behandling? | S. aureus, behandlas med cefotaxim (Claforan) |
| Förkylning/rhinofaryngit a) Vanligaste patogener? b) Symptom? c) Behandling? | a) rhinovirus, coronavirus, influensa A och B b) nästäppa/rinnande näsa, halsont, torrhosta, feber c) nässpray (adrenerg oximetazolin), febernedsättande (paracetamol), ev. Tamiflu. |
| Maxillarsinuit a) Vanligaste patogener? b) Symptom? c) Behandling (mild, medelsvår, svår)? | a) Pneumokocker (30%), H.influenzae (20%), virus (15%) b) Långvarig färgad snuva, huvudvärk, smärta, snor c) Mild – Nässpray, Medelsvår – Nasala steroider Svår – Kåvepenin 1,6 g x 3 i 7-10 dagar och ev bihålespolning. |
| Andfåddhet – differentialdiagnoser? | Lungemboli Pneumothorax Astma Hjärtsvikt Somatoformt syndrom |
| Vilka antibiotika är kontrainducerade vid graviditet? | Trimetoprim (1:a trimestern) Trimetoprimsulfa (1:a och 3:e trimestern) Doxycyklin (2:a och 3:e trimestern) Kinoloner (ciprofloxacin, moxifloxacin, levofloxacin…) Aminoglykosider (amikain, gentamycin, kolistin…) {ej nitrofurantoin/Furadantin vid amning} |
| Anfåddhet – utredning? | … |
| Feber – differentialdiagnoser? | Mässling Feber E05- Tyreotoxikos Feber J06-P Övre luftvägsinfektion Feber B64-P Protozosjukdom Feber M06-P Reumatoid artrit Feber C18-P Tjocktarmscancer Feber A49-P Bakterieinfektion olokaliserad |
| Feber – utredning? | … |
| Huvudvärk – differentialdiagnoser? | Migrän Spänningshuvudvärk Klusterhuvudvärk (Hortons, trigeminoautonoma cefalalgier) Läkemedel Trauma Stroke Infektion (encefalit, meningit, sinuit, zoster) Expansivitet (tumör, abcess etc.) Sinustrombos Högt intrakraniellt tryck Metabol sjukdom Kolmonoxidförgiftning Stress Blödning Dissektion Dålig syn Hypertoni |
| Huvudvärk – utredning? | Anamnes Nervstatus Ögonbottenspegling Palp. muskelfästen Huvudvärksdagbok |
| Anamnesfrågor vid huvudvärk? | Debut? (när, hur, samband) Var? Lokalisation? Karaktär? Förlopp? Duration? Hur ofta? Frekvens? Utlösande faktorer? Förvärrande faktorer? Associerade symptom? P-piller? (= sinustrombos) |
| Statusundersökning, huvudvärk? | Rutinneurologi (ffa kranialnerver, motorik, sensorik, reflexer) Palpation – bihålor, A. temporalis, occipitalt, nacke, skuldror, kotpelaren Nackstelhet Blodtryck Ögonbottenspegling |
| Typer av primär huvudvärk? (3 st) | Migrän Spänningshuvudvärk Klusterhuvudvärk (Hortons, trigeminoautonoma cefalalgier) |
| För resp. migrän (M), spänningshuvudvärk (SHV), Hortons (H)… a) könsfördelning? b) karaktär? c) duration? d) frekvens? | a) M: 70% kvinnor, SHV: 75% kvinnor, HHV: 80% män b) M: intensiv, pulerande, SHV: dov, tryckande, HHV: sprängande, skärande c) M: 4-72 h, SHV: 30 min-7 dygn, HHV: 15 min-3 h d) M: 3/mån, SHV: ständig, HHV: dagligen i perioder |
| Urakut huvudvärk (någon sekund), differentialdiagnoser? (Minst 2 st) | Subarachnoidal blödning Artärdissektion Occipitalisneuralgi Arnold-Chiari (t.ex. i samband med hostning, nysning) Zoster i trigeminus Cefalalgia fugax |
| Akut huvudvärk (minuter), differentialdiagnoser? (2 st) | Migrän Hortons huvudvärk |
| Subakut huvudvärk (timmar), differentialdiagnoser? (Minst 2 st) | Meningit Temporalisarterit Vaskulit Tendinit Subdural blödning Annan infektion (sinuit, influenza) |
| Behandlingstrappa, migrän? (6 steg) | 1) Undvika migräntriggers 2) Vila (mörkt, svalt) 3) ett av: acetylsalisylcyra 1 gram, paracetamol 1 g, ibuprofen 400 mg 4) ett av: naproxen 1 g, diklofenak 100 mg 5) ett av: Citodon p.o., Primperan p.r. 6) sumatriptan 50 mg 7) botolinumtoxin enl. PREEMT-schema Kan ibland förebyggas med metoprolol 100 mg x2, amitryptilin, topiramat, candesartan samt akupunktur, sjukgymnastik, motion |
| Behandling, spänningshuvudvärk? | Undvika förvärrande faktorer (stress, tandgnissel, dålig syn, nack-/ryggbesvär…) Avslappning Sjukgymnastik ev. analgetika, amitryptilin, depressionsbehandling |
| 55-årig patient med nytillkommen tryckande huvudvärk sedan två dagar, bör spänningshuvudvärk misstänkas? Varför/varför inte? Handläggning? | Nej. Debut i puberteten eller unga vuxenåren. Troligtvis allvarligare genes (tumör, trombos, hydrocefalus etc.). Ska utredas ordentligt via neurolog. |
| Yrsel – differentialdiagnoser? | Mb Ménière (80/100 000 invånare) BPPV (40/100 000 inv) Vestibularisneuronit (20/100 000 inv) Vaskulärt (t.ex. TIA) (15/100 000 inv) Vestibularisschwannom (1/100 000 inv) Labyrintit (virus>bakterier) Annat (ortostatism, ångest, stress, läkemedel, synstörning) |
| Hur görs indelningen av yrsel? | Perifer – skada i n. vestibularis eller balansorganet. Central – skada i hjärnstammen, cerebellum eller i förbindelsen mellan dem. |
| Fyra klassifikationer av yrsel? | Akut ihållande (farlig!) Episodisk Lägesbetingad Kronisk |
| Anamnesfrågor, yrsel? (6 st) | Debut (när? hur? utlösande faktor? samband?) Duration? Mönster? (ett långt, flera korta?) Förvärrande faktorer? Förbättrande faktorer? Associerade symptom? |
| Definition, akut yrsel? | Kontinuerlig Långvarig (>24 timmar) Långsamt bättre |
| Definition, lägesyrsel? | Kontinuerlig Kortvarig (<5 min) Framkallad av lägesförändingar |
| Definition, episodisk yrsel? | Återkommande Medellång (<24 timmar) |
| Definition, kronisk yrsel? | Jämn, kontinuerlig Långvarig (veckor, månader) |
| Statusundersökningar, yrsel? (10 st) | Head-impulse test Ögonrörelser (sackader och följerörelser) Cover-uncover test Romberg Gångprov (alt. Fukuda’s step-test) Kranialnerver Diadokokinesi Finger-näs Otoskopi Stämgaffelprov |
| Med vilken undersökning testar du vestibuloockulära reflexen (VOR)? | Head-impulse test – balansorganet i huvudvridningens rörelseriktning aktiveras maximalt och det kontralaterala balansorganet hämmas totalt. Patologiskt om pats ögon följer med huvudet som vrids och sen ställer in blicken på näsan med korrigerande sackadrörelser. Samma sida som man vridit mot har då nedsatt funktion i balansorganet på den sidan. |
| Alarmerande statusfynd vid yrselpatient (dvs statusfynd som pekar på central genes till yrseln)? (4 st) | Torsonell eller vertikal nystagmus Nystagmus grad II eller III Patologiskt cover-uncover test Normalt head-impulse test (dvs yrseln finns men har inte perifer genes) |
| Vilken typ av yrsel? Diagnosticering? Behandling? Timslång yrsel (kommer och går) Hörselnedsättning Tinnitus Sprängande tryck i örat, lockkänsla, fyllnadskänsla spontan nystagmus, huvudvärk, gångsvårigheter, hyperakusi, trötthet, illamående | Episodisk yrsel, Ménières sjukdom. Diagnos genom anamnes och basnedsättning på tonaudiometri. Behandlingstrappa Mb Ménière: 1) saltrestriktion och aktiv exspektans 2) diuretikum (t.ex. furosemid) och antiemetikum (t.ex. Postafen) 3) betahistindimecilat (Vertisan, Meniace) p.o. 8 mg 2×3 4) labyrintdesensibilisering genom intratympanisk injektion av gentamycin 5) laceration av n. vestibularis |
| Vilken typ av yrsel? Diagnosticering? Behandling? Subakut kraftig yrsel (utvecklas inom 30 min) Kraftig illamående, kräkning Duration >24 timmar Rotatorisk yrsel Spontannystagmus (åt friska sidan) Falltendens | Akut vestibulär yrsel, vestibularisneuronit. Diagnos genom Head-impulse test (korrektionssackad vid vridning åt sjuka sidan) och Romberg (falltendens åt sjuka sidan) Behandlas med: antiemetikum (meklozin/Postafen® eller dyl.) betametason 8 mg i.v. prednisolon 50 mg 1×1 p.o. i fem dagar, därefter nedtrappning med 10 mg/dag. |
| Vilken typ av yrsel? Diagnosticering? Behandling? Kortvarig rotatorisk yrsel (10-60 sek) Lägesberoende (ofta i sängen) Latenstid på 2-10 sek efter rörelsen ev. kallsvett, illamående, kräkning Debuterat på morgonen | Lägesyrsel, BPPV (kristallsjuka) Patologiskt Dix-Hallpike test: – Pat sittandes på britsen. – Håll pats huvud i båda händer. – Lägg pat ned på rygg. – Vrid huvudet 45° åt höger, sedan åt vänster. – Positivt om nystagmus vid huvudvridning 45°. – Samma sida som nystagmus uppkommer på är sjuk/skadad. Behandlas med Epley’s manöver: – Pat liggandes på rygg. – Vrid huvudet 45° och bakåt, håll kvar 3 minuter. – Rotera huvudet sakta under 2 minuter på andra hållet. – Vrid huvudet så pat lägger sig på sidan/skuldran. – Fortsätt rotera i samma riktning så pats näsa pekar mot golvet, håll kvar 3 min – Hjälp pat upp till sittande, undvik böjning av huvudet framåt eller bakåt. – Låt pat sitta stilla någon minut. Upprepa v.b. |
| Trötthet, differentialdiagnoser? | Anemi Blödning Thyreoidea Hjärtsvikt Aortastenos Lungemboli Depression KOL Cancer (finns massor…) |
| Syncope – differentialdiagnoser? | … |
| Tre huvudtyper av synkope, vilka? | Kardiell Ortostatisk Vasovagal (även kallad “reflexmedierad”, “neurogen”) |
| Vilken typ av synkope föregås av en “förvarning” med symptom som blekhet, illamående och svettning? | Vasovagal synkope |
| Orsaker till vasovagal synkope? | Stillastående (“ortostatisk stress”), sinus caroticus syndrom, emotioner, stress, högt tryck (miktion, hosta, defekation, krystning) |
| Utredning vid vasovagal synkope? | Tilt-test Carotismassage Ortostatiskt test |
| Orsaker till kardiell synkope? | Arytmi Klaffel Anomalier Kardiomyopati Cerebrovaskulär påverkan (karotisstenos, subclaviastenos mm?) Kardiopulmonell sjukdom (lungemboli, tamponad, hjärtsvikt mm?) |
| Utredning vid kardiell synkope? | Arbetsprov EKG (inkl långtids-EKG) Hjärteko Implantable Loop Recorder (ILR) |
| Orsaker till ortostatisk synkope? | Dehydrering Diabetes Mellitus Hypoglykemi Parkinson Hjärtsvikt Övermedicinering (diuretika, vasodilatantia) Alkohol Infektion/postinfektion Malnutrition Malignitet Hypoxi |
| Behandling vid ortostatisk synkope? | Undvika dehydrering Stödstrumpor Motion Se över läkemedelslistan (nitro, β-blockare, diuretika m.m.) God råd (inte resa sig för hastigt m.m.) |
| Symptom vid hjärtsvikt? | Dyspné Ortopné Takypné Nocturi Svullnad (ben, buk) Hjärtklappning Perifer kyla |
| Statusfynd vid hjärtsvikt? | Cyanostecken Halsvenstas Benödem, ascites Pleuravätska/rassel Hepatomegali Hypotoni Kakeksi Förstorat hjärta 3:e, 4:e hjärtton |
| Utredning, hjärtsvikt? | Anamnes och status Blodtryck EKG Lab (blod-, elstatus, TSH, NT-proBNP) Lungröntgen Hjärteko MR Myokardscintigrafi (ev. även arbetsprov om den äldre orkar med, annars finns alternativ till arbetsprov) |
| Långsiktig behandling, hjärtsvikt? Beskriv trappan. | Steg 1: RAAS-hämmare, β-blockare Steg 2: lägg till lågdos diuretika Steg 3: lägg till Spironolakton Steg 4: lägg till ivabradin (Procoralan®, ↓hjärtfrekvens) -Steg 5a: CRT (biventrikulär pacemaker) -Steg 5b: ICD (defibrilator) Steg 6: digitalis, mononitrater Slutsteg: LVAD/ECMO/transplantation |
| Differentialdiagnoser, hjärtsvikt? | Myokardischemi Lungemboli Lungsjukdom (speciellt KOL) Sömnapné Fetma |
| Blod i avföring – differentialdiagnoser? | Tjocktarmscancer Hemorrojder Analfissur Ischemisk enterit Kärlsjukdom i tarm |
| Blod i avföring – utredning? | … |
| Förändrade avföringsvanor, diarré, förstoppning – differentialdiagnoser? | Tjocktarmscancer IBS Funktionell tarmsjukdom Divertikulos Ulcerös kolit Infektiös diarré Colon irritabile Intestinal malabsorption Ulcerös kolit Överdosering av läkemedel |
| Viktig nutritionskomponent för sårläkning? | Albumin (protein) |
| Tarminfektioner som snabbt (<24h) ger symptom orsakas av…? | S.aureus B.cereus C.perfringens Calicivirus |
| Behandling vid obstipation görs med laxerande. Nämn de tre huvudgrupperna och några läkemedel. | Bulkmedel: Inolaxol®, linfrö, vetefröskal Osmotiska läkemedel: Movicol®/Forlax®, laktulos Tarmirriterande läkemedel: Cilaxoral® p.o., Klyx® p.r. Ge t.ex. laktulos (30-120 mg/dag) ihop med Cilaxoral® (5-10 mg/dag) |
| Tarminfektioner som ganska snabbt (1-3 dygn) ger symptom orsakas av…? | Salmonella Vibrio Shigella Rotavirus |
| Tarminfektioner som långsamt (4-7 dygn) ger symptom orsakas av…? | Yersinia Campylobacter Adenovirus |
| Akut gastroenterit med blodiga diarréer, 5 tänkbara patogener? | Campylobacter, Shigella, Salmonella, Yersinia, EHEC |
| Vilka anamnestiska uppgifter kan hjälpa till när man ska försöka skilja på en akut gastroenterit och en IBD? | Infektion – snabbt insjuknande, kan ha bifasiskt förlopp, spontant bättre inom 7-14 dagar, avföringen mer vattning, epidemiologi, utlandsvistelse, personer i närheten, antibiotika, restaurangbesök, vanligen inget blod, sår i rektum. IBD – smygande debut, ihållande (>2v), tilltagande avföringsfrekvens, mer och mer lös, ofta blod, rökning. |
| Buksmärta – differentialdiagnoser? | Akut pankreatit Ulcus Cholecystit Gallsten Invagination Ileus / Volvulus Tarmischemi IBD IBS Appendicit Divertikulit Pyelonefrit Njursten Extrauterin graviditet Dysmenorré Endometrios Aortaaneurysm Hjärtinfarkt Elektrolytrubbning Hyperthyreos – Hypothyreos |
| Buksmärta – utredning? | … |
| Differentialdiagnoser, akut buk? (nämn minst 8 st) | Blödande/perforerat ulcus Annan GI-blödning/-perforation Bukaortaaneurysm (rupturerat) Malignitet Ileus Divertikulit Appendicit Cholecystit Gallsten Pankreatit IBD, IBS Lymfadenit Gastroenterit Förstoppning, fekalom UVI Njursten Prostatit Testistorsion Könssjukdom Gynekologiskt (salpingit, extrauterin graviditet, rupturerad follikel cysta, ovarialtorsion, endometrios) Hjärtinfarkt angina pectoris Pneumoni, pleurit Diabetes ketoacidos Mb Addison Psykologisk genes (oro, stress, ångest etc) Intoxikation (svampförgiftning, alkohol etc.) Kotkompression Buksmärta UNS |
| Smärtans karaktär är mycket ledande vid en akut buk. Vad bör du misstänka om smärtan är… a) djup, molande? b) kontinuerlig koliksmärta? c) intermittent koliksmärta? d) snabbt insättande? e) långsamt ökande? | a) inflammtion (pancreatit, cholecystit, appendicit, IBD, IBS etc.) b) gall- eller njursten c) obstruktion (ileus, tumör etc.) d) perforation, peritonit, pankreatit, kärlocklusion, ulcus, gallsten, njursten, ileus, aortaruptur e) divertikulit, appendicit, salpingit, cholecystit, trombos, inklämt bråck |
| Vad bör du misstänka om buksmärtan har… a) urakut insättande och smärtan snabbt når max? b) 10 min insättande, vågformad smärta? c) långsamt insättande, gradvis stegring? d) snabbt insättande, intervallsmärta med smärttoppar? | a) perforation b) gall-/njursten c) inflammation (appendicit, pankreatit, divertikulit) d) ileus, gastroenterit |
| Anamnesfrågor, akut buk? | Smärtkaraktär? Förlopp? Duration? Liknande besvär förut? Kräkning? Avföring och gasavgång senast? Tidigare opererad? Förändrade avföringsvanor? Viktnedgång? Tidigare ileus? Vattenkastning (frekvens, trängning, blod, lukt, färg)? Förbättrande, förvärrande faktorer? Feber? Epidemiologi? Utlandsresa? Graviditet? Senaste mens? Alkohol? |
| Vilken typ av diagnos ska du misstänka om buksmärta strålar mot… a) ryggen? b) skulderbladen? c) ljumskarna? | a) pancreatit, bukaortadissektion b) gallsten, blödning c) uretärsten |
| Vad ingår i “bukprover”? | Blodstatus (Hb, EPK, EVF, MCH, MCHC, LPK, Trc) Elstatus (Na, K, Kreatinin) Leverstatus (Bilirubin, PK-INR, ALP, ALAT, ASAT, LD, γGT) Pancreasamylas CRP P-glukos U-sticka ev. U-hCG om fertil kvinna |
| Patient söker med… Diffus, molande smärta, initialt i hela buken men smärtan vandrar ofta ner till höger fossa relativt snabbt. Illamående, kräkning, matleda eller diarré kan ihop med måttlig feber. Förvärras av fotisättning med höger ben, höftextension. Förmildras vid höftflexion. Indirekt palp- och släppömhet över McBurneys punkt Diagnos? Utredning? | Appendicitis acuta Anamnes Bukstatus + PR (ej barn!) + bråckportar Temperatur Lab (CRP, blodstatus) Ultraljud (ev. även transvaginalt om kvinna) DT Buk ev. gyn-konsult, palpera skrotum hos män |
| Behandling, akut appendicit? | Fasta inför operation Antibiotikaprofylax Appendektomi (öppen eller lapraskopisk) Appendix skickas till patolog om avvikande utseende Om subakut förlopp: Antibiotika, dränage av ev. abscess. |
| Orsaker till kolonileus? Symptom? Diagnos? | Volvulus (caecum eller sigmoidem roterar kring sin egen axel) eller obstruktion (tumör, förstoppning, fekalom etc.). Ofta relativt opåverkad patient, smygande debut och uppdriven buk. Ev. magknip, illamående, kräkning. Diagnos med bukstatus+PR, rektoskopi, kolonlavemang (röntgenundersökning) och BÖS. |
| Behandling, kolonileus om orsaken är… a) förstoppning eller fekalom? b) caecumvolvulus? c) sigmoideumvolvulus? d) kolorektaltumör? | a) Movicol och/eller Klyx (laxantia) b) högersidig hemikolektomi och ileotransversostomi c) dekompression via tarmsond under genomlysning d) planerad kirurgi efter utredning. |
| Patient söker med… Lokaliserad, molande, måttlig men tilltagande smärta i vänster fossa iliaca med förändrad avföringskonsistens (lösare eller hårdare) och uppspänd buk. Ofta trängningar till miktion. Patienten kan även ha förstoppning och feber. Ingen peritonitretning. Diagnos? Utredning? | Divertikulit. Bukstatus + PR Lab (CRP, blodstatus, elstatus, bukprover, U-sticka) Rektoskopi Koloskopi eller DT kolon |
| Behandling, divertikulit? | OBS 1! Om abscess eller peritonit ska pat till IVA! Dränageinläggning av radiolog eller tarmresektion. OBS 2! Om purulent/fekal peritonit görs Hartmann-operation! – Annars: Tarmvila, flytkost, febernedsättande, ev. antibiotika (levofloxacin och metronidazol). Hem och åter för reevaluering inom 12 timmar. När symptomfri: rökstopp, ökat vätskeintag, öka fiber i kosten, motion, bulkmedel. |
| Riskfaktorer för kolorektal cancer? | Hereditet (25% av alla fall) Hög ålder Manligt kön Polyper IBD Diabetes Obesitas, fetma Stillasittande Fiberfattig kost, rött kött Rökning Alkohol |
| Symptom, högersidig kolontumör? | Anemi (mikrocytär) Trötthet Yrsel Hjärtklappning Ibland blod i avföringen, blodiga stråk i fast avföring Viktnedgång Buksmärta Ileus eller ileusliknande bild Perforation Ascites Ikterus Illamående, kräkning Tyngdkänsla i buken Symptom från ev. metastaser (främst lungor, lever) |
| Statusfynd, högersidig kolontumör? | Klingande och metalliska tarmljud Tympanisk buk Uppdriven buk Palpabel resistens |
| Symptom, vänstersidig kolontumör? | Förändrade avföringsvanor Krampsmärtor, magknip Anemi (mikrocytär) Synligt blod per rectum Mörk avföring Upphävd gas-/faecesavgång Viktnedgång Buksmärta Ileus eller ileusliknande bild Perforation Ascites Ikterus Tyngdkänsla i buken Symptom från ev. metastaser (främst lungor, lever) |
| Statusfynd, vänstersidig kolontumör? | Tyst buk Tympanisk buk Uppdriven buk Palpabel resistens |
| Utredning, misstänkt koloncancer? | Bukstatus + PR Lab: Bukprover, Blodstatus, SR, F-Hb, S-CEA, CA19-9 Rektoskopi Koloskopi med px (DT Kolon i 2:a hand) DT buk + thorax ev. ultraljud av levern, PET-CT |
| Vilka kärl försörjer/dränerar… a) Tunntarm? b) Colon ascendens? c) Colon transversum? d) Colon descendens? e) Colon sigmoideum? f) Rectum? g) Anus? | a-c) A. mesenterica superior samt V. mesenterica superior. d-g) A. mesenterica inferior samt V. mesenterica inferior (tömmer sig i V. lienalis) |
| Vanliga organ som kan drabbas av metastasering från en koloncancer? | Lever Lungor Peritoneum Ovarier |
| Patient söker med… Smärta och blödning i samband med defekation (ofta klarröd). Däremellan soiling och slem. Perianal klåda. Klåda, hudirritation. Ingen anusprolaps vid inspektion. Diagnos? Behandling? | Hemorrojder (grad 1-2?) Bulkmedel, vätska, fiberkost, kortison (XyloproctⓇ) Sklerotisering med injektion av fenololja Gummibandsligatur (bara om ovan linea dentata!) Motion |
| Vanligaste bråcklokalerna? (5 st) | Inguinalbråck (ljumske) Femoralbråck (lår) Umbilikalbråck (navel) Epigastrikabråck Ärrbråck |
| Beskriv inguinalkanalens: a) anteriora vägg b) posteriora vägg c) superiora vägg/tak d) inferiora vägg/golv e) innehåll hos män f) innehåll hos kvinnor | a) Aponeurosis musculi obliqi externi abdominis och anulus inguinalis superficialis b) Fascia transversalis, anulus inguinalis profundus, falx inguinalis c) Aponeurosis musculi obliqui externi abdominis, interni abdominis et transversi abdominis d) Ligamentum inguinale, ligamentum lacunare, tractus iliopubicus e) N. ilioinguinale, funiculus spermaticus (ductus deferens, A. testicularis, A. cremasterica, plexus venosus pampiniformis, N. genitofemorale, lymfkärl) f) N. ilioinguinale, ligamentum teres uteri |
| Med hjälp av vilket anatomiskt landmärke särskiljs ett lateralt inguinalbråck från ett medialt inguinalbråck? | Lateralt: Lateralt om A. + V. epigastrica inferior. Medialt: Medialt om A. + V. epigastrica inferior. Dessa kärl avgår från femoraliskärlen. |
| SANT ELLER FALSKT? Femoralbråck har en högre risk för inklämning och ska alltid till en kirurg för bedömning. | Sant. Opereras i regel alltid. |
| Pat söker med… Snabbt påkommen dov smärta under hö arcus eller kring epigastrium som strålar bakåt ryggen. Illamående, kallvettning och kräkning. Anamnestiskt; intag av fettrik måltid i nära anslutning till smärtan. Vad ska du misstänka? | Sjukdom i gallvägarna eller gallblåsa. |
| Koppla symptomen och lab till rätt gallsjuka: a) Lokal smärta, normalt lab (lever, amylas, CRP) b) Lokal smärta, feber, ↑CRP c) Lokal smärta, högt P-amylas d) Ikterus, förhöjda leverprover e) Ikterus, feber, ↑leverprover, ↑CRP Ange även kort för var och en av sjukorna hur du handlägger dem | a) Gallsten (smärtlindra, övervaka) b) Cholecystit (inläggning och akut cholecystektomi) c) Gallstenspankreatit (vätska, smärtlindring ev. operation eller IVA-vård) d) Choledocussten (ERCP, ev. cholecystektomi) e) Cholangit (antibiotika, ERCP) |
| Handläggning, akut gallsten? | Smärtlindra (Toradol® i.v. + ev. Morfin 5-10 mg) Ultraljud ev. akut kolecystektomi, annars vid senare tillfälle. OBS! Ju yngre patient, desto starkare operationsindikation – en attack räcker. |
| Vilka är de fem F:n som man ska komma ihåg för att identifiera patienter som vanligen kan få gallsten? (OBS! Engelsk minnesramsa) | Fat: BMI >30 Fertile: Kvinna som fött/väntar minst ett barn Female: Kvinnligt kön Forty: ålder >40 Fair: ljus hy |
| Handläggning, akut cholecystit? | Anamnes och status. Temp Ultraljud? Lab: ASAT, ALAT, ALP, Bilirubin, S-amylas, CRP Analgetikum, antiypyrretikum (ex. Toradol) Observation, NSAID, vätska i.v. och fasta. Ev operation inom 24 timmar. |
| Patiten söker med… Feber med frossa Ikterus Smärta under höger arcus och flank dvs. Charcots triad. Vad bör du misstänka? | Cholangit |
| Behandling, cholangit? | Pip/Tazo Aminoglykosid-antibiotikum (gentamicin, amikacin etc.) ERCP med stent (alt. görs PTC) |
| Patient söker med… Kraftig molande smärta i epigastret, ibland smärta förlagd till vänster axel eller ryggen (i nivå med dermatom T8) Kräkning och illamående Subfebrilitet Törst Huvudvärk Diagnosförslag? | Akut pankreatit |
| Vanligaste orsakerna till akut pankreatit? | Alkohol Choledocussten OBS! Alkoholinducerad akut pankreatit dröjer ofta till “dagen efter” varför pat. kan beskriva symptomen som om hen är bakfull. |
