| Vad innebär “poverty-disease trap”? | Dålig socioekonomisk status kan leda till ökad risk för sjukdom genom: – sämre levnadsvillkor, sämre nutrition, ohälsosamma vanor etc. Sjukdom leder till socioekonomiska konsekvenser: – Sjukvårdskostnader, diskriminering, handikapp, förlorade utbildningsmöjligheter, förlorat jobb/inkomst. |
| Vad säger §2 i Hälso- och sjukvårdslagen? Vem ska prioditeras/ges företräde? | 2 §: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). |
| Vad menas med hälsolitteracitet? Vilka grupper har lägre hälsolitteracitet? | Kunskap om vårdsystemet och hälsa. Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa. Vanligare med låg hälsolitteracitet hos socioekonomisk utsatta, lägre utbildning. |
| Enl Hälso- och sjukvårdslagen (1982): God hälsa och vård på lika villkor, där personer med större behov av vård ska prioriteras framför dem med mindre behov. – Vad innebär begreppet horisontell jämlikhet? – Vad innebär begreppet vertikal jämlikhet i förhållande till lagen? | Horisontell jämlikhet *: Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde. Vertikal jämlikhet *: Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. |
| På vilka sätt har sjukvården möjlighet att påverka för att jobba för en jämlik vård? (Enligt föreläsningen). | – Förstå, identifiera och åtgärda ogynnsamma sociala faktorer på individ/familjenivå. – Anpassa vården (hälsofrämjande insatser, diagnos, behandling, rehab, sociala skyddsnät, etc) till individens social förutsättningar. – Garantera vårdtillgång/resurser efter behov. – Garantera bra lokalt utbud av vård – lokalisering och utformning efter behov och särskilda utmaningar för vårdtillgänglighet. – Mera utåtriktad/uppsökande vård. |
| Hälsans bestämningsfaktorer, 5 st | – Välfärdssystemet t*: Miljö + samhällsekonomiska strategier. Lagstiftning + institutioner som syftar till social trygghet, utb, hälsofrämjande, hjälp till behövande (sjukvård, socialtjänst, FK). – Miljö *: Arbetsmiljö/arbetslöshet, skolmiljö, boendemiljö, trafikmiljö, osv. – Familjemiljö *: Socialt stöd, socialt nätverk, trygghet, samspel, barns vuxenkontakter. – Individegenskaper : Personlighet, begåvning, utb, yrke, inkomst, levnadsvanor (alkohol, rökning, matvanor, fysisk aktivitet, narkotika, sömnvanor, sex/samlevnad). – Genom (arv), kön, ålder r*. |
| Hur relaterar socioekonomisk status med hälsa? | Social gradient: De fattigaste av de fattiga i världen har sämst hälsa. Ju lägre en individs socioekonomiska position är, desto sämre är hens hälsa. Det finns en social gradient i hälsa som går från toppen till botten av det socioekonomiska spektrat och visar att hälsoskillnader påverkar alla. |
| Vilka åtgärder rekommenderar WHO för att förbättra hälsan generellt i världen? 3 st huvudrekommendationer. | – Förbättra de vardagliga levnadsomständigheterna. – Ta itu med skillnaderna i fördelning av makt, pengar och resurser. – Mät och förstå problemet och bedöm åtgärdens inverkan. Andra åtg: Hälsosamma platser, hälsosamma människor. Rättvist och skäligt arbete. Socialt skyddsnät genom livet. Universell hälso-sjukvård. |
| Nämn 5 av de 11 folkhälsomålen: | • 1. Delaktighet och inflytande i samhället. • 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. • 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. • 4. Hälsa i arbetslivet. • 5. Miljöer och produkter. • 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. • 7. Skydd mot smittspridning. • 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. • 9. Fysisk aktivitet. • 10. Matvanor och livsmedel. • 11. Tobak, alkohol, narkotika och dopning samt spel. |
| Nämn 4 typer av ersättningssystem inom vården | – Ersättning enligt budget – Ersättning enligt antal listade patienter → kapitation – Ersättning per besök – Ersätnting per insats/behandling |
| Vad är fördelarna och nackdelarna med – Kapitering? – Åtgärdsbaserad ersättningssystem | – Kapitering Fördelar: ev. Bättre ersättning för svårare sjuka patienter. Nackdelar: får pengar oavsett insatser. – Åtgärdsbaserad Fördelar: Betalt för det man gör. Nackdelar: “Friska” patienter är lättare att tjäna pengar på. |
| Vilka två typer av ersättningssystem används framför allt i Sverige? | Oftast en blandning av kapitering och rörlig ersättning. Det ser olika ut i olika landsting med ersättningssystem eftersom det inte finns någon gyllene regel. |
| Nämn 3 stycken olika mått på vårdbehov? | – Grundade på determinanter, demografiska faktorer * (ex. CNI, care need index → socioekonomisk status) andelen utlandsfödda, sjukpensionärer etc. – Grundad på sjukligheten * (ex ACG, adjusted clinical groups (motsvarighet till DRG-systemet inom slutenvården). ACG är ett mått på hela befolkningens vårdtyngd. Man kan vikta för olika faktorer, till exempel ålder, tidigare diagnoser, kön. – Vårdcentralens läge e* (längd från sjukhus, upptagningsområdets storlek), sjukdomsbörda, riskfaktorer. |
| Definiera: – Ekonomi – Oikonomia – Ekonomiska problemet – Alternativkostnad | Ekonomi: Att hushålla med gemensamma begränsade resurser. Behov och önskemål är oändliga. Oikonomia: Förvaltning av hushållsresurser för att öka långtidsvärdet för alla dess medlemmar. Ekonomiska problemet: Människans behov/önskemål är oändliga, medan samhällets/jordens resurser begränsade –> tvingas till val. Alternativkostnad: Värdet av det man väljer bort. |
| Vad utvärderar vid hälsoekonomiska utvärderingar? | Visar vad hälsorelaterade åtgärder gör för nytta. Jämför de relativa kostnaderna och hälsoeffekterna av 2/fler insatser med samma syfte. Den åtgärd som ger den största nyttan i relation till insatt mängd resurser är den bästa (nyttomaximering). Syfte: Beslutsunderlag för prioritering. Samhället bör sträva efter så mkt hälsa/nytta som möjligt för pengarna (utan hänsyn till vem/vilka som gynnas). |
| Vad står SBU för? Vad är SBUs funktion? | – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. – Kritisk granskning av hälso-sjukvårdens metoder + utvärdering av metodernas nytta, risker och kostnader. |
| Basal HE-utvärdering. Hur beräknas ICER? | Kostnad A –> Intervention “äldre” behandling –> Effekt A Kostnad B –> Intervention “ny” behandling –> Effekt B ICER = (skillnad i kostnad ny vs – äldre behandling) / (skillnad i effekt ny vs äldre behandling) Effekt kan beräknas i QALY |
| Hur mäts kostnader? Vad menas med – Direkta kostnader? – Indirekta kostnader? | Direkta kostnader : – Ex. Vacciner, material, personaltid Indirekta kostnader : – Ex. kostnader för administration, lokaler – Hushållskostnader: ex. förlorad inkomst för patient o anhöriga, transport, måltider – Kostnader för samhället – ex. produktionsförlust, efterföljande vård och omsorg. Produktionsförlust = sjukfrånvaro, aktivitetsersättning/sjukersättning, förtida död. |
| Vilka två mätmetoder använder man sig huvudsakligen av vid mätning av indirekta kostnader? | – Humankapitalmetoden – Friktionskostnadsmetoden |
| Vad står ICER för? | Incremental cost effectiveness ratio |
| Vilka tidsperspektiv kan man använda sig av vid en ekonomisk analys? | – Socialt perspektiv: Alla kostnader och konsekvenser övervägs oavsett vem som betalar och får nytta. (Produktionsförluster inkluderade). Längre tidsperspektiv. Utfall oftast QALYs. – Beslutsfattarperspektiv: Ofta begränsad till direkta kostnader, dvs HSV-kostnader. Kortare tidsperspektiv. Utfall oftast kliniskt, tex BT. |
| Vad innebär med en sensitivitetsanalys? | Vid en sensitivitetsanalys så varieras faktorer, exv. Löner för att justera för potentiella “felantaganden”. Exempelvis, man beräknar att lönerna är minimalt 20 000 och får ett resultat och sedan beräknar man att lönerna är maximalt 40 000 för att få ut ett möjligt spann vid kostnadseffektivitetsanalys. |
| Vilka kostnadskategorier kan man använda sig av vid en ekonomisk analys? | – Sjukvårdssystemet: * Kostnader för att upprätthålla ett program såsom mammografiskreening. Kostnader för lm betalade av landstingen. – Pat och familjer: Tids- och resekostnader. – Genererade utanför sjukvårdssystemet: :* Produktionsförluster och juridiska kostnader. |
| Vilka kostnadsperspektiv kan man använda sig av vid en ekonomis analys? | – Hälso- och skukvårdsperspektiv: :* Kostnader och besparingar för HSV eller inom avd/sjukhus. – Samhällsperspektiv: * Alla kostnader och besparingar oavsett vem som står för dem. |
| Nämn 3 stycken “hälsoutfall” som används vid HE-analyser? | – QALYs (Quality adjusted life years) = vunna år * livkvalitet. Försöker kvantifiera vunna livsår. Består av 5 dimensioner: rörlighet, hygien, aktiviteter, smärta och oro/nedstämdhet. – DALYs (Disability adjusted life years) = förlorade livsår + år med sjukdomsbördan. Mäter sjukdomsbörda och faktoriserar in mortalitet och morbiditet. Liknande, men ändå motsatt i relation till QALY. Tar hänsyn till ålder, disability. – LYG (Life Years Gained) Mäter endast mortaliteten till skillnad från de två övriga måtten. |
| Hur mäts QALY? Hur kan man värdera livskvalitet? | QALY = levnadsår * livskvalitet. Livskvalitet mäts genom en skala på 0-1 QALY står för quality-adjusted-life-year. Är tänkt att mäta sjukdomsbörda och inkludera både levnadsår och livskvalitet. 1 QALY = 1 år med “perfekt” hälsa. Är hälsan under maximum sjunker QALY till < 1 per år. 0 = att vara död. Det finns olika alternativ för att värdera livskvalitet. Några exempel på dessa är: Time-trade-off (TTO) = patienten får välja mellan att leva med sina symtom en tidsperiod eller att få perfekt hälsa men leva en kortare tid. Standard gamble (SG) = patienten får 2 val, antingen fortsätta vara sjuk, eller välja en medicin som antingen kan bota dem helt eller som riskerar att döda dem. Visual analogue scale (VAS) = patienten får betygsätta sin sjukdomsbörda på en skala 0-100 där 0 = död och 100 = perfekt hälsa. (Denna metod är enklast, men den mest subjektiva). EQ-5D = självskattningsskala för hälsostatus. Inkluderar frågor inom 5 kategorier avseende rörlighet, hygien, aktiviteter, smärta/besvär och oro/nedstämdhet |
| Vilken kritik finns mot QALY? | QALY-kritik: Är det ett mått på hälsa eller nytta/välfärd? Negativ hälsa hälsa* (tillstånd värre än döden)? Oproportionerlig stor vikt läggs vid fysiska funktionsnedsättningar jämfört med kognitiva? QALYs lika mycket värda för olika tillstånd. |
| Hur mycket är vi beredda att betala för 1 QALY? | Hur mycket är vi beredda att betala för 1 QALY? – Tumregel i svensk kontext: 600.000 kronor. Insatser <600.000 kr per vunnen QALY är rimligt kostnadseffektiva. – NICE (UK) ca 20-30.000 pund. |
| Nämn 3 stycken olika former av hälsoekonomiska studier? | 1. Kostnadsminimeringsanalys (CMA) 2. Kostnadseffektanalys (CEA) 3. Kostnadsnyttoanalys (CUA) |
| Vad innebär en kostnadsminimeringsanalys (CMA)? | Inkluderar bara förbrukade resurser i analysen. Mäter kostnad i SEK. |
| Vad innebär en kostnadseffekt analys (CEA), vad använder man för utfall? | – 1. Kostnader och besparingar beräknas. Inkluderar både förbrukade resurser och hälsoeffekter som smärtfria dagar, QALY, vunna levnadsår. – 2. Hälsoeffekter beräknas (antal rökare som slutat, vunna levnadsår, minskat antal högriskfall av CVD etc.). – 3. Kvoten nettokostnad/hälsoeffekt beräknas. Slutsatserna är relativa: “100 tkr/vunnet år är bättre än 500 tkr/vunnet år”. |
| Vad innebär en kostnadsnyttoanalys (CUA)? | En kostnadseffektanalys där hälsoeffekter mäts i vunna QALYs Ys*. Utfallsmått ICER. ((Kostnader1 – Kostnader0) – (Besparingar1 – Besparingar0)) / (QALY1 – QALY0) = nettokostnad / nettonytta = SEK / QALY. |
| Vad innebär diskontering * inom hälsoekonomiska analyser? | Att kostnader och hälsoeffekter längre fram i tiden bedöms vara av mindre intresse/ges mindre vikt och värde än kostnader och hälsoeffekter nära i tiden. |
| Vad innebär en känslighetsanalys s* inom hälsoekonomiska analyser? | En analys av vad olika antaganden (exv. gällande kostnad) får för konsekvens för min slutsats. Hälsoekonomiska analyser kräver ofta antaganden, estimat och ställningstaganden. Variabler som: vad är interventions-/utvärderingskostnad? Effektivitetsantaganden, risker ohälsa/död, hälsans varaktikhet, produktionsvärde, ålder/kön. |
| Prioriteringar inom hälsosjukvård gällande de tre principerna: | 1. Människorättsprincipen 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen 3. Kostnadseffektivitetsprincipen (SIST!) |
| Definition på epidemiologi (enl föreläsning) | Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. |
| Nämn 3 mått på sjukdomsförekomst/utfall i en epidemiologisk studie? | – Kumulativ incidens – Incidens – Prevalens |
| Vad innebär kumulativ incidens? Begränsningar? | KI = Antal individer som insjuknar under en period / Antal individer fria från sjukdom * vid periodens början Ex: Studiepopulation: 100.700 personer födda 1940 som var fria för koloncancer 1 januari 1982. 35 fall av koloncancer rapporterades till Cancerregistret 1982-1986. KI av koloncancer vid utgången av 1986 = 35 / 100.700 = 0,00035 eller 3,5 per 10.000 individer. Begränsningar: – Insjuknanderisken kan variera mkt under en lång uppföljningstid. – Under en lång uppföljningstid kommer en del individer att dö i andra sjd. – Under en lång uppföljningstid flyttar en del individer till andra delar av Sve/utomlands. |
| Vad innebär Incidens? Begränsningar? | Frekvens av nya fall i sjukdom. Insjuknande i sjukdomen/persontid (ofta personår) |
| Vad innebär prevalens? För/nackdelar? Vad är punktprevalens jmf med periodprevalens? | P = Antal individer som har sjukdomen vid en viss period / Totala antalet individer i populationen vid samma tidpunkt Punktprevalens: Vid en viss tidpunkt. Periodprevalens: Mätningar sker under en viss period, eller avser viss period. För- och nackdelar med prevalensbegreppet: – P av en sjd påverkas både av incidensrat och duration och begreppet är mindre adekvat för studier av sjdorsaker. + P är ett nyttigt mått för beskriva sjdbördan i en population. |
| Vad innebär etiologisk epidemiologi? | Förstå hur biologiska och sociala faktorer påverkar människors risk att insjukna/dö i olika sjd. Populationsperspektiv. |
| Vad innebär en tvärsnittsstudie? | Tittar på prevalens vid en given tid. Ofta svårt att fastställa om exponering föregick utfallet. Ofta explorativa studier |
| Vad innebär en kohortstudie? | Exponerade och oexponerade individer följs upp prospektivt under en fastställd tid. Man kan ha stängd eller öppen studiepopulation.Under uppföljningstiden ackumuleras sjdfall i exponerade och oexponerade gruppen. Beräknar incidens. Population: Ex: Incidensrat (I1) bland kvinnor exponerade av strålning: 14,6 fall/10.000 personår. Incidensrat (I0) bland kvinnor oexponerade av strålning: 7,9 fall/10.000 personår. Incidensratskvot (Relativ risk = RR) = (14,6/10.000) / (7,9/10.000) = 1,85 |
| Vad innebär fall-kontroll studie? | Använder urvalsmetodik (sampling). Istället för att beräkna incidensraten i en oexponerad kohort används en kontrollgrupp. Sjdfall identifieras i en lämplig källa (ex. cancerregistret). Kontrollerna väljs med slumpens hjälp från en annan källa (befolkningsregistret). Kontroller väljs helst genom density sampling ty sampling* – väljs kontinuerligt. – Fall: Exponerade och oexponerade. – Kontroller: Exponerade och oexponerade. Info om exponering insamlas retrospektivt från fall och kontroller –> ökar risken för felrapportering ( recall bias as*). En svag punkt är att kontrollgruppen måste vara representativ för populationen som “genererade” fallen, annars kan studien och resultaten påverkas av selektionsbias *. |
| Vad är styrkorna och svagheterna med observationsstudier? | Styrkor – Oselekterade populationer – hög grad av generaliserbarhet – Kliniska viktiga, hårda endpoints – Stora kohorter tillåter studier av ovanliga händelser – Mycket billigt Svagheter – Inte lika bra datakvalitet – “Missing data” – icke önskvärd selektion – Confounders omöjliga att justera för. – Avancerad statistik |
| Vad innebär oddskvot? Hur skiljer sig oddskvot mot relativ risk? | Oddskvot – vad är oddset att någon som får en sjukdom har varit exponerad ad*. Exv. vilket odds är det att någon som har fått lungcancer tidigare har rökt. OBS! Till skillnad från relativ risk som beskriver risken för att någon som är exponerad får ett utfall, dvs risken att en rökare får cancer. |
| När kan man tolka oddskvot som en relativ risk? När, framför allt, avviker oddskvoten från den relativa risken? | Om kontrollindivider valts så att de speglar populationen * som gav upphov till fallen kan oddskvoten tolkas som den incidenskvot som en kohortstudie baserad på motsvarande studiebas skulle ha uppvisat, dvs som en “Relativ Risk”. Oddskvoten är alltså ofta jämförbar med den relativa risken men avviker vid analys av sjukdomar med hög incidens dens*. |
| Hur beräknas oddskvot? | (FallE/FallO)/(KontrollE/KontrollO) FallE/FallO = odds för att fall är exponerade KontrollE/Kontroll O = odds för att kontroll är exponerad |
| När kan oddskvot tolkas som en incidenskvot? | Om kontrollindivider valts så att de speglar populationen * som gav upphov till fallen kan oddskvoten tolkas som den incidenskvot som en kohortstudie baserad på motsvarande studiebas skulle ha uppvisat, dvs som en “Relativ Risk”. |
| Vad innebär SIR (standardiserad incidens ration) eller SMR (standardiserad moralitets ratio)? | Relativt riskmått, kvoten mellan observerade och förväntade fall. Förväntade fall baseras på incidensen i en referensbefolkning (ta hänsyn till och justera för ålder). |
| Ge exempel på relativa jämförelser (3 st) | Incidenskvot: Inc exp / Inc oexp “Relativ risk” Riskkvot: Kumulativ inc exp / Kumulativ inc oexp Prevalenskvot: Prevalens exp / Prevalens oexp Om resultatet från den relativa jämförelsen är 1.0 är det alltså ingen skillnad i sjukdomsförekomst mellan exponerade och oexponerade. |
| Ge exempel på absoluta jämförelser (3 st) | Incidensdifferens: Inc exp – Inc oexp Riskdifferens: Kumulativ inc exp – Kumulativ inc oexp Prevalensdifferens: Prevalens exp – Prevalens oexp |
| Ge exempel på möjliga felkällor vid epidemiologiska studier. | Slumpens inverkan : Studier bör ha tillräcklig “statistisk styrka”. – Precision för studiens resultat brukar anges med ett konfidensintervall. Ett brett konfidensintervall indikerar låg precision, dvs stor risk för slumpfel. Systematiska fel : – Mätfel gällande exponering – Felklassificering av utfall eller exponering. Oberoende = fall och kontroller får samma fel, beroende = skiljer sig mellan fall/kontroll, ex. att komma ihåg en viss exponering. Recall bias. – Störfaktorer (confounding) – “Omvänd kausalitet”: utfallet orsakar exponeringen (typ) Frånvaro av systematiska fel brukar benämnas validitet. |
| Vad är en confounding factor? | I. En riskfaktor för sjd. II. Associerad med den exponering som studeras. III. Inte en mellanliggande faktor i en kausal kedja mellan exponering och sjd. |
| Nämn 4 sätt som man kan kontrollera för confouding factors? | 1) Begränsning *: genom att till exempel bara undersöka en viss åldersgrupp eller socialt skikt. Ofta vill man dock veta om det föreligger skillnader och används sällan. 2) Randomisering : Syftet är att de faktorer som påverkar utfallet antas vara jämt fördelade mellan de randomiserade grupperna. Eftersom epidemiologisk forskning oftast är observationsstudier så är randomisering ofta inte möjlig. 3) Stratifiering : Man delar in studiepopulationen i olika strata som sedan vägs samman i en gemensam analys. För att väga samman olika strata används regressionsmodeller och de metoder som används när flera olika confoundingfaktorer vägs in i analysen kallas ofta multivariata regressionsmodeller. Kräver data på faktorerna som ska kontrolleras – måste således tänkas igenom innan datainsamlingen. 4) Matchning : Matchning ska bara göras med avseende på de faktorer vi har rimlig tro att det kan vara confoundingfaktorer. Annars risk för “Övermatchning” om kontroller och utfall blir för lika så att även exponeringen blir för lik mellan kontroll och utfall. |
| Vad innebär etiologisk fraktion? | Under antagande om kausal effekt av en faktor, kan vi tillskriva den en viss andel av sjukdomsfallen. Beräknas som: ((RR-1) / RR ) x f där f= proportionen av fallen som är exponerade för den aktuella exponeringen Exempel: Rökning är kopplat till en relativ risk på 2.0 för hjärtinfarkt. Andel av hjärtinfarktfallen som är exponerade, dvs röker, är 50% ((2.0-1) / 2.0 ) x 0.50 = 0.25 25% av hjärtinfarktfallen beror på rökning. |
| Vad innebär kausalitet? | Orsaken föregår effekten → Exponeringen måste föregå sjukdomen Dos-responssamband talar för kausalitet |
| Ge exempel på kausalitetsindikationer (4st). | – Associationer mellan en exponering och sjd (utfall) har observerat i ett antal studier utförda i olika miljöer och med olika studiedesign. – Associationen kan förstås i termer av en teoretisk ram (etablerad fysiologisk teori). – Orsaken bör ske före utfallet, med andra ord exponering bör finnas före sjd. – Dos-respons. |
| Nämn 4 exempel på gaser som innehåller CO? | – Bilavgaser (med modern katalysator) 0,25% – Cigarettrök (med modernt filter) 2,5% – Cigarrök 10% – Bilavgaser (förr, utan katalysator) 10% – Stadsgas/lysgas (förr, gjord på kol) 10-40% – Brandrök, % beror på syrgastillgång. |
| Vilken är patofysiologin bakom en CO-förgiftning? | CO binder kraftfullt till Hb och myoglobin –> hindrar syrgastransport –> hypoxi. Pat ser dock rosig och fin ut! Ingen cyanos! Vanlig pulsoximeter skiljer ej på oxi-Hb och CO-Hb! * CO-Hb = O2 x 250. CO-myo = O2 x 60. |
| CO-Hb värden – Normalt – Vid hemolytisk anemi – Rökare | – Normalt < 2 % – Hemolytisk anemi 2-4% – Rökare 5-9 % Värden > 3% hos icke-rökare talar för exponering! |
| Hur korrelerar CO-Hb värden med symtom? | 10-20%: Lätt HV 20-30%: bultande HV + dyspné 30-40%: yrsel + konfusion 40-60% medvetslöshet > 60% koma + död |
| Vilken nivå av CO i luft räcker för att man ska få lättare symtom som huvudvärk och illamående? Vilken nivå och exponeringstid räcker för att hamna i koma? | – 0.01%, får då 10-20% CO-Hb i blodet. – 0,3% i 1 h, ger 60% CO-Hb i blodet. Eller >1% och 1 minut. |
| CO förgiftning 1) Akuta symtom? 2) Sena symtom? | 1) Neurologiska: Huvudvärk, illamående, yrsel, ataxi, medvetslöshet, kramper. Kardiopulmonella: Takykardi, takypné, bröstsmärta, ischemiska EKG-förändringar. Övrigt: Metabol acidos (laktat). 2)Kan debutera dagar-veckor efter exponering. 15% av signifikant CO-exponerade, ökad risk vid långtidsexponering. Neuropsykiatriska symtom (HV, minnesdefekter, afasi, ataxi, parkinsonism, desorientering, inkontinens, etc). Överdödlighet i hjärtsjukdom, ökad demensrisk. |
| CO förgiftning, behandling? När avslutas behandling? I vilka fall behöver man inte behandla? | Beh: Syrgas = antidot. • T½ CO = 4-6h i rumsluft. • T½ CO = 40-80 min med FiO2 100%. • T½ CO = 15-30 min med HBO. 100% syrgas minst 6h (CPAP, intubera vid luftvägshinder/medvetslöshet). Beh-slut: 6h har gått + CO-Hb <5%. Obs: Pat med kort, väldefinierad exponering och obetydliga symtom (lätt HV) behöver ej behandlas. |
| Huggormsbett – Tidiga symtom? – Sena symtom? | – Tidiga symtom: Kan dröja 6h. Kräkningar, buksmärtor, diarré. Hypotension, chock. Yrsel, somnolens, medvetslöshet, kramper. Quinckeödem, urtikaria, bronkospasm. – Sena symtom: Obs! Kan progrediera snabbt. Utbredda hemorragiska ödem (blåsbildning, hudnekroser, kompartmentsyndrom). Ascites, pleuraexudat (om spridning till bålen). Smärtor, långvarig immobilisering. |
| Hur många patienter med huggormsbett får uttalade tidiga o/e sena symtom? | 20 % |
| Huggormsbett, behandling? | Vila, immobilisering av biten kroppsdel – högläge. Bettstället lämnas ifred d*. Tetanusskydd. Obs 6-8h (minst 24 vid systempåverkan/progredierade lokalreaktion). Anafylaktiska symtom: Adrenalin, kortison, antihistamin, vätska. |
| Huggormsbett, i vilka fall ges serumbehandling? | Serumbeh till pat med: – Allmänpåverkan som ej snabbt går i regress eller återkommer (BT-fall, kräkn, diarré, buksmärta). – Snabb svullnadsprogress. Riktlinje: svullnaden spridit sig > 10 cm från bettstället. |
| Vid intag av fotogen, när kan man avvakta hemma, när bör man åka in till sjukhus? | – Inga symtom: Avvakta i hemmet. Om inga symtom <4h är faran över. – Lätt, kortvarig hosta: Avvakta i hemmet. Om symtomfrihet efter 8 timmar är faran över. – Vid kraftig hosta, andningspåverkan, allmänpåverkan, upprepade kräkningar: Till sjukhus. |
| Vad bör misstänkas hos en intoxikerad person med en svår acidos? | Vid svår acidos, misstänk alltid toxiskt alkoholintag g*: Initial berusning. Etylenglykol (kylarvätska) bryts ner via alkoholdehydrogenas till glykolat. Metanol (träsprit) bryts ner via alkoholdehydrogenas till myrsyra. Misstänk vid svår acidos! !* Laktat-gap? Diagnos: Specifika blodprov (etylenglykol/metanol). |
| Symtom vid intag av myrsyra? Symtom vid intag av oxalat? | Myrsyra: blindhet och hjärnödem Oxalat: njursvikt och hjärnödem |
| Behandling vid intaga av etylenglykol/metanol? | Hämma nedbrytning genom att hämma alkoholdehydrogenas –> tillför etanol eller antidot (fomepizol) l)*. Eliminera redan bildat gift genom dialys. |
| Vilken undersökning ska alltid * göras vid läkemedelsintox? Varför? | Tag alltid EKG! – TCA, äldre malarialm, lokalbedövning och SSRI i stora doser –> blockad av hjärtats Na-kanaler. Beh består främst i att höja pH vilket får lm att släppa sin blockering. |
| Vad innebär begreppet *receptor-promiskuitet”? (inom läkemedelsintox). | Förlust av receptorselektivitet vid överdoser. Toxiska effekter för lm uppstår via andra bindningsställen än de avsedda. – Ex: QRS-breddökning pga Na-kanalblockering i hjärtat av TCA som normalt är en icke-selektiv återupptagshämmare av hjärnmonoaminer. – Ex: Neuroleptikaöverdos (haldol – dopaminreceptorantagonist) –> BT-fall pga α1-antagonism. – Ex: Antihistaminöverdos (lergigan) –> antikolinerg verkan m takykardi, mydriasis, förvirring. |
| Behandling vid förgiftning och EKG-förändringar? | Behandlingen består främst i att höja pH vilket får läkemedlet att släppa sin blockering av hjärtats natriumkanaler. |
| Hur behandlas ett förlängt QT-syndrom (en orsak kan vara LM-förgiftning)? | – Ge magnesium – Öka hjärtfrekvensen (isoprenalin/PM) – Korrigera hypokalemi |
| Agiterat delirium, symtom, vad kan vara orsaken till arytmi/asystoli risk? | Symtom: Agitation, förvirring, takykardi. Ind för IVA står i direkt proportion till antalet poliser/väktare som sitter på pat! – Thoraxkompression: CO2-retention –> dekompenserad acidos. Hypoxi –> laktatbildning, arytmirisk. – V cava inf-kompression: Minskat venåterflöde –> bradykardi/asystoli (Bezold-Jarishreflexen). |
| Handläggning vid agiterat delirium? | Sedera patient – benso iv, neuroleptika im, propofol vb. Ketamin (50 mg/ml): 5 mg/kg im kan övervägas vid uttalad agitation där iv-infart ej kan etableras. |
| Vad bör man tänka på gällande Flumazenil och bensointox? Vilka biverkningar kan Flumazenil ge? | Flumazenil bör inte ges rutinmässigt för att väcka möjliga bensodiazepinintoxer. Flumazenil kan ge – abstinenskramper – toxiska kramper vid blandförgiftning (tramadol/TCA/venlafaxin etc) |