| Läkemedel som kan ge akut pankreatit? | Kortikosteroider Simvastatin Östrogen Diuretika Antiepileptika Metyldopa |
| Diagnostik, akut pankreatit? | Anamnes och status Lab: pankreasamylas, lipas, CRP, Albumin, Calcium, elstatus, blodstatus, B-glukos, leverstatus, lipas, blodgas. ev. DT buk (bättre ju längre sjukdomen pågått) |
| Handläggning, akut pankreatit? | Inläggning med övervak (om svår pankreatit, IVA-vård) Smärtlindring (paracetamol, ev. NSAID/morfin i.v.) Vätska i.v. (minst 4 liter första 24 timmarna) Ultraljud pancreas (gallsten? inflammation?) DT Pancreas (abscess? pseudocysta?) Senare: ev. nutrition i.v., CreonⓇ, ERCP, cholecystektomi, perkutan abscessdränering etc. OBS! Sällan antibiotika. |
| Riskkonsumtion av alkohol för män resp kvinnor? | Män: 200 g/vecka (3 fl vin, 1 fl sprit eller 10 st starköl) Kvinnor: 140 g/vecka (2 fl vin eller 7 st starköl) |
| Vad är viktigt att övervaka vid en akut pankreatit? | Andingsfrekvens Blodtryck Puls Temperatur Vätskeschema (hur mycket pat. dricker och kissar) Lab: CRP, elektrolyter, kreatinin, syra/bas-balans och P-glukos. |
| Vilka typer av cancer sprids till levern? | Bröstcancer Kolorektalcancer Esofaguscancer Lungcancer Malignt melanom Pancreascancer Ventrikelcancer |
| Orsaker till levercirrhos? (nämn minst 3 st) | Alkohol Hepatitvirus (ffa HCV) Autoimmun leversjukdom (AIH, PBC, PSC) NASH (“Non-alcoholic steatohepatitis”) Kronisk högersidig hjärtsvikt |
| Komplikationer, levercirrhos? | Blödande varicer Ascites Leversvikt Leverencefalopati Levercancer Budd-Chiari Utredning, levercirrhos? Anamnes, statusfynd (leverstigmata) Lab (ASAT, ALAT, ALP, GT, PK, Bili, CDT, PEth, autoantikroppar, hepatitserologi) Ultraljud DT buk Gastroskopi |
| Diagnostisk ascitestappning innebär fyra analyser, vilka? | Albumin LPK Cytologi Tuberkulos |
| Ascites, behandling? | Ringeracetat i.v. 1000 mL Spironolakton 100-400 mg Furosemid eller thiaziddiuretika 40-80 mg Albumin 100-200 mL Vätskerestriktion ev. ascitestappning, följa vikt och vätskeschema. |
| Patient söker med buksmärta… I status noteras “klingande” tarmljud, svullen buk som ömmar, op.ärr efter tidigare appendektomi. P.R. tom ampull. DT Buk: Gas/vätskenivåer, dilaterad tunntarm, gastömd kolon. Diagnos? Handläggning? | Ileus Bukstatus inkl ljumskar V-sond Vätska i.v. Smärtlindring KAD Lab: Leverstatus, elstatus, P-klorid, laktat, P-amylas Inläggning för observation eller akut op. |
| Patient söker med buksmärta… Konstant, kraftigt ihållande och ökande smärta. Har inte svarat på analgetika, släpper inte mellan kolikattackerna. Blodgas visar ↑laktat (acidos). Diagnos? Åtgärd? | Strangulationsileus. DT BÖS och akut operation. |
| Anamnesfrågor vid buksmärta? | Hur länge? Hur ofta? Smärtkaraktär? Förändrats? Lokalisation? (Var? Fast punkt/migrerande?) Duration? Viktnedgång? Förbättrande faktorer? (kroppsläge, föda, antacida, efter defekation…) Förvärrande faktorer? (kroppsläge, föda, dryck…) Illamående / Kräkning? Avföringens färg? Konsistens? Blod? Dysfagi? Ändrade matvanor? Infektion? Epidemiologi? Alkohol? Läkemedel? |
| Handläggning vid akut GI-blödning? | Anamnes, status Lab (blodstatus, elstatus, ) Inläggning på IVA EKG-, puls-, BT-övervakning Syrgas, vätska Ventrikelsond, CVK, KAD Hb-monitorering (ev. blodtransfusion) Gastroskopi (akut) + Endoskopi/Rektoskopi + angiografi Ta bort NSAID |
| Akut behandling vid blodkräkning (hematemes) och/eller mörkt blod i avföringen (malena)? | Vätska Syrgas Glypressin Protonpumpshämmare (Nexium) Antibiotika (Ciprofloxacin, Cefotaxim) Ev. blodtransfusion (om Hb <90) |
| Vilka fyra typer av kronisk inflammatoriska tarmsjukdomar (IBDs) finns det? | Ulcerös kolit Crohns sjukdom Mikroskopisk kolit “Indeterminate colitis” (svårbestämd kolit) |
| Endoskopisk bild vid Mb Crohn? | Hela GI-kanalen engagerad Transmural Segmentell utbredning “Gatstensmönster” Granulom Fistlar |
| Endoskopisk bild vid ulcerös kolit? | Rektalt engagemang Begränsad till colon Endast slemhinnan Kontinuerlig utbredning |
| Utredning vid IBD? | Lab (Blodstatus, elstatus, CRP, albumin) DT BÖS Kolonoskopi Odling (faeces, blod) Cystor och maskägg Konsultation m gastrokirurg |
| Behandling vid ulcerös kolit? (Lidrigt samt svårt skov) | Lindrigt skov: 5-ASA p.o., prednisolon p.o. Svårt skov: Vätska, elektrolyter, 5-ASA p.r., prednisolon/betametason i.v., ciprofloxacin i.v. |
| Behandling vid Mb Crohn? | Samma som ulcerös kolit men ej 5-ASA, samt vänta med kortison tills abcess har uteslutits (mha DT BÖS) |
| När ska en pat med IBD läggas in akut? | >5 diarréer/dygn samt något av: Feber >37.5°C Hb < 105 Puls >90/min SR eller CRP > 30 S-albumin <36 |
| Handläggning och behandling vid svårt kolitskov? Vilka kontroller? | Inläggning! Betapred 4 mg x2 i.v. Fragmin 5000E x1 Ciprofloxacin vätska elektrolyter (om ulcerös kolit ges även 5-ASA 1g x 2 rektalt). Kontroller: Bukstatus, BT, puls, temp, CRP, blodstatus, elektrolyter, albumin. Görs 2 ggr/dygn. Rescue-behandling: Infliximab eller kolektomi. |
| Nämn 4 anamnestiska uppgifter som kan vara vägledande i särskiljandet av en IBS från en IBD? | IBS ger EJ feber, viktnedgång, blodig avföring eller nattliga besvär. |
| Patient söker för halsbränna – vilka fyra alarmsymptom måste du fråga efter i anamnesen? | dysfagi? viktnedgång? blödning/anemi? nydebuterat och ålder över 50 år? |
| Utredning, celiaki? | Anamnes (anemi, trötthet, tarmbesvär, viktförlust…) Endoskopi med biopsi fr. duodenum Transglutaminasantikropp (IgA) Hb Malabsorptionsprover (albumin, Ca, Zn, Mg, järn, järnmättnad, ferritin, B-12, folat) |
| Orsaker till pre-hepatisk ikterus? | Hyperbilirubinemi, t.ex. hemolytisk anemi, infektion, malaria |
| Leverstigmata, dvs statusfynd vid kronisk, okompenserad leversjukdom? (nämn minst 6 st) | Ikterus Ascites / ödem / hypoalbuminemi Hepatosplenomegali Palmarerytem Flapping tremor Spider naevi Caput medusae Encefalopati / förvirring Andedräkt som doftar rå lever Esofagusvaricier / GI-blödning Gynekomasti Petekier / större hudblödningar |
| Orsaker till intra-hepatisk ikterus? | Leverskada, t.ex. levercirrhos/alkohol, hepatit, EBV, paracetamol, cancer, intox, PSC, Gilberts, Dubin-Johnson |
| Orsaker till post-hepatisk ikterus? | Stört gallavflöde, t.ex. gallsten, pankreatit, gallgångscancer, pancreascancer |
| Redogör översiktligt för bilirubinmetabolismen hos det nyfödda barnet. | nedbrytning av Hb → biliverdin, bryts ned → okonjugerad bilirubin binder till albumin → bilirubin konjugeras i levern av glukuronyltransferas → utsöndras med gallan → enterohepatisk re-cirkulation eller utsöndras med urin och faeces |
| Fysiologiska orsaker till ikterus hos barn? | – hög konc. Hb som foster, bryts ned efter födsel – kortare livstid för erytrocyter (70 vs 120 hos vuxna) – omogen bilirubinmetabolism i levern – inadekvat eliminering Ger okonjugerad hyperbilirubuinemi och kulminerar inom 4-7 dagar. |
| Mekanism bakom ikterus orsakad av immunisering. | Inkompabilitet mellan modern och barnets blodgrupper ger ökat blodkroppssönderfallet när modern bildar antikroppar (immuniseras) mot barnets blodkroppar. Ger snabbt okonjugerat hyperbilirubinemi under dag 1-2. |
| Vad menas med kernikterus? Symptom? Behandling? | Encefalopati pga inlagring av okonjugerat bilirubin i basala ganglia och hjärnstamsnuclei. Neurotoxiskt och ger letargi, irritabilitet, dålig amning, kramper, ökad muskeltonus och ophistotonus, koma eller död. Kan ge CP, skador i basala ganglier, inlärningssvårigheter, hörselnedsättning m.m.. – profylaktiskt immunoglobulin till modern – ljusterapi (λ = 450 nm) – ev. blodutbytestransfusion UV-ljus konverterar okonjugerat bilirubin till ett vattenlösligt pigment som kan utsöndras med urinen |
| De flesta orsaker till ikterus hos små barn ger okonjugerad hyperbilirubinemi då orsakerna är prehepatiska, men nämn minst två tillstånd som ger konjugerad hyperbilirubinemi. | neonatal hepatit gallstas, gallgångsobstruktion eller -atresi alpha-1-antitrypsin brist Dubin-Johnson |
| Prolongerad ikterus (>14 dygn) hos barn, orsaker? | hypothyreos pylorusstenos gallgångsobstruktion fysiologisk ikterus bröstmjölksikterus infektion (UVI, neonatal hepatit) hemolytiska anemi |
| Vanligaste njurtumören hos barn? | Wilm’s tumör |
| Ett 8 mån barn söker med… gallfärgad emes paroxysmal koliksmärta blekhet letargi palpabel knöl i epigastriet (“olivstor”) blodig, slemmig avföring uppspänd buk dehydrering pre-chocksymptom chock Diagnos? Åtgärd? | Intussuception rehydrering rectal air insufflation (kirurgi om utebliven effekt eller samtida peritonit) |
| Pojke 5 år söker med… hälta höft-, ljumsk-, knäsmärta som förvärras vid aktivitet, försvinner vid vila värst dagtid muskelspasmer kring höften I status… inskränkt rörelseomfång negativt “4-sign” (kan ej lägga benet som en 4:a) Diagnos? Åtgärd? | Perthes sjukdom – uppstår pga dåligt blodflöde till caput femoris vilket ger avaskulär nekros och caput fragmenteras men läker. analgesi (paracetamol, NSAID), sjukgymnastik (rotation, abduktion), ej hoppa, springa, ev. ortos annars Kirurgi. |
| Handläggning, epileptiskt anfall/kramp hos barn? | ABCDE + narkosjour Övervaka BT, EKG, SpO2, temp ev. EEG rundodla ta blodstatus, elstatus, CRP, glukos, blodgas + laktat, U-sticka, LP, ev. CT 1) midazolam 0,3 mg/kg i.v. (max 7,5 mg) eller lorazepam 0,1 mg/kg i.v. (max 4 mg) 2) upprepa om ej brutet efter 3 minuter 3) om ej brutet efter ytterligare 5 minuter ålder <2 år: fenobarbital 20 mg/kg i.v. ålder >2 år: fosfenytoin 15 mg PE/kg bolus 4) om ej brutet efter ytterliage 15 min, söv med thiopental/propofol på BIVA mha narkosen ev. antipyrretikum om feber? |
| Symptom, PBC? Behandling? | Trötthet, klåda, ikterus, ascites, gallsten, hypotyreos, osteoporos (dock är 60% symptomfria). Behandlas med UDCA 15 mg/kg/dag samt kolestyramin (Questran). |
| Symptom, PSC? Diagnostik? Behandling? | Trötthet, klåda, feber, ömmande hö arcus, ikterus, gallsten (50% symptomfria). Diagnosticeras med MRCP. Behandlas med endoskopisk stenosdilatation, UDCA 25 mg/kg/dag samt kolestyramin (Questran). Levertransplantation. |
| Vad är hepatorenalt syndrom? Behandling? | Uppstår pga avancerad levercirrhos eller alkoholhepatit. Ger dilatation av de kärl som försörjer tarmarna, gaster, mjälten och pankreas (“splanknikuskärlen”, bl.a. A. mesenterica sup et inf, A. lienalis m.fl.) ger kompensatorisk vasokonstriktion i njurcirkulationen som orsakar hypoxi i njurarna. Behandlas med Glypressin och albumin i.v., därefter levertransplantation. |
| Handläggning och behandling vid blödande esofagusvaricer? | IVA-plats Vätska i.v. / blodtransfusion Glypressin 12 mg i.v. Laktulos 670 mg/ml x 100 ml/dygn Cefotaxim, ciprofloxacin i 7 d Gastroskopi och ligering/stentning Kontroll efter 2 veckor Propranolol och kontroller 1-2 ggr/år |
| Behandling, ascites? | Spironolakton 100-400 mg Furix 40-80 mg Vätskerestriktion ev. ascitestappning |
| Patient söker med: Retrosternal sveda, sura uppstötningar och halsbränna i samband med födointag. Förvärras vid framåtböjning och hosta. Nämner dysfagi, litet hosta och heshet, tidigare storrökare. Misstänkt diagnos? Differentialdiagnoser? Utredning? Behandling? | GERD (diff: hjärtinfarkt, tumör, Zenckerdivertikel, hiatusbråck, H.pylori…) Utred genom anamnes, PPI-test, 24 h pH-mätning (< 4,0), gastroskopi med px Beh med: – PPI (omeprazol, Nexium®, Losec®) – Histamin H2-receptor antagonister (ranitidin, Zantac®, Pepcid®) – Alginsyra (Gaviscon®) rökstopp, minska alkohol, kaffe, fet eller kryddstark mat, höja sängens huvudände ev. kirurgi om volymsreflyx eller utebliven effekt av läkemedel |
| Nämn 4 s.k. “alarmsymptom” hos en patient med refluxproblematik. | Dysfagi Viktnedgång Blödning/anemi Ålder över 50 år |
| Patient söker med obehag från buken och illamående… Beskriver epigastrisk och retrosternal smärta och matleda, kräkts någon gång. Blek. Misstänkt diagnos? Differentialdiagnoser? | Peptiskt ulcus (diff: Mallory-Weiss, hjärtinfarkt, aortadissektion, övre GI-cancer, pankreatit) |
| Barrets esofagus, handläggning? | Högdos PPI Gastroskopi med Px var 3:e till 24:e månad (beroende på dysplasigrad) Behandlas med endoskopisk mukosarestriktion (hyvlas bort) – om adenocarcinom esofagusresektion (kurativ) eller stent, argonplasmakoagulering (APC) (palliativ). |
| Ulcus och misstänkt H. pylori – utredning och behandling? | Ureautandningstest Gastroskopi med px (fr. antrum) och CLO-test Hb, P-pancreasamylas EKG PPI (omeprazol, Nexium®, Losec®) amoxicillin 1 g × 2 i 7 dagar (alt. metronidazol) klaritromycin 500 mg × 2 i 7 dagar Ny kontroll med utandningstest efter 4 veckor. |
| Handläggning, övre GI-blödning? | ABCDE Ventrikelsond Gastroskopi EKG Lab: Blodstatus, elstatus, leverprover, koagulationsprover, BAS-test |
| Vad menas med en “Mallory-Weiss” blödning? Hur behandlas den? | Blödning i esofagus pga upprepade kräkningar som gett upphov till revor i slemhinnan. Gastroskopera och behandla (1) konservativt, (2) med PPI eller (3) med clips. (4) ev. antiemetikum (ondesatron, metoklopramid) |
| Behandling av stabilt blödande ulcus? (Forrest IIa, IIb) | Nexium i.v. Vätska i.v. Tranexamsyra (Cyklokapron) BAS-test + blodtransfusion om lågt Hb (<80 typ?) |
| Handläggning, blödande varicer? | ABCDE Ventrikelsond Vätska (alt. BAS-test + blodtransfusion) Intubera Glypressin (terlipressin) Gastroskopi Stent eller ligatur Lab: Blodstatus, elstatus, leverprover, koagulationsprover, BAS-test |
| Vilka celler i magsäcken producerar… a) …bikarbonat, slem? b) …pepsinogen? c) … saltsyra? d) …gastrin? e) …somatostatin? | a) mucusceller b) zymogenceller c) parietalceller d) G-celler e) D-celler |
| Var kan du hitta “Virshows nod” och vad är det ett tecken på? | Lymfkörtelförstoring i supraclaviculära fossan, kan tyda på ventrikelcancer. |
| Hosta – differentialdiagnoser? | Övre luftvägsinfektion Akut bronkit Pneumoni Pseudokrupp Astma KOL Lungcancer GERD Cystisk fibros Hjärtsvikt |
| Hosta – utredning? | … |
| Knöl i bröstet – differentialdiagnoser? | … |
| Knöl i bröstet – utredning? | … |
| Konfusion – differentialdiagnoser? | … |
| Konfusion – åtgärd? | … |
| Bensvullnad/-smärta, differentialdiagnoser? | … |
| Bensvullnad/-smärta, utredning? | … |
| Ryggsmärta, differentialdiagnoser? | … |
| Ungefär 60 000 diagnosticeras med cancer per år i Sverige. Vilka är de fem vanligaste cancersjukdomarna i Sverige? Ge ungefärliga siffror på incidens per år och 5-års överlevnad för resp. sjukdom. | Prostata (9000/år, 91%) Bröst (8500/år, 88%) Kolorektal (6000/år, 64%) Lung (3600/år, OBS! 1-års överlevnad 42%) Melanom (3400/år, 90%) Källa: Socialstyrelsen “Öppna jämförelser 2014 – Cancersjukvård” |
| Nämn några egenskaper som är typiska för cancercellen, s.k. “Hallmarks of cancer”. | Angiogenes Replikativ immortalitet Undvika apoptos Ökad celldelningsfrekvens Ignorerar tillväxthämmande faktorer/signaler Upprätthållen proliferationssingnalering Genominstabilitet, mutationer Tumörfrämjande inflammation Undvika immunsystemet Förmåga till invasion av kringliggande vävnad och metastasering Självförsörjande på/överuttryck av tillväxtfaktorer |
| På vilka sätt kan en onkogen aktiveras? | Punktmutation (hyperaktiv gen) Translokation (samaktivering, fusionsprotein) Amplifikation (överuttryck) |
| På vilket sätt kan en tumörsuppressorgen inaktiveras? | “Two-hit theory”, dvs först en punktmutation på ena allelen, sedan en deletion på andra vilket gör att båda kopior på gneomet saknas. |
| Ryggsmärta, utredning? | … |
| RAS och p53 är två gener som ofta är aktuella i tumörsammanhang. Hur är dessa geners funktion påverkad när de är involverade i en tumörcellsomvandling? | RAS: proto-onkogen, vid skada ökar funktionen vilket stimulerar tumörcellsomvandlingen p53: tumörsuppressorgen, vid skada minskar funktionen vilket stimulerar tumörcellsomvandlingen |
| Vilka verktyg/metoder finns att tillgå vid cancerbehandling? | Kemoterapi Radioterapi Målriktad terapi Hormonterapi Immunoterapi Kirurgi |
| Nämn några akuta biverkningar av cytostatikabehandling och hur du kan behandla dem. | Allergisk reaktion (kortison, antihistamin) Illamående, kräkning (kortison, antiemetika) Håravfall (peruk, ismössa) Diarré (tarmstoppande/Loperamid, rehydrering) Mukosit (lokalanastetika, nutrition, allopurinol) Benmärgssuppression Immunosuppression Njursvikt Hjärttoxicitet Led- och muskelvärk Klåda, hudirritation |
| Nämn några sena biverkningar av cytostatikabehandling. | Njursvikt Ototoxicitet Kardiomyopati Perifer neuropati Infertilitet Sekundära maligniteter |
| Bieffekter av strålbehandling? a) akuta b) kroniska | a) Hudirritation, håravfall, mukosit, anemi, trötthet, diarré, benmärgssuppression, illamående, aptitlöshet b) Fibrotisering, muntorrhet, infertilitet, impotens, ömhet, avföringsinkontinens, strålorsakad inflammation (urinblåsa, lungor etc.), frakturer. Skada på blodkärl och nerver i det bestrålade området leder till fibrotisering av vävnaderna i behandlat område. Vävnadsspecifika celler ersätts av fibroblaster vilket leder till fibros. Strålbehandling ger DNA-skador/ mutationer. |
| Nämn några tumör typer som är… a) känsliga för strålning. b) motståndskraftiga mot strålning. | a) lymfom, skivepitelcancer, lungcancer, seminom b) prostatacancer, gliom |
| Ge några exempel på målriktade läkemedels verkningsmekanismer. | Herceptinreceptorblockare Tyrosinkinashämmare CD20-receptorhämmare EGFR-bindare VEGF-bindare |
| 42-årig kvinna med knöl i axillen, differentialdiagnoser? | Bröstcancer Lymfom Melanom Metastas från primärtumör Sarkoidos Tularemi Fästingbett Hårsäcksinflammation Atherom Lipom Lymfadenopati Ektopiskt bröst |
| Riskfaktorer för bröstcancer? | Hereditet (10-25% av alla patienter) Joniserande strålning Tidig mensturationsdebut, sen menopaus Hög ålder (>30 åå) för första graviditeten Få, enstaka eller ingen förlossning Kort ammingstid Hormonbehandling P-piller Täta bröst Alkohol Övervikt Nattarbete Hogdkins lymfom-patient Tobak? Diabetes? |
| Vanligaste mutationen vid bröstcancer? | BRCA1 eller BRCA2, tumörsuppressorgener (andra mutationer är PTEN, ATM, tp53, PALB2) |
| Symptom, bröstcancer? | Knöl i bröstet, axill, på hals, supra-/infraklavikulärt Svullet bröst Blodigt, mjölkaktigt eller grönt sekret ur mamillen Hudindragning eller bröstvårteretraktion “Apelsinskalshud” Hudflagning Rodnad, eksem, irritation, smärta Viktnedgång Skelettsmärta Dyspné Hosta Pleuravätska Ikterus |
| Utredning, misstänkt bröstcancer? | Klinisk undersökning med palpation, inspektion Mammografi (ev. även ultraljud, MR) Finnålsbiopsi (sensitivitet >90%) Ultraljud MR Galaktografi Stansbiopsi av areola Sentinel node-biopsi vid kirurgi |
| Indikationer för mastektomi (nämn minst 2 st)? | Patienten önskar mastektomi Multifokala tumörer Hög risk för lokalrecidiv Recidiv efter tidigare bröstbevarande ingrepp Stor tumörstorlek Cancerprofylaktisk åtgärd |
| Vilka fyra principiellt olika typer av adjuvanta behandlingar kan ges till bröstcancerpatienter? | Radioterapi Kemoterapi Hormonterapi Monoklonala antikroppar |
| Vid prostatacancer; fördelar och nackdelar med… a) strålbehandling b) prostatektomi | a) Radioterapi är icke-invasivt och minskar risken för komplikationer och har högre chans till bot vid extrakapsulär tillväxt. Tar tid och impotensen kommer senare, risk för strålskador mot urinblåsan eller rektum och ger heller inte någon möjlighet för PAD-svar. b) Radikal borttagning minskar risk för recivid och metastasering och möjliggör för patologisk undersökning. Ingreppet är invasivt och ger ofta impotens, inkontinens. |
| Primärtumörer som kan ge fjärrmetastaser till lungorna? (nämn minst 4 st) | Bröstcancer Prostatacancer Koloncancer Malignt melanom Njurcancer Urinblåsecancer Neuroblastom Sarkom Ovarialcancer (OBS! Även contralateral spridning av lungcancer) |
| Vilka är de grundläggande principerna för val av cancerbehandling vid… a) kurativt syftande behandling? b) palliativt syftande behandling? | a) Målet är att bota patienten. Tuffare behandling då man kan acceptera akuta bieffekter för att i gengäld återställa patienten. b) Målet är att ge patienten en så god livskvalité som möjligt och minska symptombördan och om möjligt förlänga livet. Mindre acceptans för akuta bieffekter, men mer tolerant mot sena bieffekter eller komplikationer. |
| Primärtumörer som kan ge fjärrmetastaser till levern? (nämn minst 4 st) | Bröstcancer Koloncancer Lungcancer Malignt melanom GI-cancer Pancreascancer Ovarialcancer Neuroendokrina tumörer |
| Primärtumörer som kan ge fjärrmetastaser till skelett? (nämn minst 3 st) | Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Njurcancer Thyroideacancer Lymfom Myelom |
| Lumbago, åtgärd? | … |
| Nacksmärta, differentialdiagnoser? | … |
| Urinträngningar – differentialdiagnoser? | … |
| Urinträngningar – utredning? | Miktionslista (blåstömningsdagbok) Vätskeschema Anamnes Status (buk + PR, gyn-undersökning) Hostprovokation (få fram läckage?) BladderScan (resturinbestämning) U-sticka (+ relevanta lab) Cystoskopi (utesluta blåscancer) Urografi (utesluta blåscancer) |
| Ansträngningsinkontinens, åtgärd? | Bäckenbottenträning (knipövning/Kegelträning) 3-6 mån Viktnedgång (om övervikt) Östrogen (postmenopausala kvinnor) ev. kirurgi (TVT, mekanisk/artificiell sfinkter), periuretral injektion av hyaluronsyra |
| Trängningsinkontinens, åtgärd? | Antikolingergika (Detrusitol®, Vesicare®, Kentera®) α-receptorblockare (Alfadil®) β3-receptorblockerare (Betmiga®) Desmopressin (syntetiskt ADH) Elektrostimulering ev. kirurgi, injektion av BoTox |
| Inkontinens, differentialdiagnoser? | BPH prostatacancer ansträngningsinkontinens trängningsinkontinens blandinkontinens ischuria paradoxa UVI blåscancer njurcancer cauda equina CNS (cerobrovaskulär sjukdom, MS, ryggmärgsskada, perifer nervskada efter t.ex. prostatektomi, tumör) |
| Troliga patogener vid urinvägsinfektion (UVI)? | Enterobacteriacae (E.coli m.fl.) S. saprofyticus (endast hos fertila kvinnor) S. epidermidis Pseudomonas Enterococci Klebsiella |
| Vad står “LUTS” för och vad innebär det? Vilka orsaker kan finnas till LUTS? | Nedre urinvägssymptom (“Lower urinary tract symptoms”). Samlingsbegrepp där orsaken till besvär från den nedre urinvägarna är okänd och bör utredas vidare. Kan röra sig om störd fyllnad eller tömning av urinblåsan. BPH, prostatacancer, UVI, diabetes, hjärtsvikt, neurologi, svag sfinkter… |
| Symptom, LUTS? | Dysuri (sveda/obehag/smärta vid miktion) Inkontinens Trängning Kronisk retention (ger läckage pga full blåsa) Nokturi Frekventa miktioner Enures (sängvätning) Svag stråle Avbrott i strålen Ofullständig tömning Efterdropp Krystning krävs för att sätta igång tömning |
| Diagnostik, BPH? | Anamnes (hur länge, vilka symptom, hereditet etc.) Per rectum-palpation Transrektalt ultraljud U-sticka, S-kreatinin, S-testosteron (bioaktivt) Urinodling BladderScan (residualurinmätning) Tidsmiktion IPSS (skattningsskala av symptom och livskvalité) Miktionsschema (antal miktioner/dygn, volym/miktion, total volym/dygn) ev. cystoskopi vid hematuri eller om misstänkt blåscancer |
| Farmakologisk behandling, BPH? Biverkningar? | α1-adrenoreceptorblockare (Sinalfa®, Xatral®): relaxerar glatt muskulatur i prostata, tar 6v innan effekt 5α-reduktashämmare (finasterid): minskar androgenaeffekter (f.f.a testosteron) på prostata, tar 3 mån innan effekt – adrenoblock kan ge ortostatism, yrsel, asteni, retrograd ejakulation – reduktashämning kan ge sänkt libido, erektil dysfunktion, minskad ejakulationsvolym. |
| Kirurgisk behandling, BPH? Komplikationer? | ¤ TURP (transuretral prostataresektion): via resektroskop i urethra hyvlas prostatavävnad bort. KAD efteråt. Kan ge blödning eller i ovanliga fall TUR-syndrom (hyponatermi, hjärn- och lungödem pga resorberad sköljvätska). ¤ TUIP (transuretral blåshalsincision) – blödning, retrograd ejakulation ¤ Prostatektomi – blödning, impontens, inkontinens, trombos |
| I korthet: Symptom, utredning och behandling vid prostatacancer? | – Symptom: LUTS, erektil dysfunktion, hematuri. Sällan symptom innan stor tumör. – Utredning: Rektalpalpation, PSA-kvot, ultrajudsledd biopsi. – Behandling: Hormonbehandling, androgenreceptorblockare, cytostatika, radioterapi, kirurgi. |
| Den vanligaste cancerformen hos män mellan 20-30 år? | Testikelcancer |
| Patient söker med dysuri, blod i urinen, LUTS och bäcken/ländryggssmärta. Vad måste du misstänka? Hur utreder du? | Urotelialcancer (blåsa, urethra, ureter, pelvis renalis) Cystoskopi med biopsi Urincytologi Urografi (ev. + retrograd pyelografi) ev. DT senare |
| För vilka patienter måste ett prov skickas in vid misstänkt UVI? | 2 eller fler UVI inom 6 mån Barn Män Gravida Njursjukdom Pyelonefrit Urosepsis Njursten Kateter (KAD) Immunosuppression |
| Anamnesfrågor, urininkontinens? | Symptom och symptomdebut Begränsningar i vardagen pga symptomen Tidigare/nuvarande sjukdomar eller operationer UVI-symptom, UVI historik Förlossningar Ålder för menopaus Läkemedel Tarmfunktion Sexualanamnes inkl. sexuell funktion Vätskeintag/dygn |
| Behandling UVI? | nitrofurantoin 500 mg x3 (Furadantin) pivmecillinam 200 mg x 3 (Selexid) i 5-7 dagar OBS! 30% av nedre UVI hos kvinnor läker ut spontant inom 1 vecka. |
| Nitrit-test kan ge flaskt negativt utslag om…? | Kort inkubationstid (<4 timmar) Andra patogener än Enterobacteriacae Ökat intag av C-vitamin Låga nivåer nitrat i urinen Bakterien omvandlar nitit vidare |
| Behandling UVI (gravid)? | Cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dygn eller som vanligt Furadantin, Selexid Kontrollscreening v. 16-20 Uppföljning med u-odling x1 /mån tills förlossning |
| Empirisk behandling, pyelonefrit (övre UVI)? | Inneliggande: cefotaxim 1g x3 Hemma: ciprofloxacin 500 mg x2 (♀ 7 d., ♂ 14 d.) |
| Behandling, urosepsis? | cefotaxim 1000 mg x3 i.v. + gentamycin 6 mg/kg x1 i.v. Vätska Syrgas Monitorering (SaO2, puls, BT, temp, AF) |
| Ange typ av vattenkastningsbesvär vid följande tillstånd: a) Diabetespolyneuropati b) Normaltryckshydrocefalus c) MS d) Antikolinergikum | a) polyuri b) trängningsinkontinens c) inkontinens, ofullständig blåstömning, nocturi d) urinretension |
| Smärta vid vattenkastning – differentialdiagnoser? | … |
| Smärta vid vattenkastning – utredning? | … |
| Barn med dålig tillväxt… kroniska infektioner (t.ex. Pseudomonas, S. aureus, H. influenzae) hosta, purulent sputum andningsbiljud “finger clubbing” mekonium ileus pankreasenzymbrist (lipas, amylas, proteinas) malabsorption steatorré höga koncentrationer Cl (och Na) i svett Diagnos? Behandling? | Cystisk fibros (defekta Cl-jonkanaler) multidiciplinärt vårdteam som förebygger lungsymptom: nutrition (högkalori diet) pankreasenzym vitamintillskott fysioterapi & andingsövningar nebulisator (hyperton NaCl eller DNAse) p.o. antibiotika (t.ex. flukloxacillin) ev. i.v. antibiotika, makrolid p.o., Portacath, lungtransplantation |
| Krupp – utredning? åtgärd? | … |
| Orsaker till kräkning hos spädbarn? (minst 5 st) | Pylorusstenos Intussusception Volvulus, ileus Gastroenterit UVI AOM Meningit Reflux Svårigheter med amning (ger för mycket, för ofta, tvångsmatning) Inklämt ljumskbråck Metabol sjukdom Njursvikt |
| Vad ska du misstänka om du har ett barn med förstoppning och… a) ingen mekoniumavgång första 24 timmarna? b) uppspänd buk? c) svårt med tillväxten? d) abnormal neurologi i benen? e) perianala fistlar? f) perianala blåmärken/multipla fissurer? | a) Hirschprung’s sjukdom b) Hirschprung’s sjukdom, cystisk fibros c) hypothyreos, celiaki m.m. d) lumbosakral patologi (stenos, bråck etc.) e) Mb Crohn f) övergrepp, misshandel |
| Röda flaggor i anamnesen hos ett barn som svimmat? | samband med… – fysisk ansträngning – emotionell stress – hjärtklappning – arytmier – anamnes på återkommande svimning, plötslig död i familjen |
| Blod i urinen, differentialdiagnoser? | Cystit / UVI (vanligast) Blåscancer Njursten Glomerulonefrit Koagulationsrubbning Njurcancer Prostatacancer BPH Trauma IgA-nefrit Kraftig fysisk ansträngning |
| Kognitiv svikt – differentialdiagnoser? | Alzheimer Lewybody Parkinson Frontotemporal Småkälrsdemens Subduralhematom Stroke Depression Hjärntumör CNS-infektion Psykossjukdom Konfusion Delirium Wernicke |
| Hematuriutredning? | Cystoskopi med biopsi Urincytologi Urografi (ev. + retrograd pyelografi) U-sediment Lab: U-sticka, blodstatus, elstatus, CRP, ev. PSA DT urografi ev. urincytologi, PR, transrektalt ultraljud hos män |
| Patient söker med.. Intervallartad huggsmärta i hö flank som strålar bak mot rygge och ljumske Kräkning och illamående Smärtpåverkad, svårt ligga still, kallsvettas Trängningar Obehag i buk, yttre genitalia Misstänkt diagnos? Handläggning? | Njursten – Anamnes – Bukstatus – Lab: U-sticka, S-PTH, S-Ca, S-albumin, Na, K, krea Ev. urinodling, blodstatus, CRP – Akut röntgen (eller DT senare) – Ultraljud {{OBS! Exspektans om ⌀≤5 mm}} – NSAID (Toradol 30 mg) – Spasmofen® – ESVL – Extraktion (perkutan nefrolitotripsi eller uretäroskopi) ev. KAD, J-stent, paracetamol, cefotaxim 1 g x3 |
| Hur stor diameter kan en njursten vara och ändå ha god chans att avgå spontant? | Upp till ⌀5 mm (dvs majoriteten av alla stenar kan avgå spontant) |
| Riskfaktorer, urinvägssten? | Uttorkning Högt saltintag Sur urin Koncentrerad urin UVI Gikt Inälvsmat Hereditet Hyperkalciuri Ileostomi Kateter Cytostatika Primär hyperparathyreoidism Mb Crohn Tunntarmsresektion Hästskonjure |
| Profylax mot njursten? | Dricka vatten Alkaliserad urin (mha natriumbikarbonat) Magnesium ev. hydroklortiazid vid återfall |
| Vad menas med “avstängd pyelit”? Behandling? | Pyelonefrit med avflödeshinder (ofta sten) Ciprofloxacin 1g x3 + gentamicin x1 i.v. Akut avlastning (KAD, nefrostomi, J-stent) Samrådan med urologjour. Smärtstillande (toradol, morfin) Monitorering |
| Behandling, klamydiainfektion? | Doxycyklin 200 mg x 1 första dygnet Därefter 100 mg x 1 i 8 dygn |
| Differentialdiagnoser, skrotalsvullnad? | Hydro-, spermato-, variko-, hematocele Epididymit Orkit Testiscancer Testistorsion Ljumskbråck Tuberkulos Abscess STI Henoch-Schönleins purpura (småskärlsvaskulit) |
| Vad är… a) hydrocele? b) hematocele? c) spermatocele? d) varicocele? | a) Vätskebåck i pungen (pga sekretion från serösa ytan av tunica vaginalis) b) Blodansamling i tunica vaginalis c) Spermieinnehålland cystbildning utgående från rete testis d) Åderbråck av plexus pampiniformis och vena spermatica interna |
| Kognitiv svikt – utredning? | Anamnes Bedömning av fysiskt tillstånd Bedömning av psykiskt tillstånd Kognitiva screeningtest (MMT, klocktest, MoCA) Blodprover (blod-, elstatus, TSH, T4, B12, SR…) DT-hjärna |
| Patient söker med… Plötsligt debuterande kraftig smärta i testikeln som strålar längs sädesledare och ljumsken. Ibland kräkning, illamående, blekhet, buksmärta. Vad misstänker du? Handläggning? Tidsgränser? | Testistorsion Skrotalundersökning med ficklampa Explorativ kirurgi, ev. efter ultraljud Detorsion extra- eller intravaginala torsionen Orkiedopexi med minst 2 stygn av testiklarna Detorkvera inom 4-6 timmar. |
| SANT ELLER FALSKT? Positiv cremasterreflex talar emot testistorsion. | Sant. |
| Vid vilka av följande tillstånd är bråcket genomlysbart med ficklampa? a) hydrocele b) hematocele c) spermatocele d) varicocele | Hydrocele och spermatocele är genomlysbara. |
| Erektil dysfunktion, orsaker och behandling? | Orsaker: hjärtkärlsjukdom, hypertoni, hypercholesterolemi, Parkinsons, diabetes mellitus, rökning, övervikt, prostatacancerbehandling, stress, depression, ångest, alkohol Behandling: Fosfodiesteras-5-hämmare (sildenafil/Viagra®, tadalafil/Cialis®), injektion av prostaglandin, penispump, sexterapi, kirurgi (penisimplantat, penisprotes) |
| Differentialdiagnoser – anuri eller oligouri? | njursvikt njursten, uretärsten hjärtsvikt tumör hypertoni dehydrering hypovolem chock diabetes ketoacidos pre-eklampsi intox (ACEi, cefalosporin, diabetesläkemedel, kvicksilver) |
| Differentialdiagnoser – polyuri? | diabetes (insipidus och mellitus) hyperglykemi UVI hypokalemi hypercalcemi hyperthyreos hyperpara feokromocytom hjärtsvikt hypervitaminos D eller B2 litium diuretika polydipsi |
| Vilken testis torserar oftast, sn eller dx? | Vänstra testikeln (ofta roterar den inåt, från lateral till medialsidan). Ibland ses s.k. “klockkläppsfelställning” |
| Tre huvudtyper av demens finns; vilka? Ange för var och en av dessa tre minst två subtyper. | 60% Primära demenser (t.ex. Alzheimers, Lewy-kroppsdemens, Parkinson, frontotemporal demens) 30% Vaskulära demenser (t.ex. småkärlsdemens, multiinfarkter, CAA, subduralhematom) 10% Sekundära demenser (t.ex. stroke, depression, tumör, CNS-infektion) |
| Vad betyder sekundär demens? Nämn minst fyra sekundära demenssjukdomar. | Demensliknande symptom som orsakas av en underliggande medicinsk åkomma. Ofta reversibelt. Hypotyreos Vitamin B-brist Depression Alkohol Hjärntumör Hjärnblödning Infektioner (meningit, encefalit, HIV, borrelia) Biverkningar av läkemedel (antihistaminer, bensodiazepiner m.m.) Creuzfeldt-Jakob |
| Fem mentala nedsättningar vid demens? | – Amnesi (minnesförlust, försämrad inlärning). – Apraxi (förlust av färdigheter och handlingsmönster, nedsatt koordination). – Agnosi (störd uppfattning, tolkning, förståelse samt bearbetning av sinnesintryck). – Afasi (störd språkförståelse, formulering, benämningsförmåga). – Primitivisering (försämrad social intelligens, planeringsförmåga, initiativtagande, omdöme och impulskontroll). |
| Kriterier för Alzheimers? | Multipla kognitiva bortfallssymtom. Försämrat minne. Minst ett av: afasi, apraxi, agnosi, störning i exekutiv funktion. Signifikant försämring av social och yrkesmässig anpassning. Gradvis förlopp. Betydande tillbakagång från tidigare funktionsnivå. Symtom har funnits i minst 6 månader. Tillståndet kan inte endast förklaras av CSN toxiska substanser. Bortfall ingår ej i förlopp av delirium och kan ej förklaras av depression eller schizofreni. |
| Vid Alzheimers kan man ta likvorprov för diagnoshjälp. Vilka biomarkörer tittar man på? Hur ser koncentrationerna ut av dessa? | ↓ CSF-betaamyloid-42 ↑ CSF-tau (total) ↑ CSF-fosfotau |
| Alzheimers sjukdom, behandling? | Acetylkolinesterashämmare (galantamin/Reminyl®, memantin/Ebixa®) Anti-amyloida läkemedel |
| Symptomtriad, Parkinsons sjukdom? | Vilotremor (accentueras av stress, oro, avledning) Hypo-/bradykinesi (rörelser, ansikte, gång) Rigiditet vid passiva rörelser över en led (kugghjulsfenomen) |
| Parkinsons sjukdom, statusfynd och behandling? | OBS! Unilateral debut! Gång framåtböjd Drickprov u.a. Minskad amplitud och frekvens vid DDK, finger-tapping, fotstamp, handknytningar, skrivprov Dålig balans, pos. pull-test Ögonmotorik Ortostatiskt prov pos. Nedsatt doftsinne Sväljproblem Nedsatt mimik, muskelsvaghet Depressiva symptom Sömnstörning (insomning, täta uppvaknanden) Impotens Demens Levodopa 50 mg 1×2, ökas till 100 mg 1×4 ev. MAO-B hämmare (selegilin 10 mg 1×1) Fysisk aktivitet (promenad, motion, simning etc.) Mental aktivitet (läsning, korsord etc.) |
| Riktat status, Parkinsons sjukdom? | Gångprov Tonus (Froments prov) Drickprov Diadokokinesi Finger-tapping Fotstamp Handknytningar Pull-test Ögonmotorik Skrivprov Ortostatiskt prov |
| Ödem, differentialdiagnoser? | Hjärtsvikt Ödem N04- Nefrotiskt syndrom Ödem O14-P Preeklampsi Ödem I872P Venös insufficiens |
| Riskfaktorer, konfusion? | Hög ålder Infektion Läkemedel, polyfarmaci Syn-, hörselnedsättning Post-operation Stroke Demens Hemianopsi Apraxi Nya miljöer Samtida kronisk sjukdom (KOL, hjärtsvikt m.fl) Trauma Infektion Malnutrition Dehydrering Elektrolytrubbning Fall Neurologisk sjukdom Metabola tillstånd Abstinens Neuroleptika/antipsykotika Antikolinergika Bensodiazepiner NSAID β-blockare Digoxin Antiepileptika Cytostatika Antibiotik |
| Symptom, konfusion? | Desorientering (ffa till tid och rum) Konfabulering Aggressivitet, irritabilitet Häftiga affekter Språkstörning (dysartri, afasi) Närminnesstörning Perceptionsstörning Synhallucinos Illusioner Paranoida vanföreställningar OBS! Fluktuerande symptom, finns somatisk/neurologisk/farmakologisk orsak |
| Behandling, konfusion? | Sömn, lugn och ro, enkelrum Seponera LM som ej är livsnödvändiga Sensoriskt stöd (hörapparat, glasögon) Behandla ev. bakomliggande sjukdom Vätska, näring Symptombehandla – oxazepam mot oro – risperidon mot agitation och hallucination – zopiklom mot sömnbesvär – risperdal/haloperidol mot psykos v.b. av akut sedation ges oxazepam |
| Vilka tre frågor ska man aldrig glömma att fråga om i en psykiatrisk anamnes? | Hereditet Missbruk Suicid (tankar/önskan, planering, försök) |
| Hur gör du en suicidriskbedömning? | Likgiltighet inför livet? Dödsönskan? Suicidtankar? Suicidplaner? Tidigare suicidförsök? (ev. risk-/skyddsfaktorer) |
| Vilka tre kriterier måste vara uppfyllda för att legitimerad läkare ska kunna utfärda ett vårdintyg? | 1. Allvarlig psykisk störning 2. Oundgänglig behov av psykiatrisk slutenvård 3. Patienten motsätter sig vård, eller vården kan inte ges med patientens samtycke |
| Vad innebär den juridiska termen “allvarlig psykiatrisk störning”? | – psykotiska tillstånd med starka symptom – depression med stark självmordsrisk – svårare personlighetsstörningar med genombrott av psykotisk karaktär/starkt tvångsmässigt beteende – anorexia nervosa med kraftigt undernärdhet Både art och allvarlighetsgrad ska bedömas. |
| Vilka 4 kriterier finns för att patienten ska kunna anses vara beslutskapabel och kunna ge ett informerat samtycke? | Kan införskaffa (och minnas) relevant information Kan förstå informationen Kan fatta beslut utifrån informationen Förstår konsekvenserna av sitt beslut |
| Definition, egentlig depression (“major depressive disorder”)? | Under minst två sammanhängade veckor klinisk signifikant lidande eller försämrad funktion, därtill nedstämdhet och/eller påtagligt minskat intresse samt fyra av… …förändrad aptit/vikt …minskad energi …förändrad sömnduration …känslor av värdelöshet eller överdriven skuld …psykomotorisk hämning eller agitation …koncentrations- eller beslutsamnhetssvårigheter …återkommande döds- eller suicidtankar |
| Depression – differentialdiagnoser? | hypothyreos etyl, substans bipolär demens sorg/kris dystymi ångest beta-blockare |
| Behandling, egentlig depression (lidring, måttlig resp. svår depression)? | Lindrig – KBT, motion (ev. läkemedel, psykoterapi, ljusterapi) Måttlig – som lindrig + läkemedel (SSRI, SNRI, Litium), ev. TMS Svår – som måttlig + ECT, läkemedel (MAOI, TCA, NDRI, NaSSA, SMS…), ev DBS, VNS, ketamin |
| Beskriv vilken negativ effekt följande komponenter i antidepressiv behandling kan tänkas ha: a) Serotonin / 5-HT b) Noradrenalin / NA c) Dopamin / DA | a) sexuell dysfunktion, GI-symptom, insomni, sömnstörningar, viktuppgång b) tremor, takykardi, svettningar, muntorrhet, insomni c) psykomotorisk oro, förvärrar psykotiska symtom, insomi |
| Hur kan du enkelt förklara ångestens uppkomstmekanismer och ursprungliga syfte för patienten? | Evolutionärt stressystem i kroppen, sympaticus-påslag, fight/flight, viktigt för överlevnad. I moderna samhället “okonkreta” stressorer och rädsla. Ond cirkel: Stimuli (kroppsligt, tanke), upplevt hot, stresspåslag, ångest/oro, mer stress, mer kroppsliga symptom, feltolking av symptom, mer stress, mer ångest/oro, mer symptom, mer stress… (ref. David Clark) |
| Ångest, differentialdiagnoser? | etyl, droger, kaffe läkemedel psykos depression astma gastrit ätstörning FF typ IV allergi delirium DKA hyperkalcemi hyperpara insomni IBS borrelia dyspné takykardi fobi instabil angina…. |
| Definition, generaliserat ångestsyndrom (GAD)? | Svårkontrollerad förväntansångest inför olika händelser eller aktiviteter de flesta dagar under stora delar av dagen i minst 6 månader. Oron förknippas med rastlöshet, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning och/eller sömnstörning och leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion. |
| Behandling, GAD? | KBT/ACT och SSRI i första hand. Buspiron i andra hand. OBS! Undvik benzo, pregabalin etc. |
| Behandling, ångestsyndrom? | KBT SSRI ev. antihistamin (Lergigan®), antikolinergika (Atarax®, Theralen®) OBS! Skriv aldrig stående recept på bensodiazepiner! Max 3-4 veckor! |
| Vid vilka psykiatriska tillstånd är kognitivt beteendeterapi (KBT) förstahandsbehandling? (4 st) | PTSD Tvångssyndrom (OCD) Social fobi Paniksyndrom |
| Vilket labprov tar du för att kolla… a) akut alkoholintag (timmar) b) subakut alkoholintag (dagar) c) kroniskt alkoholintag, riskbruk (veckor) d kroniskt alkoholintag (månader, år) | a) alkoblås (0-3 h), U-EtG (<24 h) b) U-EtG (1 dygn), U-EtS (1-4 dygn) c) S-CDT, B-PEth (1-4 veckor) d) γGT, ASAT, ALAT, MCV, H-EtG |
| Handläggning och behandling, akut alkoholintox? | ABC Vitamin B1 200 mg i.m./4 ml i.v. x1 i 3 dagar. Vätska i.v. (OBS! Ej glukos!) Benzodiazepin (oxazepam, när 0 etyl i blodet) Monitorering (puls, telemetri, SpO2, GCS) blodgas, P-glukos Neurologiskt och somatisk status Bladderscan Fråga pat om denne haft delirium, EP förut ev. kalium, digitalis, remiss till medicinakuten, IVA |
| Efter etyl, hur snabbt uppstår… a) pre-delirium? b) abstinenshallucinos? c) delirium tremens? | a) nästan direkt när etylkonc. sjunker, upp till 7 dagar b) inom 12 timmar c) inom 1-4 dygn |
| Behandling, alkoholabstinens? | 1) oxazepam, startdos 25 mg därefter dubbla tills effekt 2) diazepam om utebliven effekt, startdos 20 mg därefter dubbla till effekt max 400 mg 3) propofol på IVA om utebliven effekt på 400 mg diazepam. ev. Vitamin B1 i.m./i.v. vid misstänkt Wernickes |
| Tre symptom på tiaminbrist (ledtråd: 3 V). | Ataxi och balans-/gångsvårigheter (“vinglig”) Konfusion (“vimsig”) Ögonsymptom – nystagmus, M. rectus lateralis pares bilateralt, oftalmoplegi, pupillavvikelser (“vindögd”) |
| Dålig sömn, differentialdiagnoser? | etyl, droger GERD stress |
| Vad menas med “sömnhygien”? Hur kan denna förbättras? | Vanor och beteenden som främjar regelbunden och god sömn: Motion Minska alkohol, koffein, socker Regelbundna sov- och vakentider Mörkt, tyst och svalt rum Stimulireducering Mätt/ätit i god tid innan sänggång Minska stressorer i sovrummet (arbete, böcker, telefon) Nedvarvning (yoga, mindfullness, meditation) Utomhusaktivteter (för ljus och dygnsreglering) |
| Ätstörning, handläggning? | Regelbunda måltider: 3 huvudmål + 3 mellanmål Stöd från familjen (därefter KBT och fluoxetin/Prozac®) Ej för fort pga re-feeding syndrome, max 0,5-1 g./vecka |
| Vad väljer du för sömnläkemedel vid… a) insomningsproblematik? b) uppvakningsproblematik? c) förlängd total sömntid? d) minskad residual effekt (“trött på morgonen” pga LM)? e) dålig sömnkvalité? f) beroenderisk? | a) zolpidem/Stilnoct®, zopiklon/Imovane® b) propiomazin/Propavan®, zopiklon/Imovane® c) zolpidem/Stilnoct®, zopiklon/Imovane® d) zolpidem/Stilnoct®, zopiklon/Imovane® e) zolpidem/Stilnoct® f) propiomazin/Propavan®, mirtazapin/Remeron®, klometiazol/Heminevrin® |
| Vilket dermatom återfinns vid: a) skuldran? b) tummen? c) långfingret? d) lillfingret? | a) C4 b) C6 c) C7 d) C8 |
| Vilket dermatom återfinns vid: e) mamillen? f) naveln? g) ljumske? h) laterala underbenet och fotryggen? i) laterala fotranden? | e) Th4 f) Th10 g) L1 h) L5 i) S1 |
| Vilka segment av ryggmärgen testas vid slagning av följande senreflexer? a) Biceps b) Brachioradialis c) Triceps d) Patella e) Achilles f) Fingerflexorer | a) C5-6 b) C6 c) C7 d) L3-4 e) S1 f) C8 |
| Typiska statusfynd vid central motorskada? | Desinhibering Stegrade reflexer Klonus Spasticitet Babinskis tecken föreligger |
| Facialispares, symptom och statusfynd? | Central: hängande mungipa, nedsatt munmotorik Perifer: kan ej rynka pannan, vid ögonspringa, hängande nedre ögonlock, kan ej stänga ögat, hyperakusi, uppåtrotation av ögat när pat försöker blunda, smakbortfall främre 2/3 av tungan |
| Facialispares, behandling? | – Kortison (prednisolon 10 mg x 6 i 5 dagar, därefter nedtrappning tills dag 10). – Ögonkammare och tårsubstitut (Oculentum, Viscotears) – Om borrelia: Doxycyklin p.o. 200 mg i 14 dagar (om gravid, ceftriaxon 2 g i.v. i 14 dagar) |
| Vad misstänker du för tillstånd om pat söker för följande diffusa men symmetriska symptom: kuddkänsla under fötterna, gångsvårigheter, stickningar i fötter och underben, avsaknad av achillesreflexer (dvs blandade sensoriska och motoriska problem) – har kommit gradvis under ca ½ år. Vanliga orsaker? Utredning? | Polyneuropati – alkohol, diabetes mellitus Neurostatus (kranialnerver, grovkraft, reflexer, sensorik, proprioception) ENeG, EMG, KST-test (fintrådspåverkan?) Protein elfores Lab: blod-, el-, lever-, njur-, thyreoidestatus, glukos, B12, ACE ev. LP, lungrtg, mammografi, bukfettsbiopsi etc. |
| Vanliga debutsymptom vid MS? (nämn minst 3 olika inkl det vanligaste) | Sensibilitetsstörning i extremitet eller ansikte Ögonsymptom (synnedsättning, opticusneurit, diplopi, INO) Långsamt progredierande motoriska symptom Gångrubbning (Sensoriska symptom är vanligast) |
| Sensoriska symptom och statusfynd, MS? | Parestesi Domning Yrsel Svullnadskänsla Smärta (neurogen och nociceptiv) Lhermittes symptom (“el” genom ryggmärken) Gångrubbning ev. INO, synnedsättning, positiv Babinski |