| Vad innebär ett toxidrom? | En specifik samling av symtom som en förgiftning ger upphov till. |
| Antikolinergt toxidrom, symtom? Orsak? | Symtom: minnesregel: “red as a beet, blind as a bat, dry as a bone and mad as a hatter” Ses vid förgiftningar med beladonnaalkaloider som atropin & skopolamin (finns i läkemedel och vissa växter -spikklubba, änglatrumpet mm) Ses vid överdoser med antihistaminet prometazin ( lergigan *) |
| Serotonergt syndrom – Symtom – Orsakande läkemedel – Varför kan det vara livshotande? | – Symtom: Agitation, förvirring, takykardi + “sprittighet” (ökade senreflexer, tremor, klonus (även okulär), muskelstelhet). Svår hypertermi. – Läkemedel: Empatogener frisätter serotonin –> risk. Vissa varianter = serotoninfrisättande + MAO-hämmare. – Livshotande?: Livshotande hypertermi + multiorgansvikt. |
| Nämn 3 viktiga toxidrom som är förknippade med missbruksdroger. | 1. Sympatomimetiskt syndrom/ Agiterat delirium 2. Serotonergt syndrom 3. Ecstasyrelaterad urakut hyponatremi |
| På vilket sätt an ecstasy leda till en urakut hyponatremi? | Ecstasy –> SIADH + Föreställning om att stort vätskeintag minskar risken för skada. Detta leder till VATTENFÖRGIFTNING * med URAKUT hyponatremi (timmar) |
| Vilka symtom kan ses vid vattenförgiftning? | 1. Yrsel, illamående och ostadighet 2. Huvudvärk, kräkningar och förändrat medvetande 3. Epileptiska kramper, medvetandeförlust 1-3 kan gå mycket snabbt. Om 3 –> stor risk för permanenta neurologiska sequele/död! |
| Hur handläggs en vattenförgiftning? | – Sväll av hjärnan SNABBT! – Använd aldrig glukoslösningar eller isoton koksalt – Använd alltid hyperton koksalt – 100 ml NaCl 3% ges på 10-20 minuter (eller snabbare) – Upprepa till symtomregress / upp till max 3 ggr under första timmen – Om symtomen kvarstår efter att [Na] höjts med 6-8 mmol/L så är hyponatremi & hjärnsvullnad sannolikt ej orsaken! |
| Kolinesterashämmare, källor? Hur agerar det? Hur många människor uppskattas dö av kolinesterashämmarförgiftning varje år? | Kolinesterashämmare finns i insektsgifter och nervgaser (sarin, VX, tabun). Hämmar kolinesteras –> hämmar nedbrytning av acetylkolin –> ökad kolinerg Dödar uppskattningsvis 200 000 personer/år på landsbygden i Asien. |
| Hur dödar kolinesterashämmare? 3B | Dödar genom: “Killer B’s” – Bradycardia – Bronchorrea, – Bronchospasm (+ epileptiska kramper) |
| Hur behandlas kolinesterashämmare? | Antidot = atropin. Väldigt, väldigt mycket atropin (börja med 1-3mg iv & dubblera dosen var 5:e minut till symtomlättnad –> ibland > 50-100mg. |
| 4 principer för omhändertagande av den förgiftade patienten. | 1. Symtomatisk behandling enligt fysiologiska principer = ALLTID – BT, EKG, blodgas – Respirator vb. – Vätska vb. 2. Dekontaminera – bara om lämpligt! Tänk på risker med interventioner! – Kräksirap -nej – Ventrikelskölj bara om möjlig vinst stor och luftväg säker. – Kol ges inte rutinmässigt till medvetandesänkta om inte luftvägen säkrad! 3. Ge antidot – om det finns och är lämpligt 4. Ökad giftelimination – i vissa fall (de flesta gifter kan inte dialyseras bort…) |
| Antidot vid xx förgiftning | – |
| Defintition av värmeslag? Symtom och orsak? Prognos? | Definition: Innertemp >40 + CNS-symtom (agitation/kramper/koma). Aktivering av inflammatoriska kaskadsystem –> multiorgansvikt . DIC, ARF, ARDS, rabdomyolys, hjärtsvikt, leverskada. Prognos: Mortalitet 50%. Överlevare ofta permanenta neurologiska skador. |
| Vad reglerar en arbetsgivares ansvar för en arbetsplats? | Arbetsmiljölagen (en ramlag). §2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö Arbetsmiljöverket konkretiserar lagen och vägleder arbetsgivare. |
| Vad är arbetsmiljöinspektionens uppgift? | Övervakar arbetsmiljön på arbetsplatserna. Gör riktade undersökningar på specifika arbetsplatser eller branschundersökningar. Kan stänga arbetsplatser vid behov. Är kopplade till arbetsmiljöverket. |
| Vilken funktion har ett skyddsombud på en arbetsplats. Vem kan utses till skyddsombud? | Arbetstagarnas företrädare. Ska finnas om > 5 anställda. Utses oftast via fackförbund, eller någon av de anställda. Ska få ta del av säkerhetsföreskrifter mm. |
| Vilken är företagshälsovårdens uppgift (enl föreläsning)? Vilken är täckningsgraden för företagshälsovården? Måste det erbjudas? | Särskilt arbeta med prevention och rehabilitering, fokus på samband arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Företagshälsovårdens täckningsgrad är ca 65% av den arbetande befolkningen. Arbetsgivaren måste inte erbjuda företagshälsovård, om de känner att de kan bedöma arbetsplatsen och dess hälsorisker. |
| Vad händer om någon skadas genom arbetet? | – Arbetsskadelagen reglerar rätten till ersättning, inte om arbetsskada föreligger eller ej. – Det finns ingen koppling till att brott mot arbetsmiljölagen ska påvisas. Arbetsgivarens “skuld” prövas normalt inte – vill undvika att arbetsgivaren “lägger locket på”. – Ersätts genom allmänna försäkringen eller avtalsförsäkringar. Skadestånd för arbetsgivaren ovanligt, kan utdömas pga brott mot arbetsmiljö-lagen, men inte enligt arbetsskadelagen. |
| Vem anmäler en arbetsskada? Vad är läkarens roll vid en anmälan? | – Arbetsgivaren anmäler till försäkringskassan som godkänner. Den skadade ansöker även själv om ersättning. – Läkaren skriver ett “Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada” |
| Vilka olika ersättningar kan man få vid en arbetsskada? (6st) | – Livränta = varaktig nedsättning av inkomst (vid rehabilitering, omplacering eller nytt arbete eller vid nedsatt arbetsförmåga) – Ersättning för tandvård – Ersättning för sjukvård utomlands – Ersättning för särskilda hjälpmedel – Begravningshjälp/livränta till efterlevande |
| Vad krävs för att en skada ska få räknas som en arbetsskada? | – Exponeringen ska öka risken för just den sjukdomen/besvären – Exponeringen ska ha varit tillräckligt långvarig och av tillräcklig intensitet och frekvens jämfört med de nivåer där en ökad risk har påvisats – Ingen annan troligare orsak till besvären – Exponeringen ska ha föregått sjukdomen |
| Vad innebär ett tjänstbarhetsintyg? | Utfärdas av läkare. Krav inom arbetsplatser där det finns exponering för t.ex. farliga ämnen – Fibrosframkallande damm (asbest, kvarts) – Bly, kadmium – Isocyanater och härdplaster – Stor fysisk påfrestning (mast/stolparbete, rök/kemdykning, dykeriarbete) |
| Vilken bevisregel har arbetsskadeförsäkringen (sen 2002)? | En skada skall betraktas som orsakad av arbetet om övervägande skäl talar för det. |
| Hur hamnar en patient hos arbets- och miljömedicin? Vilka andra yrkeskategorier tar läkaren hjälp av? Vad är läkarens roll? | Primärvård och försäkringskassa kan skicka remiss iss* till arbets- och miljömedicin. Läkaren tar hjälp av yrkeshygieniker (ingenjör/kemist) och ergonomer er* som gör patientutredningar. Läkaren tar sedan tillbaka all information och gör en sambandsbedömning –> Finns övervägande skäl att tro att detta är en arbetsskada? Ergonom = hjälper till i utredning ex. vid cervikobrachialgi. Utreder arbetsförhållanden ex. arbete ovan axelhöjd osv. genom att intervjua och gå på arbetsplatsbesök |
| Vad gör en yrkeshygieniker? | Arbetar med patientutredningar för att ge läkaren ett underlag för bedömningen av skadlig inverkan (kemiska exponeringar eller fysikaliska exponeringar ex. vibrationer).Kartlägger hur exponeringen har sett ut. |
| Vad innebär insatsvärde i relation till vibration på arbetsplats? Vad innebär gränsvärde? | Insatsvärde: värde för daglig exponering av vibration som innebär krav på insatser från arbetsgivaren om det överskrids skrids*. (lägre än gränsvärdet). Insatsvärde = 2,5 m/s2 för hand-arm vibration och 0,5 m/S2 för helkroppsvibrationer. Gränsvärde: den individuella exponeringsdosen får inte överstiga detta värde Hand-arm 5,0m/s2 och helkropps 1,1 m/s2. |
| Nämn 3 exempel på klassiska yrkesrelaterade luftvägssjukdomar (pneumokonios)? | – Silikos/stendammslunga : Exp för stora mängder stendamm/kvarts, inom sten/betongindustrin, gruvarbete. Stendammet orsakar inflammation i lungan –> fibros på sikt. – Asbestos : Asbestexponering, varvsarbetare, isolerare, rörläggare. Makrofager kan ej ta hand om asbest –> inflammation –> ev fibros (kan vara dödligt). Asbest kan också leda till mesoteliom. – Allergisk alveolit/tröskdammslunga/ fågelskötarlunga/sågverkslunga nga*: Organiskt damm, mögligt hö, djurproteiner. Kan likna astma. Vid långvarig exponering kan irreversibla skador bildas. |
| Symtom vidf allergisk alveolit? Utredning? | – Andfåddhet, torrhosta, feber, frossa, muskelvärk, trötthet, avmagring. Misstolkas ofta som astma initialt. – Utredning: Lungrtg/DT: ev. nodulära förändringar. Spirometri: restriktiv bild, sänkt diffusionskapacitet. Ökad andel lymfocyter i BAL. |
| Vad innebär primär yrkesastma? Vad innebär sekundär yrkesastma? | – Primär: Arbetet orsakar nyinsjuknande. – Sekundär: Arbetet orsakar en bestående försämring av redan befintlig sjukdom, mycket vanligare än primär. |
| Hur stor andel av astmainsjuknande i vuxen ålder orsakas av arbetet? | 15-30%. Ofta symtom på arbetet men inte hemma. |
| Nämn 4 riskyrken för yrkesastma? | – Bagare : Sensibilisering för allergen. Vetemjöl, rågmjöl, sojamjöl, korn, havre, alfa-amylas, äggpulver. – Svetsare i rostfritt stål *: Exponering för sexvärt krom. – Frisörer *: Ökad risk för astma pga exponering för persulfater i blekmedel. – Bil/industrilackerare : Ökad astmarisk pga exp för diisocyanater, finns i plaster, lacker, färger. |
| Utredning och behandling vid yrkesastma? | Utred: Lungrtg, spirometri med reversibilitetstest, seriell PEF-registrering 14d, arbetshygienisk utredning, S-Phadiatop, specifika IgE. Bed: Minimera, och helst helt undvika, exponering, för att inte riskera försämring. Inhalationssteroider samt beta-2-stimulerare vb. Om astmabesvären på arbetet skulle fortsätta kan arbetsbyte bli aktuellt. Pat råds göra anmälan om arbetsskada. |
| Ge exempel på några orsaker till dålig inomhusmiljö som orsakar luftvägsbesvär? Exempel på symtom på fuktproblematik inomhus? Bestående besvär, barn vs vuxna? | Dålig ventilation eller fuktskador (–> mögelväxt –> kemiska processer i byggnadsmaterial frigör irriterande ämnen till luften). Ofta en kombination av ämnen, inte höga nivåer men tillräckligt för att irritera slh. Fuktproblematik inomhus symtom: Hosta, irritation i ögon, övre luftvägssymtom (näsa och hals), pip i bröstet och exacerbation av astma, astmautv, dyspné och luftvägsinf. Individuell känslighet har stor betydelse (astmatiker känsligare). Besvären brukar avklinga när man kommer ifrån miljön. Har inte sett att vuxna kan få bestående problem, däremot kan barn få bestående astma. |
| Vem bär ansvar för en innomhusmiljö? | Arbetsplats = Arbetsgivaren (via arbetsmiljölagen) – Utredning av hälsopåverkan görs via FHV. Bostadshus = Fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren (om inne i huset). – Utredning av hälsopåverkan görs via primärvården. Bostadsmiljön = Kommunens miljöförvaltning |
| Vad är isocyanater? Inom vilka branscher/material kan isocyanater hittas? | Isocyanater (MDI, TDI, HDI) är starkt irriterande och sensibiliserande. Vanligast är luftvägsbesvär utan tecken på Ak-medierad sensibilisering. Här finns isocyanater: – Byggbranschen: Tätningsmassa, isoleringsmaterial och lacker. – El- och elektronikindustrin: Kabelisolering och kretskortslack. – Färgindustrin: Vissa lacker. – Gjuteriindustrin: Kärnbindemedel. – Grafiska branschen: Vissa tryckfärger. – Motorbranschen: Isoleringsmaterial, lim, ytlack och bilinredning. – Plastvaruindustrin: Diverse produkter och moment. – Sjukvården: Plastgips. – Verkstadsindustrin: Lack och isoleringsmaterial. – Vitvaruindustrin: Isoleringsmaterial. – Trä- och möbelindustrin: Lim, lack och stoppningsmaterial. – Nagelteknolog: Lim, lack. |
| Symtom vid kontakt med isocyanater – ögon, näsa, svalg – nedre luftvägar | – Ögon, näsa, svalg: Slh-irritation (konjunktivit, rinit, svalgirritation). – Nedre luftvägar, lungor: Irritation, hosta, astma (allergisk + icke-allergisk). Sänkt lungfunktion. |
| Hur jobbar man preventivt inom yrken med isocyanatexponering? | Alla som sysselsätts inom isocyanatexponerat arbete ska informeras om riskerna . Läk-us av nya arbetstagare ska göras innan påbörjat arbete, efter 3-6 mån och sedan minst vartannat år at år*. Arbetsplatser och skyddsrutiner bör kontrolleras regelbundet. |
| Vad innebär härdplastförordningen? | En arbetstagare med astma/annan lungsjd som nedsätter lungfunktionen är ej tjänstbar i arbeten med isocyanater. De kan ej få något tjänstbarhetsintyg och får ej sysselsättas i isocyanatexponeratarbete. Detta gäller oavsett om besvären är orsakade av exponeringen eller ej. |
| Allergisk alveolit; orsak och symtom? | Interstitiell lungsjukdom orsakad av upprepad inhalation av organiskt damm eller lågmolekylära kemikalier. Oftast yrkesrelaterad! Exp –> immunologiskt medierad infl reaktion i lungorna. Dock inte en IgE-medierad allergi. 300 olika etiologiska agens, t.ex. bakterier, svamp, djurprotein (duvor, undulat, råttor, svin, kor), kemikalier (isocyanater), mögligt hö/trä/virke, mikroorganismer. Symtom: Andfåddhet, torrhosta, feber, frossa, muskelvärk, trötthet, avmagring. Vid långvarig exp risk för irreversibla skador (lungfibros/KOL-bild). |
| Ge exempel på yrkesrelaterade orsaker till KOL resp. kronisk bronkit. | – KOL: Höggradig kadmiumexp, höggradig exp för sten(kols)damm, exp för visst organiskt damm som initialt ger astmalik sjd-bild (bomulls/spannmålsdamm, exp i vissa djurstall), höga nivåer av retande gaser. – Kronisk bronkit: Irriterande gaser, svetsning, partiklar. |
| Ge exempel på arbeten som kan vara olämpliga för personer med astma? | Alla yrken där det finns kända irritanter eller allergen! Yrken där andningsskydd krävs! – Bagare/konditor: Mjöldamm. – Brandman: Rökgaser. – Målare: Starka dofter, slipdamm. – Svetsare: Svetsrök och irriterande gaser. – Snickare/byggnadsarbetare: Trädamm, betongdamm, slipdamm, starka dofter. – Verkstadsarbeten: Där kemikalier används. – Veterinär, lantbrukare, djurskötare: Hudflagor, hår, saliv, urin, damm. – Frisör: Hårsprej, blekmedel, hårfärger. – Florist/blombutiksarbete: Pollen, dofter. |
| Nämn några yrkesrelaterade riskfaktorer för handexem? | Riskfaktorer: Våtarbete, kontaktallergi, eksem som barn (atopiskt eksem). – Högriskyrken: Vård, tillverkning/maskinskötsel, service (frisör, livsmedels-, restaurangarbete). |
| Vad innebär kontaktallergi? Diagnosticering? Hur stor andel vuxna har någon form av kontaktallergi? | Kontaktallergi: Fördröjd överkänslighet – ej relaterat till atopi. Sensibilisering genom hudkontakt. Exponering ger allergiskt kontakteksem. Allergin bestående. Påvisas genom lapptest. Testar för metaller, gummikemikalier, plaster, konserveringsmedel, parfymämnen, kolofonium, p-fenylendiamin, utvärtes lm. Test på 2d, avläsning d3 + 6-7. Utvidgad testning: “Eget material”, produkter, spädningar, extrakt, ingredienser, speciella testserier. 15-20% av vuxna har någon kontaktallergi. |
| Vilken är den vanligaste orsaken till kontaktallergi? | Nickelallergi |
| Hur ser prevalensen av nickelallergi ut i befolkningen? Hur många nickelallergiker har handeksem? | Vuxna: 17% kvinnor, 3% män. Ungdomar: 10% flickor, 5% pojkar. . Handeksem: 30-40% av nickelallergiker, ofta kroniskt, svårbeh, omfattande konsekv. |
| Vilka preventiva åtgärder har tagits mot nickelexponering? | Begränsning: REACH * (EU:s kemikalieförordning). Begränsar nickel som avges från föremål i långvarig kontakt med huden (smycken, klockor, knappar). Gäller från 2001. Har sett en viss minskning nickelallergi. |
| Exempel på ämnen som kan framkalla kontaktallergi. | Krom : I cement (minskad allergi), i läder (ökad allergi). Begränsning (REACH) i cement (<2 ppm), i läder (<3 ppm). Konserveringsmedel : Allergi + användning ökar. Kosmetika, målarfärg, diskmedel, skärvätskor. Sällan deklarerade i produkter. Nya ämnen. Många mkt potenta allergen. Parfymämnen *: Kontaktallergi ökar, 2-4% i befolkningen. >2000 olika substanser, naturliga och syntetiska, många användningsområden. 100 känt allergiframkallande ämnen. (Luftvägsbesvär av parfymer: Hyperreaktivitet, EJ kontaktallergi.) Kosmetika : Innehåller många starkt allergiframkallande ämnen: Konserveringsmedel, parfymämnen, hårfärgämnen (ökar!), blekmedel, permanentvätskor, nagellack. Skyddshandskar : Hudrisker: Kontaktallergi, kontakturtikaria, hudirritation. Gummiallergi : Gummihandskar innebär betydande allergirisk. Både kontaktallergi (kontakteksem av gummikemikalier) och IgE-medierad (kontakturtikaria av naturgummilatex) Plaster : Många plaster är starkt allergi-framkallande, ssk innan de härdat: Akrylater, epoxihartser, isocyanater, formaldehydhartser. |
| Vad innebär irritationseksem? Ge exempel på några hudirriterande ämnen? | Eksem pga hudirritation , ej allergi. Individuell känslighet varierar. Den som har haft atopiskt eksem är känsligare. Hudirriterande : Vatten, tvål, rengörings-, lösningsmedel, oljor, frätande ämnen, många livsmedel, nötning. |
| Hur förebyggs kontakteksem genom lagstiftning? | Förebygg kontakteksem: – Lagstiftning: Förbud, begränsningar, märkning, arbetsmiljö (teknik, automatisering, skyddsutrustning, hygienrutiner) –>Kosmetikaförordningen (EU), begränsningar (EU), nickel (REACH), krom i cement (REACH), krom i läder (REACH), klassificering och märkning (CLP/EU), arbetsmiljölagstiftning av t.ex. härdplaster (nationellt). |
| Hur kan man utreda en patient med handeksem? | Hudläkarremiss, beh, lapptest, yrkesdermatolog-remiss. Vid svårt handeksem, sjukskrivning, misstänkt arbetsrelation. Lapptest – utvidgad testning. Exponeringsbedömning (yrkeshygieniker). |
| Ge exempel på några signalcancrar? | Asbest – mesoteliom i pleura och peritoneum. Trädamm – näscancer Vinylklorid – angiosarkom i levern Tänk alltid på exponering när dessa cancrar träffas på! |
| Nämn några miljörelaterade orsaker till lungcancer? | • Asbest • Kvarts • Dieselavgaser* • Polyaromatiska kolväten* • Radon* • Svetsning • Miljötobaksrök* • Beryllium • Kadmium • Nickel *Även allmän miljö ( inte bara yrkesexponering) |
| Nämn några miljörelaterade orsaker till blåscancer? | • Rökning • Polyaromatiska kolväten, förbränningsprodukter (dieselavgaser) • Aromatiska aminer (beta-naftylamin, benzidin, 4-amino-bifenyl) • Hårfärgämnen (?) |
| Nämn några miljörelaterade orsaker till coloncancer? | • Asbestexponering • Stillasittande arbete |
| Nämn några miljörelaterade orsaker till non-Hodgkins lymfom? | • Klorerade lösningsmedel ger NHL • Dioxin – NHL • Bensen ger leukemi, spec akut myeloisk leukemi, MDS, troligen även non- Hodgkin-lymfom (NHL) |
| Hur stor andel av all tumörsjuklighet orsakas av exponering för cancerframkallande ämnen? | 5%, i enskilda yrken är risken högre. |
| Nämn 3 aktörer (enl föreläsning) inom företagshälsovården. | – Staten –> Arbetsmiljöverket –> Arbetsmiljöinspektionen –> Arbetsplatsen – Landstingen –> Arbets- och miljömedicinsk klinik + Sjukvården –> Arbetsplatsen – Företaget * (AG har arbetsmiljöansvaret) –> FHV + Skyddsombud –> Arbetsplatsen |
| Vilka är företagshälsovårdens uppgifter? | Oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehab. Ska arbeta för förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa h hälsa*. Andra uppgifter : – Hälsovård: Vaccinationer, hälso-us. – Sjukvård: Samband med arbetet? Snabb hjälp, teamarbete. – Rehab: Missbruksärenden, rehabmöten, arbetsanpassning/omplacering. – Organisation/ledarskap: Omorganisation – hälsa. – Arbetsmiljöarbete: Medicinska kontroller, mätningar, utformning av arbetsmiljön. – Utbildning: Arbetsmiljöanpassade utb, HLR. |
| Företagshälsovårdens uppgifter i 3 punkter. | 1. Förebygga *: Viktigast! Hälsokontroll (individuella livsstilsfrågor), nyanställnings-us, medicinska kontroller, drogtester, arbetsmiljö-us, vaccinationer, hjälp med arbetsmiljöarbetet och -utformningen, utb i HLR/ABC. 2. (Re)agera : Sjukvård (ej alla FHV), medicinska utredningar/sambandsbed, arbetsplatsbesök, mätningar. Anmälan om arbetsskada görs av AG och skickas till FK. Den skadade ska själv ansöka om ersättning! 3. Rehabilitera : Rehabsamordning vid sjukskrivning, sjukfrånvarohantering (1:adagsintyg), rehab i alkohol- och drogmissbruk. Via kundansvarig ska detta sedan helst leda till förebyggande åtgärder! |
| Vilka 3 myndigheter är ansvariga gällande arbete och graviditet? | 1. Arbetsmiljöverket * = bedömning av arbetsmiljön När kvinnan har informerat om att hon är gravid har arbetsgivaren ett ansvar för att en riskbedömning genomförs. 2. Strålskyddsmyndigheten * = Vid arbete med joniserade strålning 3. Försäkringskassan n* = Regler om ersättning |
| Vilka effekter vill vi skydda mot gällande arbete och graviditet? | • Infertilitet • Missfall • Låg födelsevikt • Prematuritet • Missbildningar • Utvecklingsstörning • Barncancer |
| Hur ser trappan ut för att minska skadlig exponeringen av gravida från arbetsgivarens sida? | AG har ansvaret för att riskbedömning genomförs efter att de fått information om graviditeten. 1. Eliminering av skadlig exponering. 2. Om 1 ej möjligt – Omplacering till annat arbete. 3. Om 1 och 2 ej möjligt – Graviditetspenning. |
| Vilka arbeten är förbjudna för gravida? (7 st) | – Blyarbete (försämrad tillväct och CNS påverkan) – Rök- & kemdykning (hetta och farliga rökgaser) – Dykeriarbete och arbete under förhöjt tryck (fosterskador, ökade syrgasnivåer) – Bergarbete eller gruvarbete under jord (vibrationer, buller, joniserande strålning) – Arbeten med risk för exponering av vissa biologiska ämnen som rubella och toxoplasmos (farligast innan v. 20 , toxoplasmos finns i rått kött och i kattavföring) – I vissa fall nattarbete – Joniserande strålning (finns dosgränser) |
| Vad händer om läkaren avråder en gravid från att jobba? | Gör ett journalutdrag med bedömning. Kvinnan ansöker själv sedan om graviditetspaning från försäkringskassan samt intyg från arbetsgivaren. |
| Särskilda risker vid graviditet: – Kemikalier, buller, vibrationer | Kemikalier, organiska lösningsmedel *: Höggradig exp kan vara förknippat m ökad missbildnings/missfallsrisk sk*. Yrken: industriella, billackering, nagelteknolog. Råd: Höggradig exponering av organiska lösningsmedel ska undvikas. Buller : Misstänks ha koppling t hörselpåverkan o minskad födelsevikt ikt* hos barn. Dock osäkra samband. Norm: Avråd gravida från arbeta om nivåerna överstiger insatsvärdet, dvs 80 dB(A). Vibrationer : Helkroppsvibrationer är förenat med ökad risk för förtidig födsel |
| Särskilda risker vid graviditet: – Metaller, joniserande och ickejoniserande strålning | Metaller : Blyarbete förbjudet för gravida – ger mental utv-störning hos barnen en*. Andra metallexp kan vara olämpliga (kvicksilver). Naturlm: Bly i Ayurvedapreparat. Joniserande strålning *: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om dosgränser (ssi.se). Gravida har generell rätt till omplacering till oexponerat arbete. Om en gravid stannar kvar får exp ej överskrida 1 mS a 1 mS* (milliSievert). Jmf bakgrundstrålningen på 2-3 mS. Flygpersonal kan få ett tillskott på 1-6 mS, omplaceras. Icke-joniserande strålning *: Råd: Gränsvärden för allmänna miljön anses tillräcklig för att skydda gravida i arbetet. Gränsvärdet för arbetsmiljöer är högre. |
| Särskilda risker vid graviditet: – Cytostatika, narkosgaser, fysisk belastning, nattarbete | Cytostatika : Miljö: Sjukvården (ökad mutagenicitet i urin påvisas hos sjukvårdspersonal) Råd: Omplacering om inte exponeringen är säkert låggradig. Narkosgaser : Skada: Ingen belagt, tidigare missfall. Miljö: Sjukvården Råd: Omplacering Fysisk belastning : Skada: vid låg till måttlig belastning kan mamman få belastningsskador, inget bevisat på barnen vid låg belastning. Råd: Sjukskrivning om mamman behöver det. Annars har mamman rätt till att under graviditetens sista 60 dagar själv söka graviditetspenning från försäkringskassan utan ett intyg från arbetsgivaren. Nattarbete : Inga risker för barnet, men påverkan på mamman. |
| Vilka hälsoeffekter har arsenik? | Hälsoeffekter: Cancer i hud, lunga och urinblåsa (utsöndras via urinen). Hyperkeratos i huden. Kronisk hosta, diabetes mellitus, nedsatt immunförsvar, påverkan på kardiovaskulära system, påverkan på perifera nerver och centrala nervsystemet, toxiskt för lever och njure. Hos barn: ökad mortalitet och morbiditet. |
| I vilka produkter finns arsenik? | Finns mycket i bland annat ris och risprodukter . Vuxna och barn > 6 års ålder får äta ris max fyra gånger per vecka och barn <6 år mer sällan (oklart om dessa riktlinjer gäller nu). Koka ris med mycket vatten och häll bort vattnet, då försvinner gifterna delvis till vattnet. |
| Vilka symtom får man vid överexponering av bly? Foster och barn vs vuxna. | Ackumuleras i mjukdelar och ben. Halten i blod ökar under perioder med ökad benomsättning som till exempel graviditet, amning och menopaus. Bly transporteras direkt över via placenta till fostret. Foster och barn är mest känsliga. De får skador på centrala nervsystemet samt hämmad blodbildning. Hos vuxna påverkas njurarna och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. |
| I vilka produkter/föremål kan man hitta bly? | – Fanns tidigare i mynt, kokkärl, konservburkar, vattenledningar samt användes som smakämne (sött). – Bilbatterier, kablar, elektronik, plast, färgpigment etc. Mässingkomponenter innehåller bly. Via mat och dryck: störst exponering från spannmål vin, dryck och vegetabilier. Förhöjda halter i vissa skaldjur, lever/njure, kött från vilt (om blyhagel). Viss hälsokost kan innehålla bly. |
| Vilka hälsoeffekter ses vid överexponering av kadmium? Vad ökar risken för hälsopåverkan? Hur lång är halveringstiden i kroppen? | Hälsoeffekter: njurtoxiskt, osteoporos, cancer. Genom att ta bort kadmiumexponering så skulle man kunna minska antalet frakturer med 13% hos kvinnor och 7% hos män. Ökad risk i kombination med tobaksrök eller järnbrist. Vid järnbrist uppregleras järntransportörer som kadmium också använder. Då kvinnor har lägre järn än män så har de också högre kadmiumhalter. Halveringstiden i kroppen är 20 till 30 år. |
| I vilka ämnen/produkter kan man hitta kadmium? | – Kadmium bildas vid förbränning av avfall och fossila bränslen samt via gödsel (gödsel med rötslam – används för att man vill återföra fosfor till jorden), dessutom finns kadmium naturligt på åter åkermarker. Tidigare användes kadmiumbatterier. – Exponering 99% från födan,1% frånluft. Födan: över 80% från växtbaserad kost såsom spannmål grönt potatis och rotfrukter. |
| Hur stor andel av stråldosen i svenska befolkningen kommer från radon? Var finns radon? Hur åtgärdar man detta? Vilken bakgrundsstrålning har vi i Sverige? | Radon i bostäder (byggda av låggradig uranmalm) svarar för ca hälften av stråldosen i befolkningen ngen*. Radon finns i berggrund (jordluft) och vatten från bergborrade brunnar. Man försöker minska stråldosen genom att bygga tätt och ordentligt och se till att inte jordgasen läcker in i huset. Byggnadsmaterialet måste gå att ventilera. I Sverige har vi en bakgrundsstrålning på ca 5mSv per år medan motsvarande siffra i syfeuropa är ca 2mSv. |