| Definition, epilepsi? | Minst 2 oprovocerade, spontant uppträdande epileptiska anfall med minst 24 timmars mellanrum. |
| Patient med krampanfall: Start i avgränsat område i ena hemsfären Aura, förkänning Automatismer Duration ca 3 minuter Postiktal fas Motoriken kan vara påverkad Diagnos? Behandling? | Fokalt epileptiskt anfall. karbamazepin/Tegretol 100 mg x2 (trappas till 200 mg x2) {eller} levetiracetam/Keppra 250 mg x2 (trappas till 500 mg x2) |
| Hur differentierar man epilepsi från synkope? | Vid synkope: matt, kallsvett, tappar tonus, svartnar för ögonen, medvetandeförlust, sekundkort duration, återfår medvetandet fort utan postiktalitet. ev. utredning m.h.a. EKG, ortostatiskt prov, tilt-test etc. |
| Definition, status epilepticus (EP)? | Epileptiskt anfall som varat minst 30 minuter {eller} Minst två anfall utan fullständig återhämtning |
| Patient med krampanfall: Initialt kraftig kontraktion, stelhet i 10-30 sek. Medvetandeförlust (omedelbar) Svårt att få luft, cyanos Öppna ögon som rullar uppåt/bakåt Därefter synkrona, ryckiga kramper i 30-60 sek. I början snabba men avtar i frekvens Normal ansiktsfärg Postiktal konfusion, kortvarig slapphet Positiv Babinski Diagnos? Behandling? | Generaliserade epileptiska anfall av typen tonisk-klonisk. – i regel: valproinsyra/Ergenyl 300 mg x3 (trappas upp till effekt) – om fertil: lamotrigin/Lamictal 25 mg x1 (upp till 200 mg x1) {eller} levetiracetam/Keppra 250 mg x2 (upp till 500 mg x2) |
| Akutbehandling, status EP? (Beskriv behandlingstrappan) | ABCDE Efter 5 minuter: 1) diazepam 5+5 mg i.v. (vänta 1 min mellan doser) 2) diazepam 30 mg (0,2 mg/kg) i.v. (totalt 40 mg) 3) Keppra 1-3 g i.v. 4) IVA, propofol 1,5-3 mg/kg bolus + 1-5 mg/kg/timme i.v. 5) tiopental i.v. 100-250 mg bolus + 50 mg varannan minut under EEG-övervak. Till IVA med telemetri inom max 60 minuter! |
| Vid följande tillstånd, ange hur pupillen ser ut: a) irit b) komplett oculomotoriuspares c) akut trångvinkelglaukom d) episklerit e) allergisk konjuktivit | a) mios b) mydriasis c) mydriasis d) isokori e) isokori |
| Vilken ögonmuskel… a) ögats främsta höjare? b) ögats främsta adduktor? c) ögats främsta abduktor? d) ögats främsta sänkare vid adduktion? | a) m. rectus sup. (n oculomotorius) b) m. rectus med. (n oculomotorius) c) m. rectus lat. (n abducens) d) m. obliquus sup. (n trochlearis) |
| Vid binockulärt dubbelseende, hur vet du vilket öga som drabbats? | be pat täcka för ett öga, fråga vilken bild som försvinner, den mest perifera eller mest centrala. Om centrala försvinner = det otäckta ögat är paretiskt Om perifera försvinner = det täckta ögat är paretiskt |
| Patient med ögonbesvär… Konjunktival injektion (måttlig) Kan skava, ej smärta Pus (ofta riktiligt) Ingen synpåverkan, inte ljuskänslig. Visus u.a. Klar cornea, ingen ljusväg Diagnos? Behandling? | Bakteriell konjunktivit Ögonhygien (tvätta med vatten, torka bort pus), kontaktlinsvila ev. Fucithalmic x2 eller Chloromycetin x5 efter ny undersökning |
| Handläggning och behandling, kornealerosion? | Akut till oftalmolog för bedövning och undersökning Visus Flourescein Seidel test (bör vara negativt, annars perforerad hornhinna) Oculentum simplex 1×5 i 5 dagar, sen till natten i 5 dygn. Om risk för infektion: kloramfenikolsalva (ej till kontaktlinsbärare) och Oftaquix |
| Patient med ögonbesvär… Suddig syn, dimsyn Bländning Försämrat mörkerseende, behov av ökad ljusstyrka Ser gloria runt ljuskällor (“halo phenomenon”) Diplopi (monockulärt) Påverkat färgseende (mindre intensiva eller gulare färgtoner) Frekvent uppgradering av glasögon-/linsstyrka Förbättras av stenopeiskt hål Diagnos? Åtgärd? | Katarakt Operation där pat lins ersätts med intraokulär plastlins. |
| Pat kommer till ögonakuten… Smärta vid ögonrörelser och nedsatt syn. “Det känns som om jag tittade genom en plastfilm”. Positivt RAPD och nedsatt rödseende. Diffus papill och svullnad. Diagnos? Behandling? | Opticusneurit Exspektans (läker spontant inom 3 mån) Ev. behandling med intravenös kortison OBS! Kan vara aktuellt med MS-utredning |
| ÖLI | … |
| Orsaker, amaurosis fugax (tillfällig synförlust)? | Temporalis arterit TIA AION Blödning Migrän |
| Tolka tonaudiometrin: a) diastas, benledning har förhöjda hörtrösklar runt 1,5-2,0 kHz. b) bilateralt förhöjda trösklar för både ben- och luftledningsmätning som gradvis ökar mot diskanttonerna. c) förhöjda trösklar för både ben- och luftledningsmätning kring 2-6 kHz (peak 4 kHz). d) Förhöjda trösklar för både benledningsmätning och luftledningsmätning i bastoner. | a) otoskleros b) presbyacusi c) bullerskada d) Mb Ménière i tidigt skede |
| Typiska statusfynd vid perifer skada? | Slapp pares Reflexbortfall, areflexi Atrofi Fascikulationer |
| Vad ingår i ett fullständigt ÖNH-status? | Yttre inspektion av ansikts-, öron- och halsanatomi Stämgaffeltest Otoskopi inkl. Siegels tratt Öronmikroskopi Främre rhinoskopi Fibrolaryngoskopi Tandstatus Munslemhinnor Munbotten Tungmotorik Spottkörtlar och -utförsgångar Svalgstatus (tonsiller, slemhinna, mjuka gomen etc.) Epifarynxspegling Tungbasspegling Larynxspegling Kranialnervstatus Palpation av ansiktsskelett Palpation av huvud- och halsmuskulatur Palpation av lymfkörtlar Palpation av Gl. thyreoida |
| Weber’s prov, vad kan det innebära om tonen lateraliseras till det öra som patienten upplever som “dåligt”? | Ledningshinder i det dåliga örat. |
| Weber’s prov, vad kan det innebära om tonen lateraliseras till det öra som patienten upplever som “friskt”? | Sensorineuralhörselnedsättning i det “dåliga” örat. |
| Vad innebär ett positivt Rinne’s test? | Patienten hör tonen igen när stämgaffeln flyttas framför hörselgången, dvs normal mellanörefunktion. Innebär a) normal hörsel eller b) sensorineuralhörselnedsättning kan förligga. |
| Vad innebär ett negativt Rinne’s test? | Patienten uppfattar inte tonen när stämgaffeln flyttas framför hörselgången. Tyder på ledningshinder. |
| 2-år barn med feber, snuva och snabb uppkomst av bilateral purulent infektion i mellanörat med trumhinneinflammation och pus i mellanörat/hörselgången. Sovit dåligt. Smärta när du rör Tragus. Diagnos? Behandling? Uppföljning? | Akut mediaotit. Paracetamol, fenoximetylpenicillin 25 mg/kg x 3 i 5 dygn. Hörsel- och öronkontroll efter 3 mån. |
| Definition, recidiverande akut otitis media (rAOM)? | ≥3 AOM / 6 mån (s.k. “öronbarn”) |
| Hur ser trumhinnan ut vid otoskopering/öronmikroskopering av AOM? | Buktande, ilsket röd trumhinna Hammarskaftet svårt att se Ev. perforerad trumhinna, opak trumhinna, var bakom trumhinnan, vätskefyllda blåsor på trummhinnan |
| Behandling, akut mediaotit (barn resp. vuxna)? | ¤ Alla: Paracetamol och ibuprofen, högläge ¤ Barn 1-12 år: aktiv expektans ¤ Om bilateralt, preforation, ålder ≠ 1-12 år, recidiv: – Barn: fenoximetylpenicillin 25 mg/kg x 3 i 5 dygn (max 1,6g x 3) alt. erytromycin 10 mg/kg x 4 i 7 dygn (max 250g x 4) – Vuxna: fenoximetylpenicillin 1,6-2,0 g x 3 i 5 dygn alt erytromycin 250 mg x 4 i 7 dygn |
| Uppföljning, akut mediaotit? | Kontroll efter 3 mån görs endast på barn < 4 år med (a) bilat. AOM, (b) AOM+SOM samtidigt, eller (c) alla barn med misstänkt hörselnedsättning. |
| Patient med måttlig öronsmärta, sekretion, rodnad och klåda. Ödematös hörselgång (kan bli helt igensvullen). Diagnos? Behandling? Råd? | Extern otit. Rengör hörselgång (sug) och sätt tamponad med alsolsprit eller Terracortil. När svullnad minskat, ge terracortildroppar Råd: Hålla örat torrt (t.ex. fetvadd vid dusch), ej peta, ej klia |
| Litet barn med flytning ur örat, öm processus mastoideus och feber. Diagnos? Handläggning? | Akut mastoidit. Urakut till ÖNH! – odla (blod, sekret, nasofranyx) – cefotaxim/Claforan i.v. tills odlingssvar (alt. amoxicillin med klavuransyra p.o.) – paracentes eller mastoidektomi |
| Litet barn med hög feber, allmänpåverkan, igensvullet öga och rodnad hud periorbitalt. Nyligen haft ÖLI. Diagnos? Handläggning? | Akut etmoidit. Inläggning! cefotaxim 50 mg/kg x3 i.v. om <12 år avsvällande Ögonstatus CT om misstänkt orbitaabscess ev. heparin om trombos i sinus cavernosus |
| Barn med lätt hörselnedsättning vä öra, varit orolig, högljudd hemma. Vid otoskopi ser du en indragen, förtjockad trumhinna, “förkortat” hammarskaft, prominent processus brevis, gult transudat bakom trumhinnan. Siegleing ger nedsatt rörlighet i trumhinnan. Audiogram visar ledningshinder. Diagnos? Behandling? | Sekretorisk mediaotit. Expektans och Otovent (“öronballong”) eller tryckutjämningsmanöver |
| Symptom som talar för bakteriell genes till rhinosinuit? (5 st) | Ensidiga symptom Vargata Kakosmi Föregåtts av ÖLI Symptom >10 dygn ↑CRP |
| Behandling, akut rhinosinuit (bakteriell)? | – Alla: Paracetamol Avsvällande nässpray/-droppar – Om allmänpåverkan: fenoximetylpenicillin 1.6 g x 3 i 7 dygn (barn: 25 mg/kg). alt. doxycyklin 200 mg x1 i 7 dygn ev. byte efter odlingssvar, behov av spolning/punktion/dränering av bihåla hos ÖNH. |
| Patient på vårdcentral med snabbt påkommen ÖLI, hög feber, sväljsmärta och dyspné. Kan knappt dricka pga smärtan. Ter sig allmänpåverka och motoriskt orolig. Vad måste du undersöka? Handläggning? | Undersök epiglottis genom larynxspegling; visar epiglottit. Ambulans till ÖNH eller IVA med intubationsberedskap. odling (NPH, svalg, blod), säkra infarter. cefuroxim 50 mg/kg x 3 i.v. {alt.} ampicillin i.v. hydrokortison i.v. paracetamol vätska i.v. ev. akut trakeotomi |
| Handläggning, epiglottit (barn)? | Akut till ÖNH eller IVA. odling (NPH, svalg, blod) säkra infarter cefuroxim 50 mg/kg x 3 i.v. {alt.} ampicillin i.v. hydrokortison i.v. paracetamol vätska i.v. |
| Vanligaste symptomen på head-neck cancer? (topp 5) | 1. Heshet 2. Svalgsmärta 3. Knöl på halsen 4. Sår (Mun, tunga, läpp) 5. Knöl i munnen |
| Varningsklockor i anamnes vid knöl på halsen? | Ingen infektion (anamnes) Smärtor utan palpation Ingen regress Pares (t.ex. facialis) Tilltagande heshet |
| Differentialdiagnoser, knöl på halsen? (minst 6 st) | Lateral halscysta Medial halscysta Larynxcancer Thyreoideacancer Sarkom Lymfom Metastas Lipom Abscess (f.f.a. Strep, Staf, Mycobacterium) Tuberkulos Sarkoidos Neurinom Paragangliom Lymfadenopati (bakterie, virus, parasit) Vaskulär missbildning Ranula Laryngocele Spottkörtelinflammation, -sten. Stokes krage (Vena cava superior-syndrom)? |
| Utredningsgång vid fynd av knuta på halsen? | – Noggrann anamnes – Fullständigt ÖNH-status, noggrann palpation – Kranialnervstatus – Lab: blodstatus med diff, TSH, T4, CRP, SR, ev. leverstatus – Biopsi (finnål x2, grovnål, excision) med infärgning och DNA-analys – Endoskopi (laryngoskopi, esofagoskopi, gastroskopi, bronkoskopi) – Fotodokumentation, markera tumörgränser – DT med kontrast (eller MR) av huvud, hals och thorax ev. tonsillektomi, PET-undersökning, scintigrafi, ultraljudsundersökning, alla kroppensslemhinnor, hudstatus, HPV, MonoSpot (EBV) etc. OBS! Ev. behöver man göra undersökning i narkos (palpation, biopsi, endoskopi) |
| Pneumoni | … |
| Var sitter skadan vid känselstörning… a) längs ett dermatom? b) i ett område på huden? c) i händer och/eller fötter? | a) rotkompression/buktande disk, perifer nervskada b) perifer nervskada c) polyneuropati (axon eller myelinskada i flera perifera nerver) |
| Ungefärlig förväntad vikt när barnet är… a) nyfött? b) 1 år? c) 3 år? d) 6 år? e) Normal vikt 2-10 år kan uppskattas med en formel, vilken? | a) 3,5 kg (2800 – 4400 gram) b) 10 kg c) 15 kg d) 20 kg e) 2 x (ålder i år) + 8 = kroppsvikt i kg |
| Statusfynd som tyder på dehydrering hos barn? (minst 6 st) | Kapillär återfyllnadstid >2 sek Sänkt vakenhet, letargisk Irritabel, otröstlig Torr blöja, oligouri, anuri Insjunkna fontaneller Insjunkna ögon, kinder Tårlös gråt, torra ögon Torr mun, tunga Blek hy Sänkt hudturgor Takykardi Hypotoni (sent tecken!) |
| Tidiga tecken på chock hos barn? | Takykardi Takypné Kapillär återfyllnadstid >2 sek Insjunkna ögon och fontaneller Oligouri |
| Vad och hur ger du vätska vid chock? | – Bolus: NaCl i.v. 20 mL/kg kroppsvikt, upprepa x1 v.b. Ges på ca 20 min – Snabb rehydrering: Vätska (Ringer-Acetat eller 0,9% NaCl) i.v. 5% av kroppsvikten. Ges på 2-4 timmar – Därefter: Långsam rehydrering och underhållsvätska. Ges på 36 timmar |
| Vätskebehov… (mL/kg per dygn) a) 0-6 mån b) 6-12 mån c) >12 mån (dvs. motsvarande underhållsvätska) | a) 150 mL/kg/dygn b) 125 mL/kg/dygn c) 100 mL/kg/dygn (mer exakt: enl. Holliday-Segar formeln) |
| Holliday-Segar formeln för dagligt vätskebehov hos ett barn som är >12 månader? | – 100 mL/kg/dygn första 10 kg (0-10 kg) – 50 mL/kg/dygn för nästa 10 kg (10-20 kg) – 20 mL/kg/dygn för varje kilo över 20 kg (>20 kg) T.ex för ett barn som väger 22 kg: 22 = 100×10 + 50×10 + 20×2 = 1540 mL/dygn |
| Handläggning, isoton dehydrering (t.ex. gastroenterit) hos barn? | Leta statusfynd på dehydrering Underhållsvätska (mängd beroende på ålder) p.o./i.v. + Vätskeersättning (glukos 75, Na 75, K 20 mmol/L) p.o. {eller} Vätska (Ringer-Acetat eller 0.9% NaCl-lösning) i.v. 5% av kroppsvikten, under 4 timmar Utvärdera och upprepa vid behov |
| Handläggning, hyperton dehydrering hos barn? | – Initial snabb rehydrering: Ringer-Acetat, 5% av kroppvikten i 2-4 timmar. – Därefter långsam rehydrering: 5%-ig glukos, Na 80 och K 30 mmol/L, 10% av kroppsvikten + underhållsvätska + vätska som motsvarar pågående förluster Allt detta ges långsamt under 36 timmar |
| I akutsituationer är det bra att ha barnets “WET FLAG” klar för sig. Vad står förkortningen för och hur använder du den? | W eight: 2x(ålder i år + 4) E nergy: 4 joule/kg [vid defibrilering] T ube: 4 + (ålder/4) [för intubation] FL uids: 20 mL/kg [bolus Ringer, kan upprepas] A drenaline: 0.1 mL/kg (konc. 0,1 mg/mL) G lucose: 2 mL/kg (10%-ig dextros) |
| Organiska orsaker till “failure to thrive”? | Otillräcklig nutrition Nedsatt sugförmåga Malabsorption (Mb Crohn, celiaki etc.) Kräkning Reflux Njursvikt Thyreotoxikos Cystisk fibros Allergi, intolerens Infektion Neuropsykologisk störning |
| Icke-organiska orsaker till “failure to thrive”? | Misshandel Neglekt Dåligt stöd för familjen Psykosocial instabilitet Miljöfaktorer Deprivering Socioekonomi Psykiatri (depression, ätstörning etc.) |
| Vilka hormon ansvarar främst för tillväxten under… a) spädbarnstiden? b) barndomen? c) puberteten? | a) T4, T3, IGF-1, insulin, kortisol b) GH, androgener (testosteron, DHT, androstenedion, DHEA), T3, T4 c) androgener, östrogener, progesteron |
| Definition, feberkramp? | ofta ålder <4 år feber >38,5 medvetandeförlust (kort) duration < 15 min ej postiktal |
| Feberkramper, handläggning? | ABCDE Anamnes (infektion, epilepsi, övrigt) Status Lab (blodstatus, CRP, elstatus, P-glukos etc.) Rundodling LP Inläggning för obs. Om pågående kramp: diazepam 5-10 mg p.r. ev. antibiotika, anitiviral, vätska |
| Barn med feber och halsont, därtill… Rodnade små papulae på huden (känns som sandpapper) Rodnade veck och kinder Smultrontunga Diagnos? Behandling? | Scharlakansfeber (diff: Kawasaki) penicillin (alt. amoxicillin eller erytromycin) paracetamol vätska |
| Litet barn med feber och takypné. CRP förhöjt. Dessa tre symptom är tillräckliga för att ställa diagnos – vilken? Handläggning? | Pneumoni. rehydrering! cefotaxim/Claforan i.v. Temp Lab (CRP, blodstatus, elstatus, blodgas) Odling (NPH, blod) Lungrtg alt. amoxicillin/Amimox eller pcV p.o. – salbutamol/Airomir/Ventoline (β2-agonist) i.v. – ev. syrgas om SpO2<93%, antipyrretikum, analgesi |
| Barn inkommer med… Skällhosta Inspiratorisk stridor Heshet ÖLI-symptom (föregående eller nuvarande) Diagnos? Behandling? | Akut obstruktiv laryngit (“falsk krupp”)? Lugnande besked Glukokortikoider Adrenalininhalation Barnet i sittande position/högläge Kallluftsandning (men håll barnet varmt!) |
| Barn kommer in med feber och halsont. Sväljsvårigheter (pga smärta, ev pga svalgpares) Hårda, gråvita beläggningar i svalg och tonsiller Lättblödande slemhinna under beläggningarna/membranen Heshet Diagnos? Handläggning inkl behandling? | Larynxdifteri (“äkta krupp”, Corynebacterium diphtheriae) MoS + larynxspegling Nasofarynxodling EKG (kan ge myokardit) Lab: blodstatus, elstatus, kreatinin (kan ge njurinsuff!), leverstatus Behandla med: Difteri-immunglobulin i.m. Erytromycin 1 g x 3 i.v i 10 dagar OBS! Anmälningspliktig infektion |
| Coloncancer | … |
| Lungcancer | … |
| Allergiutredning | … |
| Lymfom, leukemi? | … |
| Malignt melanom | … |
| Cancerpatient under cytostatikabehandling utvecklar följande symptom: Temp > 38,5.°C Takypné Huvudvärk Sjukdomskänsla Diagnos och handläggning? | Neutropen feber pip/tazo 4 g x 4 {eller} meropenem 1 g x 3 i.v. gentamicin 5 mg/kg x 1 i.v. Ringer i.v. Akut inläggning, “ABCDE” Odling (blod, urin, sår, katetrar, CVK etc.) Labprover (blodstatus med diiff, kreatinin) |
| Diagnostisk vid reumatoid artrit (RA)? | Morgonstelhet Svullnad, ömhet, nedsatt funktion i >2 leder Förekomst av RF (“seropositivitet”) Typiska röntgenfynd |
| Typiska radiologiska fynd vid RA? Vilka leder drabbas? | Broskreduktion, usurer, inflammation, destruktion, ledfusion, osteoporos, (volar subluxation, ulnardeviation) Handleder, fotleder, (knä) |
| Behandling av RA? | sjukgymnastik NSAID (alt. kortison) metotrexat DMARD |
| Pat söker dig på vårdcentralen med… Huvudvärk (unilateral) Yrsel Aptitförlust Ögonvärk Synbortfall ↑BT ↑↑SR Diagnos som ska uteslutas och dess akuta behandling? | Temporalis arterit Glukokortikoider (Prednisolon) 50 mg (~2 år) ASA 75 mg + Omeprazol Kalcium + Alendronsyra |
| Stroke, handläggning | ABCDE Vätska i.v. Syrgas Auskultera hjärta, lungor Blodtryck Labprover Paresschema (NIHSS på väg till röntgen) DT hjärna (akut) DT angio (inför ev. trombektomi) Förbered inläggning på stroke-enhet ev. BAS-test + blodtransfusion, trombolys, Konakion, insulin etc. Rådgör med strokejour eller neurointerventionist |
| Stroke, labprover? | blodstatus elstatus P-glukos CRP leverstatus PK-INR, APTT CKMB troponin I blodgas |
| Akutbehandling vid stroke? | Trombolys (rt-PA) 0,9 mg/kg i.v. om < 4½ tim annars trombektomi om > 6 tim eller intraartiell trombolys |
| Vidare utredning på strokeenhet? | Bladder scan + ev KAD EKG (telemetri) Hjärteko / TEE Karotisduplex Blodtrycksövervakning (24h) P-glukos + Glukosbelastning (OGTT) Blodfetter DT perfusion Röntgen av fallsidan |
| Behandling vid hemgång efter stroke? | ASA 75 mg clopidogrel 75 mg atorvastatin 10 mg (trappas upp) enalapril 5 mg thiazid rehab/sjukgymnastik ev. warfarin/DOAK om FF och CHADS-VASC minst 2p, karotisstent om plack i karotider etc. etc. |
| Vilka är de fyra Centorkriterierna? Vad används de till? | Temp ≥ 38,5 °C Frånvaro av hosta Tonsillbeläggning Ömmande käkvinkeladeniter Om minst 3 kriterier är uppfyllda ska Strep A-test tas. Om positivt kan antibiotika ges. |
| Syncope – utredning? | … |
| ABCDE | Airway – luftväg Breathing – andning Circulation – cikulation { Re-evaluera ABC! } { Glöm ej prover } Disability – neurologi Exposure – exponering |
| A | Lyssna – Fri luftväg? Stridor? Biljud? Titta – Svullnad i mun, hals? Tunga? Främmande kropp? Känn – Utandningsluft Beakta ev nackskada, trauma mot halsryggen Om A-problem: – Käklyft – Svalgtub – Nasofaryngtub (“kantarell”) – Sug i svalget – Larynxmask – Trachealtub/intubering – Choniotomi – Trakeostomi |
| Tecken på ofri luftväg? (minst 4 st) | Desaturation Cyanostecken Dyspné (lufthunger och orolig patient, svettig) Frånvaro av eller svaga andningsljud Snarkande andning Paradoxalt andningsmönster |
| Hur skapar du snabbt en fri luftväg? (minst 2 åtgärder) | haklyft (chin lift) käklyft (jaw thrust) sniffing position svalgtub näskantarell sidoläge OBS! intubation är fel svar |
| B | Andningsmönster /-rörelser AF Puls-Oxy Auskultera lungor Blodgas Om B-problem: – Inblås på mask – O2 på mask (10 L), alt. grimma |
| C | Puls Auskultera hjärta Halsvenstas? Perifer cyanos? PVK x2 (gröna), CVK eller intraosseös nål Blodtryck EKG Basprover (blodstatus, elstatus, glukos, CRP, U-sticka) Blodgas Om C-problem: – Stoppa ev. blödning – Vätska/blod i.v. – Defibrilering |
| Om du kan känna pulsen över följande kärl kan du med säkerhet veta att det systolika trycker är minst…? 1) A. radialis > … mmHg 2) A. femoralis > … mmHg 3) A. carotis > … mmHg | A. radialis > 90 mmHg A. femoralis > 70 mmHg A. carotis > 60 mmHg |
| D | Medvetande (GCS) Pupiller Ögonmotorik Kraft i armar, ben Nackstyvhet Babinski Om D-problem: – Glukos i.v. eller elektrolyter i.v. – CT skalle? – U-kateter – LP? |
| E | Hudkostym Temperatur Om E-problem: – Varma filtar och ev. vätskor i.v. – Ev. antibiotikum, stoppa blödning etc. |
| Sekundärbedömning efter ABCDE | Anamnes + journal Kläder och tillhörigheter Blodgas Rundodling 12-avledn. EKG Urinkateter Röntgen, ultraljud Fortsatt handläggning – vårdnivå/transport/inläggning – kontakta ev anhöriga om tillåtelse erhållits |
| HUSK MIDAS | H erpesencefalit U remi S status epilepticus K orsakoff M eningit (sepsis) I ntoxikation D iabetes A ndningsinsufficiens S ubarachnoidalblödning, Subduralblödning |
| Vilka prover och tester ska man ta på akutrummet om man har en medvetslöspatient? | EKG Blodgas P-glukos CRP Urinprov (intox, infektion) Temperatur Ev. blod-/urin-/likvorodling |
| GCS, vilka tre områden bedöms och vad är maxpoängen för varje resp. totala maxpoängen? | Motorik (6 p) Vakenhet (5 p) Ögonöppning (4 p) Totalt: 15 p max |
| GCS, poängsätt motorik | – Motorik: 6 = Följer uppmaning 5 = Lokaliserar smärta 4 = Drar undan 3 = Onormal flexion (cortexskada) 2 = Onormal extension (hjärnstamsskada) 1 = Ingen reaktion |
| GCS, poängsätt vakenhet | – Vakenhet: 5 = Fullt vaken och orienterad 4 = Desorienterad 3 = Svarar med enstaka ord 2 = Svarar med ljud 1 = Inget svar |
| GCS, poängsätt ögonöppning | – Ögon: 4 = Spontant öppna 3 = Öppnas vid tilltal 2 = Öppnas efter smärtstimulering 1 = Ingen ögonöppning |
| “VAPÖR” är en minnesramsa för att komma ihåg saker att bedöma/undersöka vid medvetslöshet. Vad står bokstäverna för? | V akenhet A ndning P upillreflex Ö gon R örlighet/motorik |
| Hur kan du bedömma dehydreringsgrad? | Anamnes (törst, yrsel, vätskeförlust, diuretika, oliguri…) Torra slemhinnor Viktförlust Blek hud Hudturgor (proximala underarmen, lår) ↓BT ↑puls ↑P-Albumin ↑P-Na+ ↑Hb |
| Dehydrering pga svettning, GI-förlust, polyuri, ileus, blodförlust, kräkning eller diarré behandlas i första hand med…? | Ringer-Acetat då dessa tillstånd ger hypo- eller isoton dehydrering. (tillägg med NaCl om stor förlust av saltsyra vid kräkning) |
| Dehydrering pga bristande vätskeintag eller feber behandlas i första hand med…? | Glukoslösning 50 mg/mL då dessa tillstånd ger hyperton dehydrerin |