| Radon i relation till lungcancer, ökar det risken? | Radon direkt ökar risken lite * för lungcancer men tillsammans med rökning har det en samverkan och ökar risken betydligt. Ca 500 fall/år |
| – Vilken cancer är starkt förknippat med kärnkraftolyckor? – Vad bör man göra vid en kärnkraftolycka? – Vilka symtom kan ses vid skada med joniserande strålning? Tidiga och sena symtom. | – Thyroideacancer vid ung ålder och framförallt när man har jodbrist. – Vid kärnkraftolyckor bör man stanna inomhus eftersom alfa & betastrålning stoppas av väggar och fönster. – Tidiga symtom: illamående, kräkning och diarré. Senare uppstår benmärgsskada och infektioner. |
| – Inom vilka nivåer är ljud inte skadligt? – Över vilken nivå börjar man få hörselskador? – Vid vilken nivå gör det direkt ont? | – 0-80 dB är ljud som inte skadar, – Över 80 dB så börjar man få hörselskador. – Vid 180 dB gör det direkt ont. |
| Vilka skador kan man se vid hörselskadande buller? Vilka frekvenser drabbas oftast vid skador? | – Temporär hörselnedsättning – Permanent hörselnedsättning – Tinnitus – Drabbar främst frekvenser inom talområdet som ligger runt 500-6000 Hz. |
| Vilka effekter kan korttidsexponering för buller ge? | – Stresspåslag i sympatiska nervsystemet och endokrina systemet vilket ökar puls, kortisolfrisättning, blodtryck, frisättning av fria fettsyror, mobilisering av glukos. (Leder till långtidseffekter högt BT, hjärtinfarkt, stroke, övervikt, typ II diabetes.) |
| Vilka effekter kan en långtidsexponering för buller ge? | – Sömnstörningar – Kognitiva effekter (inlärning hos framför allt barn) – Hjärt-kärleffekter (hypertension, hjärtinfarkt, stroke) – Metabola effekter (diabetes typ 2, övervikt, Cushings syndrom pga. Ökad kortisol) |
| I samband med strålning, vad innebär stokastiskt samband och tröskeleffekt? | Stokastiskt samband = alla exponeringsnivåer innebär en hälsorisk. Tröskeleffekt = under tröskeln så finns ingen hälsoeffekt, över tröskeln så ökar hälsoeffekten exponentiellt. |
| Vilken är den vanligaste källan till radiofrekventa fält? Vad är idag den kända effekten? | Källa: mobiltelefoni och annan trådlös kommunikation. Enda kända effekten idag är uppvärmning av en vävnad som exponeras. Finns gränsvärden som skyddar mot skadlig uppvärmning. Exponering i samband med mobiltelefonsamtal ligger under gränsvärden, exponering från basstationer och wifi ligger mycket långt under. |
| Vilka är de vanliga källorna till lågfrekventa fält? | Kraftledningar, elektriska apparater. |
| Vilka hälsoeffekter kan man se vid exponering för lågfrekventa fält? | – Vid höga exponeringsnivåer induceras elektriska strömmar i kroppen. – Ger akuta nerv- och muskelretningar – Gränsvärden som finns skyddar effektivt mot sådana akuta effekter. Inga etablerade hälsoeffekter vid exponeringsnivåer under gränsvärdena – Barnleukemi? Mycket forskning senaste decennierna, har sett en högre risk vid höga exponeringsnivåer. Finns dock inget stöd i djurförsök eller i preklinisk forskning gällande carcinogena mekanismer. |
| Vad innebär idiopatisk miljöintolerans? | “Miljökänsliget”, självdiagnos os* baserat på upplevt tidssamband mellan besvär och exponering. Ej medicinsk diagnos, diagnostiska test saknas. Inga kända biologiska markörer. Heterogena grupper. Ofta komplex symptombild (ofta trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, diffus värk, skattar “mer besvär” än medel på nästan allt tillfrågat). Relateras till identifierbar miljöfaktor, ofta med någon känd skadlig inverkan i höga doser. Arsenikförgiftning (från tapeter och tyg), kronisk kolmonoxidförgiftning, kemisk hypersensitivitet, elektromagnetisk hypersensitivitet, vindkraftverkssyndrom. |
| Ge exempel på några hormonstörande ämnen? | – DDT-föreningar (östrogena effekter) – PCB (östrogena effekter) – Bisfenol A (östrogena effekter, finns i konservburkar – skyddar livsmedel från metaller, välj gärna kartong istället för konservburkar om möjligt). – Dioxiner (antiöstrogena effekter men kan få agonistisk verkan hos hanar, övergår i modersmjölken) – Ftalater (i barnkläder, farligast i fosterlivet, antiandrogen) |
| Vad är problemet med persistenta organiska föreningar (POP)? | – Långlivade och svårnedbrytbara (både i miljö och kropp) – Bioackumuleras (höga halter i rovfisk, säl, människa –> mer mängder högre upp i näringskedjan) – Fettlösliga (kroppen har svårt att metabolisera och utsöndra dessa) – Giftiga |
| Vad är dioxiner? Vad är PCB? | Organiska miljöföroreningar. Minskat utsläpp och halter sedan 70-talet. Digoxiner : uppstår vid förbränningsprocesser. Generellt giftigare än PCB p.g.a deras utseende passar de bättre på kroppens receptorer. Får ffa i sig via mat (fisk, kött, mjölk). PCB står för polyklorerade bifenyler r*: Tidigare var de isolering i kondensatorer & transformatörer. Nu är det förbjudet men finns kvar i miljön på grund av lång halveringstid. |
| Vilka är effekterna av exponering för dioxiner eller PCB? | Effekter hos vuxna: Ökad cancerrisk (mjukdelssarkom, lymfom, lungcancer, magcancer, levercancer). Kloracne, sämre immunförsvar, hormonnivåer, påverkan på ben och tänder. |
| Vilka är de grupper som är mest känsliga för exponering av dioxiner eller PCB? | – Foster (mest, mer påverkat med mindre exponering). – Ammande spädbarn. Påverkar utvecklingen av immunförsvar, könsutveckling, hjärnan. |
| I vilka produkter finns Bisfenol A? Vilka skadliga effekter kan man få av bisfenol A? Vilka är de grupper som är mest känsliga? | Exponering: Finns i plast och konservburkar och man får i sig via maten och drycken. Effekter: Hormonstörande för östrogen. Även ökad risk för bröst och prostatacancer, diabetes, fetma, hjärna och beteende. Mest känsliga grupper: Foster, även spädbarn och små barn. |
| Vid diagnossättning av huvuddiagnos: – Huvudregel: – Hjälpregel (om mer än ett tillstånd uppfyller kriterierna): – Tilläggsregel (om tillstånd upptäcks under vårdkontakten, när kan det väljas som huvuddiagnos?) | Huvudregel: Huvuddiagnos är det tillstånd som är orsak till vårdkontakten, fastställs vid vårdkontaktens slut slut*. Hjälpregel: Om det finns mer än ett tillstånd som uppfyller kriterierna för huvuddiagnos väljs det tillstånd som förbrukat mest resurser surser*. Tilläggsregeln: Om ett tillstånd uppstår eller upptäcks under vårdkontaknen ska det väljas som huvuddiagnos endast om både: a. förbrukar mer resurser än orsaken till vårdkontakten b. inte är förorsakat av det tillstånd som är orsak till vårdkontakten eller dess behandling |
| Hur prioriteras vilka skador/kapitel som ska kodas först? 4 stycken punkter. | 1. skador och förgiftningar (+ diagnoskod för uppkomstsätt) 2. graviditet, förlossning, barnsängstid och vissa perinatala tillstånd 3. infektionssjukdomar, tumörer och missbildningar 4. organsystemkapitlen och symptomkapitlet och Z-kapitlet. Ex: En patient med diabetes typ 1 kodas i normala fall som E10.9. om patienten blir gravid ska hon kodas med koden O24.0 istället. |
| Nämn 4 register (totalt 6 st) som vårdgivare måste registrera patienter i, och som patienter inte kan välja bort att bli registrerade i. | • Patientregistret = All sluten och öppenvård • Cancerregistret • Medicinska födelseregistret • Läkemedelsregistret • Tandhälsoregistret • Dödsorsaksregistret |
| Nämn några positiva aspekter med de register som används? Dels på vårdgivarnivå men även ovanför. | • Vårdgivarnivå: – Mäta produktion – Mäta kvalitet – Styrning • Ovanför vårdgivarnivå: – Följa förekomst, behandling, prognos av olika sjukdomar – Jämföra vårdgivare, landsting, regioner avseende kvalitet – Är sjukvården jämlik? – Styrning – Forskning – Framtagande av ny kunskap |
| Inom riskbedömning, vad innebär: – Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) – Hälsokonsekvensbeskrivning (HBK) | MKB = beskriver de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan innebära och möjliggöra en samlad bedömning av effekterna på människor hälsa och på miljön. HKB = systematiskt arbete för att belysa hälsokonsekvenserna av förslag till politiska beslut |
| 4 punkter som ingår i en riskbedömning? | – Faroidentifiering – Exponeringsbeskrivning – Dos-effekt resp. dos-respons samband – Riskkaraktärisering |
| Vad ingår i en exponeringsbeskrivning (3 punkter)? | – Exponeringsanalys – Exponering – Exponeringsbedömning |
| Vad innebär en exponeringsanalys? | Kvalitativ och/eller kvantitativ bedömning av den sannolika exponeringen för biologiska, kemiska eller fysikaliska agens s* som sker via livsmedel eller någon annan betydande exponeringskälla. Görs bedömningar eller beräkningar av människors exponering med utgångspunkt från egenskaperna hos ett aktuellt ämne: dess förekomst i omgivningen, användningsmönster, spridnings-, emissions- (=utsläpp) och immissionsmönster (koncentrerat ämnet finns), avfallsbehandling mm. |
| Vad innebär exponering? | Kontakt mellan ett kemiskt, fysikaliskt eller biologiskt ämne med en organisms yttre gränsyta eller en händelse som består av kontakt i gränsskiktet mellan en människa och en miljöfaktor med en specifik koncentration under ett givet tidsintervall. |
| Vad ingår i en exponeringsbedömning? (4 punkter) | – Karaktär (egenskaper) – Intensitet (koncentration) – Varaktighet (tid) – Frekvens (hur ofta) |
| Faroidentifiering? | Problemformulering är det första steget i en miljöriskbedömning. Fara = faktor eller situation som har potential att skada organismer, populationer eller ekosystem ex. kemiska ämnen eller främmande invaderade arter. |
| Vad innebär: – Dos-effekt samband? – Dos-respons samband? | Dos-effekt samband = Typ av effekt alternativt effektens svårighetsgrad i förhållande till dos. Är alltid flytande för EN individ Dos-respons samband = Andel av befolkningen som drabbas av en viss effekt vid en viss grad av exponering. |
| Dos-respons samband. Vad innebär: – Effektdos 50, ED50? – NOEL? – NOAEL? – LOEL? | ED50 = Effekdos – 50 % = den dos som ger upphov till någon annan, icke dödligt förlöpande sjukdom eller effekt hos 50 % av de exponerade NOEL = no observed effect level = Högsta exponeringsnivå där man inte ser några effekter. NOAEL = no observed adverse effect level = högsta exponeringsnivån vid vilken man inte sett några skadliga effekter. LOEL = lowest observed effect level = lägsta nivå i vilken den kritiska effekten uppstår. |
| Dos-respons kurva. Vilken form har kurvan oftast? Vad innebär tröskeleffekter? | S-formad. Många effekter som uppträder kort tid efter att människor börjat komma i kontakt med ett miljöförstörande ämne, men också ibland för en del kroniska effekter p.g.a. ex. enzymmättning. S formen på kurvan kan förklaras av att olika individer har olika känslighet. Tröskeleffekter = uppträder vid en viss koncentration. |
| Dos-responsamband. Vad innebär: – Kritisk effekt – Kritiskt organ – Kritisk koncentration | – Kritisk effekt: Den effekt som bedöms avgörande för riskbegränsande åtgärder – Kritiskt organ: det organ som drabbas i sin funktion, underlaget till kritisk effekt. – Kritisk koncentration: lägsta koncentrationen (i ett organ) som inverkar menligt på en individ. |
| Vad ingår i riskkaraktäriseringen? | Inkluderar samhällets värdering av risk, nytta, kostnader, alternativ och konsekvenser. Bedömning av säkerhetsmarginaler och rekommenderade gränsvärden. |
| Vad innebär MOS i samban med riskkaraktärisering? | MOS = margin of saftey. Används för bedömning av säkerhetsmarginaler mellan exponering och de halter som antas ge toxisk påverkan. |
| Vad menas med: – Proximala determinanter? – Distala determinanter? | Proximala determinanter: levnadsvanor, psykosociala faktorer, fysiologiska faktorer. De proximala faktorerna påverkas av distala faktorer. Inom kliniken vanligast att man riktar in sig på proximala determinanter. Distala determinanter: Närmiljön (buller, våld), arbetsmiljö & organisationen på arbetsplatsen, regelverk i samhället |
| Vilket departement ansvarar för sjukvårdsfrågor? | Socialdepartementet |
| Nämn några sociala förklaringar till ohälsa? | – Materiella orsaker – Psykosociala mekanismer – Levnadsvanor – Tillgång till hälso- och sjukvård – Exponeringar under livet – kritiska perioder, ackumulation – Exponering vs sårbarhet – Makt/resurser – kön, klass, etnicitet |
| Nämn några mått på välstånd och jämlikhet i ett samhälle (3 st)? | – Förväntad livslängd – Utbildningsnivå – BNP |
| Vad innebär Gini koefficient *? | Ekonomisk måttenhet på ojämlikheten i en population, till exempel i inkomstfördelning. Visar hur inkomsterna eller tillgångar är fördelade i en viss population. 0=alla individer har exakt lika stora tillgångar. 1 = en individ har allt. Sverige har bland de lägsta ginikoefficienterna i världen. |
| På vilka sätt (3 st) kan vården bidra till jämlik hälsa? | Bra lokalt utbud av vård – lokalisering efter behov Resursfördelning efter behov – mellan mottagningar – mellan patienter (tid till tolk) Mera utåtriktad/uppsökande vård – efterfrågan är inte lika med behov |
| Vem är ansvarig för att FHV finns att tillgå? | Arbetsgivaren ska svara för att den FHV som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. (ca 65 % av befolkningen har tillgång till FHV) |
| Vad menas med företagshälsovård? | En oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering g*. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser (arbetsplatser och rutiner ska kontrolleras regelbundet) samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. |
| Vilken lag direkterar hur FHV ska bedrivas? | Arbetsmiljölagen |
| Vad innebär en vårdskada? | Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall, som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården rden*. 20% av sjukvårdens budget går till vårdskador. Vid 8% av alla vårdtillfällen uppstår en vårdskada. |
| Nämn några av de vanligaste vårdrelaterade skadorna? | – infektioner är vanligaste vårdskadan – kirurgiska skador – LM relaterade skador – blåsöverfyllnad – trycksår – fallskador. |
| “God vård” – Socialstyrelsen. 6 punkter. | 1. Säker: * Syftar till att hälso- och sjukvården ska vara säker där riskförebyggande aktiviteter förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. 2. Individanpassad: Hälso- och sjukvårdssystemet ska bidra till att vården ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. 3. Kunskapsbaserad: Vården som ges inom systemet ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. 4. Jämlik: * Hälso- och sjukvårdssystemet ska se till att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor. 5. Tillgänglig: * Hälso- och sjukvårdsystemet ska verka för att vården är tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård som hon eller han har behov av. 6. Effektiv: Hälso- och sjukvårdssystemet ska använda tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. |
| Nämn några åtgärder (totalt 4) som minskar risken för vårdskada? | •Delaktiga patienter bidrar till att minska förekomsten av vårdskador •Klinisk simulering och färdighetsträning för att höja kompetensen hos vårdens medarbetare •Tydlig och strukturerad kommunikation och information vid vård- övergångar mellan olika verksamheter •Minskad användning av olämpliga läkemedel till äldre (+75) |
| Nämn 4 anledningar till vårdskada? | •Kommunikationsproblem och brister i överföring •Vårdrelaterade infektioner (hygienregler) •Läkemedel (kraftfulla läkemedel och kraftfulla biverkningar samt förväxlingsrisk, räknefel osv) •Kompetensbrist |
| Nämn några olika sätt som man jobbar på för att öka patientsäkerheten? | – VRI = Hygien, kläder, handtvätt och städning – TUFF = Trycksår, undernäring, fall och förebyggande arbete – Läkemedel = Avstämning, berättelse, automater och färdiga doser – Informationsöverföring = SBAR, checklista – Teamträning = CRM – Strukturerad journalgranskning – Flödesförbättringsarbete |
| Nämn några av grundstenarna i dagens patientsäkerhetsforskning? | – begraänsning av skuld hos den enskilde – systemtaänkande – transparens och laärande – kultur och lärande – ansvar för att leverera god och säker vård – hälso- och sjukvård som en bransch/verksamhet – risktänkande – vikten av teamarbete och en god relation mellan patient och läkare |
| Hälsosjukvårdslagen, ordagrant. | “Målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor villkor* för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människor lika värde och för den enskilda människans värdighet dighet*. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde äde* till vården” |
| Vad innebär 0-7-90-90? (Nationell vårdgaranti) | 0 – Kontakt med primärvården samma dag Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7- Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Om vårdpersonalen bedömer att du behöver träffa en läkare ska du få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren. 90 – Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar Om du får remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss, hos en öppen specialistvårdsmottagning. 90 – Behandling påbörjad inom 90 dagar Efter att vårdgivaren har beslutat om en viss behandling, till exempel operation, ska du få en tid inom 90 dagar. |
| Vad innebär ett systematiskt säkerhetsarbete? Ge exempel på hur man kan arbeta? | – Medarbetarna rapporterar avvikelser, skador och misstag – Åtgärder vidtas för att förhindra upprepning – Erfarenheterna sprids till andra – Lära av egna och andra misstag – Rapportera risker – innan det händer – Ständigt förbättringsarbete ska pågå |
| Vilka handlägger klagomål från patienter? Vem ansvarar för IVOs utredning? | IVO = Inspektionen för vård och omsorg. Patienter kan anmäla både händelser och enskilda yrkesutövare. Använder prövotid och tvingande plan för en 3-års period. Vårdgivaren ansvarar för utredning och IVO bedömer sedan om utredningen, åtgärder och uppföljningen är tillräckligt. |
| Vem kan överklaga IVOs beslut? | Ingen, besluten kan inte överklagas. |
| När har vårdgivaren en skyldighet att anmäla till socialstyrelsen? Vad kallas en sådan anmälan? | Lex maria Sjukvården är skyldiga att anmäla om en patient, i samband med hälso- och sjukvård – Drabbas av allvarlig skada eller sjukdom – Utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom som är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. |
| Exempel på några händelser som ska Lex Maria anmälas? | – Förväxling, feldosering eller missad information av läkemedel – Utebliven eller fördröjning eller felaktig utförd undersökning eller behandling – Felaktig eller otillräcklig information till patient eller anhörig – Felaktig eller otillräcklig instruktion till personal eller annan vårdgivare – Felaktig användning eller underhåll av medicinsk teknisk produkt. – Skador som orsakas av bristande rutiner och eller samarbete mellan enheter – Vårdrelaterade infektioner – Självmord inom 4 veckor efter vårdkontakt – Felaktigt utförd undersökning, vård & behandling |
| Patientskadelagen, när ska patientskadeersättning lämnas för personskada? | Om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av: 1. Undersökning, vård, behandling under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt 2. Fel hos medicintekniska produkter eller sjukvårdsutrustning eller felaktig hantering 3. Felaktig diagnostisering. 4. Överföring av smittämne som lett till infektion i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. 5. Olycksfall i samband undersökning, vård, behandling eller under sjuktransport. 6. Förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar. |
| Vad innebär multimodal smärtrehabilitering? (4 punkter) | – Smärtlindring är inte ett primärt mål – Ökad funktion, aktivitet och delaktighet – Ökad acceptans och tolerans för obehag – Minska undvikande i för patienten meningsfulla aktiviteter |
| Vilka 2 uppdrag har försäkringskassan gällande sjukskrivning? | 1. Samordna, göra en bra plan mellan individen och alla instanser (ex. arbetsgivare, fack, läkare, kommun, företagshälsovård osv) –> Avstämningsmöten. 2.Bestämma ersättning/behövs ersättning pga nedsatt arbetsförmåga |
| Vad innebär ett avstämningsmöte (som försäkringskassan ordnar)? Vilka brukar delta? | – Tillfälle att bedöma det medicinska tillståndet, arbetsförmågan, andra problem för återgång i arbete och möjligheterna till ev. rehabilitering. Stämmer av motivation för att gå tillbaka till arbetet. – Deltagare: patienten, läkaren och försäkringskassan. Ev. arbetsgivare, anhörig, arbetsförmedling. |
| Vilka 2 uppdrag har läkaren gällande sjukskrivning? | 1. Medicinskt = Ställa diagnos, ge behandling och rehabilitering. 2. Försäkringsmedicinskt = Bedöma arbetsförmåga och utfärda medicinska underlag i form av intyg och utlåtande. |
| Är man som läkare skyldig att skriva sjukintyg? | Man är inte skyldig att skriva sjukskrivningsintyg. Men vården är skyldig för patienten att intyga att patienten besökt vårdanrättning. |
| Vad innebär DFA-kedjan * vid sjukskrivning? | D = Diagnos Vilken sjukdom har patienten som nedsätter förmågan till arbete. F = Funktionsnedsättning Förlust eller avvikelse i psykisk eller fysisk funktion. En påvisbar variation från det som anses vara normalt. t.* Status, undersökning, objektiva observationer A = Aktivitetsbegränsning Vad kan patienten inte göra pga. sjukdom. Utifrån diagnos och arbetsuppgifter. Relatera till aktiviteter i aktuellt arbete och/eller vardagsaktiviteter. Uppskatta om aktivitetsbegränsningen är lätt, måttlig, svår eller total. |
| 1) Vem har rätt till sjuklön? 2) Under vilka dagar får man sjuklön? 3) Hur många karensdagar får en anställd ha per år? | 1) Anställd för minst 1 månad eller som arbetat sammanhängande i 14 dagar hos samma arbetsgivare. 2) Första 14 dagarna (obs dag 1 karens) får man sjuklön av arbetsgivare. Dag 2-14 80 % av lönen. 3) Maximalt 10 karensdagar per år, för att minska ekonomisk förlust vid upprepad sjukdom (allmänt högriskskydd). |
| Hur ser rehabkedjan ut gällande rätt till sjukpenning? | Dag 1-90 : Rätt till sjukpenning – Om man inte kan ngt arbete hos sin arbetsgivare i sin egen yrkeskategori *. Dag 91-180 : Rätt till sjukpenning – Om man inte kan göra något arbete alls ls* hos sin arbetsgivare. Dag 181-365 : Rätt till sjukpenning – Om man inte kan utföra något arbete på arbetsmarknaden den*. Utvärdera arbetsförmågan i förhållande till andra arbetsuppgifter på hela arbetsmarknaden. Obs: Kan skjutas upp till dag 365 om det finns någon behandling planerat i framtiden *. Efter dag 365: Bedöms alltid arbetsförmågan efter hela arbetsmarknaden. 80 % av SGI betalas ut de första 364 dagarna. Sedan får man 75 % av SGI. Allvarligt sjuka, exv. ALS kan ha sjukpenning på normal nivå (80%) på obegränsad tid. |
| När ges sjukersättning? | Efter ett beslut om att patienten inte kan arbeta mer i livet. All rehabilitering ska vara uttömd. Sjukersättning är mycket svårt att få. |
| Vem har ansvar för sjukskrivna patienters rehabilitering? | Medicinsk rehab = Sjukvården Arbetsinriktad = Arbetsgivaren (och ibland arbetsförmedlingen) Social (ex. boendestödjare) = Kommunen Samordning av insatser = Försäkringskassan. Alltså INTE Försäkringskassan! n!* – de har som mål att få tillbaka människor i arbetslivet. |
| Hur ser ersättning från arbetsskadeförsäkringen ut gällande antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå när dagarna tagit slut? Hur ser det ut gällande tidsgräns? | Ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå när sjukpenningardagarna har tagit slut. Finns ingen tidsgräns på hur längre sjukpenningen betalas ut. |
| Socialpolitikens instrument (3 st)? | – Transfereringar , t ex – barnbidrag, utbildningsbidrag – föräldraförsäkring, bidragsförskott – arbetslöshetsförsäkring, rehabilitering – pension – socialbidrag – Humana tjänster * – hälso- och sjukvård – barnomsorg – utbildning – äldreomsorg – Skatteavdrag – avdrag för lån, försäkringspremier. |
| Socialmedicin, hur ser ansvarsfördelningen ut mellan: – Stat – Landsting – Kommun | – Staten svarar för socialförsäkringen (AFL) – för barnfamiljer, vid sjukdom, ålderdom – fördela ekonomiska resurser över livscykeln. – Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård. – Kommunerna ansvarar för omsorg om barn, gamla och handikappade – SoL (socialtjänstlagen), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). |
| Vilka ansvarar för rehabilitering vid sjukdom? 5 instanser. | – Hälso- och sjukvården (medicinsk rehab) – Arbetsgivaren för sina anställda – Arbetsförmedlingen för arbetslösa – Socialtjänsten för social rehabilitering – Försäkringskassan har samordningsansvar |
| Vem bär ansvaret för utredning av smittsamma sjukdomar (3 instanser)? | – Smittskyddsläkaren i landstinget * (den som har hand om utredning av de sjuka personerna) – Folkhälsomyndigheten * – Kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning ng* (de som sköter utredning av vatten osv och försöker hitta smittokällan). |
| Vilka symtom ser man vid exponering av klorgas? | Restsymtom från ögon och luftvägar upp till 24 timmar efter → toxiskt lungödem. Låg vattenlöslighet ->löser sig i nedre luftvägarna då. Kan sätta sig i kläder osv så man måste sanera ordentligt. |
| Vad innebär att vara asylsökande? | En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad övad* av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. |
| Vad innebär att vara flykting? | Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl skäl*, enligt FNs flyktingkonvention. Kvotflyktingar har uppehållstillstånd från ankomst |
| Vilken vård har vuxna asylsökande och papperslösa rätt till? | Akut vård, vård som inte kan vänta, förlossningsvård, förebyggande barn och mödravård samt vård enligt smittskyddslagen. Regeln om »vård som inte kan vänta« har tolkats olika av landstingen |
| Vilken vård har asylsökande barn och ungdomar, och gömda barn rätt till? | De har rätt till samma sjukvård och tandvård som barn bosatta i Sverige. Viktigt att barn under 6 år prioriteras för hälsoundersökning och vaccination. |
| Vad är en kostnadsnyttoanalys? | Specialfall av kostnadseffektsanalys – inkluderar QALYS. (Kostnader A – Kostnader B) /(QALYs A – QALYs B) = Kostnad per QALY. |
| Vad är en kostnadseffektsanalys? | (Kostnader A – Kostnader B)/(Effekter A – Effekter B) = Kostnad per effekt |
| Vad är en inkrementell kostnadsnyttoanalys? | Man jämför kostnad per QALY. Frågan som sedan ställs är “Hur mycket mer är man villig att betala per QALY?”. Först sorterar man alla interventioner efter ökande kostnader. I nästa steg beräknar man stegvis ytterligare kostnader och effekter i den alternativa interventionen jämfört med närmast föregående (näst dyraste jämfört med den du räknar ICER för) intervention. |
| QALY? | En QALY (quality-adjusted life year) = 1 år med full hälsa. Består av 5 dimensioner: rörlighet, hygien, aktiviteter, smärta och oro/ nedstämdhet. Kvalitetsjusterade levnadsår. Ett sammansatt mått av effekt på livskvalitet och överlevnad. Överlevnad mäts i vunna levnadsår. Livskvaliteten mäts på skala mellan 0 och 1: 0 = Död 1 = Full hälsa QALYs = År × Livskvalitet |
| Oddskvot, OR? | OR=(De/He)/(Dn/Hn) where De: Diseased exposed; He: Healthy exposed; Dn: Diseased non-exposed; Hn: Healthy non-exposed. Dvs odds för exponerade dividerat med odds för icke-exponerade. Ofta i Fall-kontroll-studier. |
| Kostnadsperspektiv kan vara på tre nivåer, vilka? | Patient. Hälso- och sjukvårdsperspektiv (organisationsperspektiv). Samhällsperspektiv. |
| Vilka typer av kostnader är förenade med de olika perspektiven ovan? Ge exempel på dessa kostnader. | Direkta kostnader är förenade med ett hälso- och sjukvårdsperspektiv: t.ex. arbetstid för sjukvårdspersonal, läkemedel, medicinsk service, resekostnader för patienten, m.m., Både direkta och indirekta kostnader är förenade med ett samhällsperspektiv. Exempel på indirekta kostnader är förlorad arbetstid (produktionsbortfall, eller framtida hälso- och sjukvårdskostnader. |
| Relativ Risk, RR? | RR=(De/Ne)/(Dn/Nn) where Ne=De+He and Nn=Dn+Hn. Dvs risk för exponerade dividerat med risk för icke-exponerade. I kohortstudier. |
| OR och RR förhållande? | Hur förhåller sig oddskvoten (OR) till relativ risk (RR) från samma observationer? Om OR är 1 är RR också 1. I alla andra fall medför den matematiska skillnaden mellan odds och risk att OR och RR skiljer sig åt. Vid alla OR som är mindre än 1 är motsvarande RR-tal högre. Om kontrollindivider valts så att de speglar populationen som gav upphov till fallen kan oddskvoten tolkas som den incidenskvot som en kohortstudie baserad på motsvarande studiebas skulle ha uppvisat, dvs som en “Relativ Risk”. We may already note that if the disease is rare, then OR ≈ RR. Indeed, for a rare disease, we will have De<<He so De+He≈He. In other words, for the exposed population, the risk of developing the disease is approximately equal to the odds. |
| Hazard ratio? | Hazard ratios differ from relative risks and odds ratios in that RRs and ORs are cumulative over an entire study, using a defined endpoint, while HRs represent instantaneous risk over the study time period, or some subset thereof. Hazard ratios suffer somewhat less from selection bias with respect to the endpoints chosen and can indicate risks that happen before the endpoint. |
| Konfidensintervall? | Ett beräknat intervall som anger inom vilka gränser ett sant värde, t.ex. HR, ligger med en viss sannolikhet, t.ex. 95 % sannolikhet. Ett talintervall som med viss angiven sannolikhet innefattar det sanna värdet av till exempel ett medeltal eller en oddskvot. Konfidensintervallet innehåller alla tänkbara värden som inte kan förkastas på grundval av föreliggande data. Vanligen anges övre och nedre gränsen för ett konfidensintervall som har 95 procents sannolikhet. Ger precisionen och hur slumpen ev spelar in. |
| Tolkning av konfidensintervall. | En av de mest uppenbara svårigheter med konfidensintervall ligger i hur man tolkar det som konfidensuttalandet säger. Exempelvis, ett 95 % konfidensintervall för en andel innebär inte att sannolikheten för att populationsandelens värde ska ligga innanför det givna konfidensintervallet är lika med 0,95. 95 % konfidens refererar istället till den förväntade andelen av ett sådant intervall som innehåller populationsvärdet, om man fler gånger tog slumpmässiga stickprov av samma storlek från samma population under identiska villkor. |
| Signifikans? | Signifikans är inom statistiken ett begrepp för att ange att ett observerat värde i en undersökning avviker från ett hypotetiskt värde eller annat jämförelsevärde så pass mycket att det inte beror på den statistiska osäkerheten (slumpen). |
| Beskriv prevalens? | antal sjuka viss tid/antal i befolkningen vid samma tid. |
| Beskriv incidens? | Antal sjukdomsfall/personår. Antalet händelser i en viss population under en avgränsad tid. |
| Exempelberäkning av incidens. | Antalet nya fall 200. » Populationen: Medelfolkmängden (19 000 + 21 000)/2 = 20 000. » Tidsperioden 5 år. » Risktid för insjuknande: 20 000 personer under 5 år = 100 000 personår. » Antalet nya fall/risktid för insjuknande: 200 fall/100 000 personår = 0.002 fall/personår. • Incidenstalet: Antalet nyinsjuknade under viss tid/. |
| Kumulativ incidens? | Andel nyinsjuknade/andel friska vid periodens början i en definierad population och period. Kumulativ incidens eller risk anger andelen friska som insjuknar under en tidsperiod och anges vanligen som en proportion eller ett procenttal (till exempel 7% av befolkningen fick influensa i fjol). Synonymt med risk. |
| Incidenskvot? | A rate ratio (sometimes called an incidence density ratio) in epidemiology, is a relative difference measure used to compare the incidence rates of events occurring at any given point in time. A common application for this measure in analytic epidemiologic studies is in the search for a causal association between a certain risk factor and an outcome. Incidence rate 1/ incidence rate 2. |
| Incidensrat? | Antal sjukdomsfall i en population under en viss tid delat med den tid som individerna tillsammans löper risk att insjukna. Täljaren: Antal nyinsjuknade, Nämnaren: Den samlade person-tid som alla individer i populationen hade risk att insjukna. |
| Ange två skäl till att information om incidensrat är att föredra fram för kumulativ incidens i kohortstudier speciellt om uppföljningstiden är lång? | Under en lång uppföljningstid kommer en del individer att dö i andra sjukdomar. Under en lång uppföljningstid flyttar en del individer bortfrån studieområdet, t.ex. utomlands och kan svårligen följas upp. |
| Standardized incidence ratio (SIR)? | An SIR analysis can tell us if the number of observed cancer cases in a particular geographic area is higher or lower than expected, given the population and age distribution for that community. The SIR is obtained by dividing the observed number of cases of cancer by the “expected” number of cases. The expected number is the number of cases that would occur in a community if the disease rate in a larger reference population (usually the state or country) occurred in that community. Since cancer rates increase strongly with age, the SIR takes into account whether a community’s population is older or younger than the reference population. |
| Fall-kontroll är per definition retro/prospektivt? OR eller RR? | Retro. OR. Eftersom man inte har hela friska populationen. |
| Kohortstudie är per definition prospektiv/retrospektiv? RR eller OR? | Man kan både göra pro/retro. Prospektiv är säkrare. Kan göra RR eftersom man har frisk population. |
| Ange tre systematiska fel i epidemiologiska studier. Motivera för varje exempel hur det möjligen kan påverka urvalet? | Confounding (exponerade och oexponerade kan skilja sig med avseende på förekomsten av någon annan faktor som påverkar risken att insjukna). Selektionsbias (t.ex. systematiska skillnader mellan exponerade och oexponerade individer i studien utöver exponering). Felklassificering (t.ex. med avseende på sjukdomsutfallet). |
| OR, hur beräknar man? | Hur många sjuka (1) gentemot friska(0) i exponerade(E) delat på sjuka på friska i icke-exponerade(I). Odds för exponerade(E1/E0) Odds för icke-exponerade (I1/I0). OR= (E1/E0)/(I1/I0). |
| Confounder? | Confounding (sammanblandning av orsaksfaktorer) är en term inom forskningsmetodik som betecknar okända eller okontrollerade variabler vilka samvarierar med både beroende och oberoende faktorer. Dessa okända faktorer kan ge upphov till en korrelation mellan variabler utan att det finns något direkt kausalt samband mellan dem. Orsak till/associerad med både exponering och utfall men är ej en mellanliggande (medierande faktor) faktor. Man kontrollerar för “confounding” för att kunna skatta sambandet mellan exponering och sjukdomsförekomst fri från inslag av “confounding”. |
| Vad är selection bias? | Skillnad på studiepopulation och population. Eller till kontrollgrupp. (t.ex. systematiska skillnader mellan exponerade och oexponerade individer i studien utöver exponering). På grund av urval. |
| Man frågar patienten om tidigare symptom efter diagnos – vilken bias är problemet? | Recall Bias. In epidemiological research, recall bias is a systematic error caused by differences in the accuracy or completeness of the recollections retrieved (“recalled”) by study participants regarding events or experiences from the past. |
| Observationella studier? | En studie där ingen aktiv åtgärd vidtas. Exempel: ekologisk undersökning, tvärsnittsundersökning, kohortundersökning och fall-kontrollundersökning. |
| Hur kan man bedöma kausalitet i observationella studier? | Det är svårt i observationella studier. Dos-respons samband talar för causalitet. I övrigt finns Bradford-Hill criteria med bla: 1. Sambandets styrka. En liten studie har en liten styrka p.g.a. högre risk för slumpmässiga fel. Ju svagare sambandet är, desto större måste studien vara. Ökad styrka i samband (ju fler som röker som får kol, desto mer talar det för kausalitet) 2. Reproducerbarhet av studier. Om inte sambandet kan reproduceras av nya liknande studier så bör man vara skeptisk. 3. Dos-responssamband. Ett-till-ett relation mellan orsak/verkan. 4. Temporalitet. Exponering föregår alltid verkan. Kan finnas risk för reverserad kausalitet. 5. Kontrollgrupp. En likvärdig kontrollgrupp är viktig för att undvika systematiska fel på grund av bias. 6. Biologisk trovärdighet. Finns det en teoretiskt rimlig grund för att förklara sambandet. |
| Vad talar för kausalitet när man talar om dos-respons? | finns det dos-respons-samband? |
| När får man sjuklön? | dag 2-14, 80% av lönen. |
| När krävs läkarintyg vid sjukdom? | Från dag 8. |
| När gör arbetsgivaren anmälan till försäkringskassan? | Dag 15. |
| När blir sjuklön sjukpenning? | från dag 15. |
| Vilka förutsättningar gäller för en patients rätt till sjukpenning? | Att patienten är försäkrad i Sverige/ försäkringstillhörighet. Patienten ska ha sjukpenninggrundande inkomst, dvs stadig inkomst senaste 6 månaderna. Sjukdom ska föreligga med nedsatt arbetsförmåga, minst 25%. Läkarintyg från dag 8. Hjälp till arbetsresor möjliggör ej arbete. |
| Vad måste man skicka in mellan dag 15-21 som sjuk? | Begäran om ersättning + orginal av sjukintyg (från patienten). |
| Vad är sjukpenninggrundande inkomst? | Stadig inkomst 6 månader. Den inkomst som fastställs är den beräknade framtida årsinkomsten, eftersom ersättningarna syftar till kompensation för de inkomster man faktiskt kommer att förlora. I allmänhet beaktas bara inkomster som man har från arbete som beräknas pågå i mer än 6 månader framöver eller arbeten som återkommer varje år. |
| Hur länge jämförs den sjuke med ordinarie arbetsuppgifter? | Dag 1-90. |
| När jämförs den sjuke med andra arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare? | Dag 91-180. |
| När jämförs man med hela arbetsmarknaden som sjuk? | Efter dag 180-365. |
| När får man förlängd sjukpenning? | Efter 364 dagar om ej annat möjligt arbete. Efter 364 dagar minskar sjukpenningen, sk sjukpenning på fortsättningsnivå. |
| Vad är högriskskydd? | Man kan få allmänt högriskskydd om man har varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod. Det innebär att man inte har någon karensdag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod. Det allmänna högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron. Högst 10 karensdagar under en 12 månaders period. Att man efter 10 karensdagar får sjuklön från dag 1. |
| Vad är särskilt högriskskydd? | Man kan få särskilt högriskskydd om man har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Då har man ingen karensdag utan kan få sjuklön redan från första dagen i sjukperioden. Folk med skovsjukdom (RA/Migrän) där 10 karensdagar är misstänkt. Sjuklön direkt. |
| Vad är förebyggande sjukpenning? | Att man kan få ersättning för karensdag och sjukdagar för att rehabiliteras för att senare kunna vara mer i arbete. Patienten ska genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstid. Det ska föreligga en ökad risk för nedsättning av arbetsförmågan om insatsen inte görs. Vidare ska finnas en plan och ett läkarutlåtande som godkänns av FK. |
| Vad är sjukersättning (tidigare sjukpension)? | Sjukersättning är en ersättning som i Sverige ges till personer mellan 19 och 64 år som har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Ersättning ges i regel med 64% av en viss så kallad antagandeinkomst, eller med ett minimibelopp. Sjukersättningen ersatte den tidigare sjukpensionen. Personer yngre än 30 år som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga i minst ett år kan också få aktivitetsersättning i perioder om ett, två eller tre år. Fram till 2017 så var lägsta ålder för att få sjukersättning 30 år. Före 2003 kallades sjukersättning förtidspension eller sjukpension. |
| Vad är aktivitetsersättning? (sjukersättning-light) | Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år. Du kan få aktivitetsersättning om du: • inte kan arbeta heltid på något arbete på arbetsmarknaden på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år. • är försäkrad i Sverige när du blir sjuk. |
| Vad är rehabiliteringsersättning? | För rehabilitering <1 år, ex alkoholavvänjning. |
| Ansvar för patientens rehabilitering? | Medicinsk rehab = Sjukvården Arbetsinriktad = Arbetsgivaren (och ibland arbetsförmedlingen) Social (ex. boendestödjare) = Kommunen Samordning av insatser = Försäkringskassan. |
| Vad är graviditetspenning (havandeskapspenning)? | Om risk för fosterskada föreligger i aktuellt arbete. 1. Ta bort exponering. 2. Omplacera hos samma arbetsgivare. 3. Arbetsgivare ansöker till FK om havandeskapspenning. Kan ansökas direkt om <60 dagar innan beräknad partus. |
| Definiera begreppen huvuddiagnos respektive bidiagnos som de ska användas i klinisk praxis i relation ICD-10 och Patientregistret | Huvuddiagnosen är det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en inläggning som fastställs vid vårdtidens slut. Bidiagnosen är ett annat tillstånd som blivit föremål för bedömning, utredning eller behandling under inläggningen. |
| Vad händer med ersättningen om man anger flera huvuddiagnoser? | Den mest resurskrävande ersätts. |
| Vad finns det för prioriteringsordning i diagnosersättning? | 1. Intagsorsak 2. Den mest resurskrävande inläggningsorsaken (hjälpregel) 3. Om en annan händelse inträffar och kostar mer samt ej är en följd av intagningsorsak (tilläggsregel) |
| Ange två grundläggande principer i nya lagen om patientsäkerhet som innebär skillnader för sjukvårdspersonalen jämfört med tidigare? | Fokus på systemperspektiv kontra individperspektiv. Fokus på att identifiera säkerhetsrisker och vidta säkerhetsåtgärder kontra skuldbeläggning av individer och känsla av misslyckande och skam hos enskilda individer. |
| Ange minst tre principer för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete på en klinik? | a) sjukvårdspersonalen ska rapportera risker innan skada/olycka inträffar b) medarbetarna ska rapportera inträffade avvikelser, misstag och skador c) åtgärder ska vidtas för att förhindra upprepning d) erfarenheter ska spridas till andra kliniker så att man lär sig av egna och andras misstag, samt e) ett ständigt förbättringsarbete ska tillsträvas. |
| Verktyg för systematiskt patientsäkerhetsarbete? | Avvikelse från medarbetare Händelseanalys, Verksamhetschef (VC). Riskanalys (VC) Patientsäkerhetsberättelse (VC) Markörbaserad journalgranskning VC eller Chefsöverläkare avgör om det är allvarligt nog för en Lex Maria-anmälan. |
| Vad är portalparagrafen i patientsäkerhetslagen (kortfattat i 3 punkter)? | 1. Målet är god hälsa och vård på lika villkor. 2. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde. 3. Den som har störst behov skall ges företräde. |
| Vad är Lex Maria? | Bestämmelserna i 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659J om skyldighet för vårdgivare att snarast anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada (5 §J, om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning (6 §), om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation i ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten (7 §). Kortfattat: 3 kap i patientsäkerhetslagen, till IVO. 1) Pat som drabbats el risk att drabbas av allvarlig vårdskada. 2) Någon drabbats av icke-relaterad allvarlig vårdskada som en följd av säkerhetsbrister vid sjukvårdsinrättning. 3) Leg vårdanställd som kan utgöra en fara för patientssäkerheten. Föreskrift (SOSFS 2005:28), som reglerar skyldighet för vårdgivare att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (enligt SOSFS 2013:3; tidigare var det Socialstyrelsen) (0.5p) om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av allvarlig skada/sjukdom eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. |
| När skall man lex maria-anmäla ett självmord i förhållande till vårdkontakt? | Ifall självmordet sker inom 4 veckor efter senaste vårdkontakt. |
| När skall man lex-maria-anmäla? | Risk för skada eller allvarlig sjukdom för patienten, eller faktisk skada/allvarlig sjukdom. Ej följd av patientens grundtillstånd. |
| 10) Nämn fem exempel du händelser inom hälso- och sjukvården som ska anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. | – förväxling, feldosering, missad information om läkemedel – utebliven eller fördröjd eller felaktigt utförd undersökning eller behandling – felaktig eller otillräcklig information till pat eller anhörig – felaktig eller otillräcklig instruktion till personal eller annan vårdgivare – felaktig användning eller underhåll av medicinsk teknisk produkt skador som orsakats av brister i rutiner o/e samarbete mellan enheter – vårdrelaterade infektioner – självmord inom fyra veckor efter vårdkontakt |
| Vem skall göra en Lex-maria anmälan och vad? | Verksamhetschefen. Skall beskriva händelseförlopp, omedelbart korrigerande åtgärd, identifierade orsaker och riskbedömning. |
| När kan man få ersättning enligt Patientskadeförsäkringen? | När man har fått skada av: Undersökning, vård eller behandling, fel hos produkt, fel diagnos, överföring av smittämne, olycksfall vid undersökning, vård, behandling eller fel i LM-hantering. |
| Var kan en patient anmäla vårdskada? | Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF eller Läkemedelsförsäkringen, LFF, mha patientnämnden i landstinget. |
| Vid förtäring av vilken produkt skall du aldrig ventrikelskölja? | Petroleumprodukter, syror, alkali eller alkoholer (finns undantag). Risk för kemisk pneumoni. |
| Vid vilken intoxikation skall du inte ge medicinskt kol? | Metaller eller alkohol. |
| Hur snabbt bör man ventrikeltömma vid tabletter eller flytande beredningar? | Inom 1 timme. |
| Hur snabbt bör man ventrikeltömma vid mycket stor mängd tabletter eller starkt intag av toxiska medel/slow-release preparat? | Inom 12 timmar. |
| Hur snabbt bör man ventrikelskölja vid giftiga växter/svamp? | Inom 12 timmar. |
| Ge exempel på antidot som binder inaktiva komplex? | Ormgiftserum, Cyanokit. |
| Ge exempel på antidot som hämmar bildning av toxiska metaboliter? | Etanol/fomepizol vid metanol/etylenglykolintox. |
| Ge exempel på antidot med ökad kapacitet till endogen avgiftning? | Acetylcystein vid paracetamolintox. Ges inom 8-10 timmar för att ge skydd mot leverskada. |
| Ge exempel på antidoter som binder receptorer för att minska bindning av intoxikerande ämne? | Naloxon (narcanti) mot opioider. Lanexat (flumazenil) mot bensodiazepiner. |
| Ge exempel på LM/åtgärder för att påskynda giftelimination? | Medicinskt kol, dialys, alkalisering av urin. |
| Vad är indikationer på allvarligt huggormsbett? | Misstänkt stor dos gift, GI-symptom, blodtryckspåverkan, eller allvarlig förgiftning; öm över 8h. Hemorragisk blödning, utbredda ödem. |
| Vad ger amatoxin (flugsvamp) för skador? behandling? | Leverskador. Minska absorption (ventrikelskölj). Öka elimination (medicinskt kol, diures). Rehydrera. Antidot Silibinin (Legalon), bryter det enterohepatiska kretsloppet, alltså återupptaget av amatoxin från tarmen. Acetylcysteindropp. Extrakorporeal leverdialys. |
| vad ger orellanin för skador? | Njurskada. T.ex. Giftspindling. Symtomatisk behandling av njursvikten. Ge dialys. Ev njurtransplantation |
| Socialförsäkringen innehåller ett spektrum av förmåner och bidrag som syftar till att skapa trygghet genom hela livet. Ange tre större områden som omfattas av socialförsäkringen. | Stöd till barnfamiljer, sjukdom och rehabilitering, stöd till funktionshindrade, tandvård och sjukvård utomlands. |
| Vad är en arbetsskada? | Stadgivande besvär minst 1 år. Vetenskapligt bevis mellan skada och exponering i arbetet. Övervägande skäl att exponering i arbetet orsakat skadan (>50% sannolikhet), dvs ska inte finnas andra orsaker som är troligare. Vanligaste skador är belastning/psykosocialt. Arbetsskadelagen reglerar ersättning för arbetsskada. |
| Vad görs med misstänkt arbetsskada? | Patient anmäler arbetsskada till arbetsgivare. Arbetsgivare anmäler till FK. Om skada kvarstår efter ett år kan pat kontakta FK för ersättning. Pat måste ha varit sjukskriven för att utredning av FK skall bli aktuellt. FK begär läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada. FK beslutar, Socialförsäkringsmänden beslutar om ersättning. Arbetskadeförsäkringen ersätter. |
| Beskriv kort den information som ska finnas med i en sammanfattande bedömning om det föreligger en arbetsskada eller ej. | Diagnos Exponering, inkl duration, frekvens och intensitet, för faktor som visats öka risken för aktuell diagnos Information om ev konkurrerande orsaksfaktorer Slutsats om övervägande skäl talar för en arbetsskada |
| Läkare gör vaddå vid arbetsmiljöskada? | Skriver inte intyg till patienten innan FK begärt detta. Kan fylla i att mer utredning behövs. |
| Vilka skador på arbetsplats bör arbetsskadeanmälas? | Alla. Oavsett sjukskrivning. |
| Vilka är ansvariga för arbetsmiljön? | Arbetsgivare. |
| Vilka hjälper arbetstagare att tillvarata sina rättigheter gentemot arbetsgivaren? | Skyddsombudet/Facket. |
| Vilka bör ej jobba med tungmetaller (bly, kadmium?) (och har därmed rätt till hälsokontroll innan arbete och var 12e månad därefter) | Kvinnor i fertil ålder. |
| Vilka bör ej jobba med fibrosframkallande damm (asbest)? (och har därmed rätt till hälsokontroll innan arbete och var 12e månad därefter) | Lungsjuka. |
| Vilka bör ej jobba med härdplaster? (och har därmed rätt till hälsokontroll innan arbete och var 12e månad därefter) | Nedsatt lungfunktion. |
| Vilka bör ej jobba med stor fysisk påfrestning? (och har därmed rätt till hälsokontroll innan arbete och var 12e månad därefter) | EP, hjärtsjuk. |
| Belastningsskador: en typisk belastningsskada är lateral epikondylit. I vilket läge är det värst? Var sitter smärtan? Hur behandlar du? | Pronerat. I regel saknas vilovärk och utstrålande smärta. Palpatorisk ömhet över extensorursprunget vid laterala epikondylen. Smärta vid extension av handleden mot motstånd. Ej vilovärk. Behandling innefattar antiinflammatoriska LM, vila, sjukgymnastik och en “Counterforce bracing”. Ev handledsstöd. Det är ofta av värde att ta hjälp av en sjukgymnast eller i vissa fall arbetsterapeut och en rad behandlingsalternativ finns beskrivna såsom stretching av extensormuskulaturen, excentrisk träning av handledssträckare, akupunktur, stötvågsterapi (ESVL), laserterapi men ingen övertygande effekt har kunnat påvisas. Avlastande s k epikondylitbandage eller stabiliserande handledsortos kan prövas. Sjukskrivning krävs sällan. Traditionellt har man använt sig av kortisoninjektioner djupt mot extensorursprunget. Det är viktigt att veta att kronisk sensmärta – tendinopati vanligen ej är ett inflammatoriskt tillstånd utan snarare en stressreaktion, en degenerativ process som uppstår när kroppens läkningskapacitet överskrids genom upprepade mikrotrauman, vilket leder till nedsatt vävnadsläkning. Indikationer finns på att kortisoninjektion kan ge kortsiktig smärtlindrande effekt men vara negativ för prognosen på längre sikt och rekommendationen blir att kortison bör undvikas. Möjlig bieffekt är lokal hudatrofi. |
| En typisk överbelastningsskada är supraspinatustendinos, hur ter den sig och hur behandlar du? | Painful arc, positiv empty can test, Hawkins, lägre ROM aktivt än passivt. Kan vara orsak till impingement. Lidocain-injektion möjliggör rörelse. Supraspinatus ansvarig för den initiala adduktionen, till 10-15 grader, därefter deltoideus. För utåtrotation av scapula krävs serratus anterior, trapezius (pars descendens) samt levator scapula. Behandling är sjukgymnastik, NSAID och vila. |
| En ovanlig överbelastningsskada kan drabba handleden och kallas för stenoserande tendovaginit. Vilken är diagnosen, hur ter den sig, dxd och hur behandlar du? | de Quervain. Drabbar extensorsenan till pollicis brevis och drabbar ffa kvinnor i åå 30-50. De har smärta på radialsidan som försämras av tum och vriströrelse. Positiv finkelsteinmanöver (passiv ulnardeviation i handleden, med tummen invikt (flekterad) i handen). Spica splint (stöd) och NSAID. |
| Triggerfinger är…? | Låsningsfenomen då ett finger eller tummen fastnar i böjt läge alternativt endast med svårighet kan sträckas och då med smärta. Ett tillstånd med minskad rörlighet i senskidan i MCP-led varför flexion kan innefatta knak & låsningar och extension kan vara svårt. Rörelse och NSAID rekommenderas. Därefter (6v) görs injektion kortison/smärtstillande. |
| En typisk skada/domningskänsla/smärta som inte orsakas av överbelastning men som förvärras av belastning, sitter över handloven och handleden och strålar ut i handens volarsida och uppstår även i sömnen. Vilken? | Karpaltunnelsyndrom. Utred med EMG/ENeG, iaf inför op. Vila. Stödskena, ortos. Därefter stödskena plus metylprednisolon injektion (ffa om akut). Kirurgi. Tinels tecken – Perkussion över karpaltunneln utlöser parestesier. Phalens test – Maximal palmarflektion i 30 sekunder utlöser parestesier. 2PD – Över 5 mm tyder på nervpåverkan. Leta efter atrofi och undersök styrka (oppositionsförmågan) i tenarmuskulaturen – Jämför sidoskillnad, dock är det relativt vanligt med bilateral påverkan. Tänk hypotyreos, diabetes, reumatism, graviditet, och tidigare handtrauman. |
| Vibrationsskador kan orsaka vad i perifera nerver? | Fintrådsneuropati, sänkt 2PD, nedsatt vibrationssinne, känsel, köldsinne, smärtsinne. |
| Vad kan cervikal radikulopati bero på? | Cervikalt diskbråck eller spondylos (en artrosform i halsrygg). Andra orsaker är zoster och borrelia, nervrotinfarkt, avulsion, demyelinisering, tumör eller granulomatös vävnad. |
| Cervikal rhizopati kan testas mha vilket test – vad finns det för begränsning? | Spurlings manöver/Foramen kompressionstest. Man komprimerar nervrötter. Hög specificitet 95% men sensitiviteten (30%) är rätt kass. |
| Hur kan man diagnosticera radikulopati? | Elektromyografi (EMG), Neurografi, ENeG. |