| Hur ersätter du en mindre blödning (<1 liter)? | 1000 mL Ringer-Acetat i.v. |
| Hur ersätter du en måttlig blödning (1-2½ liter)? | 1,5-2 mL Ringer-Acetat i.v. 500 mL kolloid lösning (Voluven, Makrodex, albumin) |
| Hur ersätter du en större blödning (>2,5 liter)? | 5 liter Ringer-Acetat + 2 liter kolloid 2 enheter erytrocyter 2 enh. plasma 1 enh. trombocyter 2 gr. fibrinogen 2 gr. cyklokapron |
| Patient med chock, när är det indikerat att ge… a) blod och plasma? b) inotropa och kärlaktiva läkemedel? | a) anemi (EVF <30 %), koagulationsrubbning b) hypotension trots adekvat vätskebehandling (“steroider ges iv om behov av inotropa medel föreligger”) |
| Bästa kolloidvätskan att ge vid sepsis? | Albumin i.v. |
| Vanligaste patogener vid sepsis? | S.aureus (inkl. MRSA) E.coli GAS (S. pyogenes m.fl) KNS (S. epidermidis m.fl.) Psudomonas Corynebacterium Bacillus |
| Normalt vätskebehov per dygn? | 30 mL / kg kroppsvikt / dygn (ungefär 1,8-2,5 liter/dygn) |
| Hjärtstopp (vuxen) | Konstatera hjärtstopp Larma Starta HLR 30:2 x4 Defibrilera Fortsätt HLR 30:2 x4 Defibrilera Fortsätt HLR 30:2 x4 Defibrilera Adrenalin 1 mg i.v om… – asystoli/PEA : ge direkt – VT/VF : efter tredje defib. därefter upprepa var 4:e minut Amiodaron om… – VT/VF efter tre defib: ge 300 mg i.v. – VT/VF efter fem defib: ge 150 mg i.v. Fortsätt med HLR 30:2 x4 Narkos? IVA? Om normalrytm: – ABCDE – 10 inblås/min. – 12-avl. EKG – Beh. bakomliggande orsak |
| Defibrilleringsbara rytmer? | Ventrikelflimmer (OBS! Ej om mycket finvågig!) Ventrikeltakykardi Pulslös ventrikeltakykardi |
| A-HLR, handlingsplan vid VT/VF? | Konstatera hjärtstopp Larma Starta HLR 30:2 x4 Analysera, konstatera VT/VF Defibrilera Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Efter 3:e defibrilieringen, ge adrenalin 1 mg + amiodarone 300 mg. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Efter 5:e defibrilieringen, ge adrenalin 1 mg + amiodarone 150 mg. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Efter 5:e defibrilieringen, ge adrenalin 1 mg Ge därefter adrenalin 1 mg var fjärde minut! Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Ge adrenalin 1 mg Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Fortsätt med HLR i 2 minuter. Ny analys av EKG och defibrillering. Ge adrenalin 1 mg osv. |
| A-HLR, handlingsplan vid asystoli/PEA? | Konstatera hjärtstopp Larma Starta HLR 30:2 x4 Analysera, konstatera asystoli/PEA Ge direkt adrenalin 1 mg, därefter var fjärde minut. Analysera EKG (deffa ej om om asystoli/PEA) Fortsätt med HLR i 2 minuter Ny analys av EKG Fortsätt med HLR i 2 minuter Ge adrenalin 1 mg Ny analys av EKG Fortsätt med HLR i 2 minuter Ny analys av EKG Fortsätt med HLR i 2 minuter Ge adrenalin 1 mg Ny analys av EKG Fortsätt med HLR i 2 minuter Ny analys av EKG Fortsätt med HLR i 2 minuter Ge adrenalin 1 mg osv. tills defibrillerbar rytm, livstecken eller död. |
| Akut kranskärlssjukdom (infarkt, angina) – handläggning i ambulans? (5 st) | EKG (“Mobimed”) ASA 500 mg Nitroglycerin morfin ev. furosemid, β-blockad, syrgas (+/-BiPAP) |
| Grovt uttryckt; önskvärda värden på blodfetter? | “5-3-2-1” Kolesterol < 5 mmol/L LDL < 3 mmol/L Triglycerider < 2 mmol/L HDL > 1 mmmol/L |
| Var syns EKG-förändringarna vid ocklusion i…? a) vänster huvudstam b) A. interventricularis anterior (LAD) c) A. circumflexa sn. d) A. circumflexa dx. | a) V1-V6, avL (RBBB) b) V2-V4 (STEMI) c) V5-V6 (+V7-V8), avL, -aVR, I d) II, aVF, III |
| Utredning vid misstänkt stabil angina? | Anamnes o status EKG Arbetsprov Stresseko Myokardscint / Koronarangio |
| Läkemedel till patient med angina pectoris? | Nitrospray β-blockare Ca-antagonist (ev. långverkande nitrat, t.ex. Imdur) |
| Bröstsmärtor (instabil angina) som föranleder misstanke om STEMI, utredning? | EKG + hjärtmonitorering Troponin T (akut och var 6:e timme) Blodstatus, elstatus, P-glukos, PK Blodgas hjärteko |
| Diagnoskriterier, STEMI? | ST-höjning i två angränsande avledningar ≥1 mm. I avledning V2 och V3 gäller gränsen ≥2 mm hos män och ≥1,5 mm hos kvinnor |
| STEMI, akutbehandling | Syrgas (?) Morfin 10 mg i.v. ASA 500 mg clopidogrel 600 mg v.b. nitrospray, furosemid, metoprolol 5 mg i.v. x1-3 Inför PCI: ticagrelor 180 mg (90 mg x2) PCI |
| NSTEMI, behandling | Syrgas (?) Morfin 10 mg i.v. ASA 500 mg p.o. clopidogrel 300 mg p.o. fondaparinux 2,5 mg x1 s.c. furosemid 30 mg iv. v.b. nitrospray, metoprolol 5 mg i.v. x1-3 |
| När ska du inte ge nitrospray eller β-blockare vid hjärtinfarkt? | Vid inferioposterior STEMI. Hypotoni, halsvenstas, ST-höjning i avledn. II, aVF, III. Behandling: Ge vätska, ASA, syrgas, klopidogrel. |
| Sekundärprofylax efter hjärtinfarkt? | fondaparinux s.c. innan hemgång ASA 75 mg + omeprazol ticagrelor 90 mg x2 i 12 mån atorvastatin 20 mg x1-4 metoprolol/bisoprolol nitrospray warfarin ev. amlodipin, ramipril, spironolakton följ blodfetter, HbA1c sjukgymnastik |
| PATIENTFALL 70-årig kvinna, rökt i 50 år, op för divertikulit, i övrigt frisk. Broder hjärtinfarkt vid 68 åå. Inga mediciner Vaknat i natt med centralt tryck över bröstet med utstrålning i båda armar. Smärtan avtar inte i intensitet och är inte andningskorrelerad. Status: Smärtpåverkad, blevk, kallsvettig, takypné (32/min), bradykard (RR 40/min), Sat 92%, BT 80/55. Svaga perifera pulsar. EKG visar STEMI i avl II, aVF, III, med AV-block III. a) Diff diagnoser? b) Akut behandling? c) Viktigt att tänka på för denna patient? d) Akut handläggning? e) Varför är hjärtfrekvensen så låg? | a) Inferior STEMI, lungemboli, aortadissektion b) ASA 500 mg, klopidogrel 300 mg, morfin 10 mg, ev. vätska, syrgas+CPAP c) Ge ej nitro (hypotoni), ge ej β-blockad (bradykard) d) PCI inom 90 min, annars trombolys e) SA- och AV-noderna är ischemiska (försörjs av hö kranskärl) |
| Prov vid misstänkt akut endokardit? Behandling? | Blododling x3 (+ blodstatus, elstatus, CRP, SR, glukos) kloxacillin 3 g x 4 i.v. + aminoglykosid x1 paracetamol och NSAID (mot feber) |
| Nämn 4 viktiga orsaker till högt blodtryck att ha i åtanke. | Njurartärstenos Hyperaldosteronism Coarctatio aortae Feokromocytom |
| Behandlingstrappa, hypertoni? (3 steg) Målblodtryck? | 1) livsstil (kost, motion, rökstopp) 2) + diuretika, RAAS-hämmare, Ca-antagonist t.ex. thiazid, enalapril, amlodipin 3) + β-blockad, spironolakton, statin Måltryck: <140/90 (om diabetes <135/85) |
| Vilka är två vanligaste riskfaktorerna för hjärtsvikt? Nämn ytterligare minst en riskfaktor. | Vanligaste: Hypertoni, ischemi Övriga: Aortastenos, mitralisinsuff, arytmi, kardiomyopati, lungsjukdom |
| Vad är en diagnos som ofta felaktigt ges till en pat med hjärtsvikt? | Obstruktiv lungsjukdom (emfysen, astma, fibros, KOL…) |
| Fyra symptom vid vä-sidig hjärtsvikt? | Dyspné (+ ortopné) Takypné Hjärtklappning Perifer kyla |
| Statusfynd vid vä-sidig hjärtsvikt? | 3:e, 4:e hjärtton Rassel Förstorat hjärta Cyanos |
| Tre symptom vid hö-sidig hjärtsvikt? | Dyspné Nocturi Svullnad (ben, buk) |
| Anafylaxi, handläggning | Sätt nål! ABCDE Adrenalin 0,5 mg i.m. / 0,3 i.v.- upprepas var 5:e min. {eller} Adrenalin i.v. 0,1 mg (0,1 mg/mL x 1-5 mL) upprepas/2 min Monitorera EKG, BT, puls, POx Höj fotändan, sänk huvudändan. Syrgas 5 L/min. Ringer 1 L i.v. Salbutamol 10 mg – upprepas var 10:e min. x4 Desloratadin 10 mg Betametason 8 mg i.v. / 5 mg p.o. Lägg in för observation 4-12 timmar. |
| Kronisk behandling, hjärtsvikt? (6 steg) | Steg 1: RAAS-hämmare, β-blockare Steg 2: + lågdos diuretika Steg 3: + Spironolakton Steg 4: + ivabradin (Procoralan®, ↓hjärtfrekvens) -Steg 5a: CRT (biventrikulär pacemaker) -Steg 5b: ICD (defibrilator) Steg 6: digitalis, mononitrater Slutsteg: LVAD/ECMO/transplantation |
| Matcha EKG-tecken med hjärtinflammation: a) generella ST-höjningar b) ospecifika ST-T förändringar, T-negativitet (ev. även VES, ventrikeltakykardi) | a) perikardit b) myokardit |
| Behandling perimyokardit? | Inläggning och observation Behandla grundsjukdom (svikt, arytmi etc) Kortikosteroider Paracetamol, ASA (mot symptom) Antibiotika (antiviraler dålig effekt) ev. perikardektomi, cytostatika, ECMO, LVAD |
| Beskriv blåsljudet vid aortastenos | Systoliskt Crescendo-descendo (“ruter ess”) Punctum maximum I2 dx, carotis Lågfrekvent Försvagad andra ton |
| Symptom vid aortastenos? Varför uppstår symptomen? | Vä-kammarsvikt (pga vä-kammarhypertrofi) Angina, kammararytmi (pga minskat koronarflöde) Synkope, blodtrycksfall (pga begränsad hjärtminutvolym) Sen och svag puls Dyspné |
| EKG:t visar P-mitrale, Vä-kammarfypertrofi, förmaksflimmer. Typiskt för vilken klaffdefekt? | Mitralisinsufficiens |
| EKG visar: – SVT – Retrograd P-våg (dvs medurs nedledning) – Många QRS-komplex med efterföljande P-vågor Diagnos? Behandling? | AV-nodal re-entry takykardi (AVNRT) Vagusstimulering (karotismassage, krystning) Adenosin i.v. β-blockerare i.v. v.b. elkonvertering OBS! ej adenosin om hypotension |
| Handläggning, bradykardi? | atropin i.v. EKG-övervakning pacemaker seponera ev. β-blockerare, Ca-flödeshämmare, digitalis |
| Beskriv blåsljudet vid mitralisinsufficiens | Pansystoliskt Punctum maximum apex (I5 sn), axill Högfrekvent Försvagad första ton Bred tredje ton |
| Symptom på mitralisinsufficiens? | Vä-kammarsvikt (dyspné, ortopné, takypné, hjärtklappning) Förmaksflimmer |
| Utredning vid misstänkt klaffel? | EKG Hjärteko TEE Röntgen, MR Arbetsprov (aortastenos) |
| Urtikaria/angioödem | Desloratadin 10 mg Betapred 0,5 mg x10 p.o. / 8 mg iv. Adrenalin 0,3 mg i.m. / 5:e min Narkos/IVA-kontakt ev. ikatibant (Firazyr) 30 mg s.c. i buken, seponera ACE-hämmare och NSAID – I lugnt skede: Desloratadin 5-10 mg x2 / Cetirizin 10-20 mg x2, och Betapred 2,5 mg i 5 dagar Remiss till husläkare Remiss till allergolog Remiss till dermatolog Varningsmarkering i journalen |
| Statusfynd vid hö-sidig hjärtsvikt? | Halsvenstas Benödem, ascites Hepatomegali Pleuravätska |
| Vilken elektrolytrubbning ger kort QT-tid på EKG? | Akut hyperkalcemi |
| Akut hyponatremi, handläggning? | OBS!! Korrigera långsamt! Blanda 500 ml NaCl 9 mg/mL + 40 ml Addex-Na (160 mmol). (ger 3 % NaCl) Bolus 2 mL/kg på 15 min. Kan upprepas x1 Blodprov P-Na (ökning 5 mmol/l kan förväntas) eller blodgas minst varannan timme Därefter långsamt ökning av P-Na ca 10 mmol/L första 24 timmarna till ca 120 mmol/L eftersträvas. |
| Kroniskt hypernatremi | Korrigeras långsamt! Ge max 10 mmol/L/dygn. Glukos 50 mg/mL med Addex-NaCl 40-80 mmol/L (OBS! diabetes insipidus behandlas med vasopressin i samråd med endokrinolog) |
| Pat söker med Polyuri, törst, dehydrering Hypertoni, arytmi Trötthet, konfusion, medvetandepåverkan Illamående, kräkning, buksmärta, förstoppning Diagnos? Hur bekräftar du din misstanke? | Akut hyperkalcemi (alt. diabetes) Blodgas. S-Ca, S-Ca joner S-albumin, S-kreatinin S-PTH S-fosfat S-ALP SR Orsaker: myelom, osteosarkom, metastas från bröst-, prostata-, lung- eller njurcancer, immobilisering, hypervitaminos (D, A-vitamin), calciumtabletter, njursvikt, metabol alkalos, Mb Addison |
| Akut hyperkalcemi, behandling? | NaCl 3-6 mL på 24 h Kalcitonin 1 E/ml, 1 mL/kg/timme prednisolon |
| Labprover att ta vid misstänkt akut hyperkalcemi? | P-Ca + “fritt Ca” PTH Albumin/Kreatinin-kvot Fosfat SR ALP |
| Akut hypokalemi, handläggning? | EKG-monitor Sätt ut diuretika KCl p.o. (t.ex. Kaleorid) 1,5-2,25 g x3 {och/eller} KCl i.v. (t.ex. Addex-KCl 40 mmol + NaCl 9 mg/mL) 1000 mL Mg 10-20 mmol/dygn i.v. eller 500 mg p.o. v.b. |
| Handläggning, akut hyperkalemi? | Blodgas EKG Ta bort kaliumsparande LM (Spironolakton etc.) Ta bort kaliumtillskott Glukos-insulindropp i.v. β2-agonist inhal. Resonium (hindrar tarmabsorption av Ca++) (Om acidos = NaHCO3 i.v.) |
| Behandling vid akut hypertyreos? | β-blockad Akutremiss till endokrinolog Ev. akutremiss till ögonläkare vid oftalmopati |
| Blodgas; normalvärden på följande parameterar? a) pH b) pO2 c) pCO2 d) HCO3- e) B.E. f) Na+ g) K+ h) glukos i) laktat (OBS! ungefärliga värden för arteriell blodgas) | a) 7,4 ± 0,05 b) 12,2 ± 2,2 kPa (80-100 mmHg) c) 5,4 ± 1,0 kPa (35-45 mmHg) d) 24 ± 2 mmol/L e) 0 ±3 mmol/L f) 140 ± 5 mmol/L g) 3,5-5,0 mmol/L h) 5,4 ± 0,4 mmol/L i) 1,0 ± 0,5 mmol/L |
| Tolka blodgasen: ↓pH ↓HCO3 | Metabol acidos |
| Tolka blodgasen: ↓pH ↑pCO2 | Respiratorisk acidos |
| Tolka blodgasen: ↑pH ↑HCO3 | Metabol alkalos? |
| Tolka blodgasen: ↑pH ↓pCO2 | Respiratorisk alkalos? |
| “Normal” blodgas för KOL patient? | ↑pCO2 ↓pO2 BE >3 |
| Behandling vid metabol acidos? | Korrigera åtgärden! – t.ex. m.h.a. Syrgas NaHCO3 i.v. Vätska i.v. Glukos i.v. anitidot (ev. dialys) |
| Orsaker, metabol acidos? | Laktacidos Diabetes ketoacidos Etyl Kräkning, diarré Leverskada Njurinsuff Intox Alkalosbehandling |
| Orsaker, metabol alkalos? | Kräkning Diuretika Mb Cushing Kalciumtillskott |
| Åtgärd, metabol alkalos? | NaCl 9 mg/mL i.v. seponera ev. diuretika |
| Patient inkommer till akuten med följande symptom. Magont Acetondoftande andedräkt Dehydrering/Hudturgor Kussmaul andning Hypotension Takykardi Diagnosförslag? Hur bekräftar du misstanken? | Diabetes ketoacidos U-sticka P-glukos Elstatus |
| Diabetes ketoacidos, åtgärd? | Snabb rehydrering! Ringer 1 L på 1 timme därefter 2 L på 4 timmar + ev. Kalium 20 mmol/L därefter 250 mL/timme 1 E insulin/mL i.v. med hastighet 0,1 E/kg/timme (behåll långverkande basinsulinet!) Glukos i.v. 100 mg/mL när P-Glukos <15 mmol/L ev. kalium i.v. Kontakta IVA Fortsätt med insulin och glukos så länge som ketonuri förekommer |
| Vad ges akut vid hypoglykemi om patienten är medvetslös och ingen veninfart finns? | 1 mg glukagon i.m. |
| Meningoencephalit, akutbehandling? | Ampicillin 3 g x 4 i.v. Cefotaxim 3 g x 4 i.v. Aciklovir 10 mg/kg x 3 i.v. Betametason 8 mg x 4 i.v. |
| Handläggning vid misstänkt intox? | EKG Blodgas Förhindra absorption Antidot Påskynda elimination Behandla symptom Övervakning “ABCDE” Blodtryck, puls, EKG Labprover (basprover, P-Klorid, PK(INR), P-bilirubin, P-paracetamol, P-metanol, S-hCG, urinsticka) Blodgas m laktat Förhindra absorption (ventrikeltömning, medicinskt kol, tarmsköljning) Antidot Påskynda elimination Behandla symptom Övervakning |
| Nämn antidoten till: a) benzodiazepiner b) opiater c) paracetamol d) warfarin e) sympatikomimetika (kokain, amfetamin, PCP…) f) ormbett h) betablockare eller Ca-antagonist | a) Lanexat (flumazenil) b) Naloxon c) Acetylcystein d) Vitamin K, koagulationsfaktor II, IX e) Benzodiazepin, nitroglycerin f) serum (+ kortison, antihistamin) h) atropin + glukagon |
| Vilket labprov tar du för att kolla… a) akut alkoholintag (timmar) b) subakut alkoholintag (dagar) c) kroniskt alkoholintag, riskbruk (veckor) d) kroniskt alkoholintag (månader, år) | a) alkoblås (0-3 h), U-EtG (<24 h) b) U-EtG (1 dygn), U-EtS (1-4 dygn) c) S-CDT, B-PEth (1-4 veckor) d) γGT, ASAT, ALAT, MCV, H-EtG |
| Behandling, akut alkoholintox? | Vitamin B1/tiamin 200 mg i.m. / 4 ml i.v. x1 i 3 dagar Benzodiazepin (oxazepam, när 0 alkohol i blodet) ev. vätska, kalium samt digitalis/β-blockare |
| Vad får du aldrig ordinera en patient med Wernickes (innan denne fått återställda B1-nivåer)? | Glukosdropp – utlöser eller förvärrar tillståndet |
| Behandling, alkoholabstinens? | 1) oxazepam, startdos 25 mg därefter dubbla tills effekt 2) diazepam om utebliven effekt, startdos 20 mg därefter dubbla till effekt max 400 mg 3) propofol på IVA om utebliven effekt på 400 mg diazepam. ev. Vitamin B1 i.m./i.v. vid misstänkt Wernickes |
| Långsiktig behandling, alkoholberoende? | Inledande alkoholfrihet och läkemedel, tät uppföljning. akamprosat/Campral® naltrexon/Revia® nalmefen/Selincro® disulfiram/Antabus® KBT Psykosocialt stöd |
| Akuthandläggning, status epilepticus? | – ABCDE – Efter 5 minuter, ge: 1) diazepam 5+5 mg i.v. (vänta 1 min mellan doser) 2) fulldos diazepam 30 mg (0,2 mg/kg) i.v. (totalt 40 mg) 3) valproat 1,5 gram (30 mg/kg) i.v. {eller} Keppra 1-3 g i.v. {eller} fosfenytoin 1 g (15 mg/kg) i.v. {eller} lorazepam 2-4 mg (max 0,1 mg/kg) i.v. 4) IVA, propofol 1,5-3 mg/kg bolus + 1-5 mg/kg/timme i.v. 5) tiopental i.v. 100-250 mg bolus + 50 mg varannan minut under EEG-övervak. – Till IVA med telemetri inom max 60 minuter! |
| Kardiogen chock, handläggning? | Syrgas 500 mL Ringer (om ej lungödem) på 20 min, x1-2 Sätt ut betablockare, blodtryckssänkande Behandla underliggande orsak (t.ex. PCI, arytmi, tamponad) ev. ECMO, dobutamin |
| Septisk chock, handläggning? | 1000 mL Ringer på 30 min. + ev. albumin i.v. Syrgas Rundodla (blod, urin, nph, svalg, sår, faeces) Antibiotika: pip/tazo 4g x 4 {eller} cefotaxim 2 g x 4 i.v.+ gentamicin 7 mg/kg x 1 Blodgas med laktat (acidotisk) Blodstatus, elstatus, leverstatus, P-glukos Monitorering ev. LP, temp, U-sticka, U-pneumokockantigen, KAD, kontakt med infektion/IVA |
| Hypovolem chock, handläggning? | 1000 mL Ringer x1-2 + ev. dextran Blodgas EKG POx Syrgas Sänkt huvudända Följ diures |
| Svår sepsis, kriterier (3 st) | Syst. BT < 90 mmHg AF > 30 / min SaO2 < 90% |
| SIRS kriterier (4 st) | minst 2 av 4: • Temp >38° (eller <36°) • AF >20/min • Puls >90/min • LPK >12 (eller <4) |
| Alla typer av chock, utredning? | Anamnes och status Blodgas m laktat EKG Blododl x2, urinodl Lab: blod-, el-, leverstatus, albumin, PK, glukos, CRP. Hjärteko TEE |
| Behandling vid septisk artrit? | Dränera leden – odla kloxacillin initialt ev. NSAID Byt till annat antibiotika vid odlingssvar |
| Vilka är “The Five P” som ses vid akut extremitetsischemi? | Pain / Smärta Pallor / Blekhet Pulselessness / Pulslöshet Parasteshia / Domning, stickning Paralysis / Förlamning |
| Patient, tid. storrökare, med kort gångsträcka, bensmärta och blek, hårlös, cyanotisk marmorering i huden och nedsatt sensorik på båda ben. Vad misstänker du, hur utreder du vidare och vilken behandling skulle vara aktuell om du tänkt rätt? | Claudicatio intermittens Ankel-Brachial index < 0.25 Tåtrycksmätning Ultraljud (Duplex) Gångmatteprov Angiografi (inför kirurgi) Rökstopp, Gångträning, ASA 75 mg, statiner, cilostazol, alt. by-pass operation |
| Mentalt | Aggressivitet/irritabilitet Avvikande beteende Beroende/missbruk Depressivitet Desorientering/förvirring Försämrat intellekt Hallucinationer/vanföreställningar Inlärnings-/minnessvårigheter Medvetlöshet/koma Självskada Självmordsrisk Stress-/krisreaktion Sömnstörning Trötthet Ångest/oro |
| Sinnen och nervsystemet | Huvudvärk Hörselnedsättning Krampanfall Känselstörning Lukt-/smakstörning Långvarig smärta Ont i ögat Ont i örat Rött öga Skelning Smärta i ansiktet Synstörning Yrsel Öronsusningar Främmande kropp |
| Cirkulation | Bröstsmärta Hjärtblåsljud Hjärtstopp Högt blodtryck Lågt blodtryck Onormal hjärtverksamhet Svimning/kollaps Svullnad i extremitet Ödem Blodbildning och immunsystemet Blekhet Blödningsbenägenhet Feber Förstorade lymfkörtlar Knöl i ljumsken Knöl på halsen |
| Andning | Andfåddhet Andningsbiljud Blodhosta Cyanos Heshet Hosta Andningssvårigheter Nästäppa/snuva Ont i halsen |
| Matsmältning | Anorektal smärta Besvär i munnen Blod i/missfärgad avföring Blodig kräkning Buk-/underlivssmärta Buksvullnad Diarré Förstoppning Gulsot Halsbränna/sura uppstötningar Kräkningar/aptitlöshet/illamående Resistens i buken Sväljningssvårigheter Ändrade avföringsvanor Ätstörning |
| Ämnesomsättning och endokrina systemet | Knöl i bröstet Viktminskning Viktökning/övervikt Ökad hårväxt Ökad svettning Ökad törst |
| Alkohol kan simulera en rad endokrina sjukdomar. Nämn 4 stycken. | – Mb Cushing (rödsprängd hud, bukfetma, katabolism) – Tyreotoxikos (oro, viktminskning, svettning, takykardi, oreglerade emotioner) – Hypogonadism (sänkt libido, impotens, gynekomasti) – Osteoporos (frakturer) |
| Tolka följande labvärden: a) ↑S-Ca, ↑S-PTH b) ↓S-Ca, ↑S-PTH c) ↓S-Ca, ↓S-PTH d) ↑S-Ca, ↓S-PTH | a) Primär hyperparathyreoidism b) Sekundär hyperparathyreoidism (malabsorption, D-vitaminbrist, njursvikt m.m.) c) Hypoparathyreoidism d) Hyperkalcemi ej orsakat av hyperparathyreoidism (t.ex. Hypervitaminos D, skelettmalignitet, sarkoidos, immobilisering, tyreotoxikos, kalciumöverdos m.m.) |
| Tolka följande labsvar: ↑TSH ↓T4 (fritt) + TPO-antikroppar (↓fritt T3 ses senare) | Hypothyreos |
| Symptom, hypotyreos? | Trötthet Frusen Viktökning Förstoppning Depression Nedsatt minne Mensrubbning Anemi |
| Orsaker till hypothyreos? | Hashimotos tyreoidit Jodbrist Behandling av hypertyreos (kirurgi, strålning…) Post-partum (övergående) |
| Tolka följande labsvar: ↓TSH ↑T3 (fritt) + TPO-antikroppar + TRAK (TSH-receptorantikroppar) (tex. Mb Graves) + TG-AK (Tyreoglobulinantikroppar) (tex. Mb Graves) | Hyperthyreos |
| Symptom, hypertyreos? | Hypertoni Termor Svettning, subfebril Hyperreflexi Viktnedgång Hjärtklappning/Förmaksflimmer Oro, svårt fokusera Diarré (Mensrubbning) |
| Vilket tillstånd ger först hypertyreos, sedan hypotyreos? | Post-partum tyreoidit, drabbar 1 på 20 gravida. Behandlas med kirurgi. |
| Tre typer av hypertyreos? Resp. 1:a handsbehandling? | Mb Graves – tyreostatika Toxisk nodös struma – radiojod Solitärt toxiskt adenom – radiojod därefter ev. β-blockare (mot tremor, takykardi), kortison (mot oftalmopati), warfarin/DOAK (mot förmaksflimmer), kirurgi |
| Patient söker med trötthet och buksmärta. Har kräkts och diarréer. Avmagrat och sug efter salt. Status: hypotension och hyperpigmentering (handflator, fotsulor, slemhinnor) och diffust ömmande buk. Lab: hypoglykemi, hyponatremi, hyperkalemi Diagnos? Handläggning? | Mb Addison (alt. DKA, hyponatremi) Hydrokortison 10 mg x 3 p.o. (alt 100 mg i.v. om kris) Florinef® 0.1 mg, x2 p.o. NaCl i.v. |
| Tolka följande provvärden: ↑P-Glukos (>7.0 mmol/liter, fastande) ↑P-Glukos (>12.2 mmol/liter, ej fastande) ↑B-HbA1c (>5%) u.a. C-peptid (<0,25 mmol/l) u.a. P-Fettsyror, fria u.a. P-Triglycerider ++ U-Glukos ++ U-Acetoacetat | Typ 1 Diabetes mellitus |
| Tolka följande provvärden: ↑P-Glukos (>7.0 mmol/liter, fastande) ↑B-HbA1c (>5%) ↑C-peptid (>0,75 mmol/l) ↑P-Fettsyror, fria ↑P-Triglycerider (alt. P-Apolipoprotein B) ++ U-Glukos ++ U-Acetoacetat | Typ 2 Diabetes mellitus |
| Hur behandlas en typ-1 diabetiker? | Basinsulin eller insulinpump Diabetesskola |
| Hur skiljer man en nefrogen polydipsi från en psykogen polydipsi? | Nefrogen: ↑S-Osmolalitet Psykogen: ↓S-Osmolalitet |
| Utredning, central diabetes incipidus? Behandling? | Urinanamnes, farmakasöversikt Lab (P-glukos, Na, K, Ca, krea, S-osm, U-osm) Dygnsurin Törstprov Beh med ADH-analog (Minirin®) p.o./intranasalt |
| Kriterier för diabetes mellitus-diagnos om patienten har symptom? | P-glukos >11,1 mmol/L (venöst) P-glukos >12,2 mmol/L (kapillärt) |
| Kriterier för diabetes mellitus-diagnos om patienten saknar symptom? | fP-glukos >7,0 mmol/L (venöst) HbA1c > 48 mmol/mol OGTT ger P-glukos >11,1 mmol/L (venöst) |