| Hur ter sig en ulnar neuropati? | Följer ulnarisnervens utbredning. Finns armbågssmärta, nattvaknande och värre vid längre flexion. (Kan skiljas både på rörelsemönster och nattvaknande från t.ex. tennisarmbåge). |
| Vad är askungemodellen för muskler som t.ex. soleus? | Det är att typ I muskelfibrerna aktiveras först i arbete, relaxeras sist (först upp sist ut), det kan leda till ökat intramuskulärt tryck med nerv och muskelskada på sikt. |
| Handeksem, varför är det vanligare bland kvinnor? | Exponering. |
| Hur många med atopiskt eksem klarar ett riskyrke? | Ca 1/3. |
| Riskfaktorer för handeksem? | Vårdarbete, våtarbete, handskar, tvätta händer, exponeras för allergener, nickelallergi, böjveckseksem (atopiskt eksem), etc. |
| Behandlingstrappa atopiskt eksem? | Kortikosteroider. Mild hydrokortison ifall mild eksem. Vid kraftigare emovat eller locoid eller kanske t.o.m. en grupp trea som elocon, betnovat, diproderm etc. Alltid mjukgörande. I svårare fall calcineurinhämmare. Sedan fototerapi, oral cyklosporin. |
| Hur länge behandlar du med grupp 3-steroid för handeksem, vad gör du sen? | Varje dag i 3v. Därefter varannan dag i 3 v. Därefter var tredje och sedan utsättning. Vissa källor skriver vid behov, men man bör eliminera orsaken – långvarigt bruk av kortikosteroider har sidoeffekter. |
| Amalgamrelaterade besvär, hur skall man behandla det? | Det finns ingen bra evidens för amalgam och symptom/sjukdom annat än lokal reaktion mot kvicksilver. |
| Hur mäter man radioaktivt sönderfall/sek? | Becquerel (Bq). |
| Vilka enheter används vid exv kontaminerad mjölk? | Bq/l. |
| Bly – i vilka organ har det toxisk effekt? | CNS – liknar calcium och korsar BBB, sedermera myelinförlust, påverkar nervtillväxt. Minskad fertilitet hos män. Växer in i skelett hos barn. Passerar placenta. |
| Vad är skillnaden på sievert och gray? | Sievert är upptag, viktat efter strålningstyp och vävnadsmottaglighet. Strålning på populations-nivå. Båda mäts i joul per kg. Gray är det absoluta strålningsflödet (dvs exponeringsdos). |
| Halveringstid för bly? | 120 dagar (RBC) |
| Var finns bly? | Ayurvedapreparat (indisk medicin), glaserad keramik, viss mat. |
| Kadmium, fyller det någon funktion biologiskt? | Inte hos människor. |
| Vilket organ skadar kadmium ffa? | Nuren, kan leda till osteoporos pga njursvikt. Cancerrisk. |
| Var finns kadmium? | Stabiliserande ämne. Finns i härdplaster, grönsaker, potatis, rotfrukter, ris, spannmål, pasta. |
| Hur lång halveringstid har kadmium? | 20-30 år. |
| Kvicksilver kan ge skador på vilka organ? | CNS, GI och njurarna, ffa. |
| Vanligaste exponeringskällan för kvicksilver? | Amalgam. Övriga källor är vatten, luft, mat. |
| Förutom ljuskällor, nämn ytterligare två tidigare användningsområden för kvicksilver. | Kloralkaliindustri, guldutvinning, batterier, tandamalgam, termometrar, bekämpningsmedel, konserveringsmedel i vaccin. |
| Riskgrupp för kadmium? | Fertila kvinnor och vegetarianer, pga högre konsumptionsgrad och större risk. Kvinnors låga järndepåer i fertil ålder ökar upptaget av järn och kadmium. |
| Riskgrupp för kvicksilver? | Gravida kvinnor, kan passera placenta och ge fosterskador. |
| Arsenik – vad har det för organeffekter? | Hjärtpåverkan, cirkulationspåverkan, GI-påverkan och hudpåverkan. Hudförändringar (hyperkeratos, pigmentförändringar), perifera kärlskador, cancer (hud, urinblåsa, njure, lunga), diabetes, reproduktionen (ökad infektionskänslighet). |
| Arsenik – är oorganiskt eller organiskt mest toxiskt? | Oorganiskt. |
| Oorganisk arsenik återfinnes var? | Finnes i berggrund, grundvatten, tobakplantor etc. |
| Organisk arsenik återfinnes i? | Mycket i fisk och skaldjur. |
| Vad är klorerade kolväten? | Klorerade kolväten är kolväten med klorgrupper. De är således bra emulgeringsmedel, exempel är PCB och Dioxiner. |
| Vad är dioxiner? | Även detta är klorinerade kolväten i många fall, dioxin i sig är dock ej det. Dioxinlika preparat är toxiska. Tänk Jusjtjenko, klorakneblåsor. Tänk Agent Orange, TCDD. Ger ökad frekvens av cancer, nervsjukdomar, magsjukdomar, hudsjukdomar och besvär från andningsorganen. De cancerformer som förekom oftare var strupcancer, neurofibromatos, akut leukemi, kronisk leukemi, Hodgkins lymfom och Non-Hodgkins lymfom, prostatacancer, lungcancer, mjukdelssarkom och levercancer. |
| Vad är PCB? | Polyklorerade bifenyler. Således två fenylringar med klor som är fettlösliga och ansamlas i fettvävnad. Risk för leverskador, klorakneblåsor. Det är ett antiöstrogenämne. Mycket stabil produkt, som finns i byggnader från miljonprogrammet |
| Vilka effekter har dioxiner på hälsan? | De är högt toxiska med påverkan på reproduktion, neuronal utveckling, skadar immunförsvaret, stör hormonaxlar och orsakar cancer. |
| Klorerade kolväten (PCB, Dioxiner) finns i vilken sorts mat? | Vi människor får i oss mest dioxiner och PCB via maten. Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. |
| Vad är ICER? | Incremental Cost-effectiveness ratio. A common application of the ICER is in cost-utility analysis, in which case the ICER is synonymous with the cost per quality-adjusted life year (QALY) gained, dvs hur många qalys till vilken kostnad? |
| Hur beräknas ICER? | Man delar kostnadsskilnad på effektskillnad ex (C1-C0)/(E1-E0). Incremental Cost Effectiveness Ratio. Först sorterar man alla interventioner efter ökande kostnader. I nästa steg beräknar man stegvis ytterligare kostnader och effekter i den alternativa interventionen jämfört med närmast föregående (näst dyraste jämfört med den du räknar ICER för) intervention. |
| Vad är hälsoekonomi? | Man analyserar hälsa och sjukvård utifrån vanligt förekommande ekonomiska teorier och modeller. |
| Vad är primärprevention? | Friska individer, t.ex. vaccination. |
| Vad är sekundärprevention? | När en incident skett och man skall förhindra ny incident (ex återinsjuknande). Pat m symtom men ej ännu diagnos. |
| Vad är tertiärprevention? | En människa som är sjuk skall må så bra som möjligt. Bot finns ej. |
| Vad är “lead time”? | Lead time är skillnaden i tid mellan att en sjukdom är upptäckbar i screening och när en sjukdom blir symptomatisk. (ex mammografi -> när blir bröstet formförändrat?, dåligt exempel men men…) |
| Vad är BPA? | Bisfenol a, ett hormonstörande ämne som ej ansamlas i kroppen. |
| Var finns bisfenol a? | nappflaskor, matbehållare, kvitton, CD-skivor, elektronik. |
| Vilken effekt har Bisfenol A? | Resproduktionspåverkande, östrogen effekt, spermier, fertilitet, könsfördelning, hypospadi, endometrios etc. även bröst, endometrie, prostata och testikelcancer. Även påverkan på beteende och immunsystem. |
| Vad gäller för en gravid med arbete? | Vissa arbeten har riskfaktorer och vissa är förbjudna. Om risk för fosterskada föreligger bör: 1. arbetsgivaren ta bort exponering. 2. omplacerande till oexponerat arbete. 3. ansöka om graviditets/havandeskapspenning. Graviditetspenning är 80%. |
| Vad hittar man information om risker för gravida? | Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se Transportstyrelsens hemsida, www.transportstyrelsen.se Sjöfartsverkets hemsida, www.sjofartsverket.se Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, www.stralsakerhetsmyndigheten.se |
| Ge exempel på jobb som är förbjudna för gravida? | Blyarbete. Dykeri. Rök och kemdykning. Gruvarbete under jord. Arbete med TORCH (Toxoplasma/rubella ffa). Nattarbete, enligt lokalavtal. Helkroppsvibrationer, över halva insatsvärdet (risk för prematuritet, enligt AV). |
| Vad bör hända med SAM om en anmälan görs? | SAM = systematiskt arbetsmiljöarbete. Händelsen bör dokumenteras och leda till en analys om hur liknande händelser kan förebyggas i framtiden. |
| Hur stor skall en arbetsplats vara för en årlig sammanställning av SAM skall ske skriftligen? | 10 medlemmar eller mer. |
| Vad är HSAN? | Hälso och sjukvårdens ansvarsnämd, faller in under IVO. Bara ärenden från IVO. |
| Om en patient skadas och vill få till ett rättsärende kan hon använda sig av…? | Domstol. Patientnämnden PaN kan vara till hjälp för att vägleda vart man skall. |
| Man har fått en personskada i vården, vart kan man vända sig för ersättning? | Personskadereglering via landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) som har den allmänna patientförsäkringen, i enlighet med patientskadeförsäkringen. |
| Sammantaget har patienten råkat ut för en vårdskada. Vart kan den vända sig? | IVO – för att se till att arbetet kanske blir bättre i framtiden. Kan ske via PaN – patientnämden. SoS – Socialstyrelsen kan vara lite vägledande. LÖF – Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Läkemedelsförsäkringen – ifalll man skadats av läkemedel. Domstol – dra inför rätta. |
| 3 förutsättningar för lex maria? | a) drabbats av allvarlig skada eller sjukdom. b) utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom c) skadan eller sjukdomen är inte en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. |
| Vad är syftet med primärprevention? | Att förebygga uppkomst av nya sjukdomsfall. |
| Vad är incidens? | Antal sjukdomsfall delat på antal personår (per 100’000) |
| Ingående kostnader i cost of illness, vilka perspektiv kan man tänka sig? | Patientperspektivet, klinikperspektivet, sjukhusperspektivet, landstingsperspektivet, samhälleligt perspektiv. |
| Skillnad på kostnadseffektanalys och kostnadsnyttoanalys? | Kostnadseffekt är effekt i förhållande till kostnad (kr/förhindrat hjärtstopp). Konstadsnyttoanalys är i förhållande till QALY. |
| Hur ligger BNP till i sverige för sjukvård i kontrast till andra EU-länder? | BNP ligger ungefär som andra länder. Damnark är något lägre, Finland ännu lägre. Tyskland betydligt mer. |
| Vad betyder portalparagrafen i hälso och sjukvårdslagen? | Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (solidaritetsprincipen). Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (människovärdesprincipen). Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (behovsprincipen). |
| Vilka etiska principer åberopas i hälso- och sjukvårdslagen? | Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och konstnadseffektivitetsprincipen. |
| Vilka faktorer kan påverka människors benägenhet att söka vård? | – Tidigare vård och upplevd sjuklighet – Känner igen allvarlighet i situation – Tidigare bemötande i vården – Kulturella faktorer (äldre män och psykologer) – Pengar, har de råd? – Utbud av vård/närhet till vård – Utbildningsnivå – “Health litteracy” – m.fl. |
| Vad menas med hälsans bestämningsfaktorer? | Faktorer som har betydelse för hälsa och risken att bli sjuk. Dvs individuella förutsättningar för sjukdom. Bild: allt under baslinjen är opåverkbart, allt över påverkbart. |
| Ge exempel på hälsans bestämningsfaktorer sett till grundförutsättningar. | – Ålder (äldre personer drabbas inte av west syndrom) – Kön (jmf depression 30% hos kvinnor vs 20% hos män) – Äftliga faktorer (jmf DMI och DMII) – Utvecklingsstörning (jmf förmåga att söka vård själv) |
| Ge exempel på sociala faktorer som påverkar hälsan (hälsans bestämningsfaktorer) | – Utbildning: högutbildade kan verka mer vältaliga och få bättre/snabbare vård. – Inkomst: mer pengar kan vara en förutsättning till att kunna “kräva vård” eller genomgå dyra ingrepp. – Yrke: någon som kan vara borta från sitt yrke kanske kan vara sjuk de första dagarna och sedan bli frisk. |
| Ge exempel på hälsans bestämningsfaktorer i förhållande till hemmet/jobbet? | – Levnadsvanor: en som motionerar och håller sig från riskfaktorer har bättre förutsättningar. – Familjesociala faktorer: barn, kulturella faktorer etc. – Sätt att ta sig till jobbet, jobbmiljö etc. – Arbetsuppgifter |
| När bör man utreda cancer på arbetsplats? | När det är flera som drabbas på samma arbetsplats. |
| Vad skall man efterforska när flera på samma arbetsplats har drabbats av cancer? | Hur gamla och vilket kön de drabbade har? Hur många det är på arbetsplatsen? Vilken typ av cancer? Under hur lång tid har detta rapporterats? Hur länge har dessa personer exponerats? |
| Vad finns det för riskfaktorer för cancer i luftvägarna? | Näsa och bihålor (trädamm). Pharynx (lim i träskivor). Larynx (asbest). Lungor (rökning, radon, asbest, arsenik, dieselavgaser, svetsning). Pleura (asbest). |
| Vad kan asbest orsaka för form av cancer/andra sjukd i lungorna? | Pleuraplack (ej cancer) Lungcancer Mesoteliom (Mesoteliom eller malignt mesoteliom är en ovanlig och aggressiv form av cancer med sarkom- eller adenomliknande tumörer som uppstår ur mesotelet i lungsäckarna, bukhinnan, runt testiklarna eller hjärtsäcken.) Lungfibros Även coloncancer. |
| Vad för exponering orsakar cancer på läpparna? | Sol. |
| Vad för ämne kan orsaka cancer i pharynx? | Limm i träskivor, bla. |
| Risk för cancer i GI-kanalen vad beträffar yrkesexponering? | Stillasittande, asbest |
| De ämnen som av denna myndighet klassats som cancerframkallande delas in i tre grupper. De tre grupperna har olika restriktioner avseende användning. Beskriv dessa restriktioner för de tre grupperna A, B och C. | Grupp A: Ämnen som inte får hanteras Grupp B: Får endast hanteras efter tillstånd från AV, Arbetsmiljöverket. Grupp C: Får användas, finns i gränsvärdeslistan. |
| Leverangiosarkom kan orsakas av? | Vinylklorid i plaster. |
| Risksubstanser för AML/lymfom? | Bensen, finns i bensin, lösningsmedel. Ersatts i stor utsträcking av toluen. |
| Risk för non-hodgkin-lymfom i form av exponeringsämne? | Klorerade lösningsmedel. |
| Luftvägssjukdom i vuxenlivet – hur skall man tänka avseende debut? | Debuterande i vuxen ålder; utred avseende exponering. |
| Klassiska yrkeslungsjukdomar – ange tre? | Alla är en form av penumokonios (dammlunga): Silikos – stendammslunga (kvartsdamm, <5 µm) Asbestos/lungfibros – asbest. Antrakos – kolarbetarlungor, sotinlagringar hos storstadsfolk. Sotrökslunga, rök från biomassa. |
| Astma kan anses vara yrkesrelaterad och yrkestriggad. Hur stor del av vuxenastman orsakas av arbetet? | 15-30%. |
| Ge exempel på yrkesallergen? | Högmolekylära och lågmolekylära ämnen. Högmolekylära: t.ex. djur, fisk, skaldjur, mjöl, spannmål, enzymer (lipas, amylas, proteas, bla i industri, farmaceutiska miljöer etc), samt latex. Lågmolekylära t.ex. diisocyanid, trädamm, akrylater (nagelfixare), metaller (krom, nickel, platinum, zink etc) och persulfater(därbland väteperoxid – hårfrisörer). Högmolekylära ämnen (allergen framför allt från växt- eller djurriket, proteiner eller glykoproteiner med molekylvikt > 5 000 Dalton) som orsakar IgE-förmedlad yrkesastma. Lågmolekylära ämnen (molekylvikt oftast < 1 000 Dalton) med utbredd och inte sällan komplex industriell användning kan orsaka yrkesastma |
| Ge tre exempel på symptom som kan förekomma vid latexallergi. | Urtikaria, angioödem, rinit, konjunktivit, astma, anafylaxi. Medan urtikaria ger utslag och förändringar i de små blodkärlen på hudens yta, påverkar angioödem de små blodkärl som ligger djupare i huden. |
| Vad bygger RISKHANTERING på? | Riskbedömning: Vetenskaplig bedömning som ger underlag för: Teknisk möjlighet Ekonomiska faktorer Konsekvens/nytta Nytta, kostnader, förekomst och konsekvenser av alternativ. Riskbedömning (vetenskaplig process), samhällets värdering av risk, nytta, kostnader, alternativ, konsekvenser. |
| Vad är riskhanteringens funktion? | Att reducera risk till en överenskommen acceptabel nivå. |
| Ge exempel på låg-molekylvikt-ämnen som kan orsaka arbetsplatsrelaterad astma (occupational asthma)? | – Trädamm – Akrylater (plast och limm) – Isocyanater (bla målarfärg, plastproduktion) – Metaller och metalloider (platinum , krom, nickel, kobolt, zink, dåligt förstådd mekanism). |
| Vad kan man säga om trafik och cancer (partiklar)? | Människor som bor vid högt trafikerade gator har högre andel astma och cancer. PM10 och PM2.5. PM: Partikelmått i mikrometer i diameter. Dessa något mindre partiklar har en tydlig koppling till effekter på hälsan både på kort och lång sikt. Kommer längre ned i bronkträdet. |
| Vad för sjukdomar orsakas av partiklar? | Astma, lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och tidig död. |
| Vilka partiklar kan nå alveolerna? | PM5 och mindre. |
| Vad är biotillgänglighet? | Förmåga hos ämne att tas upp i vävnad. Ett begrepp inom farmakologi som visar hur stor del av ett läkemedel som når systemkretsloppet i en organism, ofta underförstått människa. |
| Vad är bioackumulation? | Högre koncentration i vävnad jmf omgivning. Ansamlas över tid hos individen. Anrikning och ackumulering av miljögifter hos en biologisk organism, vanligtvis ett djur. |
| Vad är biomagnifikation? | Att det blir mer och mer koncentrerad per steg i näringskedja. |
| Ge några exempel på effekt av läkemedel på andra arter | Diklofenak utrotat gamarter i indien & pakistan. Östrogen ger feminisering av hanfisk i industriländer. Skaldjur behöver kolesterolsyntes för att bilda skal (statiner). Vissa fiskar behöver betareceptorer (betablockare) för att bilda könsceller: fertilitet. |
| Vilket organ beslutar om deslegitimering? | HSAN. Hälso och Sjukvårdens Ansvarsnämnd. |
| Vad är PEC? | The Predicted Environmental Concentration is an indication of the expected concentration of a material in the environment, taking into account the amount initially present (or added to) the environment, its distribution, and the probable methods and rates of environmental degradation and removal, either forced or natural. |
| Vad är PNEC? | Predicted non effect concentration, ingen effekt av koncentrationen, dvs högsta möjliga koncentration som inte är giftlig. |
| Om PEC= eller mindre än PNEC…? | Är den utsöndrade mängden mindre än den högsta icke-farliga koncentrationen så är det inte toxiskt. |
| NOAEL och LOAEL? | NOAEL — Highest dose at which there was not an observed toxic or adverse effect. LOAEL — Lowest dose at which there was an observed toxic or adverse effect. |
| Om man skall anmäla för ekonomisk ersättning anmäler man till? | LÖF, landstingens ömsesidiga försäkring/Patientförsäkringen. Läkemedelsförsäkringen. |
| Vem kan man som patient och anhörig vända sig till för att få reda på vad man har rätt till? | Patientombudsman och patientnämnden. |
| Vart vänder man sig för att påtala om det är fel med sjukvård? | IVO. Inspektionen för vård och omsorg. |
| Var överklagar man om man fått sitt leg indraget? | Förvaltningsrätten |
| Vad är sjuka-hus-sjukan? | Sick building syndrome (SBS). Ett syndrom. Byggnader där många mår dåligt och det är klart korrelerat till miljö. Definitionen av miljö-relaterade sjukdomar är att man ej hittar specifik faktor: ventilation, fukt, mögel. Sick building syndrome (SBS), har främst använts för att beskriva situationer där personer i byggnader upplever obehag eller komfortproblem som de förknippar med vistelse i en viss byggnad, men där varken specifik sjukdom eller specifika orsaker varit möjliga att identifiera. Socialstyrelsen tog tydlig ställning mot begreppets användning som klinisk diagnos i mars 2006 i Läkartidningen. |
| Vem är ansvarig för bostadsmiljön? | Fastighetsägaren. |
| Vem är ansvarig för arbetsmiljön? | Arbetsgivaren. |
| Vem tar över om fastighetsägaren inte åtgärdar bostadsmiljön? | Hälsoskyddsnämden. |
| Vart anmäler man som läkare en anmälningspliktig sjukdom? | Smittskyddsläkare, men även via SmiNet i stockholm. |
| Ge exempel på anmälningspliktiga sjukdomar? | Prionsjukdomar, Grupp A strp, invasiv sjuka Campylobacter Yershinia Shigella Salmonella Hepatiter HIV HTLV Hemofilus influenza Giardia Gonoreé Chlamydia Kikhosta Kolera Malaria Meningokock Mers-virusinfektion MRSA Mjältbrand Mässling Papegojsjuka Pest Polio etc. PNSP (PNSP är pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin)/ESBL/VRE etc. |
| Vad är multiple chemical sensitivity? | MCS. Symptom från mer än 1 organsystem. Utlöses vid exponering av förnimbara dofter från kemiskt helt skilda nivåer långt under gränsvärden. MCS är ett tillstånd med många sjukdomssymtom, vilka inom miljömedicinen antas bero på att benägna personer utsatts för mögel eller kemiska gifter i låga doser under längre tid, eller i stora mängder vid enstaka tillfälle. A variety of non-specific symptoms reported by some people after possible exposure to chemical, biologic, or physical agents. |
| Vad är definitionen för utbrott? | “2 eller fler personer får likartad sjukdom efter intag från samma källa”, för botulinism krävs bara att en blir sjuk. |
| Vad är ozon? | O3. I den högre atmosfären bildas ozon naturligt i jordens atmosfär mellan 20-30km över hav (se stratosfär) via den fotokemiska process som inträffar när ultraviolett ljus från solen träffar och delar syrgas (O2) som sedan omformas till fritt syre (O1) och ozon (O3). Den höga koncentrationen av ozon i lägre delen av stratosfären gagnar livet på jorden eftersom det minskar den mängd skadlig ultraviolett strålning som når jordytan, se ozonlagret. Ozon i den lägre atmosfären kan betraktas som en luftförorening (se troposfär). Ozon uppstår i detta fall när luftföroreningar (som kolväten eller kväveoxider) reagerar med solljus. Ozonets kraftigt oxiderande effekt bidrar till att bryta ned andra kolväten och aldehyd-grupper i troposfären, men processen efterlämnar sig utöver koldioxid (CO2) och vatten (H2O) även vissa huvudingredienser i smog. Vid tillräckligt hög koncentration orsakar ozon en irriterande effekt på andningssystemet hos människor och djur samt en skadlig effekt på växter. |
| Vid vilken temperatur har vi lägst dödlighet? | 10-11 grader celcius. |
| Vad är skillnaden på arbetsrelaterad astma och jobb-förvärrad astma? (OA och WEA) | Arbetsastma är nydebuterad och beror på faktorer som visats kunna inducera astma. Jobb-förvärrad astma är astma som blir märkbart sämre under arbetets gång. |
| Vad skiljer en allergisk yrkesastma från en icke-allergisk yrkesastma? | Allergisk astma: Besvär då man kommer i kontakt med det man är allergisk mot (specifika immunologiska mekanismer, icke-allergisk astma: Ingen bakomliggande allergi (icke-immunologiska mekanismer). |
| Nämn några sjukdomar som kan öka i prevalens vid ökad temperatur i sverige? | Borrelia (ökad mängd fästingar) Badsårsfeber (vibrio) Visceral Leishmaniasis (sandmyggor). Ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna. Torka, undernäring. Längre vegetationsperiod. Mildare vintrar ger Allergier. Högre temperaturer ger värmerelaterad dödlighet. Oväder ger trauma o psykproblem. Flera skogsbränder. Giftig algblomning, BMAA (alggift) som kan ge ALS, parkinsonism, andra neurodegenerativa sjukdomar. |
| Hur mäter man en populationsdos i strålning? | milliSievert. |
| Hur mäter man den individuella stråldosen som en person erhållit? Även vid exv cancerbehandling. | Gray (Gy) |
| Hur kan välfärdssystemet påverka människors hälsa? Ge exempel på olika nivåer. | Genom utbildning. Genom insatser/preventiva åtgärder. Genom sjukvård. Genom försäkring. Genom socialtjänst. |
| Vad är DRG? | Diagnosrelaterade Grupper. Det är alltså en sammanfattning av de patienter som har en viss diagnos/bidiagnos och även den ekonomiska kostnaden. Det tar även hänsyn till ålder/kön/vårdtid men det viktiga är kluster av människor med samma diagnos i relation till ekonomi . |
| Vem betalar sjuklön (d2-14)? | Arbetsgivaren. |
| Vad är syftet med ett avstämningsmöte? | Ett möte för att samordna rehabiliteringsinsatser för en patient. Tillsammans med patienten bedöma medicinskt tillstånd, arbetsförmåga och möjligheter till rehabilitering. |
| Vem kallar till avstämningsmöte? | FK. |
| Vilka deltar i ett avstämningsmöte? | FK, patienten och läkare o ev arbetsgivare. |
| Vad är DFA-kedjan? | DFA-analysen är den viktigaste delen i informationen för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan. Den så kallade DFA-kedjan består av: • Diagnos (fält 2 på läkarintyget) Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion. • Funktionsnedsättning (fält 4 på läkarintyget) Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts. • Aktivitetsbegränsning (fält 5 på läkarintyget) Avser diagnosens och funk- tionsnedsättningens konsekvenser. |
| Vad är Försäkringsmedicinskt beslutsstöd? | Ger dels övergripande principer för alla sjukskrivningsbedömningar och dels specifika rekommendationer för ett stort antal diagnoser. |
| Måste man följa Försäkringsmedicinskt beslutsstöd? | Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar. Om läkare bedömer annorlunda än enligt beslutsstödet skall detta förklaras (Punkt 9 på sjukintyget). |
| Vad är syftet med det försäkringsmedicinska beslutsstödet? | Man säger att det är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och minska antal farliga sjukskrivningar. Det är dels ekonomiskt och dels för att förhindra onödiga sjukskrivningar. |
| Kan du göra avsteg från Försäkringsmedicinska beslutsstöder? | Japp. Då får man skriva att det är längre, motivera (under punkt 9) varför och det krävs att man motiverar varför sjukskrivningen kommer bära frukt/varför den avviker från det förväntade. |
| Prevalens? | Antal sjukdomsfall/antal personer i populationen vid given tidpunkt. |
| Utöver confounding finns det flera faktorer som påverkar utfall och orsakssamband. Beskriv. | Mediator: förstärkande faktor/förklarande faktor/kvalitativ. Moderator: drar ner på effekten/sameffekt med orsak/kvantitativ. Another way to think about this issue is that a moderator variable is one that influences the strength (kvantitativ) of a relationship between two other variables, and a mediator variable is one that explains (kvalitativ) the relationship between the two other variables. As an example, let’s consider the relation between social class (SES) and frequency of breast self-exams (BSE). Age might be a moderator variable, in that the relation between SES and BSE could be stronger for older women and less strong or nonexistent for younger women. Education might be a mediator variable in that it explains why there is a relation between SES and BSE. When you remove the effect of education, the relation between SES and BSE disappears. |
| Beskriv en systematisk felkälla i selektionen. | Selektionsbias. Man väljer studiepopulation som inte är representativ för befolkningsgruppen i sin helhet. |
| Kumulativ incidens beror på vaddå? | Hur länge, hur många som var friska från början och hur många som insjuknat. |
| Varför kan livslängden vara längre i en kommun än en annan? | Högre utbildningsgrad. Health litteracy. Bättre tillgång till sjukvård. Mindre påfrestande arbeten/social miljö. Mer möjlighet till fysisk aktivitet. |
| Hur handlägger man en vårdskada där regionschefen berättat om en felordination av en ST-läkare som dragits upp av en sjuksköterska? | Be alla skriva var sin rapport. Detta skall sedan dokumenteras och åtgärdas i den mån det går. Potentiellt farlig eller skadlig dos skall lex maria anmälas. Avvikelse från medarbetare Händelseanalys, Verksamhetschef (VC). Riskanalys (VC) Patientsäkerhetsberättelse (VC) Markörbaserad journalgranskning VC eller Chefsöverläkare avgör om det är allvarligt nog för en Lex Maria-anmälan. |