| Nämn några diabeteskomplikationer. | Diabetesfot Retinopati Neuropati Nefropati Hjärtinfarkt Stroke Impotens Claudicatio intermittens Ökad trombosrisk Störd tarmmotilitet |
| Målvärde, HbA1c vid typ 2 diabetes? | < 42 mmol/mol (eller P-glukos = 7 mmol/L), men upp till 50 är acceptabelt (eller P-glukos = 9 mmol/L) |
| Beskriv den “diabetiska foten” | Nedsatt sensorik (vibration, beröring, temp, smärta) Reflexbortfall Parestesier Brännande smärtor (Mikro-)ischemi, typiskt nattetid Hudnekros Ulceration, blödingar Ödem Högt ankeltryck Osteopati (destruktion av små ben i fot, tå) Svampinfektion |
| Vilken senreflex är kraftigt nedsatt eller helt avsaknad bilateralt vid diabetes? | Achillesreflexen |
| Beskriv diabetesretinopati, vad kan du se vid ögonbottenspegling? | Stela kärl Nykärlsbildning Mikroaneurysm Blödningar Hårda exudat Fettinlagringar Makulaförändringar (främst typ 2 DM) |
| Hur behandlas en typ-2 diabetiker? Uppföljning/kontroller? | 1) kost, motion, rökstopp, tabletter, diabetesskola 2) insulin 3) kirurgi Hyperglykemi – metformin, SU, inkretiner, insulin Hyperlipidemi/fetma – statiner, motion, kost, gastrisk bypass Hypertoni – RAAS-hämmare, tobakstopp Insulinresistens – motion Uppföljning av ögonbotten, fötter, BT, P-glukos, HbA1c, S-krea, U-albumin, perifera pulsar, EKG etc. |
| Verkningsmekanismer för… a) Metformin/biguanider? b) Sulfonylurider? c) Inkretiner? | a) metformin ger ↓glukosproduktion i levern och ↑insulinkänslighet perifert b) sulfonylurider stimulerar insulinfrisättningen från β-cellerna c) inkretiner binder GLP1-receptorn och förstärker insulininsöndringen |
| Graviditetsdiabetes | Insulin enbart |
| PCOS | … |
| Diagnostik, astma? | Anamnes! + hjälp av: PEF PEF-dagbok dynamisk spirometri (obstr. med reversibilitet) provokationstest NO-mätning |
| Vad i en dynamisk spirometrimätning tyder på en astma? | FEV1/FVC < 0,7 med reversibilitet dvs ΔFEV1 = +12% samt +200 ml efter inhalation av bronkdilatantia |
| Astmatrappan (5 steg) | Steg 1: Kortverkande β2-agonist (salbutamol/Ventoline®) Steg 2: + inhalationskortikoider (budesonid/Pulmicort®) Steg 3: + långverkande β2-agonist (salmeterol/Serevent®) + leukotrienantagonist (montelukast/Singulair®) Steg 4: + antikolinergikum (Spiriva®, Atrovent®) Steg 5: + orala kortikoider (betametason/Betapred®), ev. teofyllin (Andings- och inhalationsteknik hos sjukgymnast) |
| Behandling, akut astmaanfall (astma bronchiale)? | Kortverkande β2-agonist (salbutamol/Ventoline®) – 5-10 mg nebulisator/inhalation Antikolinergikum (Atrovent®) – 0,5 mg nebulisator/inhalation Kortison (betametason) – 5 mg p.o. / 8 mg i.v. Syrgas 4-6 liter till SatO2 >95% |
| Riktat status vid misstänkt anemi? | blodtryck puls AF saturation kontrollera/fråga efter rektalblödning inspektion av ögonlock-, munslemhinna (blek) |
| Grundläggande anemiprover? (9 st) | Blodstatus S-kobalamin fS-folat S-järn, S-ferritin, S-järnmättnad, S-transferrin (“TIBC”) S-retikulocyter S-haptoglobin |
| Vanligaste typen av anemi? Labvärden? Vanliga orsaker? | Järnbristanemi: ↓Hb ↓MCV ↓MCHC ↓S-järn ↓↓S-ferritin ↑S-transferrin Orsaker: malabsorption, blödningar (GI, gynekologisk, blödarsjuka…), malnutrition, veganism |
| Vilken typ av anemi är detta? ↓Hb, ↑MCV | … |
| En patient kommer in från demensboendet. Personal rapporterar viktförändring, trötthet och oliguri (liten, konc. urin) trots 40 mg furosemid inatt och imorse. Därtill diabetes, och hypertoni. På akutrummet trött och känner sig lite illamående, ↓BT och låg puls ca 40-50. Du får följande labsvar: ↓pH BE -11 ↑K+, ↑krea, ↑fosfat, ↑urea ↓Hb, ↓Ca++, ↓albumin Diagnoser? Åtgärder? | Akut njursvikt med hyperkalemi och metabol acidos – kontakta IVA, förbered inläggning. EKG BT monitorering Bladderscan + KAD Ringer i.v. minst 1000 mL/6 tim. (bedöm dehydrering) Alkalinisering av urinen (NaHCO3) ev. Calciumglukonat 10 %, 10 ml iv på 3 min, Glukos-insulin i.v. 200 mL + 5E/timme Labprov (kompl. P-glukos, CRP, P-myoglobin, koagulationsprover, U-sediment) U-sticka U-odling Ultraljud njure Rtg pulm et cor Seponera diuretika, RAAS-hämmare, metformin Rådgör med njurläkare, överväg dialys |
| Orsaker till prerenal njursvikt? (minst 3 st) | Hypovolemi, dehydrering Hypotoni Hjärtsvikt Läkemedel (NSAID, RAAS-hämmare) Sänkt njurperfusion (hjärtsvikt, njurartärstenos) |
| Orsaker till postrenal njursvikt? (minst 3 st) | Njursten Prostatahyperplasi/-cancer Tumörer Strålfibros Graviditet |
| Orsaker, renal njursvikt? (nämn minst 5 st) | Glomerulonefrit Interstitiell nefrit (pga läkemedel, infektion, systemsjukdom, sorkfeber…) Nefroskleros (pga hypertoni) Njurartärstenos Tubulär nekros (ischemi, chock, nefrotoxiner) Kronisk pyelonefrit Diabetes mellitus Systemisk lupus erythematosus Amyloidos Mb Wegener Goodpasture syndrom Trombotisk mikroangiopati (TTP, HUS, EHEC…) Cystnjurar |
| Vilket av följande tillstånd är inte ett vanligt problem i samband med njursvikt? (1 st) a) Lung- och benödem b) Dehydrering c) Metabol acidos d) Hypoalbuminemi e) Hyperkalemi f) Läkemedelsdosering | d) Hypoalbuminemi |
| Tidigt kemlab fynd på njursjukdom? | Mikroalbuminuri |
| … | … |
| Hur gör du en njurutredning? | S-Na, S-K, S-Ca, S-fosfat, S-albumin, S-krea, S-urea St-bikarbonat U-sticka, U-albumin/kreatitin-kvot U-sediment Elfores (plasma och urin) Antikroppstitrar (ANA, ANCA, anti-GBM m.m.) Komplementprotein (C3, C4) Njurbiopsi |
| Vilken diagnos kännetecknas av följande symptomkvartett? Ödem, hypertoni, blod i urin (mörk, rostbrun) och löddrande urin (pga proteinuri) – ibland även ÖLI, trötthet | Glomerulonefrit |
| SANT ELLER FALSKT? Vid glomerulonefrit är alltid båda njurarna drabbade. | SANT (…förutsatt att patienten har kvar två njurar förstås.) |
| Vanligaste glomerulonefriten i Sverige? | IgA-nefrit |
| Provfynd vid glomerulonefrit? | Positiv ANA, ANCA ↑S-kreatinin ↓B-pH ↑S-kalium ↓S-albumin ++U-albumin, +U-Leukocyter ↑SR, ↑CRP, ↑LPK Vaxigt eller kornigt U-sediment (↑U-IgG om icke-selektiv glomerulär sjukdom) (++ U-lätta kedjor,fria om Bence-Jones) |
| Du har beställt labprover för att du misstänkter glomerulonefrit. Hur ska dessa se ut om det rör sig om en glomerulonefrit? | … |
| Behandling, glomerulonefrit? (OBS! generellt, dvs ej i det specifika fallet) | enalapril amlodipin furosemid atorvastatin livsstil (kost, motion, rökstopp, saltrestriktion) |
| Symptom, IgA-nefrit? | Makroskopisk hematuri (intermittent) Albuminuri (50% av fallen) Hypertoni (OBS! Sällan nefrotiskt syndrom) |
| Behandling, IgA-nefrit? | enalapril prednisolon p.o. 0,5 mg/kg ev. Ω3-fiskolja, loopdiuretika (ev + thiazid), statiner, cyklofosfamid, LMWH, antibiotika, transplantation. OBS! Om ingen albuminuri ges ingen behandling! |
| Barn söker med Urtikaria, purpura över extremiteter Hud-, GI-blödning Buksmärta Ledvärk Hematuri Misstänkt diagnos? Behandling? | Henoch-Schönlein nefrit Ge ACEi + ARB Om svårt fall: prednisolon p.o. 1 mg/kg x1 i 28 d Kontroller; BT, U-status, U-alb/krea kvot, S-krea Remiss, barnnefrolog. |
| Nefrotiskt syndrom definieras som… – proteinuri > 3,5 g/dygn – hypoalbuminemi (S-albumin < 30 g/L) – hyperlipidemi – ödem och ökar risken för en viss komplikation, vilken? | VTE: lungemboli, DVT, njustvenstrombos (även infektioner) |
| Behandling, proteinuri? | RAAS-hämmare |
| Förklara hur COX-2 hämmare kan ge nedsatt GFR. | COX-2 hämmare reducerar syntesen av PGE och PGI som verkar vasodilaterande på afferenta arterioler i njuren. Prostaglandiner i njuren bidrar till att upprätthålla njurfiltrationen. |
| Diagnos vid följande labvärden? ↓B-Hb, ↓B-ERF, ↓B-LPK, ↓B-TPK, ↓S-Albumin ↑U-Albumin, ↑U-lätta kedjor, fria M-komponent vid elfores av serum | Multipelt myelom Diff: Mb Waldenström, KLL, primär amyloidos |
| Utredning, myelom? | Blodstatus + B-celler (“diff”) Anemiprover (P-järn, S-ferritin, P-järnmättnad, S-B12, S-MMA, B-folat, P-homocystein, F-Hb, B-retikulocyter, P-haptoglobin) SR, CRP S-krea, S-Na, S-K, S-Ca, S-fosfat, S-albumin U-sticka Elfores (serum och urin) Blodutstryk Benmärgsbiopsi Röntgen, MR (kranium, kotpelare, frakturer) |
| Symptom, myelom? | OBS! Ofta symptomfri innan avancerad progress av sjukdomen. Huvudvärk Synstörningar Infektioner Osteoporos Frakturer Skelettsmärta (ffa rygg) Ryggmärgspares (urakut pares) Anemi/blödning (trötthet, svaghet, blekhet, takykardi…) Njurskada (polyuri, anorexi, kräkning, törst…) Hyperkalcemi (dehydrering, hypertoni, arytmi, medvetandepåverkan, illamående…) Om amyloidos: förstorad tunga, karpaltunnelsyndrom, diarré… |
| Äldre herre söker för trötthet och förstorade besvärande tonsiller. Har haft infektioner senaste tiden. Fick antibiotika för någon månad sen, men fortfarande symptomgivande tonsiller som inte blivit bättre. I status noteras blek pat med förstorade lymfkörtlar på halsen och splenomegali. Du frågar litet mer och får veta att pat haft feber, svettats på nätterna, gått ned i vikt och tål inte alkohol lika bra som tidigare. Aldrig druckigt större mängder. Vad bör du misstänka? | Lymfom (troligen DLCBCL) |
| Anamnesfrågor, misstänkt lymfom? | B-symptom (feber, viktnedgång, nattlig svettning)? Storlek på lymfnod? Antal noder? Tillväxthastighet? Infektion? Trauma? Ålder? Läkemedel? Andra sjukdomar (SLE, sklerodermi, cancer…)? |
| Utredning, lymfom? (generellt) | Lab: blodstatus + diff, SR, elstatus, Ca, urat, LD, , leverstatus, anemiprover, TSH, T4 Elfores på plasma Körtelbiospi (finnål, mellannål eller hel lymfkörtel) Benmärgsbiopsi (morfologi, immunhistokemi, flödescytometri) Virusserologi (HIV, HBC, BCV, CMV, EBV, HSV, VZV) CT thorax-buk-bäcken (PET om oklar CT) |
| Vilket av AML och ALL är vanligast bland… a) barn och unga? b) vuxna? | a) Barn drabbas oftare av ALL (odifferentierade blaster) b) Vuxna drabbas oftare av AML (>20% blaster i märg/perifert blod, hiatus leucaemicus , Auer-stavar) |
| Definition, KML? | Klonal stamcellssjukdom som ger en ökning av alla myeloida celler (granulocyter, monocyter, erytrocyter, trombocyter inkl deras för-stadier). Förekomst av Philadelphia-kromosom, t(9;22) som ger en BCR-ABL gen. |
| Frågor vid en generell dermatologisk anamnes? | Var på kroppen? Utseende? Variation under dygnet, säsong etc.? Duration? Klåda? Smärta? Vätskande? Blödning? Förvärrande/förbättrande faktorer? Feber? Tidigare hudåkommor? Eksem som barn? Hereditet? Yrke? Hobby? Allergier? Astma? Exponering för kända allergen i omgivningen? Solexponering? Solarium? Utlandsresa? Alkohol? Läkemedel? Ev. behandling? |
| Rörelseorganen | Kraftnedsättning/förlamning Onormal/ostadig gång Rörelsesvårighet/darrning Smärta i nacke/skuldra/rygg Svullnad/smärta i led/extremitet Trauma/skada |
| Tolka röntgen: broskreduktion, usurer (“musbett”), inflammation, destruktion, ledfusion, osteoporos, volar subluxation | Artrit |
| Hud | Bränn-/köldskada Hudtumör/missfärgad hud Hudutslag/rodnad Håravfall Klåda Nagelförändringar Sår som inte läker Sår/sårskada |
| Vad ska du misstänka om patienten söker med… Morgonstelhet (>60 min) Muskuloskeletala smärtor Allmän sjukdomskänsla Trötthet Subfebril Inflammation i ledhinna/senskidor Ledsvullnad (MCP, PIP, MTP, armbågsleden) Karpaltunnelsyndrom Utredning? Behandling? | Reumatoid artrit Ledstatus Röntgen (båda händerna, kotpelaren/nacke) Lab: RF, blodstatus, CRP, SR, anti-CCP Beh med NSAID + omeprazol, remiss till reuma som kan ordinera t.ex. metotrexat, DMARDs, kortison, ciklosporin, TNF-α-blockerare, rituximab, sulfasalazin m.m. |
| Tolka röntgen: Osteofyter (vita benpålagringar/skleros) Subkondrala cystor (uppklarningar) Täta ledspringor Nedslitning | Artros |
| Artros drabbar främst vilka leder? | Knä Höft Kotpelare Tumbasen |
| Behandling, artros? | artrosskola sjukgymnastik paracetamol ev. kirurgi (röntgen innan) |
| Vilka beståndsdelar ska finnas med i hudstatus? | “VAS” = Var? Adjektiv? Substantiv? Lokalisation – var på kroppen Distribution – lokaliserade? generaliserade? symmeteri? Morfologi – färg, storlek, plan/upphöjd, fjällande etc. Konfiguration – grupperad? linjär? diskoid? konfluerande? etc. |
| Tänkbara diagnoser vid… a) monoartrit? b) oligoartrit? c) polyartrit? | a) septisk artrit, gikt, reaktiv artrit, trauma b) borrelia, sarkoidos, debut av spondylartrit c) RA, spondylartrit, artros, systemisk bindvävssjukdom (SLE, Sjögrens, sklerodermi m.fl.) |
| Vilka hudåkommor kliar… a)…alltid? b)…aldrig? | a) eksem, urtikaria, skabb, löss b) akne, rosacea, lupus, syfilis, sarkoidos |
| Nämn en typ av hudåkomma för varje typ av allergi: a) typ I överkänslighet – IgE b) typ II överkänslighet – IgG, IgM c) typ III överkänslighet – immunkomplex d) typ IV överkänslighet – T-lymfocytmedierad | a) Urtikaria b) Trombocytopen purpura c) Småkärlsvaskulit (Henoch-Schönlein purpura) d) Allergisk kontaktdermatit |
| Normalflora, hud? | S.aureus Corynebacterium Propionibacterium KNS (S. epidermidis m.fl.) (+ Gramnegativer på händerna) |
| Troliga patogener vid ytlig hudinfektion? | S. aureus GAS (S. pyogenes m.fl) Pseudomonas spp. |
| Eksem, behandling? | Eliminera utlösande faktorer Takrolimus-salva (Protopic® 0,03%) Lokala glukokortikoider (efter ålder, lokal etc) Mjukgörande UV-B (ej <12 år) ev. KMnO4, ciklosporin, antibiotikum/antimykotikum |
| Troliga patogener vid hudsår? | S. aureus S. pyogenes/GAS E.coli C. perfringens |
| Impetigo, behandling? | Tvätta med tvål och vatten, få bort crustae Antibiotikasalva (retapamulin) 1×2 i 5 dygn {eller} flukloxacillin/Heracillin® p.o. 750 mg 1×3 i 10 dygn |
| Erisypelas, behandling? | Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin®) p.o. 1 g 1×3 i 10 dagar Bensylpenicillin i.v. 3-12 g /dygn |
| Borrelia, behandling? | Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin®) p.o. 1g 1×3 i 10 dagar OBS! Om Acrodermatitis 2g 1×3 i 21 dagar! OBS! Om penicillinallergi, doxycyklin/Doxyferm® |
| Behandlingstrappa, acne vulgaris? (3 steg) | Steg 1: Tvätta, bensoylperoxid (Basiron®, Epiduo®, Duac®), azaleinsyra (Skinoren®) Steg 2: Tetracykliner (lymecyklin/Tetralysal®) 300 mg 1×2 i 3 månader Steg 3: isotretinoin/Roacutan® + p-piller om kvinna |
| Behandlingstrappa, psoriasis vulgaris (vuxna)? | Steg 1: Grupp III kortikoidkräm, mjukgörande, avfjällande till huden, avfjällande olja till hårbotten Steg 2: Smalbands UV-B (λ = 311 nm) Steg 3: Metotrexat, retinoid (t.ex. acitretin/Neotigason®) Steg 4: Retinoid i komb. med P-UVA, Buckystrålning Steg 5: Ciklosporin, biologiska läkemedel (TNF-α hämmare, IL-23 blockare etc.) |
| Reproduktion | Flytningar från underlivet Graviditet/förlossning Infertilitet/sexuell dysfunktion Menstruationsrubbning Onormal vaginal blödning Smärta i bäckenet Sveda/sår/klåda i underlivet Svullnad/smärta i testikel/pung cystor? extrauterin graviditet? abort? Statusfynd som ska ge misstanke om gyncancer? adherent resistens resistens som inte verkar utgå från uterus ascites knölig resistens suspekta lymfnoder +1 Ultraljudsfynd som ska ge misstanke om ovarialcancer? (5 tecken) ascites diameter >5 mm multicystisk, flerrummig varierande ekotäthet, solida delar ökad mängd vätska i Fossa Douglasi lågresistenskärl (ses m.h.a. Doppler) oregelbunden exkrescenser nekros |
| När kan man säkerställa att det aktiva förlossningsarbetet har börjat? (3 kriterier) | 2 av 3 ska vara uppfyllda: – ruptur av fosterhinnan med vattenavgång – minst 2 smärtsamma, regelbundna kontraktioner på 10 min (och ska vara 30-60 sek/kontraktion) – cervix utplånad och öppen minst 4 cm |
| Vad gör man för inkomsttester (“door-test”) när en gravid kommer in för förlossning? | anamnes och journalgranskning blodtryck U-sticka BAS-test CTG yttre palpation (Leopolds handgrepp) ultraljud av fostret (läge, storlek) vaginalundersökning bedömer cervixdilatation bedömer huvudets läge i bäckenet |
| Vad ingår i det s.k. Bishops-score? (5 saker) | Bedömning av: – huvudets position i bäckenet – öppningsgrad (cervix) – cervixkonsistens – cervixlängd – cervixriktning |
| Vad är… a) Mifegyne® b) Cytotec® c) Syntocinon® och vad är resp. verkningsmekanism och indikation? | a) mifepriston, syntetisk steroid som kompetitivt binder intracellulär progesteron-receptorer – mjukar upp cervix b) misoprostol, PGE1-analog – ökar uterus tonus och sammandragningar c) oxytocin – stimulerar värkarbete |
| Hur inducerar du en förlossning? (4 metoder) | – misoprostol (Cytotec®) 20 μg p.o. varannan timme (max 160 μg) – hinnsvepning – amniotomi – ballongkateter |
| Åtgärdstrappa vid förlängd utdrivningsfas? (3 åtgärder) | 1) oxytocin i.v. 2) sugklocka 3) akut kejsarsnitt |
| Handlägg abort < v.9+0 (enl. SFOG FARG 2009) | S-hCG och ultraljud 1. 200 mg mifepriston p.o., vänta 48 timmar 2. 800 µg misoprostol vaginalt, vänta 3 timmar + 1 g paracetamol 3. 400 µg misoprostol vaginalt Steg 2-3 kan göras hemma, följ upp per tfn Återbesök med gyn-us, S-hCG och ultraljud efter 2-4 v |
| Mål med oxytocindropp för värkstimulering? | 4 värkar / 10 minuter med duration 45 sek /värk – koppla CTG! |
| Gravid kvinna v. 27+3, lite illamående och känner sig svullen och kissat lite litet. I status finner du; AT väs gott, opåverkat BT ≥140/90 mmHg U-protein 2+ på sticka lätt andningspåverkad Diagnos? Handläggning? | pre-eklampsi status: pulm et cor, thyroidea, reflexer tillväxt- och flödesultraljud BT x4 CTG fostervatten labprover: – krea – urea – urat – elektrolyter – Hb – TPK – TSH, T4 dygnsurinmätning info om symptom vid HELLP och eklampsi följ BT och proteinuri expektans och planerad förlossning v. 38+0, alt. förlossning om det finns indikation |
| Redogör för hur och vid vilka tidpunkter efter födelsen du bedömmer barnets s.k. Apgar-poäng. | Görs 1, 5 och 10 min efter födelsen. Max 10p, normal om >7p. – Hjärtfrekvens 0p = ingen 1p = <100/min 2p = >100/min – Andning 0p = ingen 1p = långsam/oregelbunden 2p = skriker – Tonus 0p = slapp 1p = svag 2p = aktiv – Retbarhet 0p = ingen 1p = svag/grimaserar 2p = god – Färg 0p = blek, central cyanos 1p = perifer cyanos 2p = rosig |
| Behandlingsprinciper, postpartumblödning? | 1. föreberedelse – kartlägg risker, känd hemostasrubbning, placentas läge, blodgrupp… 2. bimanuell uteruskompression 3. oxytocin och Methergin® mot atonisk placenta 4. tamponad – ballong, kateter. 5. embolisering av uterusartär/-er. 6. kirurgi – suturer, yttre kompression, hysterektomi |
| Hur titreras oxytocindroppet upp? | Startdos 20 mL/timme Öka med 20 mL/timme var 20:e minut Max 180 mL/timme (konc. 8,3 µg/500 mL koksaltlösning) |
| Handläggning, komplett missfall < v12+0? (enl. SFOG FARG 2011) | Om all graviditetsvävnad stötts ut och graviditetstest är negativt görs ingen ytterligare kontroll eller behandling. Annars måste X uteslutas, därtill ny undersökning och S-hCG. Uppföljning med S-hCG x2 med 3 dagars mellanrum samt ultraljud om 7-10 dagar |
| Handläggning, missed abortion (dvs fostret dött men utan normal avstötningsreaktion)? | 1) Expektans 2v, nytt ultraljud 2) 800 µg misoprostol vaginalt, paracetamol +/- kodein 3) 400 µg misprostol + vacuumaspiration efter 3 h Återbesök efter 2 v för ultraljud (OBS! kan ske i hemmet t.o.m. v.9+0) |
| Handläggning, missfall > v12+0? | 1. 200 mg mifepriston/Mifegyne p.o. 2. 800 µg misoprostol vaginalt 3. 400 µg misoprostol var 3:e timme, max 4 ggr 4. ev. Rh-profylax, laktationshämning och 8,3 µg oxytocin |
| Handläggning, inkomplett missfall < v12+0? | 1) Expektans 2v 2) 600 µg misoprostol/Cytotec p.o., paracetamol +/- kodein 3) 400 µg misprostol + vacuumaspiration Återbesök efter 2 v för ultraljud |
| Handlägg abort v.9+1 t.o.m. v.12+0 (enl. SFOG FARG 2009) | S-hCG och ultraljud 1. 200 mg mifepriston p.o., vänta 48 h 2. 800 µg misoprostol vaginalt, vänta 4 h + paracetamol +/- kodein 3. 400 µg misoprostol vaginalt, vänta 3 h 4. 400 µg misoprostol var 3:e timme, max 1,6 mg Rh-profylax Återbesök med gyn-us, S-hCG och ultraljud efter 2-4 v |
| Handlägg abort v.12+1 t.o.m. v.22+0 (enl. SFOG FARG 2009) | S-hCG och ultraljud 1. 200 mg mifepriston p.o., vänta 48 h 2. 800 µg misoprostol vaginalt, vänta 3 h + paracetamol +/- kodein 3. 400 µg misoprostol var 3:e timme, max 1,6 mg 4. 200 mg mifepristone p.o. 5. Upprepa 1-4 nästa dag om ej aborterat. 6. exceres om pat blöder eller placenta ej avgår 7. hormonspiral laktationshämmande om v.15+0 Rh-profylax om v.16+0 8,3 mg oxytocin om v.18+0 Återbesök med gyn-us, S-hCG och ultraljud efter 2-4 v |
| Hur handlägger du en ektopisk graviditet (“X”)… a) initialt? b) om cirkulatorisk påverkan? c) om stabil och S-hCG <1000 IE/L ? d) om stabil? e) om ruptur? | a) gynstatus, ultraljud, S-hCG x2-3, S-progesteron – följ BT och S-hCG b) laparoskopisk tubotomi c) expektans d) metotrexat i.m. + folsyra (om stabil) e) tillkalla narkosen, ABC, re-evaluera, Hb, BAS-test, laparoskopisk tubotomi, efteråt nytt S-hCG och ev. metotrexat och folsyra |
| Patienten söker gynakuten med plötslig debut av… kräkning kraftig nedre buksmärtor kallsvett smärtpåverkad a) Vad ska du misstänka? b) Handläggning? | a) cystruptur, corpus luteum-blödning Diff: X? torsion? ileus? njursten? b) ev. ABCDE, PVK + dropp/blod. Gynstatus, ultraljud (vätska i Fossa), basprover, S-hCG, infektionsprov, BAS-test, U-sticka Följ Hb, puls, BT, upprepa UL och ABC. Smärtlindring i.v. (?eller p.o.) Akut laparoskopi |
| Diagnoskriterier, bakteriell vaginos? Behandling? | 3 av 4: – vaginalt pH >4,5 – mjölkaktig flytning – “clue cells” i wet smear – fiskdoft när man droppar KOH på flytningen metronidazol/Flagyl® eller klindamycin/Dalacin® |
| Kvinna söker för flytning. I status: – rodnad vaginalslemhinna – “ostiga”/”kesolika” flytningar – sveda – klåda, irritation – torr slida – fynd av hyfer vid direkt mikroskopi Diagnos? Behandling? | Vaginal candidos. klotrimazol/Canesten® {eller} ekonazol/Pevaryl® |
| Kvinna som haft svårt att bli gravid söker nu med kronisk dysmenorré, djup dyspareuni, ryggvärk, trötthet och påverkad miktion/defekation. Diagnos? Behandling? | Endometrios (diff: malignitet, myom) Behandlingstrappa: (4 steg) Gör blödningsfri: 1. kontinuerligt monofasiska kombinerade p-piller 2. gestagenimplantat (t.ex. Mirena-sprial) 3. GnRH-analoger 4. laparaskopi + smärtlindring (paracetamol, NSAID, opioid, TENS, EDA, akupunktur) utvärdera efter 2-3 månader |
| Frågor, blödningsanamnes? | Senaste mens? (dvs. första dagen av cykeln) Blödningsmönster? Duration? Volym? Intervall? Besvär? Olaga blödningar? Bortfall? Graviditeter? |
| Orsaker till amenorré? (nämn minst 6 st inkl den vanligaste) | – graviditet (vanligast) – anorexi – psykisk stress – fysisk stress (högfrekvens, högintensiv träning etc.) – viktförlust – PCOS – hypofysadenom – hypothyreos – POI – anatomisk anomali (vagina, uterus) – kromosomavvikelse (t.ex. Turner’s) – Ashermann’s syndrom – veganism, vegetarianism utan tillskott – hypotalamusdysfunktion (viktnedgång, anorexi, hård träning, stress, kostförändring) – hyperprolaktinemi – läkemedel (neuroleptika, opioider, anabola steroider) |