| Tre instanser som en drabbad kan kontakta för upprättelse/få ersättning? | Läkemedelsförsäkringen. LÖF (patientförsäkringen). IVO för att få represalier mot läkaren. Patientnämden för att få hjälp att handlägga. Socialstyrelsen för att få hjälp att handlägga. Domstol. |
| Exponering som kan orsaka astma hos tidigare frisk vuxen som jobbar med billackering? | Diisocyanater. Tillsammans med mjöl står det för 20% av occupational asthma. |
| Hur stark (procentuellt) skall kopplingen till exponering i arbetet vara till sjukdom för att det skall kunna klassas som arbetsskada? | Över 50% sannolikhet för samband. |
| Havandeskapspenning kräver tre steg, vilka? | 1. Anpassa arbetet/ta bort exponeringen. 2. Omplacera till ej exponerat arbete. 3. intyg till FK. |
| Astbestexponering ökar risken för mesoteliom, lungcancer och lungfibros, men även för en icke-farlig men indikativ förändring. Vilken? | Pleuraplack. |
| Bisfenol A finns mycket i plast (t.ex. nappflaskor), dessutom finns det i plastfodring i konsefvburkar etc. Vad har det för effekt? | Hormonstörande – östrogenlikt. |
| Vad har BPA (bisphenol A) för effekter bla i djurstudier och epidemiologiska studier? | 1. Försämrad inlärning (apa) 2. Diabetes/hjärt-kärlsjukdom 3. Feminisering av handjur. 4. Fettma/cancer (djur) |
| Vad finns det för antidoter(2st) för etylenglykol? | Etanol/Fomepizol. |
| Vad skadas av metanol? Vad skadas av etylenglykol? | Retina. Njurarna. |
| Amatoxin som finns i svamp ger en vattentunn diarré efter 8-24 timmar. Vilket är det huvudsakliga målorganet där graden av skada avgör prognosen? | Levern. |
| Vid brand bildas kolmonoxid, men även ett ämne som relativt snabbt ger sänkt medvetande. Vilket? | Cyanid/cyanväte. |
| Vad kan man ge för antidot vid påverkan av cyanväte? | Hydroxocobalamin (cyanokit) |
| Strålning mot huvudet ökar risken för något och försvårar något annat – vad? | Intrakraniella tumörer & inlärning. Massa andra effekter borde vara okej, lokala reaktioner, slemhinnereaktioner etc. |
| Nämn några åtgärder för att sänka koncentrationen av partiklar i stockholm? | Effektiv avgasreglering. Begränsning av biltrafik. Bortsopande av väggrus. Dubbdäcksförbud. |
| Till vilken instans går en lex-maria anmälan? | IVO (sedan Juli 2013) |
| Vad är skillnaden på en meta-analys och en review? | Metaanalysen syftar till att sammanställa data och göra en samlad bedömning medans review kollar på aktuella kunskapsläget. En systematisk litteraturövervikt, review, skiljer sig från metaanalys genom att den inte innehåller kvantitativa analyser som visar sammanvägda resultat för enskilda ingående studier . |
| Meta-analys? | En statistisk syntes av resultat från ett antal enskilda studier som anses jämförbara och som använder kvantitativa metoder till att kombinera resultaten av ingående enskilda studier. En metaanalys ger ett eller oftast flera sammanvägda mått på den samlade effekten, t.ex. sammanvägda relativa risker för män och kvinnor. En meta-analys syftar till att ge ett sammanvägt/poolat mått på ett effekt-samband från flera studier. |
| Vad är “publication bias” i en metaanalys? | Fenomenet att enskilda studier som indikerar ett tydligt samband mellan en exponering och ett sjukdomsutfall oftare publiceras i internationella litteraturen än studier som inte indikerar något samband eller samband i icke-förväntad riktning enligt till varje tid befintlig kunskap. |
| Vem är ansvarig för att göra en arbetsskadeanmälan? | Arbetsgivaren. |
| Vilken lag reglerar en arbetstagares rätt till ersättning vid arbetsskada? | Arbetsskadelagen. |
| Vilken lag reglerar ansvar för att arbetstagare inte skall skadas på arbetet? | Arbetsmiljölagen. |
| Vad är direkta kostnader (hälsoekonomi)? | T.ex. kostnad för vård, läkemedel, undersökningar, transporter, social hemtjänst. En direkt kostnad är en kostnad som direkt kan hänföras till en bestämd produkt el dyl (kostnadsbärare). |
| Vad är exempel på indirekta kostnader av sjukdom (hälsoekonomi)? | Produktionsbortfall, sjukersättning, för tidig död (produktionsbortfall). Kort sagt minskad skattebetalning. |
| Ange vad intangibla kostnader är för något? | Kostnader som inte har fysiska mått, utan livskvalite, kallas också immatriella kostnader. Intangibla kostnader är kostnader som inte utan vidare kan mätas i pengar, såsom smärta, oro, bekvämlighet och lidande. Hälsoeffekter och ekologiska förluster. |
| Ange två vanliga sjukdomsmått. | Prevalens/incidens. |
| 3 syften med försäkringsmedicinska beslutsstödet? | 1. Bättre och kvalitetssäkrad praxis. 2. Ökad förutsägbarhet 3. Färre skadliga sjukskrivningar Infördes våren 2008 i syfte att uppnå en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess |
| Sekundärprevention syftar till att…? | …tidigt upptäcka och behandla befintlig sjukdom. |
| Hur behandlar du handeksem bortsett från exponeringsborttagande och mjukgörande? | Varje dag i 3v. Därefter varannan dag i 3 v. Därefter var tredje och sedan utsättning.. Elocon, Betnovat. |
| Vanligaste patienten vid intoxikation? | Barn, pojke, 2-3 åå, oralt intag, i hemmet (ofta obevakat). |
| Den viktigate metaboliten av metanol kallas för vaddå, och vad blir det för biokemisk störning i blodet? | Myrsyra, metabol acidos. |
| Nämn några förgiftningar (helst fem) man skall tänka på om patienten har en uttalad, svårkorrigerad metabolisk acidos. | Metanol, etylenglykol, metformin, acetylsalicylsyra (ASA), cyanid. |
| Hur kan man efterforska publication bias? | Funnel-plot. Effektestimat (OR, effekt av drog) sätts på X-axeln och precisionen sätts på y-axeln. Större precision (exv SD lägre p) borde innebära ett sannare värde. Om det är assymetriskt saknas således studier. |
| 3 aspekter av portalparagrafen till HSL? | -god vård på lika villkor -respekt för allas lika värde -den som har störst behov skall erhålla vård först. |
| Ange komplicerande faktorer som kan öka risken att drabbas av muskelbesvär vid datorarbete? | – Stress/höga krav på jobbet – Dålig syn – Dålig ergonomi – Olämpligt utformade styrdon – Felplacering av tangentbord/mus. – Långvarig statisk belastning med hyperflekterat/extenderat läge. |
| Ge råd till en patient som brukar få arbetsplatsrelaterade muskelbesvär vid sittande framför dator. | – Minska belastning. – Ta raster, mikropauser. – Se över arbetsställningen/ta hjälp av FHV (företagshälsovården). – Synkontroll. |
| Hur lång tid bör förlöpa innan försäkringskassan utreder för arbetsskada (varaktig skada?) | Minst 1 år. dvs det skall ha lett till inskränkt möjlighet att jobba i 1(!) år. |
| Tre viktigaste riskfaktorerna för handeksem? | Våtarbete, nickelallergi och atopiskt eksem i barndomen. |
| Vanligaste formen av handeksem? | Irritationseksem. |
| Ge exempel på ett riskyrke för att få handeksem och ange vilken riskfaktor som finns i detta yrke. | Riskyrken tex städare, frisör, tandläkare, arbete i vården, restaurangarbete, bilmekaniker. Riskfaktorer tex våtarbete, hudirriterande ämnen, lösningsmedel, livsmedel, allergiframkallande ämnen (nickel konserveringsmedel, parfymämnen, hårfärgämnen, plastkemikalier) |
| Var kan man hitta information om olika yrken och vilka sjukdomar som föranleder eftertanke inför yrkesval? | Jobbafrisk.se |
| Smittsamma sjukdomar (ca 60st) kan delas in i fyra undergrupper. Vilka? | Anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga. |
| Vad är principiella skillnader mellan cost of illness och en cost-benefit-analys (kostnadsnyttoanalys) | Cost of illness beskriver kostnader, men jämför inte. Cost benefit tar hänsyn till livslängd och livskvalite i en jämförelse mellan två olika behandlingsalternativ. Mäts i QALYs. |
| QALY? | Kvalitetsjusterade levnadsår, eller QALY efter engelskans “Quality-Adjusted Life Years”, är ett mått med vilket man kan väga olika medicinska insatser mot varandra. Idén bygger på att man skall inte enbart ta hänsyn till hur många år extra som olika medicinska insatser kan ge utan också ta hänsyn till kvalitén på dessa år. En fullt frisk person anses ha värdet 1 och en död har värdet 0. Ett år i full hälsa motsvarar 1 QALY. QALY kan räknas ut genom att patienten skattar sin hälsa genom något hälsomått. |
| Instrument för skattning av hälsa? | EQ-5D (livskvalité) SF-6, SF-12, SF-36 (livskvalité) VAS (visuell analogskala) el NRS (exempelvis avseende smärta) |
| Två sorters flyktingar (gammal tentafråga)? | Kvotflyktingar och personer som tar sig till sverige på egen hand. |
| Beräkna kumulativ incidens: 1000 65 åringar. 100 har en sjukdom. Närmsta 10 åren insjuknar 200. | Kumulativ incidens: nya fall/antal friska från början: 200/900. |
| I en sjudie finns sjuka exponerade (Se) och friska exponerade (Fe), samt sjuka ickeexponerade (Si) och Friska ickeexponerade (Fi) ställ upp en formel för OR. | (Se/Fe) ———– = OR (Si/Fi) Kan skrivas om som Se*Fi ———- = OR Fe*Si |
| När är arbetsgivaren skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning? | Tidigare fanns det tre punkter, numera handlar det om att vidta åtgärder för att underlätta återkomst till arbete. Den gamla lagen upphävdes 2010. |
| Vad finns det för användningsområden för DRG inom hälso och sjukvården? | – Fördela resurser – Beskriva verksamheternas innehåll och patienter. I forskningssyfte? – Beräkna ersättningssummor. Resursfördelning till olika kliniker och enheter inom sjukvården. Beskrivning av verksamhetens innehåll och resursförbrukning på en specifik klinik eller enhet. |
| Vilka grunduppgifter behövs för att ta fram DRG? | Diagnoser. Uppgift om ingrepp. Utskrivningssätt. Längd på vårdtid. Ålder. Kön. |
| Det försäkringsmedicinska beslutsstödet innehåller 2 delar – vilka? | Övergripande principer + specifika rek för diagnoser. |
| Syfte med beslutsstödet? | 1. Säkrare klinisk praxis. 2. Mindre skadliga sjukskrivningar. 3. Mer förutsägbarhet för patienter o vårdpersonal. |
| Vem ansvarar för att en riskbedömning görs på en arbetsplats för en gravid? | Arbetsgivaren. |
| Patient som har raynaud-liknande fenomen i finger 2-4. Vad skall du efterforska ifall patienten jobbar med? | Vibrerande verktyg. Kan ge digitalneuropati och raynaud. |
| En hyresgäst klagar på sin bostad. Vem är skyldig att utreda? | Hyresvärden/fastighetsägaren. |
| Arbetsrelaterad astma kontra icke-relaterad kan testas mha? | PEF, 14 dagar inklusive helger. |
| Sjuka hus-sjukan, Sick building syndrome (SBS)? | Har främst använts för att beskriva situationer där personer i byggnader upplever obehag eller komfortproblem som de förknippar med vistelse i en viss byggnad, men där varken specifik sjukdom eller specifika orsaker varit möjliga att identifiera. |
| Vad bör man undersöka vid misstanke på sjuka-hus-besvär? | 1. Hälsoundersökning (läkare) 2. Enkätundersökning (upplevda besvärsfaktorer och symtomförekomst) 3. Teknisk undersökning av arbetsplats (arbetsgivare) |
| Olämpliga arbeten för astma/eksem? | 1. Bagare (mjöldamm). 2. Frisör (produkter och mekanisk retning) 3. Verkstadsmekaniker (lösningsmedel) 4. Städare (våtarbete) 5. Kirurg (handskar stor del av dagen) |
| Svenskt snus ökar risken för? | Pankreascancer. Dödlig hjärtinfarkt. Preeklampsi. Dödföddhet Neonatal Apné |
| Lex Maria – skall anmäla om… | -Patient drabbats av allvarlig skada/sjukdom. -Patient utsattes för risk för allvarlig skada/sjkd. -Ej en konsekvens av pat tillstånd. |
| Vart går Lex-maria anmälan? | IVO sedan juli 2013 |
| Fyra förändringar som bidrar till mindre partiklar i stockholm? | Sopade vägbanor. Dubbdäcksförbud. Effektiv avgasrening. Minskad biltrafik. |
| Om en patient har flera sjukdomar men vårdas för en app väljer man diagnoskod? | Appendicit. |
| Om en patient läggs in på grund av övervakning av commotio (commotioobs) men samtidigt upptäcks blod i avföringen som efter koloskopi visar sig vara divertiklar som blött – vad skall man ställa för diagnos? | Den dyraste. Gastrointestinal blödning, ospec. , divertikulit t.ex. |
| Ge exempel på skador som kan leda till ersättning från LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag)? | – Om skada uppkommit pga fel procedur. – Fel diagnos. – Infektion via behandling – Fel på utrustning – Olycksfall i samband med vård – Felaktig ordinering av läkemedel. |
| En gravid sjuksköterska kan utsättas för flera risker i jobbet, ge några exempel! | – Cytostatika (mutagent) – Tunga lyft (missfall, prematur förlåssning – måttlig belastning ingen fara). – Joniserande strålning (mutagent) – Narkosgaser (missfall) – Nattjobb |
| Var kan du finna information om ett ämnes toxicitet och reproduktionsstörande effekter? | Kemikalieinspektionens hemsida/arbetsmiljöverkets hemsida. |
| Om du själv känner dig osäker på att utreda arbetsmiljön, vem skall göra utredningen? Finns det något alternativ? | FHV/arbetsgivare. Alt direkt till Arbetsmiljömedicinsk klinik. |
| Hur stor procentuell andel av lönen ges vid sjuklön? | 80 % |
| Två punkter för bias i fall-kontroll? | Selection bias. Recall bias. |
| Hur stor del av BNP går till hälso- och sjukvård? | 9%. |
| Vid förgiftning med så kallade persisterande organiska föreningar så finns det en synlig effekt som är gemensam för PCB och klorerade dioxiner. Vilken? | Klorakne. Klorakne är en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet med blåsor och ärrbildningar som följd. Tillståndet beror på förgiftning med klorerade aromatiska kolväten, till exempel dioxiner, DDT eller polyklorerade bifenyler. Kända fall av klorakne är Viktor Jusjtjenko och de som orsakades av Sevesokatastrofen. |
| Ett ämne som vegetarianer riskerar att ta upp mer, samt de med järnbrist? Varför tar de med järnbrist upp detta mer? | Kadmium, finns i stor utsträckning i grönsaker. En tungmetall, vid brist på järn tar kroppen upp mer tungmetaller. Det är toxiskt genom att kadmium binder till svavelföreningar och därigenom hämmar funktionen på vissa enzymer. |
| Inom vilket intervall kvalitetsviktar man QALYS? | Mellan 0-1. Därmed är ett år med 70% av full levnandsstandard motsvarande 0.7 QALYS. |
| 3000 personer drabbas varje år av lungcancer i svea rike. Vilka är de två största bovarna? | Rökning och Radon! |
| Möjlig etiologi till hjärtinfarkt som är gemensam för kemisk exponering och reumatoid artrit/influenza och värmeböljor och stadspartiklar? | De har inflammatoriskt påslag som påvisas via CRP och fibrinogen. Båda dessa är ansedda riskfaktorer (mediatorer?) för hjärtsjukdom. Ökar troligen koagulation och plaquebildning. |
| Vad är skillnaden på dos-effekt och dos-respons? | Dos-effekt är nivå av exponering och olika effekter, ibland effektens storlek. Sambandet mellan dos och allvarlighetsgrad hos icke slumpvis uppträdande skador, t ex stråldos och akut strålsjuka. The dose-effect relationship is the relationship between the dose of harm-producing substances or factors and the severity of their effect on exposed organisms or matter. Dos-respons är förhållandet mellan exponering och andelen drabbade i en grupp. Dos-effekt-samband anger effektens svårighetsgrad (typ av effekt) i förhållande till exponering/dos, och dos-respons-samband anger den andel av befolkningen som drabbas av en viss effekt vid en viss grad av exponering. Dos-effekt samband uttrycker sambandet mellan exponeringsnivå och olika typer av effekter (“endpoints”) eller ibland effektens “storlek”. Dos-respons samband uttrycker sambandet mellan exponering och andelen drabbade i en grupp. |
| Varför tillämpas ibland ALARA? | Om det gäller exponering som orsakar slumpmässiga effekter med linjär dos-effekt samband utan tröskelvärde. ALARA (As low as reasonably achievable) eller ALARP (As low as reasonably practicable), så lågt som det är praktiskt rimligt, är en filosofi och i vissa fall en juridiskt vägledande princip för hur låga utsläppsgränser myndigheter eller företag sätter. |
| Två sätt att hantera kända eller misstänkta riskfaktorer för negativ hälsopåverkan är ALARA och försiktighetsprincipen. Beskriv kort när ALARA resp. försiktighetsprincipen är aktuella att tillämpa och vad de innebär/rekommendera. | ALARA: Då tröskeldos saknas, dvs det finns inte någon säker nivå. Verksamheten ska ha berättigande, exponering ska generellt begränsas och ingen enskild individ ska få oacceptabel hög dos. Försiktighetsprincipen: Då misstanke om skadlig inverkan finns men inte säkerställd. Vidta proportionella (enkla, ej kostsamma) åtgärder för att minska exponering. |
| När används gränsvärde respektive ALARA för att skydda mot oönskade hälsoeffekter? | Gränsvärde: När en tröskeldos för icke önskvärd hälsoeffekt kan identifieras ALARA: Vid stokastiska effekter där något tröskelvärde för icke önskvärda hälsoeffekter inte kan identifieras. |
| Vad skall man värdera när det gäller hantering av identifierad risk (t.ex. gränsvärde för exponering), sk riskhantering. | 1. Vetenskapligt underlag – Dos-respons – Dos-effekt. 2. Värdering av risk 3. Nyttoaspekt 4. Kostnader 5. Alternativ Dvs varför behöver vi detta? Finns alternativ? Hur möjligt är det att genomföra förändring? Hur farligt är det och i vilken grad? |
| En jättestråldos kommer leda till? | Skador på alla slemhinnor (inklusive GI-kanalen), skador i lungor och i benmärg. Efter en massiv exponering (200ggr gräns) dör man inom 10-20d. |
| När läggs sjukskrivningar ihop? | När det gått mindre än 90 dagar emellan episoderna. |
| En person som är atopiker vill bli sjuksyrra. Hur stor är chansen att hon klarar sig från handeksem? | 1/3. |
| Nämn några faktorer man bör bedöma vid bedömning av ett visst arbetsmoment, ex tunga lyft. | Intensitet, hur mycket? Frekvens, hur ofta? Duration, hur länge? |
| Vem betalar sjukpenning? | Försäkringskassan. |
| Fyra förutsättningar för sjukpenning? | Arbetsförmåga nedsatt minst 25%. Sjukdom skall föreligga. Läkarutlåtande. Sjukpenninggrundande inkomst. |
| Vad är det allmäna högriskskyddet? | Högst 10 karensdagar / 12 månader |
| Vad är syftet med förebyggande sjukpenning? Vilka villkor bör föreligga? | Genomgå behandling eller rehab som förebygger/förkortar sjukdomstid. Dessutom ökad risk för nedsättning om insatsen ej görs. 1. Plan. 2. Läkarutlåtande 3. Godkännande av FK. |
| Välfärdens kostnader? | Hälso- och sjukvården: 337 miljarder kr. Försäkringskassan: 212 miljarder. Socialtjänsten: 192 miljarder. Arbetsmarknad 75 miljarder. |
| Skillnaden på ICD och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health)? | ICF beskriver delaktighet i samhälle, arbetsliv eller hur miljöfaktorer/personliga faktorer påverkar aktivitet och delaktighet. Dvs funktionsgrad, funktionshinder och hälsa. |
| Ange två viktiga skillnader mellan ICD-10 och ICF som kan bidra till att ICF är mer ett mer relevant verktyg i sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med att rehabilitera människor efter sjukdom, t.ex. en hjärtinfarkt. | ICD-10 ger ingen information om individens aktivitetsnedsättning i dagliga livet. ICD-10 ger inte heller information om inskränkningar i delaktighet i samhället, t.ex. i arbetslivet eller hur miljöfaktorer eller personliga faktorer påverkar aktivitet och delaktighet. Sådan information kan kommuniceras av ICF. |
| 3 användningsområden för ICD-koder? | Register. Diagnossättning. DRG. International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems. Den internationella sjukdomsklassifikationen. |
| Folkhälsomyndigheten har 11 målområden. Vilka? | Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och prukter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mott smittspridning Trygg sexualitet och god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Bättre matvanor Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping/dopning, spel o dobbel |
| Vad är adjusted OR? | OR justerat för specificerade faktorer. |
| Om man skall förvissa sig om att man använder en så bra farmakologisk behandling som möjligt. Vad skall man följa? | Läkemedelskommitténs rekommendationer. |
| Svamp som orsakar njursvikt. Vilken misstänker man? | Toppig giftspindling. (Orellanin) |
| Hur behandlar man en njursvikt orsakad av toppig giftspindling? | Symptomatiskt (dialys). |
| Återkommande frågas det på tentan vad uppdraget hos en läkare är inför sjukskrivning . Förklara. | 1. Medicinskt uppdrag: Ställ diagnos, Bedöm funktionsgrad, Ge behandling. 2. Försäkringsmedicinskt uppdrag: Ställ funktionsgrad till arbetsuppgifter, Utfärda medicinskt underlag till FK. Läkaren har två roller. Han/hon ska empatisk bemöta patientens upplevelse av symptom och arbetsoförmåga. Samtidigt ska han/hon göra en objektiv bedömning av funktionsnedsättning, uppgivna arbetskrav och bedöma arbetsförmåga i ett medicinskt underlag. |
| Skillnad på funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning? | Funktionsnedsättning = påvisbar avvikelse i negativ riktning gentemot det som anses normalt (minne, styrka, koordination, rörlighet etc). Aktivitetsbegränsning = svårighet att genomföra en aktivitet, ATT göra någonting. T.ex. ADL, lyfta, lära sig, gå, hålla axlarna över axelhöjd. Funktionsnedsättning: förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. En påvisbar variation från det som kan anses normalt, t.ex. observation av ett beteende, nedsatt koncentration, nedsatt minnesfunktion, nedsatt rörlighet, nedsatt kraft, nedsatt rotationsförmåga. Aktivitetsbegränsning: svårigheter att utföra uppgifter i dagliga livet (ADL), som t.ex. handla, städa eller gå i trappor; oförmåga att lyfta föremål, t.ex. i hemmet eller på arbetet; Svårigheter att koncentrera sig, t.ex. i en arbetsmiljö. |
| Vilka kostnader inkluderas inte om man talar om att det är billigare för samhället att någon dör i förtid? | Indirekta och intangibla kostnader (loss of income och QALYS) |
| Vad för kostnader krävs för en kostnadseffektivitetsanalys? | Både direka och indirekta. |
| Självmord inom hur många veckor efter senaste läkarkontakt skall anmälas till lex maria? | 4v. Dvs om man var hos läkaren senaste månaden. |
| Lägre gränsvärde för gravida kvinnor för blyexponering – varför? | Toxicitet på barn. Tillväxthämning. Missfall. Påverkan på PNS. |
| Effekter på människokroppen av bly? | Njurpåverkan och påverkan på CNS o PNS. Även Anemi, påverkan på blodbilden. Vid hög exponering blykolik. |
| Två stora humanpatogena protozoer som kan ge diarreer och växer i vattentäkter? | Giardia Lamblia och Cryptosporidium. |
| Vilket radioaktivt ämne ger ett stort bidrag till den årliga stråldosen hos svensk befolkning (man mäter för det i hus)? | Radon. Uran i berggrunden som sönderfaller till den radioaktiva gasen radon. |
| Viktigaste 3 faktorerna för att utreda yrsel? | Tidsförlopp Utlösande faktorer Associerade symptom |
| De 3 viktigaste frågorna vid yrsel? | Har patienten en skada i hjärnan eller i örat, centralt eller perifert? Behöver patienten remitteras för inläggning och övervakning? Behövs neuroradiologisk undersökning och i så fall vilken? |
| Frågor till patienten vid yrsel? | Beskriv din yrsel. Vertigo, en illusion av rörelse, skulle tala för vestibulär eller otogen orsak; presynkope, en känsla av att svimma, skulle tala för kardiovaskulär orsak; ostadighet skulle tala för neurologisk orsak och okarakteristisk yrsel skulle tala för psykogen yrsel. Hur länge har du varit yr? Upprepade spontana yrselepisoder kortare än en minut är oftast ospecifika, men en så stor del som 60 procent av patienter med hjärnstamsstroke har upplevt korta attacker med yrsel under veckorna före stroken. Sekund- till minutlånga yrselattacker efter lägesändring talar starkt för godartad lägesyrsel. Yrselattackerna vid Ménières sjukdom varar sällan längre än sex timmar. Migränyrsel har ofta en duration på 12-24 timmar och är inte alltid åtföljd av huvudvärk. Kon- tinuerlig kraftig yrsel som varar flera dagar och långsamt minskar i intensitet är typisk för vestibularisneurit och cerebellär infarkt. Är du yr just nu? Om patienten svarar ja på denna fråga inne- bär det att de eventuella avvikande fynd man finner vid den kliniska undersökningen avspeglar orsaken till patientens yr- sel. En patient som klagar över pågående kraftig yrsel men som inte har någon spontannystagmus och som klarar Rom- bergs prov har med största sannolikhet inte någon akut peri- fer eller central vestibulär störning. Är det något som utlöser eller förvärrar din yrsel? Den viktigas- te anamnestiska uppgiften är om yrseln tydligt utlöses eller förvärras av lägesändringar. Detta talar starkt för godartad lägesyrsel. Har du ont någonstans? Akut debuterande yrsel kombinerad med smärta är varningstecken på att ett potentiellt allvarligt tillstånd ligger bakom. Yrsel och bröstsmärta kan vara tecken på hjärtinfarkt eller aortadissektion. Har du hörselnedsättning eller tinnitus? Akut yrsel kombinerad med ensidig hörselnedsättning och tinnitus talar för att orsaken sitter i örat, tex Ménières sjukdom. Har du några andra symtom? Fråga efter känselstörningar, förlamningar, dubbelseende, sväljningssvårigheter, svårighet att hitta ord mfl neurologiska fokalsymtom. Har du andra sjukdomar? Röker du? Tar du några mediciner? |
| Initial handläggning vid yrsel? | Med en bra anamnes, ett ordentligt neurolog-, öron-, hjärtstatus, ekg och Dix-Hallpikes test kommer man oftast till diagnos. Hb, CRP, B-glukos och homocystein alt B12/Folsyra utnyttjas ofta som lab prov. |
| Radiologi vid yrsel? | DT inte har någon roll i utredning av patient med klinisk misstanke om godartad lägesyrsel och har dålig sensitivitet vid akut ischemi i bakre skallgropen. Värdet av akut MR-undersökning för att utesluta stroke vid isolerat akut vestibulärt syndrom är oklart. |
| Horisontell spontannystagmus, central/perifer? | Horisontell spontannystagmus kan bero på central patologi (nystagmusen slår mot den skadade sidan) eller perifer patologi (nystagmusen slår från den skadade sidan) |
| HINTS? Övriga symtom av vikt? | Vestibulärt impulstest (head impulse test) och skevhetstest (test of skew) kombineras med nystagmusriktning i den kliniska beslutsregeln HINTS (head impulse, nystagmus, test of skew) för att identifiera stroke. Förekomsten av något av följande vid akut vestibulärt syndrom talar för stroke (minnesramsan INFARCT): – Impulstest Negativt (IN) – Riktningsväxlande nystagmus (Fast phase Alternating: FA) – Positivt täcktest (cover test) (Refixation on Cover Test: RCT). Ataxi, talande för cerebellär infarkt. |
| Symtom, cerebellär infarkt? | Yrsel, illamående och balansstörning är vanliga symtom vid cerebellära infarkter. Insjuknandet är oftast mer abrupt än vid vestibularisneurit. I de flesta fall påvisar den kliniska undersökningen tydliga tecken på ataxi, men ibland kan det vara mycket svårt att skilja cerebellär infarkt från vestibularis- neurit. |
| Central orsak till yrsel? | Stroke och transitorisk ischemisk attack. Vestibulär migrän. Multipel skleros, MS. Hjärnstamsencefalit. Hypertensiv encefalopati med hjärnstamspåverkan. Infratentoriella tumörer. Tumör, stroke (cerebellum eller hjärnstam), migrän eller MS. |
| Godartad lägesyrsel? | Den posteriora (bakre) båggången drabbas hos 60-90 procent och den laterala hos 10-20 procent. Latens upp till 30 sek, duration upp till en minut. Kan vara horisontell eller torsionell (skruvande, som vindrutetorkare). Bakre kommer gående, laterala kommer liggande, dvs laterala ger mer symtom. |
| Test för BPPV? | Om godartad lägesyrsel misstänkts men Dix-Hallpikes test är negativt, kan otoliter befinna sig i en lateral båggång. Test av laterala båggångar (head roll test) utreder förekomsten av kristaller i de laterala båggångarna. |
| Behandling BPPV, lateral båggång? | Gufonis manöver genomförs för att behandla godartad lägesyrsel i lateral båggång. |
| Nämn två vanliga yrseldiagnoser och vad som anamnestiskt eller statusmässigt kan få dig att överväga dessa. | Åldersyrsel: Snedsteg, känner sig som berusad. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Stress/spänningsyrsel: Stress i livet, sämre vid stress. “Går som i en tunna”. Godartad lägesyrsel. Utlöses med vissa rörelser av huvudet. Vestibularisneurit, anemi, infektioner. |
| Yrsel hos äldre, orsaker, behandling? | Multisensorisk svikt (vestibulär rehabilitering lämplig behandling) och läkemedelsbehandling är vanliga orsaker till yrsel hos äldre. Även anemi, depression, hjärta. 1. BPPV 2. Ortostatism 3. LM 4. Alkohol, gångmönster, finger-näs, häl-knä, ev gamma-GT, CDT. |
| Läkemedel med yrsel som biverkan? | Läkemedel som påverkar hjärta o kärl. Dessa kan orsaka t ex blodtrycksfall eller rytmrubbningar orsaka t ex blodtrycksfall eller rytmrubbningar. Många olika läkemedel ingår här. Blodtrycksläkemedel såsom ACE- hämmare, betablockerare, kalciumantagonister men också andra läkemedel som parkinsonläkemedel och neuroleptika kan ge yrsel genom att sänka blodtrycket. Neuroleptika kan även orsaka bradykardi. Läkemedel som påverkar CNS. Typ Bensodiazepiner och neuroleptika men också analgetika som tramadol. Ju fler läkemedel äldre har, desto större är risken för yrsel. |
| Sjukdomar som kan ge yrsel? | Ångest, depression, elektrolytrubbningar, diabetes och hypotyreos är exempel på sjukdomar som kan ge yrsel, inte minst om sjukdomen är dåligt kontrollerad. |
| Menieres, symtom, triad? | Triad: yrsel, tinnitus och hörselnedsättning, men också fyllnadskänsla eller tryck i örat är vanligt. Droppattacker kan förekomma. Audiometri visar på hörselnedsättning i de lägre frekvenserna. |
| Vestibularisneurit, symtom? | Symtomen består i relativt plötsligt insjuknande i kraftig rotatorisk yrsel, som håller i sig oavsett lägesändring. Nästan alltid har patienten illamående och kräkningar. Det får inte finnas några samtidiga hörsel- eller neurologiska symtom. Det förekommer att patienten vaknar med besvären. |
| Migränyrsel, vestibulär migrän kontra Meniere? | En god regel är att patienter som haft mer än tre anfall av Ménières sjukdom men som inte uppvisat någon hörselförsämring ska misstänkas ha migränassocierad yrsel snarare än en rent vestibulär Ménières sjukdom. |
| Diagnossättning vid skada och förgiftningar kräver? | Diagnoskod + orsakskod (uppkomstsätt). |
| Vestibulärt syndrom, klinisk bild? Dx? | Akut insättande, ihållande rotatorisk yrsel, duration vanligen 1-3 dygn. Illamående, kräkningar, vanligen spontannystagmus, balanssvårigheter med svårigheter att gå/stå, intolerans mot huvudrörelser. Inga andra neurologiska besvär eller hörselpåverkan. Normalt neurologstatus förutom eventuell nystagmus och positiv Romberg. Vestibularisneurit, Cerebrovaskulär skada, Migränyrsel, första Ménièreattack, MS, labyrintit, Zoster oticus. Benign lägesyrsel från lateral båggång kan likna AVS men yrseln är inte kontinuerlig, patienten kan hitta ett yrselfritt läge. |
| Labyrintit? | Tillståndet utmärks av rotatorisk yrsel med nystagmus och hörselnedsättning på den sjuka sidan. Webers test kan lateraliseras mot eller från det sjuka örat. Alla patienter med labyrintit, eller misstanke om labyrintit, är inläggningsfall på ÖNH-klinik. Behandling utgörs av antibiotika i.v samt paracentes. |
| 3 grundförutsättningar för sjuk eller aktivitetsersättning? | 1. Stadgivande nedsättning av arbetsförmågan 1år. 2. Arbetsförmåga nedsatt i förhållande till arbetsmarknaden. 3. Endast medicinska skäl får beaktas. 4. Tidsbegränsad sjukersättning har upphört. |
| Vad är DFA-kedjan? | Diagnos, funktion, aktivitetsbegränsning. (Fält 2-4-5). Diagnos/ vilken sjukdom patienten har; Funktionsnedsättning/ vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen; Aktivitetsbegränsning/ dvs. diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser för vad patienten inte kan göra i relation till befintliga arbetsuppgifter. |
| Definiera begreppet etiologisk fraktion. | Etiologisk fraktion = den delen av en sjukdomsincidens som kan anses orsakas av en specifik riskfaktor. Således är en minskning av denna faktor direkt korrelerat med minskad incidens. Beräknas som: ((RR-1) / RR ) x f där f= proportionen av fallen som är exponerade för den aktuella exponeringen. Exempel: Rökning är kopplat till en relativ risk på 2.0 för hjärtinfarkt. Andel av hjärtinfarktfallen som är exponerade, dvs röker, är 50% ((2.0-1) / 2.0 ) x 0.50 = 0.25 25% av hjärtinfarktfallen beror på rökning. |
| Vad är begreppet alternativ kostnad? | Kort sagt så är det en kostnad för att använda samma resurser på annat sätt. Man bör alltid vikta alternativa kostnader mot rådande behandlingsregimer. |
| Patientens del sammanfattas i gemensamma delen. Vilka fyra element bör finnas med? | – Svar på 3F. Förväntningar, föreställningar, farhågor el Tankar, oro, önskan. – Patienten får underlag för bedömning – Patienten är med i beslutsfattandet – Patienten har fått utrymme för frågor. |
| Ett hjälpmedel för att uppnå ett patientcentrerat förhållningssätt är den sk konsultationsprocessen som består av patientens, läkarens och en gemensam del. Beskriv konkret vad som kännetecknar dess delar och vilka “verktyg” som. kan användas i respektive del. | Patientens del: öppna frågor, 3F (måste beskrivas), bekräftelser och sammanfattningar. Läkarens del: anamnes, status, lab, sammanfattning Gemensam del: sammanfattning, svara på patfrågor, läkarens bedömning, involvera och förklara för pat, återbesök eller dylikt. |
| Man brukar ofta säga att en konsultations grad av patientcentrering egentligen först kan bedömas i konsultationens sista del. Motivera varför! | Har patientenfått svar på sinafrågor 3F ;har patienten fått bästa möjliga underlagför läkarens bedömning och i möjligaste mån varit delaktig och i samråd planerat behandling uppföljning -har patienten fått utrymme att ställa frågor i slutet av konsultationen? |
| Var finns kvicksilver? | Amalgam, ljuskällor, kloralkaliindustrier, guldutvinning, batterier, gamla termometrar, konserveringsmedel i medicin. |
| Vilka former av kvicksilver passerar BBB och placentabarriären? | Metylkvicksilver (i fisk) och kvicksilverånga. |
| Radonhalten från berggrunden är hög i sverige pga vilket ämne? | Uran i berggrunden. |
| Hur indelar man cancerogena ämnen på arbetsplatsen? | Grupp A: får ej hanteras. Grupp B: Får endast hanteras efter tillstånd. Grupp C: Får användas, finns gränsvärdeslista på. |
| Vanliga orsaker bakom inomhusmiljörelaterade besvär? | Fukt + temperatur. Bristfällig ventilation. |
| Hur skall skador och förgiftningar klassas enligt ICD-10SE? | Skadan skall klassificeras enl. kap 19 och uppkomstsätt enligt kap. 20. |
| Vad är Lex-maria? | En Föreskrift som reglerar skyldighet att anmäla. |
| Vad är Socialdepartementets ansvar? | Lagstiftning, sätta upp övergripande mål och ge statsbidrag till landsting. Lagar o Landstingsbidrag. |
| Vad är Socialstyrelsens ansvar? | Föreskrifter, råd och anvisningar. Tillsyn av verksamheter och personal. Tips o Tillsyn. |
| Vad är Folkhälsoinstitutets ansvar? | Kunskapsutveckling, information, kampanjer om hälsofrämjande insatser. Info o Insatser. |
| Vad är Tandvårds och läkemedelsförmånsverkets ansvar? | Beslut om subventioneringar av lm/tandvård. |
| Vad är Läkemedelsverkets ansvar? | Godkännande och kontroll av LM-användning. |
| SBU? | Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) – genomför och sprider vetenskapliga utvärderingar om behandlingars medicinska och ekonomiska nytta. |
| SKL, Sveriges Kommuner och Landsting? | Kommuner och landstings gemensamma organisation vars syfte är att företräda kommuner och landsting på central nivå i relationer med staten (department, myndigheter) och de fackliga organisationerna samt att samordna kunskapsutveckling och andra gemensamma processer som kommuner och landsting har i landet |
| OECD? | Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 35 medlemsländerna. |
| Skillnad på ALARA och försiktighetsprincipen? | ALARA, känd risk, dos-respons, ingen tröskeldos. Sträva efter låg exponering. Försiktighet, misstanke om risk, ej säkerställd. Vidta rimliga åtgärder. |
| Vad utfärdas till en astmatiker som utsätts för diisocyanater i jobbet? | Ett tjänstbarhetsintyg. |
| Vilken sorts kvicksilver förekommer i fisk? | Metylkvicksilver. |
| Vad finns det för principer för SAM (SAM=systematiskt arbetsmiljöarbete) på en klinik? | 1. Sjukvårdspersonal skall rapportera risker 2. Medarbetare skall rapportera avvikelser. 3. Åtgärder skall vidtas. 4. Erfarenhet skall spridas. 5. Ständigt förbättringsabete skall tillsträvas. |
| Vad är skyddsombudets roll på en arbetsplats och vem utser skyddsombud. | Det är att vara arbetarnas representant i arbetsmiljöarbetet. Utses av fackförbund eller arbetarna själva. |
| Riskkommunikation vs riskinformation? | Riskkommunikation = diaglog om risker, ömsesidig process, inkluderar även andra budskap än bara om själva risken. Riskinformation = envägskommunikation |
| Vilka sex områden innefattas av ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health)? | 1. Funktionsnedsättning. 2. Strukturförändring. 3. Aktivitetsnedsättning. 4. Delaktighetinskränkning. 5. Omgivningsfaktorer 6. Personliga faktorer. FAS DOP. |
| Vad är smärta? | En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse, förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada, eller beskriven som en sådan skada. |
| Hur fortleds nociceptionen? | A delta fibrer: tunna, myeliniserade, snabbare. C fibrer: Mycket tunnare, omyeliniserade, långsammare. |
| Centrala projektioner av nociceptionen, A-delta? | Somatosensoriska hjärnbarken. Klar, distinkt, vällokaliserad smärta. |
| Centrala projektioner av nociceptionen, C-fibrer? | Djupare områden: limbiska systemet (känslohjärnan). Diffus, molande, svårlokaliserad smärta |
| Vad är målet med Multimodal smärtrehabilitering (MMR)? | Smärtlindring är inte ett primärt mål. Ökad funktion, aktivitet och delaktighet (tänk DFA). Ökad acceptans och tolerans för obehag. Minska undvikanden i för patienten meningsfulla aktiviteter. |
| Inklusionskriterier för Multimodal smärtrehabilitering? | – Långvarig smärta > 3 mån. Nociceptiv smärta. Neuropatisk smärta. Nociplastisk. Lokal eller generaliserad. – Somatiskt färdigutredd och behandlad. – 18 år och uppåt. – Enskilda rehabiliteringsåtgärder har prövats och bedöms inte kunna medföra avgörande ytterligare förbättring: Fysioterapeutisk behandling, KBT behandling. – Det finns förutsättningar för ökad funktion och aktivitet i vardag och arbete. – Patienten är motiverad till aktivt deltagande. |
| Exklusionskriterier för Multimodal smärtrehabilitering? | – Ej medicinskt färdigutredd. – Somatisk eller psykiatrisk sjukdom som utgör hinder för rehabilitering. – Sociala hinder för deltagande i rehabilitering. – Enbart önskemål om bedömning av arbetsförmåga. – Substansberoende: Alkohol, Narkotika, Läkemedel. – Cancersmärta |
| Vad är nociceptiv smärta? | Nociceptiv smärta har samband med vävnadsskada eller -irritation. Den uppstår genom retning av nociceptorer belägna i hud, muskulatur, benhinnor, inre organ och många andra vävnader. Smärtsignalen leds genom A-delta- och C-fibrer till ryggmärgens bakhorn där omkoppling sker till andra ordningens neuron. Den spinala transmissionen sker i huvudsak via två banor, som båda passerar talamus. Den laterala av dessa leder signaler till hjärnbarkens gyrus postcentralis som svarar för smärtans sensoriskt-diskriminativa karaktär (intensitet, lokalisering). Den mediala banan avger grenar till bl a hypotalamus, limbiska systemet och prefrontala kortex. Förbindelsen med hypotalamus ger förutsättningar för de autonoma reaktioner som hör till smärtstimuleringen. Aktivering av strukturer i det limbiska systemet svarar för smärtans emotionella-affektiva komponenter (ångest, rädsla, stress) medan aktivitet i den främre hjärnbarken avspeglar de kognitiva-evaluerande komponenterna (orsak-betydelse) |
| Vad är neuropatisk smärta? | Neuropatisk smärta kan uppstå vid skador på sensoriska nerver eller i centrala nervsystemet. Orsaken till skadan kan vara t ex mekanisk, toxisk eller infektiös. Skadade axoner kan ge upphov till ektopisk impulsbildning som kan förorsaka parestesi, dysestesi (obehag) och smärta i nervens försörjningsområde. Skadade nerver har ökad känslighet för mekaniska stimuli vilket utnyttjas i klinisk diagnostik vid t ex påvisande av karpaltunnelsyndrom med hjälp av Tinels tecken (perkussion över skadad nerv ger utstrålande smärta) eller utförande av Lasègues test. |
| Kardinalsymtomen vid neuropatisk smärta? | Smärta som projiceras i nervens utbredning, sensibilitetsstörningar. 1. Segmentell smärta. 2. Sensibilitetsstörning i segmentet. 3. Positivt nervprovokationstest. 4. Svag kraft eller reflexpåverkan. |
| Vad är nociplastisk smärta? | Nociplastisk smärta uppstår till följd av förändrad nociception orsakad av störd smärtmodulering, och i avsaknad av tecken på vävnadsskada eller skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet. Den farmakologiska behandlingen liknar den vid neuropatisk smärta, det vill säga SNRI och gabapentinoider, medan opioider bör undvikas. Smärta som uppstår vid förändrad nociception trots brist på klara bevis på verklig eller hotande vävnadsskada som orsakar aktivering av perifera nociceptorer, eller bevis på sjukdom eller skada i det somatosensoriska nervsystemet som orsakar smärtan”. |
| Vad händer vid smärta? | – Ökad känslighet vid nociceptorn. – Ökad känslighet vid första omkopplingsstationen. – Försämrad funktion i de nedåtgående smärthämmande systemen, Noradrenalin, Serotonin, Endorfiner. – Ökad aktivitet i de smärtunderlättande systemen, såsom från hjärnstammen (serotonin), från frontalbarken och limbiska systemet (Aktiveras vid oro, rädsla och stress. Minska oron. CCK som transmittor). – Påverkan på lillhjärnan. – Limbiska systemet. – Hypothalamus. – Ökad aktivitet i sensoriska hjärnbarken. – Ökad kognitiv påverkan. – Ökning av hjärnans förbindelser. – Hjärnan går på högvarv. |
| Förändringar vid långvarig smärta? | Nociceptorn Första omkopplingen Bansystemet Lillhjärnan Hjärnans djupa delar Hjärnans ytliga delar |
| 3 kriterier för neuropatisk smärta? | 1. Sjukhistoria som tyder på skada/sjkd i nervsystemet. 2. Smärtutbredning följer nerver eller projektionsområde. 3. Diagnostiska fynd inom somatosensoriska systemet. 1. Sjukhistoria som tyder på skada eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi. 2. Smärtutbredningen ska vara neuroanatomiskt korrelerbar till innervationsområdet eller projektionsområdet för drabbade nervstrukturer (perifer nerv, plexus, nervrot, central struktur). Vid central smärta handlar det ofta om mer utbredda områden. Vid polyneuropati är symtomen mest uttalade perifert i extremiteterna. 3. Diagnostiska fynd med störning inom somatosensoriska systemet med känse/rubbning i smärtans utbredningsområde (vid trigeminusneuralgi saknas ofta känselrubbning utom vid akut attack). |
| När får man rätt till sjuklön? | Anställd för minst 1 månad eller arbetat sammanhängande i 14 dagar. |
| Under vilken tidsperiod kan en gravid kvinna själv ansöka om havandeskapspenning? | Från 60 dagar innan beräknad partus. |
| Vilken befolkningsgrupp löper stor risk att skadas av radioaktiv strålning? | Barn. Utsätts för radioaktiv jod. |
| Hur kan man förebygga tyreoideacancer? | Jodtabletter. Den mest effektiva primärpreventionen. |
| Beskriv RISKBEDÖMNINGENS fyra steg!? | 1. Faroidentifiering. Identifiera farliga verksamma ämnen och faktorer. 2. Dos-responsanalys. Den del av befolkningen som drabbas av en viss effekt vid en viss exponeringsgrad. 3. Exponeringsanalys. Ämnets karaktär + exponeringens frekv, duration, intensitet. 4. Riskkaraktärisering. Riskkarakterisering är utvärderingen av sannolikheterna för oönskade effekter vid en given exponering och det avslutande steget i en riskbedömning. |
| Syftet med ett avstämningsmöte? | 1. Försäkrarens och arbetsgivarens syn på arbetsförhållande och uppgifter. 2. Klarlägga arbetsförmåga 3. Klarlägga andra problem 4. Utreda motivationen 5. Utreda möjlighet till anpassning av uppgifter och arbetsplats. 6. Utreda möjligheter till omplacering. 7. Utreda möjligheter till deltidssjukskrivning. |
| Vad är ohälsotalet? | Indikator på frånvaro pga sjukdom mellan 16-64 åå. En indikator på frånvaro från arbetsmarknaden på grund av sjukdom bland personer i åldrarna 16-64 år. Summan av antalet ersatta dagar med sjukpenning, dagar med sjuk- och aktivitets- ersättning, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar medförebyggande sjukpenning dividerat med antalet personer i åldrarna 16-64 år. |
| Vad i kroppen är avgörande för att kroppen skall skadas av joniserande strålning? | Vatten (hydroxyradikaler bildas). |
| Radon orsakar ungefär hur många cancerfall? | 500/år. |
| Skillnad på nya patientsäkerhetslagen gentemot lagen om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdsområde? | 1. Fokus på system istället för individ. 2. Fokus på att identifiera säkerhetsrisker och vidta åtgärder ist för att skuldbelägga. |
| Fyra mätbara outcome av ett patientcentrerat arbetssätt? | Bättre HbA1C, blodtryck, mindre behov av lab, färre remisser, lm, minskad ångest, bättrad läkning, färre anmälningar, mindre sjukhusdagar, bättre patientnöjdhet. |
| Exponeringsbed. kräver? | 1. Karaktärisering av ämne. 2. Intensitetsgradering. 3. Varaktighetsbedömning, Duration. 4. Frekvensbedömning. |
| om antalet partiklar ökar med 10ug, hur mycket ökar risken för hjärtinfarkt? | 1%. |
| Vad binder nervtoxiska DDT? | Fett, varför det kan ansamlas i bröstmjölk. |
| Varför tillverkas klorerade dioxiner? | Det gör de inte, de är restprodukter vid förbränning eller vid tillverkning av andra klorerade ämne. |
| Hur hög är bakgrundsstrålningen i sverige? I sydeuropa? | 5mSV resp 2mSV. |
| Ersättningsprinciper till vårdcentral? | Budget. Per listad patient, capitering. Per besök. Per insats/behandling. |
| Fyra skyldigheter att informera om vid vårdskada enligt patientsäkerhetslagen? | 1. Åtgärder som görs. 2. Möjlighet att anmäla till Socialstyrelsen. 3. LÖF/Läkemedelsförsäkringen. 4. Patientnämden. |
| 3 typer av indirekta kostnader vid diabetes? | Sjukfrånvaro. Sjukersättning. Förtida död. |
| Vid riskbedömning talar man om följande, vad innebär dem? Kritisk effekt Kritiskt organ Kritisk koncentration. | Kritisk effekt = Effekten i målorgan som anses ligga till grund för riskbegränsning. Den effekt som bedöms vara avgörande för riskbegränsande åtgärder kallas kritisk effekt. Kritiskt organ = Organ som drabbas i sin funktion. Det organ som drabbas i sin funktion och som alltså är underlaget till den kritiska effekten kallas kritiskt organ. Kritisk koncentration = Lägsta skadliga dos. Den lägsta koncentration (i ett organ) som inverkar menligt på en individ kallas kritisk koncentration. (Begreppet kritisk koncentration är endast tillämpligt på effekter som uppträder när ämnet i fråga ansamlats i en viss koncentration i organet, s.k. deterministiska effekter eller tröskeleffekter.) |
| Vad har man i kärnkraftverk för att minska risken för läckage av strålning? | Mängder av vatten. |
| Hur mycket är 1 QALY värt? Kostnadseffektivit sett. | 600 000 kr. |
| Typer av ersättning som kan bli aktuella vid anmälan av en misstänkt arbetsskada som blivit godkänd? | – Livränta (Om du går miste om inkomst på grund av en arbetsskada kan du få ersättning från Försäkringskassan. Det kallas livränta) – Livränta till anhöriga (dödsfall) – Begravningshjälp – Ersättning sjukvård utomlands – Ersättning för tandvård |
| När skall arbetsgivaren anställa FHV? | När denne själv inte kan se över arbetsplatsen och uppgifterna. |
| Två tidiga effekter av strålning? | Första fasen: Diarre/illamående (vilket i sin tur ger salt och vattenbrist). Andra fasen: Benmärgsskada/infektioner. |
| Vanligaste orsaken till impingement vid 20 åå? | Instabilitet. |
| Vanligaste orsakerna till impingement vid 60 åå? | Degeneration/supraspinatustendinos. |
| Vad kan du som läkare skicka till FHV? | Kontaktremiss. |
| Effekter av Dioxiner på befolkningen? | Lägre IQ, Låg fertilitet, Cancer. |
| Nämn 4 växthusgaser? | Koldioxid, metan, lustgas, ozon och vattenånga, samt freoner. |
| Den största delen av den globala uppvärmningen hamnar i…? | Haven…! |
| Förväntad livslängd i sverige? | 84 för kvinnor, 80 för män. |
| Hur beräknar man förväntad livslängd? | Man räknar fram en livslängdstabell genom att kolla på dödlighet i alla åldrar och göra ett estimat. Genom att räkna fram antalet överlevande i alla åldrar i den tänkta kullen. Sedan får vi själva kronan på verket, genom att räkna ut genomsnittet av de åldrar då de tänkta 100 000 dog. Detta genomsnitt är just medellivslängdenMathematically, life expectancy is the mean number of years of life remaining at a given age, assuming age-specific mortality rates remain at their most recently measured levels. |
| Hur mäter man sjukdomsbördan i en befolkning? | Funktionsjusterade levnadsår. DALY’s Disability Adjusted Life Years = YLD (Years Lost to Disability) + YLL (Years of Life Lost). Fördelen med att använda sig av DALY är att måttet även tar hänsyn till sjukdomar som man inte i första hand dör av, utan där mycket tid också går åt till att vara sjuk. Hänsyn tas till mortalitet, oro, rörlighet, ADL, kognition, aktivitet. |
| Fyra viktigaste orsakerna till mer förlorade levnadsår (DALYs) | 1. Hypertoni 2. Ohälsosamma vanor 3. Övervikt 4. Rökning. |
| 3 Huvudsakliga systematiska felkällor? | Selektionsbias Confounding Felklassificering |
| Beskriv kort felklassifikationsbias i uppgifter om exponering? | Fall och kontroller felrapporterar exponering i olika grad. |
| Beskriv selektionsbias bland studiedeltagare? | Fall o kontroller som utvalts o medverkar i studien skiljer sig med avseende på egenskaper utöver exponering. |
| Felkällor i allmänhet? | Slumpen, studier bör ha tillräcklig “statistisk styrka”, exv smalt konfidensintervall. Systematiska fel, frånvaro av systematiska fel brukar benämnas validitet. Felklassificering kan röra både exponering och utfall, kan vara beroende eller oberoende. Confounding. Omvänd kausalitet, med stor sannolikhet uppstod halterna EFTER insjuknandet och s.k. omvänd kausalitet föreligger som en felkälla. |
| Reverserad kasualitet? | Reverse causality means that X and Y are associated, but not in the way you would expect. Instead of X causing a change in Y, it is really the other way around: Y is causing changes in X. In epidemiology, it’s when the exposure-disease process is reversed; In other words, the exposure causes the risk factor. For example, a study might find that brown spots on the skin and sunbathing are linked. While it is plausible that sunbathing can cause brown skin spots, it’s highly unlikely that the brown spots cause sunbathing. On the other hand, a study may find that smoking and depression are linked. It could be that smoking causes depression, or it could be the other way around. The likelihood is that they both cause each other (smoking → depression and depression → smoking) perhaps because smokers feel societal pressure to quit, but may not have the willpower to do so. When this symbiotic relationship happens, it’s called simultaneity. |
| Vad är discounting? | Att kostnader och hälsoeffekter längre fram i tiden bedöms vara av av mindre intresse/ ges mindre vikt och värde än kostnader och hälsoeffekter nära i tiden. |
| Vid vilka tillstånd skall läkare skicka dödsbevis till skatteverket OCH anmäla till polisen? | Vid våldsam död eller förgiftning. |
| Hur stor del av BNP utgör soc? | 4% ish. |
| Hur stor andel av sjukpenningsansökan blir avslagna? | Några procent. |
| Vad är smärta? | En obehaglig sensorisk eller känslomässig upplevelse, förenad med vävnadsskada eller beskriven som sådan skada. |
| Vad är PAF? | Population attributable fraction. Ex obesa kanske utgör 30 av 40 i incidens för hjärtinfarkt, de är således PAF 75%. |
| Vad är stillasittande beteende? | <1.5 MET (metabolic equivalent) (1kcal/kg/h). Aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt över förbrukningen i vila 1.5 metabolic equivalent, MET, sittande eller liggande, men vaken. |
| Tvärsnittsstudie? | En tvärsnittsstudie ger en bild av en population vid en viss tidpunkt eller under ett kort tidsintervall. Man kan till exempel mäta prevalens av en viss sjukdom. Det föreligger en betydande skillnad gentemot longitudinella studier i och med att longitudinella studier undersöker subjekten under en lång tidsperiod. |
| Ange en fundamental fördel med randomisering jämfört med om studien inte hade varit randomiserad, dvs. en observationell interventionsstudie. | I randomiserade studier kan man i stort sett eliminera confounding, t.ex. på grund av skillnader i levnadsvanor {rökning, matvanor, alkohol). |
| Kohortstudie? | Kohortstudier är inom statistik en studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod. En födelsekohort är det vanligaste exemplet, men en kohort kan också bestå av de som anställts vid en viss industri under en tidsperiod eller som vid en viss tidpunkt arbetat där. Andra exempel är “överlevnad efter hjärtinfarkt” ett visst år. En kohortstudie (prospektiv eller retrospektiv) kan sägas vara den näst sista (ofta sista) länken i kedjan för att konfirmera ett samband mellan sjukdom och exponering. Alltid kohort vid tidsuppföljning. |
| Prospektiv? | Prospektiv studie är en kohortstudie där fokuset är framåtblickande i motsats till retrospektiva studier. Prospektiv studie används för att studera samband mellan olika riskfaktorer och en viss sjukdom. Man följer individer med och utan riskfaktor (kontrollgrupp) framåt i tiden. Vid studiens slut jämförs andelen individer som insjuknade i de båda grupperna. |
| Retrospektiv? | En retrospektiv studie är en vetenskaplig studieform där man i efterhand tittar tillbaka på sådant som redan har skett. |
| Fall-kontrollstudie? | En fall-referentstudie eller fall-kontrollstudie (engelska case-control study eller “case-referent study”) är en vetenskaplig studie som utgår från patientfall med sjukdomen som ska studeras, samt friska referenser. Detta kan ses som en naturlig utvidgning av en tvärsnittstudie. Fall-referentstudien är vanligen retrospektiv. Den startar med effekten och går bakåt i tiden och händelsekedjan för att ta reda på orsaken. Ett problem med retrospektiva studier är att säkerställa att exponeringen verkligen inträffade före insjuknandet. Är ofta mer effektiva än kohortstudier eftersom man inte behöver mäta exponeringsnivåer hos hela studiepopulationen – man mäter enbart hos fallen och hos ett slumpmässigt urval bland icke-fallen. Lämpar också bra för ovanliga sjukdomar/utfall. |