| Vad ingår i en basal amenorréutredning? | S-hCG, U-hCG FSH, LH, PRL, TSH, T4 (fritt) Gyn status (VVP, palpation) Ultraljud (ovarier, uterus) ev. testosteron, SHBG |
| Vad menas med… a) hypogonadotrop amenorré? b) normogonadotrop amenorré? c) hypergonadotrop amenorré? | a) fysiologisk försening, hypogonadism pga anorexi, högintensiv träning, psykisk stress, hypothalamisk amenorré, hyperprolaktinemi/prolaktinom b) fysiologisk försening, hypogonadism pga PCOS, högintensiv träning, missbildning vagina/uterus, sen pubertet c) POI, Turners eller annan kromosomavvikelse |
| Utredning, menorragi och metrorragi? | Anamnes inkl mens, STI, hereditet, Cu-spiral, NSAID mensdagbok (PBAC) gyn us. inre undersökning ultraljud cytologi, pap-smear endometriebiopsi m sugkyrett (alltid om >45 år) ev. hydrosonografi, hysteroskopi hCG Hb, ferritin TSH, T4 chlamydia-test ev. koagulationsutredning, vWF, faktor VIII, PGE + PGF2 |
| Nämn 3 kriterier för polycystisk ovarie-syndrom (PCOS) | ≥12 randställda folliklar med ⌀<10 mm i ovarierna (på ultraljud) anovulation hyperandrogenism (klinisk och labmässig bild) |
| Hur ska labsvar se ut för att du ska bekräfta PCOS? Ange för följande om ↑, ↓ eller ↔. LH FSH LH/FSH-kvot testosteron SHBG testosteron/SHBG-kvot anti-Müllersk hormon progesteron (lutealfas) | ↔ LH ↔ FSH LH/FSH-kvot > 2 ↑ testosteron förhöjt ↓ SHBG lågt testosteron/SHBG-kvot > 0,05 ↑ AMH ↓ progesteron (lutealfas) |
| Behandling, PCOS? | – cykliskt östrogenprofilerat COC p.o. – androgenantagonist (finasterid, spironolakton, cyproteron) – ovulationsstimulering (klomifen) – cykliska gestagener (progesteron) eller hormonsprial om blödningsrubbning – viktreducering & diabetesbehandling – laser mot hårväxt |
| Antikonceptuella effekter av progesteron/gestagener? a) generell verkningsmekanism (oavsett dos/metod) b) i lågdos (p-spiral, p-piller) c) i medeldos (p-piller, p-stav) d) i högdos (p-spruta depå) | a) nedreglerar östrogen- och gestogenreceptorerna i endometriet, endometrislemhinna övergår från proliferativ till sekretorisk b) slempropp som blockerar spermierna, minskad blödning c) hämmar ovulation, hämmar LH och FSH, minskad blödning d) hämmar ovulation, hämmar LH och FSH, minskad blödning, låg endogen östrogenproduktion |
| Bieffekter av progesteron? | – akne – spända bröst – humörpåverkan – ökad aptit/vikt – blödningsrubbning (a-/oligomenorré) – ökad VTE-risk (från en låg nivå) – sänkt bentäthet (endast om högdos) |
| Utveckling och åldrande Oväntat dödsfall Döende patient Missbildning Prematuritet Avvikande tillväxt/pubertet Avvikande psykisk/motorisk utveckling | … |
| Antikonceptuella effekter av östrogener? | hämmar utveckling av domniant follikel hämmar FSH ökar progesteronreceptorer ökar SHBG bättre blödningsmönster |
| Bieffekter av östrogener? | svullen illamående sänkt libido ökad risk för trombos ökad risk för endometriecancer ökade flytningar |
| Behandling, rosacea? | Azelainsyra (gel, Finacea®) Metronidazol (kräm, Rosazol®) Tetracyklin (lymecyklin/Tetralysal®) p.o. |
| Vad kan ha orsakat… a) erytem? b) vesikel? c) bulla? d) petekier? e) ecchymos? f) exkoriation? | a) S. pyogenes, alkohol b) Herpesvirus c) VZV d) Meningokocker, trombocytopeni, ebola, SLE e) Kroniskt kortisol f) PBC, atopiskt eksem |
| Glukokotrikosteroider kan ges topikalt vid t.ex. eksem, psoriasis, diskoid lupus och lichen rubor planus och verkar anti-inflammatoriskt, anti-proliferativt, immunosuppressivt och ger vasokonstriktion. Namnge 4 typer av kortison man kan ge topikalt och ordna de efter styrka. | Hydrokortison, svag Klobetason, medelstark Betametason, stark Klobetasol, mycket stark |
| Anamnesfrågor, hudcancer? | Solexponering? Solarium? Bränna? Hereditet? Rökning? Yrke? Kemikalieexponering? Tidigare melanom? |
| Handläggning, brännskada? | … |
| Handläggning, käldskada? | … |
| Redogör för hudens ABCDE som kan vägleda dig vid bedömning av ev. malignitet i huden. | A = Asymmetry (asymetriskt utseende) B = Border (oregelbunden eller dålig avgränsning) C = Color (varierar i färg) D = Diameter (⌀ > 6mm) E = Evolving (förändrats över tid i form, färg, storlek) |
| Underlivsflytning, differentialdiagnoser? | … |
| Kriterier, bakteriell vaginos? | … |
| Bakteriell vaginos, åtgärd? | … |
| Svampinfektion i underlivet, åtgärd? | … |
| Mensrubbningar | … |
| Tobak alkohol | … |
| Behandling, HPV? | Ingen! (90% spontan utläkning inom 3 år) Vaccination Imiquimod (ex. Zyclara®)-kräm Kirurgi om vårta kring uretra-mynningen |
| Behandling, herpes simplex? | valciklovir 500 mg 1×2 p.o. i 3-5 dagar vid skov, 10 dagar vid primärinfektion. |
| Tolka röntgen: välavgränsad blödning mellan dura och arachnoidea mater, halvmåneformad/avlång, medellinjesförskjutning. Åtgärd? | Subdural blödning |
| Tolka röntgen: utbredd blödning mellan arachnoida och pia mater, blod i ventriklar, mellan hjärnhalvor och tentorium cerebelli. Åtgärd? | Subarachnoidal blödning |
| Hur länge låter du suturer sitta i… a) ansikte b) skalp, hals c) bål, buk d) händer e) rygg f) lår g) underben h) fötter och för resp. lokal, vilken suturstorlek? | a) 5 dygn (bäst att tejpa!) b) 7 d (5-0) c) 10 d (4-0) d) 10 d (4-0) e) 14 d (3-0) f) 14 d (4-0) g) 17 d (4-0) h) 14 d (4-0) |
| Beskriv sårläkningens fyra faser och för varje fas ange komplicerande faktorer. | (1) Koagulation (5-7 min): Kompliceras av hemostasrubbning, läkemedel. (2) Inflammation (2-4 dygn): Kompliceras av infektion, stor såryta, främmande kropp, devitaliserad eller död vävnad, immundefekt. (3) Proliferation (5-21 dygn): Kompliceras av immundefekt, kortison, malnutrition, diabetes, hypoxi pga rökning, kärlsjukdom, anemi etc. (4) Maturation/Remodellering (>1 år): Samma komplicerande faktorer som (3). |
| Generellt, hur ger du bra sårvård? | rengör i lokalbedövning med mjuk borste, vatten/NaCl och tvål. ta bort främmande föremål klipp bort död vävnad primärsuturera om <6 h och ingen infektion |
| När är det inte OK att primärsuturera ett sår? | Vid infektion, djurbett Om mer än 6-8 h förflutit (gäller ej ansikte?) |
| Hur handlägger du ett infekterat sår? | rengör tar bort död vävnad lämnar öppet sterilt förband ev. antibiotikum vänta och sekundärsuturera när såret utkläds av rena granulom (efter ca 5 d) |
| Handlägg följande sår: a) hudblåsa, intakt b) hudblåsa, rupturerad c) skärsår, sticksår d) laceration | a) torrt förband b) sterilt, ocklusivt förband c) låt det penetrerande föremålet sitta kvar, kontrollera senor och distalstatus, auskultera lungor och hjärta om aktuellt, ev bildundersökning. Om rent: primärläkning. Om kontaminerat: sekundärläkning och ev tetanus, antibiotika. Ev kontakt med handkirurg. d) bedöm funktionen i underliggande struktur, ev antibiotika. Primärförslutning om rent annars fördröjd primärläkning. |
| Handlägg följande sår: e) pålningsskada f) kontusion, krossår g) bitsår h) skottskada | e) låt föremålet sitta kvar, till operation akut. f) undersök inre organ (kärl, hjärna, lever, mjälte, pancreas, njurar), primärförslutning eller operation. g) sekundärläkning, ge adekvat antibiotikum. Plastikkirurgkontakt om i ansiktet. h) operation. |
| Handlägg följande sår: i) köldskada j) brännskada, begränsad ytlig k) brännskada, omfattande l) brännskada, fullhudsskada | i) försiktig uppvärmning, excidera vävnad när köldskadan har de markerat sig j) konservativ behandling, spola kallt, rengör, vaselinkompress och fuktig gaskompress. k) IVA, ev operation. l) excidera död hud efter 24 h, autograft av oskadad hud. Alla brännskador ska ha mycket vätska (Parklands formel) och smärtlindring. Viktigt med nutrition och rehabilitering. |
| Antibiotikaval om… a) kattbett? b) hundbett? c) människobett? | a) penicillin V, 1 g x 3 i 10 d (om lednära, som b) ) b) moxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 d c) moxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 d |
| Behandling av abscess? | Infiltrationsanestesi Incision (smal och oval med böjd skalpell) Torka och spola ur och abscesshålan “Fluffig” tamponad av sårkompresser (NaCl) Byt kompresser dagligen God hygien OBS! Sällan antibiotika. |
| När ska ett förband bytas? | Blödning, infektion, illaluktande, allmänpåverkad patient, smärtande sår. |
| Para ihop följande kliniska bild av ett infekterat sår med rätt bakterie: a) Sprider sig lätt, stora rodnade områden, ofta feber b) Abscessbildning, lokal infektion, ev feber och nekros c) Illaluktande, ofta efter bukkirurgi, ev har såret en fistulering d) Gangrän, missfärgad hud, krepitationer under huden, allmänpåverkad patient. | a) Streptococcus pyogenes b) Staphylococcus aureus c) Escherichia coli d) Clostridium perfringens |
| Vid vilka sår ska patienten få antibiotika i det primära skedet? (3 st) | Bettskada, djupa sticksår, infekterat sår. |
| Vid vilka sår/tillfällen ska patienten få tetanusprofylax? (6 st) | Skrubbsår, bitsår, rostig metall, brännskador, jord i såret, oklar vaccinationsstatus. Ge tetanus immunoglobulin i.m. och difteri/tetanus (DT)-vaccin |
| Typiskt DT fynd som kan tyda på stroke pga infarkt? | Dense vessel |
| Tolka röntgen: välavgränsad blödning mellan kranium och dura mater, linsformad. Åtgärd? | Epidural blödning |
| Tolka röntgen: pleuraeffusion, förstorad/dilaterad A. pulmonaris dx, förhöjd diafragma, atelektaser, högerkammarhypertrofi. Pat har bröstsmärta och låg saturation. Åtgärd? | Lungemboli |
| Tolka röntgen: blödning i hjärnparenkymet, ljusa områden (blod) omgivna av mörka områden (ödem), förlust av sulci och medellinjesförskjutning. Åtgärd? | Intracerebral blödning (haemorrhagisk stroke) |
| Troliga patogener vid bakteriell pneumoni? | S. pneumoniae (ffa >30 år) M. pneumoniae * (ffa 7-30 år) H. influenzae C. pneumoniae * M. tuberculosis * = måste anges på remissen |
| Tolka röntgen: Konsolidering, “fluffiga”, ljusgrå och diffust avgränsade förtätningar med ovanliggande mörka, luftfyllda grenar av bronkträdet (s.k. “luft bronkogram”), liten pleuraeffusion, förtjockade bronkväggar, luftbronkogram Åtgärd? | Lobär pneumoni |
| Prov vid misstänkt bakteriell pneumoni? | Nasofarynxprov Bronkoskopi + borste/lavage (“BAL”) Sputumodling U-pneumokocker (Serologi) (Blododling om sjukhussmitta) |
| Tolka röntgen: bb Åtgärd? | Miliär pneumoni |
| Tolka röntgen: jj Åtgärd? | Pneumothorax |
| Tolka röntgen: luftfyllda och uppblåsta lungor, förstorade alveoler, förstört lungparenkym (lyser vitt), “litet” hjärta, hjärtat “svävar” ovanför diafragma, förstorade Aa. pulmonales, högerkammarhypertrofi, fatformat thorax (“Barrel-shaped”). Åtgärd? | KOL |
| Tolka röntgen: pleuravätska, hjärtförstoring (dilaterad vänsterkammare, förstorade förmak), vida och oskarpa kärl, interstitiellt ödem Åtgärd? | Hjärtsvikt |
| Typiska “osteoporosfrakturer” ? (4 st) | Höftfraktur Kotfraktur, kotkompression Radiusfraktur Överarmsfraktur (collum chirurgicum humeri) |
| Utredning osteoporos? | Labprover (Hb, SR, ALP, GT, TSH, Ca, albumin, fosfat, krea, PTH, 25-OH-D3) DXA (bentäthetsmätning) FRAX-uppskattning Benbiopsi |
| Läkemedel vid osteoporos? | Vitamin D Kalcium Bisfosfonater Denosumab s.c. PTH (ges intermittent) |
| Anamnesfrågor, osteoporos? | Tidigare fraktur? Ryggvärk? Längdminskning? Ålder för menopaus? Glukokortikoidbehandling? Rökning/KOL? Alkohol? Hereditet? Solexponering? Kost? (vad äts? anorexi?…) Motionsvanor? Övriga sjukdomar? |
| Andra rekommendationer, osteoporos? | Motion, balansträning Glasögon Lampor Stöd Ta bort mattor/trösklar |
| Tolka röntgen: dd Åtgärd? | Radiusfraktur |
| Vad menas med Smith resp. Colles-fraktur? | Colles: distal tvärgående radiusfraktur med dorsal vinkling Smith: distal, tvärgående radiusfraktur med palmar vinkling |
| Vad menas med Monteggia resp. Galeazzi-fraktur? | Monteggia: Ulnafraktur med proximal radiusdislokation Galeazzi: Radiusfraktur med distal (radio-)ulnar dislokation |
| Tolka röntgen: ee Åtgärd? | Femurfraktur |
| Tolka röntgen | Perthes |
| Tolka röntgen: ff Åtgärd? | Weberfraktur A, B, C https://radiopaedia.org/articles/weber-classification-of-ankle-fractures |
| Tolka röntgen: uttänjd tarm proximalt och kollapsad tarm distalt (dvs segmentet syns ej), gas-vätskenivåer, plica circulares syns tydligt, looparna ligger ej centralt i buken. Åtgärd? | Tunntarmsobstruktion |
| Tolka röntgen: uttänjd tarm proximalt, kollapsad tarm distalt (segmentet syns ej), gas och faeces i lumen, diameter >6 cm, haustra coli ses som förtätningar som ej korsar lumens diameter Åtgärd? | Tjocktarmsobstruktion |
| Tolka röntgen: Uttänjd och ∩-format colon sigmoideum från pelvis till diafragma, förlust av haustra coli, “korpnäbbsfenomen” Åtgärd? | Sigmoideumvolvulus |
| Tolka röntgen: luft under diafragma, synligt Lig. falciforme, Riglers tecken, mörk övre höger kvadrant Åtgärd? | Tarmperforation |
| Tolka röntgen: uttänjd och tjockväggig appendix, fekoliter, inflammation, infiltrationer i kringliggande fettväg, ödem Åtgärd? | Appendicit |
| Tolka röntgen: osteofyter (vita benpålagringar/skleros), subkondrala cystor (uppklarningar), täta ledspringor, nedsliten led Åtgärd? | Artros |
| Sant eller falskt? Artrit drabbar proximala falanger, symmetriskt medan artros drabbar distala falanger, asymmetriskt | SANT Artit – proximalt, symetriskt Artros – distalt, asymetriskt |
| Patientcentrerad samtalsteknik | 3 F (tankar, oro, önskan) Bekräfta Sammanfatta … |
| Nämn några strategier som kan hjälpa din patient till bättre compliance. | Dosett Läkemedelslista Skriftlig information Information till anhöriga Motiverande samtal Ta reda på eventuella biverkningar och byta ut vissa preparat. Återkoppling och uppföljning |
| Redogör för SPIKES – vad står bokstäverna för och när används det? | Ett 6-stegs protokoll för hur man lämnar svåra besked – cancer, dödsfall, allvarlig skada eller sjukdom etc. ¤ Set-up: Hur man ordnar inför samtalet, t.ex. avskilt utan störande moment, sitta ned, ta det lugnt, bjuda med anhöriga, ögonkontakt, informera om ev. tidsbegränsning, lämna ifrån dig ev. sökare. Var påläst om tillståndet, patientens sjukhistoria och ha en plan för fortsatt handläggning redo för diskussion. ¤ Perception: Hur patienten uppfattat sin situation, kan använda öppna frågor som “vad vet du om ditt tillstånd?” “vet du varför du har kommit hit idag?”, “berätta hur du uppfattat situationen fram till nu” etc. ¤ Invitation: Alla patienter är inte mottagliga för all information medan andra vill höra allt på en gång – fråga t.ex. “vill du få reda på allt nu eller ska vi bara ta det viktigaste?” ¤ Knowledge: Varna patienten på att den kommer att få dåliga nyheter, säg t.ex. “Jag är ledsen att behöva säga att..”, “Tyvärr måste jag lämna det tråkiga beskedet att…” När du ger beskedet, använd vardagliga ord (spridit sig, elakartad, återfall…) och portionera ut informationen, kolla att patienten följer med i samtalet. ¤ Emotions: Alla känslor är tillåtna (ilska, tårar, axelryckning, shock, isolering) – svara på det du ser med empati och bekräfta känslorna, t.ex. “jag ser att du är ledsen, och jag förstår att det här inte var vad du hade hoppats på få höra”, eller säg eller “berätta, vad tänker du?” om patienten är tyst. Fortsätt tills patienten återhämtat sig något och samlat sig. ¤ Strategy: Försök ge hopp – berätta att det finns flera professionella i ett team runt om patienten som kommer finnas där för att stötta hen och göra sitt bästa, och att det finns en plan. Fråga pat om hen är redo att ta del av planen och diskutera den. Lämna aldrig en definitiv prognos. Erbjud patienten att sitta kvar i lugn och ro, och fråga om du kan kontakta någon anhörig om hen är ensam med dig. |
| Tolka blodprovet och ange några tänkbara orsaker. Hb 105 MCV > 9 µm (98 fl) ↓B-retikulocyter | Makrocytär anemi p.g.a. t.ex. B-12 brist (↓Vitamin B12, ↑S-MMA) folatbrist (↓Folat, ↑P-homocystein) leversjukdom alkoholism (hypothyreos) |
| Tolka blodprovet och ange några tänkbara orsaker. Hb 105 MCV < 6,5 µm (82 fl) ↓Järn ↓S-ferritin ↑S-Transferrinreceptor ↓MCH | Mikrocytär anemi, p.g.a. t.ex. järnbrist (↓B-retikulocyter) inflammation, infektion thalassemi (↑B-retikulocyter) hemolytisk anemi (↑bilirubin, ↑LD, ↓↓haptoglobin) |
| Åtgärd, akut hemolytisk anemi? | kortison, vätska, diuretika utvidgad blodstatus, anemiprover, DAT-prov ev. blodtransfusion, seponera sulfaläkemedel |
| Tolka blodprovet och ange några tänkbara orsaker. Hb 100 MCV 110 MCH 35 ↑B-retikulocyter | Normocytär anemi, t.ex. blödning perifer hemolys (↓↓haptoglobin) inflammation |
| Tolka blodprovet ↓P-järn ↓S-ferritin ↑S-transferrinreceptor ↓MCH ↓S-B12 ↓B-folat ↓B-retikulocyter | Järnbristanemi |
| Orsaker till 3-siffrig sänka (SR>100)? | infektion njurcancer temporalisarterit polymyalgia reumatica multipelt myelom endokardit osteomyelit tuberkulos Waldenströms makroglobulinemi ↓↓B-Hb / kraftig blödning |
| Tolka provsvaret ↓TSH ↑T3 (fritt) + TPO-antikroppar + S-TRAK (TSH-receptorantikroppar) | Hyperthyreos, t.ex. Mb Graves |
| Tolka provsvaret ↑TSH ↓T4 (fritt) + TPO-antikroppar | hypotyreos, t.ex. Hashimoto |
| Ange minst 4 orsaker, utöver infektiös genes, till takykardi och feber. | Thyreotoxikos Lungemboli Hjärtinfarkt Alkoholabstinens Pancreatit Thalamusstroke Mb Kawasaki Binjurebarksvikt Malignitet Neutropen feber Dehydrering Läkemedel (antikolinergika, SSRI, ASA, neuroleptika…) Droger (ecstasy, kokain…) |
| Vilka koagulationproteiner behöver vitamin K för sin normala funktion? | Faktor II (protrombin), VII, IX, X samt protein C och protein S |
| a) ↑P-aPTT ses vid…? b) ↑P-PK(INR) ses vid…? c) Samtida ↑P-aPTT och ↑P-PK(INR) ses vid…? | a) Faktor VIII-brist (Hemofili A), Faktor IX-brist (Hemofili B), SLE (+ ev. leversjukdom) b) Faktor VII-brist, Vitamin K-brist, Leversjukdom, Gallstas c) Faktor II-brist, Faktor X-brist, Vitamin K-brist, Warfarinbehandling |
| Hur ser ett inflammationssvar ut, kliniskt kemiskt? (dvs vilka plasmaprotein ingår och vad har de för värde i förhållande till resp. referensvärde? | ↓Albumin ↓Transferrin ↑CRP ↑Fibrinogen ↑Orosomukoid ↑Haptoglobin ↑α1-antitrypsin ↑C3 ↑C4 |
| Ange peak-tiden för några akutfasprotein | CRP (2-8 timmar) Fibrinogen (24 timmar) Orosomukoid (24-48 timmar) Haptoglobin (48 timmar) α1-antitrypsin (48-72+ timmar) |
| Diagnos vid följande labvärden? M-komponent ↑U-lätta kedjor, fria ↓B-Hb ↓B-ERF ↓B-TPK ↓B-LPK ↓P-Albumin ↑U-Albumin | Multipelt myelom |
| Tolka provsvaret: ↑P-Glukos (7.0 mmol/liter, fastande) ↑P-Glukos (12.2 mmol/liter, ej fastande) ↑B-HbA1c (> 5%, >46 mmol/mol)) ↓C-peptid (<0,25 mmol/l) P-Fettsyror, fria P-Triglycerider (alt. P-Apolipoprotein B) ++ U-Glukos ++ U-Acetoacetat | Diabetes mellitus typ I |
| Tolka provsvaret: ↑P-Glukos (7.0 mmol/liter, fastande) ↑P-Glukos (12.2 mmol/liter, ej fastande) ↑B-HbA1c (> 5%, >46 mmol/mol) ↑C-peptid (>0,75 mmol/l) P-Fettsyror, fria P-Triglycerider (alt. P-Apolipoprotein B) ++ U-Glukos ++ U-Acetoacetat | Diabetes mellitus typ II |
| Redogör för insulinets reglering, verkningsmekanism och effekter. | Insulin insöndras från β-celler i pancreas Langerhanska cellöar vid höga blodglukosvärden (och låga adrenalinvärden) genom att de tar in glukos i cellerna via GLUT-2 som bara importerar glukos när det är hög glukoskoncentration i blodet. Insulinet binder till insulinreceptorn (tyrosinkinasreceptor med två αβ-subenheter och disulfidbryggor) och orsakar strukturella förändringar i β-delarna som autofosforylerar varandra. Insulinreceptorn blir då ett aktivt tyrosinkinas som fosforylerar IRS (insulin receptor substrate, en typ av 2nd messenger) som i en kaskad nedströms leder till aktivering av glykogensyntas, bl.a. via proteinkinas B som också ökar GLUT-4-transportörer i cellernas plasmamembran vilket möjliggör att glukos tas upp från blodbanan. Effekterna blir: Glukosupptag i skelettmuskler och fettvävnad. Glykogensyntes i lever och muskler. Proteinsyntes (pga ökat aminosyrainflöde) Bildning av TAG (ökad syntesen av lipoproteinlipas) Inhiberad glukoneogenes och glykogenolys Inhiberad HSL i fettvävnad (minskar lipolys) Ger långsiktigt förändrade genuttryck |
| Vad menas med… a) nedsatt glukostolerens b) insulinresistens | a) Vid nedsatt glukostolerans tar insulinet inte tillräckligt snabbt hand om glukoset i blodet (pga insulinresistans). < 6,1 mmol/l är normal glukostolerans vid fasta. b) cellernas förmåga att reagera på insulin (och därmed glukosupptag) är nedsatt, ev pga stora mängder fett och socker i kosten eller insulinantagonistiska substanser från viscerala fettceller. β-cellerna i pancreas ökar sin insulinproduktion som svar på resistensen. Tillståndet karaktäriseras av ↑glykemi, ↑insulinemi, ↓HDL, ↑triglycerider och ökad glukosproduktion i levern. |
| a) Normalvärde för HbA1c om < 50 år b) Normalvärde för HbA1c om > 50 år c) Normalvärde för HbA1c hos typ 2 diabetiker? | a) 27-42 mmol/mol b) 31-46 mmol/mol c) < 52 mmol/mol eller <6,5% (därtill LDL <2,5 mmol/L och BT <140/85 mmHg) |
| Du får tillbaka ett provsvar: ↑↑Sp-Leukocyter ↓Sp-Glukos ↑ Sp-Laktat Diagnos och behandling? | Bakteriell meningit betametason 8 mg x 4 i.v. i 4 d ampicillin 3 g x 4 i.v. cefotaxim 3 g x 4 iv. (OBS! Kortison för antibiotika. OBS! Övervätska ej, risk för hjärnödem) |
| Handläggning, misstänkt bakteriell meningit? | Likvorprov Likvorodling Blododling x2 Nasofraynxodling Odling från misstänkt fokus Lab: glukos, U-pneumokocker, blodstatus, elstatus, koagulationsprover, leverstatus, CRP. Blodgas DT hjärna betametason 8 mg x 4 i.v. i 4 d ampicillin 3 g x 4 i.v. cefotaxim 3 g x 4 iv. (valaciklovir 1 g x 3 p.o. för att täcka ev virus) |
| Troliga patogener vid bakteriell meningit? | <2 mån: E.coli, S.agalacticae, Listeria 2 mån – 18 år: S.pneumoniae, N.meningitidis, H.influenzae >65 år: S.pneumoniae Därtill: borrelia, tuberkulos, svamp |
| Handläggning, misstänkt meningoencefalit? | Anamnes och status LP Ta blod- och likvorodlingar, behandla sen: cefotaxim 3 g x3 i.v. + ampicillin 4 g x3 i.v. acyklovir 10 mg/kg x1 i.v. betametason 8-12 mg x2 i.v. Lab: blodstatus, elstatus, P-glukos, CRP, albumin CT/MR+angio PCR och serologi för virus Akut EEG antiepileptikum v.b. |
| Du får tillbaka ett provsvar: (lätt ↑ eller) normala Sp-monocyter Sp-Glukos/B-glukoskvot normal Diagnos och behandling? | Serös meningit valaciklovir 1 g x3 p.o. |
| Vad är S-S100B? När används det? Hur tolkas det? | Förekomst av hjärnproteinet S100B i serum. Tas inom 6 timmar vid misstänkt hjärnskada, stroke, hjärntumör, eller efter hjärtstillestånd. Värde > 0,10 μg/L: gör DT hjärna Värde < 0,10 μg/L: farlig intrakraniell blödning osannolik –> pat kan gå hem med info |
| Verkningsmekanism, PPI? | Svag bas som koncentreras och omvandlas till aktiv form i den mycket sura miljön i parietalcellens sekretoriska kanaler. Hämmar enzymet H+K+-ATPas, (dvs. sista steget i syrasekretionsprocessen) och ger en hämning av såväl basal som stimulerad syrasekretion. |
| Verkningsmekanism, warfarin (antikoagulantia)? | Blockerar vitamin K-cykeln som är nödvändig för att syntesen av koagulationsfaktorerna II, VII, IX och X i levern. Warfarin blockerar vitamin K-epoxidreduktas (VKOR), samt till viss del vitamin K-reduktas, och förhindrar därmed omvandlingen av vitamin K 2,3-epoxid tillbaka till vitamin K1 och vitamin KH2, vilket i sin tur leder till färre aktiva koagulationsfaktorer. Halveringstiden för koagulationsfaktorerna varierar från 4-7 timmar för faktor VII till 50 timmar för faktor II. Detta innebär att ny jämvikt i systemet inträder först efter flera dygn. Den antikoagulativa effekten inträder inom 36 till 72 timmar och den maximala effekten efter 5-7 dagar. Effektens varaktighet efter behandlingens avslutande beror på hur snabbt resyntesen av de vitamin K-beroende koagulationsfaktorerna sker, vilket vanligen tar cirka 4-5 dygn. |
| Hur lindrar du följande besvär hos en palliativ patient? a) smärta b) oro, ångest c) illamående d) kramp e) sömn f) klåda g) dyspné h) ödem i) rosslighet | a) morfin, kortison, NSAID, gabapentin, metadon b) SSRI, bensodiazepin (midazolam) c) Primperan, haloperidol, scopolamin d) Stesolid e) Imovane, nitrazepam f) Tavegyl, kortisonsalva, antihistamin g) morfin h) furosemid i) Glykopyrron (Robinul) |
| Några vanliga läkemedel med betydande första-passage metabolism? | ASA Levodopa Lidokain Metoprolol, propanolol Morfin Salbutamol |
| Verkningsmekanism, betareceptorblockare? | β1-selektiv adrenoreceptorblockerare (endast låg affinitet till β2-receptorn i den glatta muskulaturen i bronker och kärl) oklar mekanism men minskar renin-nivåer markant och minskas syrebehovet i hjärtat, därtill hjärtfrekvensen och slagvolym och därmed Cardiac Output och hjärtats syrekonsumtion |
| Verkningsmekanism, histamin H2-receptor antagonister? (t.ex. Zantac®/ranitidin) | Genom irreversibel bindning till parietalcellernas H2 receptorer hämmas cellernas basala och stimulerade magsaftsekretion, såväl till volym som till halt av saltsyra. Genom minskningen av magsaftens volym minskas även den totala pepsinsekretionen. |
| SANT ELLER FALSKT? Omeprazol behöver trappas ut vid seponering. | SANT Om omeprazol utsättes abrupt kan ökad saltsyraproduktion och dyspeptiska besvär uppstå |
| Verkningsmekanism, ACE-hämmare? | Angiotensin converting enzyme (ACE) är ett peptidyldipeptidas som katalyserar omvandlingen av angiotensin I till pressorsubstansen angiotensin II. Hämning av ACE leder till minskad mängd angiotensin II i plasma, vilket i sin tur leder till ökad reninaktivitet i plasma (på grund av avlägsnad negativ återkoppling på reninfrisättningen) och minskad aldosteronutsöndring. ACE är identiskt med kininas II. Därför kan Enalapril Actavis också blockera nedbrytningen av bradykinin, en potent vasodepressorpeptid,. Effektiv hämning av ACE-aktivitet erhålls vanligtvis 2-4 timmar efter oral administrering. Rekommenderade doser har antihypertensiva och hemodynamiska effekter som visats kvarstå under minst 24 timmar. |
| Fördelar och nackdelar med val av warfarin? | + Välbeprövat, bra Waran®-vård i Sverige, finns antidot. – Många kontroller, ökad blödningsrisk, “råttgift” |
| Fördelar och nackdelar med val av DOAK? | + Patienten slipper kontroller, mindre risk för hemorrhagisk stroke än warfarin. – Oprövat på större populationer, ingen långtidsuppföljning på populationsnivå, eliminering via njurarna (Pradaxa®, Xarelto®), ökad risk för GI-blödning, saknar antidot. |
| Verkningsmekanism, statiner? | HMG-CoA reduktashämmare, det hastighetsbegränsande enzym som omvandlar 3OH-3-metyl-glutaryl-CoA till mevalonat, en prekursor till olika steroler, däribland kolesterol. Samtidigt ökar antalet hepatiska LDL-receptorer på cellytan, vilket resulterar i ökat upptag och nedbrytning av LDL. |
| Verkningsmekanism, SSRI? | Hämmar starkt och selektivt upptaget av serotonin (5-HT) i nervterminalerna. Detta resulterar i potentierad effekt av 5-HT som stannar längre i synapsklyftan som sen kan stimulera receptorer på mottagande (post-synaptisk) nervcells yta. Ev. ökade nivåer av BDNF som ökar neuroneogenesis i bl.a. hippocampus. |
| Nämn några njurskyddande effekter av RAAS-blockerare. | Blodtryckssänkande Ökat intrarenalt blodflöde Reducerar albuminutsöndringen Sänkt renovaskulär resistens Sänkt intraglomerulärt tryck Minskad filtration av makromolekyler Motverkar cellproliferation i mesangiet Hämmar frisättningen av cytokiner, tillväxtfaktorer |
| Förklara hur ACE-hämmare kan ge nedsatt njurfunktion. | Angiotensin II verkar vasokonstringerande på efferenta arterioler i njuren. ACE-hämmare minskar mängden cirkulerande AT-II och ger upphov till en lätt sänkning av GFR genom att sänka det glomerulära kapillärtrycket. Hos patienter med GFR < 30 ml/min skall ACEi användas med försiktighet och kontroller av S-kreatinin, S-kalium och blodtryck bör utföras. |
| Verkningsmekanism, ASA? | Acetylsalicylsyra har en hämmande effekt på trombocytaggregationen, troligen genom acetylering och därmed irreversibel inaktivering av enzymet cyklooxygenas, som medverkar vid bildningen av tromboxan A2 i trombocyter och av prostacyklin i kärlendotel. Effekten på trombocyterna är bestående, eftersom dessa saknar förmåga att nybilda cyklooxygenas. Effekten kvarstår därför hela trombocytens livscykel, vilken är 7-10 dagar. |
| Verkningsmekanism, opioider? | Morfin verkar via μ-δ-opioid (Mu-Delta) receptorer. μ-receptorerna finns främst i amygdala, thalamus, hypothalamus, nucleus caudatus och putamen samt delar av cortex cerebrii och ryggmärgens substantia gelatinosa. Morfin verkar främst i CNS och GI-trakten via μ-opioida receptorer. Schematisk bild: http://www.clevelandclinicmeded.com/medicalpubs/diseasemanagement/hematology-oncology/cancer-pain/images/figure-2.jpg Stimuli from tissue injury activate primary afferent neurons called nociceptors, found in skin, muscle, joints, and some visceral organs. Nociceptors are high-threshold receptors that are silent until significantly stimulated.18 Most nociceptors are polymodal, responding to thermal, physical, and chemical stimuli. Neuron cell bodies are located within the superficial laminae of the dorsal root ganglia and trigeminal ganglia. Once depolarized, transmission occurs proximally via thin myelinated A-δ fibers (fast) or unmyelinated C fibers (slow). Interneurons within laminae I and II of the dorsal horn amplify or dampen neurotransmission. Afferent axons terminate in lamina I or II, and second-order afferent neurons cross the midline and ascend all the way to the brainstem and thalamus in the anterolateral quadrant of the contralateral half of the spinal cord. Together with axons from second-order lamina I neurons, these fibers form the spinothalamic tract, the major ascending pathway for information about pain and temperature (Figure 2). Sensory fibers associated with affective responses also ascend in the contralateral dorsolateral spinal cord to the medial thalamus or brainstem and then to the cingulate cortex and limbic lobe. Downward modulation occurs through the periaqueductal gray (PAG) and rostral ventral medulla (RVM) with axons that transverse the dorsal lateral funiculus. These modulate pain directly by connections to secondary afferent neurons in the dorsal horn or via connections with interneurons in laminae I and II (Figure 2).19 The neurochemistry of these processes involve multiple neurotransmitters including endorphins, prostraglandins, gamma-aminobutyric acid (GABA), cannabinoids, and many others, that are targets for analgesic medications.17 Stimulation of the periaqueductal gray (PAG) matter of the midbrain activates enkephalin-releasing neurons that project to the raphe nuclei in the brainstem. 5-HT (serotonin) released from the raphe nuclei descends to the dorsal horn of the spinal cord where it forms excitatory connections with the “inhibitory interneurons” located in Laminae II (aka the substantia gelatinosa). When activated, these interneurons release either enkephalin or dynorphin (endogenous opioid neurotransmitters), which bind to mu opioid receptors on the axons of incoming C and A-delta fibers carrying pain signals from nociceptors activated in the periphery. The activation of the mu-opioid receptor inhibits the release of substance P from these incoming first-order neurons and, in turn, inhibits the activation of the second-order neuron that is responsible for transmitting the pain signal up the spinothalamic tract to the ventroposteriolateral nucleus (VPL) of the thalamus. The nociceptive signal was inhibited before it was able to reach the cortical areas that interpret the signal as “pain” (such as the anterior cingulate). This is sometimes referred to as the Gate control theory of pain and is supported by the fact that electrical stimulation of the PAG results in immediate and profound analgesia.[1] The periaqueductal gray is also activated by viewing distressing images associated with pain.[2] Three known kinds of opioid receptors have been identified: mu (μ), kappa (κ) and delta (δ). Synthetic opioid and opioid-derivative drugs activate these receptors (possibly by acting on the PAG directly, where these receptors are densely expressed) to produce analgesia. These drugs include morphine, heroin (diacetylmorphine), pethidine, hydrocodone, oxycodone, and similar pain-reducing compounds. receptors is associated with analgesia, sedation, euphoria, physical dependence, and respiratory depression. Morphine is also a κ-opioid and δ-opioid receptor agonist, κ-opioid’s action is associated with spinal analgesia, miosis (pinpoint pupils) and psychotomimetic effects. δ-Opioid is thought to play a role in analgesia.[54] Although morphine does not bind to the σ-receptor, it has been shown that σ-agonists, such as (+)-pentazocine, inhibit morphine analgesia, and σ-antagonists enhance morphine analgesia,[56] suggesting downstream involvement of the σ-receptor in the actions of morphine. The effects of morphine can be countered with opioid antagonists such as naloxone and naltrexone; the development of tolerance to morphine may be inhibited by NMDA antagonists such as ketamine or dextromethorphan.[57] The rotation of morphine with chemically dissimilar opioids in the long-term treatment of pain will slow down the growth of tolerance in the longer run, particularly agents known to have significantly incomplete cross-tolerance with morphine such as levorphanol, ketobemidone, piritramide, and methadone and its derivatives; all of these drugs also have NMDA antagonist properties. It is believed that the strong opioid with the most incomplete cross-tolerance with morphine is either methadone or dextromoramide. |
| Verkningsmekanism, paracetamol? | The antipyretic properties of paracetamol are likely due to direct effects on the heat-regulating centres of the hypothalamus resulting in peripheral vasodilation, sweating and hence heat dissipation. Paracetamol is thought to act primarily in the CNS, increasing the pain threshold by indirectly inhibiting both isoforms of cyclooxygenase, COX-1, COX-2, and COX-3 enzymes involved in prostaglandin (PG) synthesis. Unlike NSAIDs, paracetamol does not inhibit cyclooxygenase in peripheral tissues and, thus, has no peripheral anti-inflammatory affects. Its exact mechanism of action is still poorly understood, but future research may provide further insight into how it works. |
| Verkningsmekanism, NSAID? | NSAID antiinflammatorisk, analgetisk och antipyretisk effekt som sannolikt hänger ihop med dess förmåga att hämma prostaglandinsyntesen. NSAID hämmar den renala prostacyklinsyntesen. NSAID förlänger blödningstiden genom reversibel hämning av trombocytaggregationen. Most NSAIDs act as nonselective inhibitors of the enzyme cyclooxygenase (COX), inhibiting both the COX-1 and COX-2 isoenzymes. This inhibition is competitively reversible. COX catalyzes the formation of prostaglandins and thromboxane from arachidonic acid. Prostaglandins act (among other things) as messenger molecules in the process of inflammation. COX-1 is a constitutively expressed enzyme with a “house-keeping” role in regulating many normal physiological processes. One of these is in the stomach lining, where prostaglandins serve a protective role, preventing the stomach mucosa from being eroded by its own acid. COX-2 is an enzyme facultatively expressed in inflammation, and it is inhibition of COX-2 that produces the desirable effects of NSAIDs. When nonselective COX-1/COX-2 inhibitors (such as aspirin, ibuprofen, and naproxen) lower stomach prostaglandin levels, ulcers of the stomach or duodenum internal bleeding can result. Antipyretics work by inhibiting the enzyme COX, which causes the general inhibition of prostanoid biosynthesis (PGE2) within the hypothalamus. |
| Verkningsmekanism, Tramadol? | SNRI med opioid effekt pga sin M1-metabolit (O-desmetyltramadol) som är beroende på CYP2D6 aktiviteten. |
| Vilka är förstahandsvalen av opioider? | Morfin Oxikodon (OxyNorm®) Buprenorfin (Norspan®-plåster) |
| Opiater/opioider är bra mot en viss typ av smärta, vilken? | Nociceptiv smärta (t.ex. vid cancersmärtor) (OBS! dåliga för ortopedisk smärta) |
| Verkningsmekanism, kombinerade p-piller? | … |
| Läkemedelsval vid neuropatisk smärta? | Amitriptylin (Saroten®) Gabapentin |
| Verkningsmekanism, hormonspiral? | … |
| Verkningsmekanism, astmaläkemedel? | … |
| Verkningsmekanism, loopdiuretikum? | Furosemid verkar genom hämning av kloridabsorptionen i den uppåtstigande delen av Henles slynga, men även i proximala och distala tubuli, ger mindre kaliumförluster samt mindre bikarbonatutsöndring och ökar Na-, Mg- och Ca-utsöndringen. Den antihypertensiva effekten av furosemid varar längre än den diuretiska. Furosemid påverkar normalt ej njurgenomblödningen. |
| Vilken typ av smärta har följande karaktär: a) konstant, molande, dov b) huggande, skärande c) tryckande, pulserande d) brännande, stickande, ilande | a) nociceptiv b) nociceptiv, ledsmärta, viscera c) nociceptiv, kärl d) neurogen |
| SANT ELLER FALSKT? Morfin har ingen maxdos | Sant. Dosöka med 1/6 var 24:e timme. Andningsdepression är ovanligt på patient som står på opioid. OBS! Man kan fortfarande överdosera varför man ökar gradvis! |
| Vilken är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp? | Kranskärlssjukdom |
| Redogör för kedjan som räddar liv vid hjärtstopp | Känna igen varningsignaler (MEWS, bröstsmärta, dyspné, ångest, onormalt andningsmönster…) Tidigt larm (inom 1 min) HLR (med god kvalité) inom 1 min. Tidig defibrilering (inom 3 min) Vård efter hjärtstopp och monitorering |
| Hur lång tid efter hjärtstopp befinner sig hjärtat i “elektrisk fas” där chansen att lyckas med defibrillering är god? | max 4 minuter. OBS! Efter 10 minuter, irreversibla skador |
| Orsaker till hjärtstopp? | Hjärtinfarkt (pga ateroskleros) Kardiomyopati Retledningsrubbning (PEA, asystoli, AV-block) Klaffsjukdom Hjärtsvikt LE Elektrolytrubbning Överdosering av läkemedel, droger Blödning Binjuresjukdom |
| Vad är akuta koronara syndrom? | Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt |
| Vilken hjärtinfarktsmarkör stiger fortast? | Myoglobin (4 timmar) |
| Vad ska finnas på akutvagnen vid A-HLR? | Andningsmask Svalgtub HLR-bräda Syrgas Defibrilator Sug Nålar Intraosseös infart Läkemedel (adrenalin, cordarone, Ringer) |
| Vilka undersökningar ska göras innan HLR startas? | Kontroll av medvetande och andning |
| Hur länge kontrollerar du andningen vid hjärtstopp? | max 10 sekunder |
| Vad menas med agonal andning vid hjärtstopp? | Djupa inandningar med låg AF, kan låta “suckande”, “stönande” och varar under första minuterna. Detta är INTE ett livstecken! |
| SANT ELLER FALSKT? Pulskontroll ska inte göras för att konstatera hjärtstopp | SANT |
| Vad är viktigast för HLR med god kvalitet? | Korrekta kompressioner Minimerade avbrott (t.ex. m.h.a två-räddarteknik = minimerad tidsförlust i övergångarna mellan kompressioner och inblåsningar) |
| Hur gör du HLR med god kvalite? | 30 kompressioner, 2 inblås – repeteras Tryck mitt på bröstet 100-120 kompressioner/min. Komprimera minst 5 cm, max 6 cm Släpp upp helt efter varje kompression Blås tills bröstkorgen höjer sig Hårt underlag (bräda, golv etc.) Byt av varandra |
| Defibrilleringsbar rytmer? | Ventrikeltachykardi Ventrikelflimmer VF = plötsligt elektikskt kaos pga snabba och okoordinerade elektriska urladdningar, osynkroniserad muskelsammandragning, upphörd pumpförmåga, död inom minuter men god överlevnad om snabb hjälp, kan uppstå efter hjärtinfarkt VT = onormala, snabba hjärtslag, inte tillräckligt med tid under diastole för fyllnad, kammarflimmer är syrekrävande och kan övergå i sekundär asystoli |
| Var placeras defibrilatorns elektroder? | 1) Strax nedom höger nyckelben 2) Ca 10 cm midaxillärt vänster |
| Vilken spänning (Volt) behövs vid defibrillering? | 2000-3000 V |
| Vilken ström behövs vid defibrilering? | ca 15 A |
| Vad avgör hur mycket energi (Joule) som levereras vid defibrilering? | spänning x ström x tid (V A A*s) = energin i J |
| En defibrilator kan vara mono- eller bifasisk. Vad innebär detta? | Monofasisk = strömflödet sker endast i en riktning Bifasisk = strömflödet sker först åt ena hållet, sedan tillbaka i motsatt riktning Om den energi som ska levereras med en monofasisk defibrilator är t.ex. 300 J kan det vara så att den bifasiska vara 150 J för att samma energi ska levereras (150×2 = 300 J). |
| Viktigt att tänka på om en patient med pacemaker har fått hjärtstopp? | Inaktivera PM/ICD med magnet Placera ej elektroder direkt över dosan |
| Defibrileringen fungerade inte, vad kan det bero på? | För litet energi (Joule) Felplacerade elektroder Dålig kontakt mot huden (t.ex. hårig bröstkorg) Ocklusion av kranskärl (ska till PCI!) Dröjt för länge med att börja defibrillera |
| SANT ELLER FALSKT? Hjärtats egen rytm kan störas av HLR | FALSKT |
| En helautomatisk defibrillator kan: – analysera rytm/EKG – ladda upp energi – varnar innan defibrillering – levererar energin (utlöser strömstöten) Hur fungerar en defibrillator som är: a) halvautomatisk b) manuell c) multifunktionell | a) Som helautomatiskt men användaren måste leverera energin b) användaren analyserar rytmen, ställer in energin, laddar, varnar och utlöser strömstöten c) kan välja mellan manuella och halvautomatisk funktion, därtill POx, BT, 12-avl EKG m.m. inbyggt. |
| Hur använder du en automatisk defibrillator? | (Fortsätt med HLR) Starta upp, följ anvisningarna Placera elektroderna på pat. Be teamet upphöra med HLR Analysera rytmen Om VT/VF – varna teamet att ej röra pat Kontrollera att ingen har kontakt med pat Defibrillera Fortsätt med HLR Ny analys efter 2 min Om PEA, asystoli etc., forsätt med HLR direkt efter analys |
| Hur använder du en manuell defibrillator? | (Fortsätt med HLR) Starta upp Kontrollera att korrekt förstärkning är inställd Kontroller att den är inställd på att avläsa EKG från elektroderna Placera elektroderna Be teamet upphöra med HLR Analysera rytmen Ladda defibrillatorn, be teamet fortsätta med HLR Om VT/VF – varna teamet att ej röra pat Kontrollera att ingen har kontakt med pat Defibrillera Fortsätt med HLR Ny analys efter 2 min Om PEA, asystoli etc., forsätt med HLR direkt efter analys Vid manuell defibrillering tolkar den defibrilleringsansvarige själv rytmen |
| SANT ELLER FALSKT? Vid bevittnat VF hos en pat kopplad till manuell defibrillator kan upp till 3 strömstötar ges i rad utan mellanliggande HLR | SANT Finns ingen evidens för detta men står i boken att det sannolikt inte hjälper med HLR mellan stötarna. Efter dessa tre fortsätter HLR 30:2 i två minuter, därefter max 1 stöt varannan minut. |
| Vad är PEA? | Pulslös elektrisk aktivitet – Ingen kännbar puls men elektrisk aktivitet syns på EKG. Organiserad rytm kan ses på EKG trots hjärtstopp – cirkulation kan inte påvisas perifert även om det kan finnas viss hjärtmuskelrörelse, och pumparbete kan inte utföras. PEA kan ske pga bl.a. hjärtruptur, tamponad, LE, stor infarkt eller massiv blödning. |
| Vilka administrationsvägar för läkemedel kan användas vid hjärtstopp? | Intravenös infart Intraosseös infart Central venkateter Subkutan venport |
| Dosering, adrenalin vid hjärtstopp? | 1 mg (t.ex. 10 mL 0,1 mg/mL) |
| Hur fungerar adrenalin? | Stimulerar alfa- och betaadrenerga receptorer, ger perifer vasokonstriktion och omfördelar av blodet centralt, därtill ökar diastoliskt och systoliskt blodtryck (och därmed coronart perfusionstryck). Dock risk för ökad syrgasbehov, kammararytmi, försämrad cerebral mikrocirkulation m.m. |
| Varför ska adrenalin ges vid hjärtstopp? | Det kan underlätta återkomst av spontan cirkulation (return of spontaneous circulation, ROSC) prehospitalt |
| SANT ELLER FALSKT Amiodaron är ett antiarytmikum som förlänger refraktärperioden i myocyterna | SANT Ökar möjligheten till lyckad defibrillering |
| Dosering, amiodaron vid hjärtstopp? | Ges endast vid VT/VF: 300 mg efter tredje defib. 150 mg efter 5:e defib. |
| Viktigaste åtgärden för överlevnad vid hjärtstopp? | Oavbrutna bröstkompressioner med god kvalité |
| Vad ingår i 4H (reversibla orsaker till hjärtstopp)? | Hypoxi Hypo-/hyperkalemi/elektrolytrubbning Hypo-/hypertermi Hypovolemi |
| Vad ingår i 4T (reversibla orsaker till hjärtstopp)? | Tryckpneumothorax /ventilpneumothorax Tamponad Tromboembolier (lungemboli) Toxiska tillstånd (intox) |
| Handläggning, hjärtstopp hos gravid? | Larma Förskjut uterus åt vänster (helst manuellt, men även m.h.a. handduk/kudde under hö höft) HLR – kan behöva göras högre upp på bröstkorgen än normalt Defibrillera Tillkalla obstetriker och neonatolog/pediatriker om ingen förbättring Akut kejsarsnitt OBS! Amiodaron kan vara skadligt! |
| Vad gör du direkt efter att HLR lyckats? | ABCDE inkl. temperatur |
| Om HLR inte lyckas, vad är nästa steg? | Krononarangio + PCI ECMO, IVA-vård |
| Vad är teamledarens ansvar vid hjärtstopp? | Larma MIG Överblick och ledning av HLR Fatta beslut, prioritera Kvalitetsövervaka HLR Kontroll på tiden Sköter defibrillatorn Koppla syrgas Administera läkemedel Följa handlingsplanen Analysera orsaker till hjärtstoppet Kommunicera/summera läget regelbundet Om personalresurser; anhörigstöd, journalgranskning |