| Case-control study? | A case-control study is a type of observational study in which two existing groups differing in outcome are identified and compared on the basis of some supposed causal attribute. Case-control studies are often used to identify factors that may contribute to a medical condition by comparing subjects who have that condition/disease (the “cases”) with patients who do not have the condition/disease but are otherwise similar (the “controls”). |
| Cross-over study? | A crossover study, also referred to as a crossover trial, is a longitudinal study in which subjects receive a sequence of different treatments (or exposures). While crossover studies can be observational studies, many important crossover studies are controlled experiments, which are discussed in this article. Crossover designs are common for experiments in many scientific disciplines, for example psychology, pharmaceutical science, and medicine. |
| Interventionsstudie? | Den enklaste formen av interventionsstudie är att behandla en grupp personer på ett visst sätt och efter en viss tid utvärdera resultatet i form av en variabel som man även mätte innan behandlingen påbörjades. |
| Randomized clinical trials (RCT)? | Liknar kohortstudie men exponeringen är inte självvald. Slumpen avgör vem som blir exponerad. Målet är att deltagarna i den exponerade och oexponerade gruppen är jämförbara i alla avseenden förutom exponering. |
| SDG? | sustainable development goals |
| NTDs? | Neglected tropical diseases |
| Jämlik hälsa? | Frånvaro av systematiska och socialt betingade skillnader i hälsa mellan olika grupper. Jämlik hälsa kan skapas av hälso- och sjukvården endast i samverkan med många andra samhällssektorer. |
| Horisontal jämlikhet? | Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde. Personer med lika sjukvårdsbehov ska ha samma tillgång oavsett kön, ålder, utbildnings osv. Det innebär däremot inte att alla personer ska behandlas exakt lika, utan att alla ska behandlas likvärdigt utifrån sina unika förutsättningar. Upprätthålls mha frånvaro av systematiska och socialt betingade skillnader i hälsa mellan olika grupper. Jämlik hälsa kan skapas av hälso- och sjukvården endast i samverkan med många andra samhällssektorer. Liknande utbudsmöjligheter. Arbeta mot fördomar och diskriminering. Interventioner som kan “utjämna” skillnader i vårdtillgång och vårdkvalitet, t.ex. geografiska skillnader. |
| Vertikal jämlikhet? | Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Personer med större sjukvårdsbehov ska prioriteras framför andra (ha större tillgång). Upprätthålls mha triagering elller interventioner som exempelvis ser till att multisjuka prioriteras framför unga vuxna med lindrigare åkommor. |
| Hälsans sociala bestämningsfaktorer, flöde? | Distala/Upstream och Proximala/Downstream. Proximala determinanter: Levnadsvanor, psykosociala faktorer, fysiologiska faktorer. Påverkas av distala. Det kliniska fokuserar på dessa. Distala determinanter: Närmiljön (buller, våld), arbetsmiljö & organisationen på arbetsplatsen, regelverk i samhället. |
| KASAM? | Känsla av sammanhang. På engelska “a Sense of Coherence”, SOC. KASAM består av tre delar; upplevelsen av fenomen i psyket likväl som i den yttre världen (begriplighet), att de resurser som krävs för dessa fenomen finns tillgängliga (hanterbarhet), samt en delaktighet i livets utmaningar (meningsfullhet) |
| Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) | 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). |
| God Vård enligt Socialstyrelsen? | Säker, Individanpassad, Kunskapsbaserad, Jämlik, Tillgänglig, Effektiv. JETSKI. |
| Health Literacy, hälsolitteracitet? | Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa. |
| Hur kan vi förebygga diagnostiska fel? | Alltid minst 3 diff. diagnoser tills en är säkert bekräftad. Glöm inte uppgifter som talar emot en viss diagnos. Tänk högt, dela med andra i teamet. Second opinion. |
| Förbättringssnurran? | PDSA: Plan. Do. Study. Act. |
| Åtgärder som förebygger vårdskador? | Mellanmål minskar risken för trycksår. Larm och tillsyn minskar fallrisken. Vägning var tredje månad minskar risken för undernäring. |
| Ytterligare åtgärder för att minska vårdskador? | Delaktiga patienter. Klinisk simulering och färdighetsträning för att höja kompetensen hos vårdens medarbetare. Tydlig och strukturerad kommunikation och information vid vård-övergångar mellan olika verksamheter. Minskad användning av olämpliga läkemedel till äldre (+75). |
| Bra webbplats att använda vid frågor om patientsäkerhet? | patientsakerhet.socialstyrelsen.se |
| Vad skiljer riskkommunikation från riskinformation? | Riskinformation är en envägskommunikation av framtagen information medan riskkommunikation är en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner, och det inkluderar även andra budskap än bara om själva risken. |
| Faktorer som påverkar ersättningen till vårdcentraler? | Sjukdomsbörda och socioekonomi. Sjukdomsbörda har stor betydelse för primärvårdskostnaden på individnivå och kan bli viktig att beakta vid utformning av ersättningssystem som tar hänsyn till vårdbehov. Variationer i diagnostik kan innebära att diagnosbaserad sjukdomsbörda inte kan användas som mått vid jämförelser mellan vårdcentraler. |
| Hur ersätts primärvården? | Samtliga 21 landsting tillämpar en kombination av fast ersättning per listad individ (capitering), rörlig ersättning kopplat till besök eller åtgärder samt målrelaterad ersättning baserat på indikatorer som återspeglar kvalitet och effektivitet. Det enda undantaget är Jämtland som saknar målrelaterad ersättning. |
| LYG? | Life years gained (LYG) is a measure in health economics. It expresses the additional number of years of life that a person lives as a result of receiving a treatment. |
| Vad besvarar efficacy? | Kan det fungera? Undersöks i RCTs – hög intern generaliserbarhet. |
| Vad besvarar effectiveness? | Fungerar det i verkligheten? Extern generaliserbarhet av RCT fynd. |
| Vad besvarar cost-effectiveness? | Är det värt att göra? Jämfört med andra saker vi kan göra med samma summa pengar. |
| Varför hälsoekonomiska utvärderingar? | Optimera investeringar i hälso- och sjukvård. Gallra ut behandlingar som inte är kostnadseffektiva. |
| Kostnadsminimeringsanalys, cost minimization analysis (CMA)? | Inkluderar bara förbrukade resurser. Exempel: TLVs blodtrycksgenomgång: Flera preparat uppvisade ≈ samma effekter. Olika pris. |
| Kostnadseffektivitetsanalys? | Inkluderar både resurser och hälsoeffekter. |
| ICF? | International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Kartläggning beträffande funktionstillstånd, ev funktionshinder, resurser och planerad handläggning. Anatomisk struktur eller strukturförändring; Funktion eller funktionsnedsättning; Aktivitet eller aktivitetsbegränsning; Delaktighet; Omgivningsfaktorer ; Personliga faktorer. |
| Betr ICF, vad är kroppsstrukturer och strukturavvikelser | Strukturförändringar (anatomiska och mätbara fysiologiska förändringar) Objektiva mätbara förändringar Skall kartläggas kliniskt (status) eller med en annan undersökningsmetod T.ex. atrofi i muskel (muskelomfång), neurofysiologisk undersökning av nervledningshastighet, RTG-undersökningar. |
| ICF, ex på kroppsfunktioner? | Sinnesfunktioner. Neuromuskulära funktioner såsom: Rörlighet i leder, Muskelkraft, Gångmönster. Psykiska funktioner såsom: Minnes-, Högre kognitiva-, Emotionella-, Sömn- |
| ICF, ex på aktiviteter | Förflytta sig Lyfta och bära föremål Läsa Skriva Fatta beslut Att se Att lyssna |
| ICF; ex på delaktighet (socialt liv) | Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap |
| Vem har rätt att begära rättsintyg? | Polis, åklagare, domare, länsstyrelse. |
| Kan en misstänkt vägra rättsintyg-us? | Misstänkt är skyldig att underkasta sig us vid brott som kan ge fängelsestraff. |
| Vem kan/måste utfärda rättsintyg? Men … | Varje läkare i allmän tjänst är skyldig att utföra rättsintygs-undersökning på begäran av polis, åklagare, domstol, länsstyrelse (Lag om Rättsintyg, PatSäkL). Lagstiftningen innebär att polis, åklagare m fl i första hand ska vända sig till Rättsmedicinalverket för att erhålla rättsintyg. Ofta måste dock annan läkare anlitas (beroende på omständigheter, tid och geografisk plats). |
| Vad behövs vid rättsintygundersökning? | Linjal Diktafon Kroppsskiss Kamera Rättsintygsmall. |
| Beskrivning av skador? | Kroppsdel Storlek (i två vinkelräta plan) Form Karaktär (färg, epiteldefekt, sår) Läge (cm ifrån relevant referenspunkt). |
| Hur skrivs utlåtandet? | Undersökningsfynd (sammanfattat). Skadornas uppkomstsätt Skadornas uppkomsttidpunkt/ålder Skadornas svårighetsgrad |
| Måste man vara legitimerad för att få skriva rättsintyg? | Ja. Förordning om rättsintyg i anledning av brott. |
| Vad heter en undersökning av en person när man ska skriva ett rättsintyg? | Kroppsbesiktning. |
| Vad får man göra vid en kroppsbesiktning? | Inspektera Auskultera Palpera Ta ofarliga prover (hår, urin, blod) Röntgen (ej invasiv) |
| Får en läkare tvångsundersöka en målsägande för att kunna skriva rättsintyg? | Nej, dock finns undantag. |
| Får man skriva rättsintyg mot målsägandes vilja? | Huvudregeln är nej men det finns 4 undantag. vid misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, vid misstanke om försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), vid misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot någon som inte har fyllt arton år, eller om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt 25 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 o 13 § patientsäkerhetslagen (2010:659), har lämnats ut till polismyndighet eller åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden. |
| Får en läkare i enskild vård (privat) skriva rättsintyg? | Ja, men ingen skyldighet. |
| På den läkare som skall utfärda ett rättsintyg enl. lag om rättsintyg i anledning av brott ställs ett specifikt kompetenskrav enligt förordning om rättsintyg i anledning av brott. Vilket ? | Legitimerad |
| Polismyndigheten framför till Dig som läkare i allmän tjänst, önskemål om att få ett barn undersökt och rättsintyg utfärdat med anledning av misstanke om misshandel i hemmet. Vem måste tillfrågas innan undersökningen genomförs och om vad? | Särskild företrädare, utses av tingsrätt efter ansökan av åklagare. |
| På den akutklinik där Du arbetar har en kvinna kommit in med traumatiska cerebrala skador som inger misstanke om att hon blivit misshandlad. En plötsligt uppdykande polisinspektör överlämnar nu en skriftlig begäran till Dig om att genomföra en rättsmedicinsk kroppsundersökning för att dokumentera skadorna. Kvinnan betraktas som målsägande. Polisen åberopar särskilda skäl enligt “Lag om rättsintyg i anledning av brott” eftersom Du var den som primärt såg skadorna. Eftersom hon är medvetslös kan hon inte lämna medgivande till detta och inte heller anser Du att ett sådant medgivande kan presumeras. Hur kan Du kanske lösa problemet och även uppfylla det krav som “verksamhetschefsförordningen” ställer? Ange vart Du vänder Dig och vilket behov som föreligger. | Prata med verksamhetschefen som kontaktar överförmyndare som kan utse god man eller förvaltare. |
| Hur är rättsintyg avsett användas och vilka två former finns? | Avsett att användas som bevis i brottsutredning eller rättegång alt 1: Utlåtande över redan gjord undersökning alt 2: Undersökning i syfte att utfärda rättsintyg och utlåtande av undersökningen |
| Vad är epidemiologi? | Epidemiologi är läran om sjukdomars förekomst i befolkningen. Sjukligheten studeras och relateras till förekomsten av olika egenskaper hos individerna eller till exponering i miljö eller levnadsförhållanden. |
| Den epidemiologiska paradoxen? | Den epidemiologiska paradoxen innebär att det kan vara mer effektivt för samhället att rikta prevention mot stora grupper med måttligt förhöjd exponering än till mindre grupper med hög exponering, även om den höga exponeringen är mer riskfylld för individen. En låg risk i en stor grupp kan generera fler fall än hög risknivå hos en mindre grupp. |
| S/F. Fallen i en fall-kontrollstudie är samma fall som skulle identifierats i motsvarande kohortstudie i den aktuella studiebasen? | Sant. |
| S/F. En central skillnad mellan en kohortstudie och en fall-kontrollstudie är att i fall-kontrollstudien används exponeringsinformation från ett urval av studiepopulationen medan man i kohortstudien mäter exponering hos alla individer i den studerade populationen? | Sant. I fall-kontrollstudien mäter man exponeringen hos alla fall som inträffar under observationstiden samt hos ett slumpmässigt urval av icke-fallen. Dessa slumpmässigt utvalda individer kallas kontroller. I kohortstudien mäter man hos alla individer i kohorten. |
| S/F. Ett systematiskt fel kallat selektionsfel eller urvalsfel kan introduceras om studiedeltagare hoppar av från studien under uppföljningsperioden. | Sant. Om exponeringen är generellt sett högre eller lägre i den grupp som hoppar av, och om risken för att drabbas av utfallet är annan jämfört med de som är kvar i studien. |
| S/F. Kontroller i en fall-kontrollstudie bör väljas så att de i största möjliga utsträckning utsätts för samma exponeringar som fallen? | Falskt.. Det är huruvida det finns skillnad i exponeringsnivå mellan fall och kontroller som vi vill undersöka! Möjligen kan man matcha fall och kontroller på vissa faktorer som man på förhand bestämt är potentiella confoundingfaktorer som man vill ta hänsyn till i alla sina analyser. |
| S/F. Standardisering är ett sätt att göra populationer jämförbara med avseende på en viss faktor, till exempel ålder. Åldersstandardiserad mortalitet jämförs till exempel mellan länder. | Sant. |
| S/F. I en epidemiologisk studie av koppling mellan exponering och sjukdomsrisk består jämförelsegruppen alltid av oexponerade personer? | Falskt. Ibland kan man t ex välja en grupp som har “normal” nivå av exponeringen då man misstänker att både för lite och för mycket exponering är riskfyllt. Exempel: solljus i relation till mortalitet: extremt lite och extremt mycket är riskfyllt. |
| S/F. I studier med etiologisk (analytisk) ansats bör mätningen av exponering generellt sett gälla en tidsperiod före utfallet (sjukdomen) inträffat? | Sant. |
| S/F. Uppföljningstidens längd är en del av den information som krävs för att tolka en kumulativa incidens? | Sant. |
| S/F. Incidens är en hastighet (persontid under risk i nämnaren) och har alltså ingen övre gräns? | Sant. |
| S/F. Det är av största vikt att alla personer som inkluderas i en kohortstudie är helt friska vid starten av studien? | Falskt. Det brukar vara lämpligt att de är fria från den studerade sjukdomen. “Helt friska” är dels svårt att definiera och fastställa och dels blir resultaten inte generaliserbara till en normal population där viss sjuklighet förekommer. |
| S/F. Om prevalensen av diabetes i en population ökar så måste också risken att utveckla diabetes öka? | Falskt. Medelålder för individer med diabetes kan öka. Incidensen behöver då inte öka för att prevalensen ska öka. |
| S/F. En vanlig felkälla i fall-kontrollstudier är s.k. recall bias? | Sant. Eftersom man identifierar fallen efter att de insjuknat måste man ta reda på retrospektiv information: hur såg exponeringsnivån ut före insjuknandet? Om fallet själv ska rapportera är det risk för att minnet sviker, s.k. recall bias. Det kan förstås också gälla kontrollerna. |
| S/F. För att dra slutsatser om orsakssamband brukar det i allmänhet krävas mer än en enstaka vetenskaplig studie? | Sant. Visserligen kan en stor välgjord klinisk randomiserad prövning ge tungt bevis för orsakssamband, men i allmänhet är studier av annan karaktär och det behövs samlad forskning av hög kvalitet som pekar åt samma håll. |
| S/F. Om ett konfidensintervall kring en beräknad relativ risk är smalt har studien låg precision? | Falskt. Studien har hög precision, dvs låg nivå av slumpmässigt fel, om konfidensintervallet är smalt. |
| S/F. En etiologisk fraktion på 30% betyder att 30% av fallen är exponerade för det vi studerar? | Falskt. Etiologiska fraktionen är den proportion av fallen som kan tillskrivas exponeringen, dvs den proportion som vi kunde förhindrat genom att ta bort exponeringen. Den kan vara mindre än den andel av fallen som är exponerade. |
| S/F. Den viktigaste skillnaden mellan en observationell studie och en randomiserad klinisk prövning är att generaliserbarheten av resultat är bättre i den randomiserade kliniska prövningen? | Falskt. Möjligheten att slippa effekter från störfaktorer (confounding-faktorer) i studien brukar räknas som den viktigaste skillnaden. Randomiseringen om den fungerar väl, leder till att möjliga störfaktorer är jämnt spridda mellan grupperna. I den observationella studien kan man visserligen justera för faktorer men det kan finnas kvar confounding i studien som man inte känner till eller inte lyckats justera för. Generaliserbarhet kan variera för båda typerna av studiedesign. |
| Utfallsmått? | Efektmått. Eng outcome measures. Ex oddskvot, SIR, RR. |
| Vad gäller sjukintyg, vad är funktionsnedsättning? | Funktionsnedsättning är en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Avser påvisbar variation från det som kan anses normalt. Tex. förlustat talförmåga eller svaghet i ett ben. |
| Vad gäller sjukintyg, vad är aktivitetsbegränsingar? | Aktivitetsbegränsning avser svårigheterna att genomföra en aktivitet som konsekvens av organskada och/ellerfunktionsnedsättning. Tex. att på egen hand klara egen hygien, gå i trappen, delta i ett föreningsmöte eller utföra vissa dagliga aktiviteter. |
| Sekundär prevention? | Enligt Socialstyrelsen: Förebyggande åtgärd för att – i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem, – förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom eller – förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till kliniskt fastställd sjukdom. Enligt tentasvar: Man kan identifiera patofysiologis förändringar hos en grupp människor som har symptom på en sjukdom som ännu inte diagnosticerats. |
| Primär prevention? | Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. |
| Tertiär prevention? | Enligt Socialstyrelsen: avråder från denna term och hänvisar till termerna behandling och rehabilitering. Annars: förhindra sjdskada/komplikationer. Enligt tentasvar: Sjukdomen har diagnostiserats hos en grupp patienter, bot är inte möjligt, men man kan minska dess svårighetsgrad och/eller förlänga livet. |
| Företagshälsovård, typer av verksamhet? | Hälsofrämjande tjänster, ingen risk finns, ex hälsous, vaccinationer, arbetsplatsmassage, chefs- o ledarutb.. Förebyggande tjänster, risk finns, ex kartläggning, med kontroller, mindfullness, HLR-utb, bullermätning. Rehabiliterande tjänster, utredningar, stöd vid kris stress, drogtester, konflikthantering, mulitmodal smärtrehabilitering. |
| Förklara begreppen primärprevention och sekundärprevention samt skillnaden mellan dessa två begrepp? | Med primärprevention avses ett program eller en intervention som förebygger uppkomst av nya sjukdomsfall (och minskar incidensraten). Med sekundärprevention avses insatser som syftar till tidig upptäckt av en sjukdom samt tidiga insatser för att minimera sjukdomens svårighetsgrad. |
| Lead time? | Lead time är tidsperioden mellan screening och genomsnittliga tid till att patienten skulle besöka sjukvården och få diagnos för första gången (om screening inte fanns att tillgå). Lead time är viktigt t.ex. för bröstcancer screening när tidig upptäckt och behandling medför bättre prognos. It is the time between early diagnosis with screening and the time in which diagnosis would have been made without screening. It is an important factor when evaluating the effectiveness of a specific test. |
| Allergisk alveolit? | Kontakt med fåglar, mögligt hö. Tänk fågelskötarlunga eller farmers lung. Interstitiell lungsjukdom orsakad av upprepad inhalation av organiskt damm eller lågmolekylära kemikalier. Leder till immunologisk inflammation i lungorna (ej IgE). IgG antikroppar mot aktuellt antigen bildas, exv. mögel. Etiologi: svamp, djurproteiner, isocyanater, mögligt hö, trä eller virke. Organiskt damm eller lågmolekylära kemikalier (t ex djurproteiner, mögelsvamp). |
| Vilken sjukdom är isocyanater känd att öka risken för? | Astma (allergisk och icke-allergisk). Allergisk alveolit. Isocyanater, en typ av härdplast som kräver tjänstbarhetsintyg. Personer med astma (eller annan lungfunktionsnedsättning) får ej vara anställda i arbete med exponering för isocyanater. |
| Allergisk alveolit, symtom? | Andfåddhet, torrhosta, feber, frossa, muskelvärk, trötthet och avmagring. Vid långvarig exponering kan det bli lungfibros och en bild som vid KOL. Obs! Misstolkas ofta som astma. På spirometri ses en restriktiv bild och sänkt diffussionskapacitet. |
| Måste alla företag ha företagshälsovård? | Att ha avtal med företagshälsovården är inte obligatoriskt, men om arbetsgivarens kompetens inte räcker för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering måste arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. |
| Vad karakteriserar en sekundär preventionsstrategi i jämförelse med en primärpreventiv strategi? | En sekundär strategi riktas på en riskgrupp i befolkningen medan en primärpreventiv strategi avser hela befolkningen. |
| Inom sjukvården, främst primärvården, prövas olika ersättningssystem. Vilka principiellt olika ersättningssystem förekommer för närvarande? | Årlig fast ersättning oberoende av listning av patienter eller genomförda besök, budget. + kostnadskontroll. – låg produktivitet. Årlig ersättning för listade patienter (“capitering”). + kostnadskontroll för betalaren men inte för producenten. – endast friska personer listade men kan justeras med viktning. Ersättning för antal producerade besök. + produktivitet. – bortprioritering av sjuka. Ersättning för utförda besök och undersökningar per patient. Målrelaterade ersättningar. + kan uppnå mål. – bortprioritering. Kombinationer av ovanstående. |
| Ange fyra hälsoeffekter eller förändringar som parfym kan ge upphov till? | Allergiskt kontakteksem, kontakturtikaria, pigmentering, luftvägsbesvär (hyperreaktivitet). |
| Vad är folkhälsa? | Folkhälsa är det samlade resultatet av individernas hälsa i en befolkning. Den beror i sin tur på många faktorer både i och utanför individen. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. |
| Ange sex nationella mål för folkhälsan. | Delaktighet och inflytande i samhället; Ekonomisk och social trygghet; Trygga och goda uppväxtvillkor; Ökad hälsa i arbetslivet; Sunda och säkra miljöer och produkter; En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård; Gott skydd mot smittspridning; Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa; Ökad fysisk aktivitet; Goda matvanor och säkra livsmedel; Minskat bruk av tobak och alkohol; Ett samhälle fritt från narkotika och dopning; Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. |
| Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens skyldighet att anlita företagshälsovård. I vilken situation är arbetsgivaren skyldig att göra det? | Om arbetsgivaren inte själv kan bedöma om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna innebär någon risk för skada eller ohälsa hos de anställda. Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. |
| Vilka tre myndigheter har regler som berör arbete eller ersättning vid graviditet? | Försäkringskassan, ersättning då den gravida inte kan fortsätta arbeta. Arbetsmiljöverket, för bedömning av arbetsmiljön. Strålsäkerhetsmyndigheten, vid arbete med joniserande strålning. |
| Vilka två tidiga faser av vävnadsskada kan en strålningsdrabbad person genomgå? | Diarre/illamående (pga skadade celler i magtarmkanalen). Benmärgsskada och infektioner. Brännskador? |
| Persistenta ämnen är per definition mycket stabila. Det innebär att en dos kan stanna länge i kroppen. Vilken vävnad kan lagra persistenta ämnen under decennier? | Fettvävnad. |
| Persistenta ämnen är ett stort problem då de stannar länge i kroppen. Kadmium är ett sådant exempel. Hur kommer huvudsakligen kadmium in i kroppen, hur lång är halveringstiden i kroppen och vilket annat organsystem i kroppen drabbas indirekt av njurskadan. | Via mat (särskilt njure), ca 20-30 år, kalciumomsättningen (skelettproblematik). |
| Vilken utsöndringsväg är effektiv för att bli av med t ex PCB och dioxiner? | Bröstmjölksutsöndring, hög halt av fett. |
| Sjukdomsförekomsten kan mätas med prevalens eller incidensmått. Vilket av dessa är att föredra i samband med utvärdering av preventiva åtgärder? | Incidensmått (incidensrat eller kumulativ incidens). Effekten av de preventiva åtgärderna syns snabbast i incidensmåttet (om den preventiva åtgärden ger en minskad incidens så kommer även prevalensen att minska på sikt). |
| Vilka giftiga ämnen kan man tänkas ha inandats vid brandrök och vilken behandling bör man ge? | Risk för kolmonoxidförgiftning föreligger alltid varför syrgas skall ges omgående, helst 100%. Vid pyrande bränder och rikligt med sot kan dessutom cyanväte bildas. Man bör därför i tillägg till syrgas ge Cyanokit (hydroxycobalamin) 5 giv, ev upprepade gånger. Hydroxycobalamin binder cyanidjonerna i ett fast komplex (kelat) som utsöndras via njurarna. |
| Hur påverkar snusning fostret hos gravid? | Snusning ökar risken för förtidig födsel, lägre födelsevikt, intrauterin fosterdöd och neonatal apne, preeklampsi. För blivande mödrar som snusade 3 månader innan graviditeten och hade slutat vid första besöket på mödravårdscentralen ökade inte risken för förtidig födsel och lägre födelsevikt. |
| Idag diskuteras ofta sambanden mellan luftföroreningar och olika sjukdomar. På Hornsgatan i Stockholm ligger årsmedelvärdena av PM10 på lite över 30 μg/m3• Vilken sjukdomsdiagnos bidrar till det högsta antalet dödsfall då partikelhalten ökar i en stad? Beskriv även den allmänna mekanism som man idag anser mest sannolik för att förklara denna ökning. | Den vanligaste sjukdomsdiagnosen är hjärtsjukdom eller hjärtkärlsjukdom. Den mest sannolika allmänna mekanismen är en inflammatorisk påverkan med en ökning av många inflammatoriska markörer såsom CRP och fibrinogen. Både CRP och fibrinogen är etablerade riskfaktorer för hjärtsjukdom. En ökning av dessa markörer ökar risken för blodkoagulation. American Heart Association anger också att det finns starka mekanistiska evidens för att vaskulär dysfunktion eller vasokonstriktion är en specifik biologisk mekanism. |
| I många städer har man observerat ett samband mellan dygnsmedeltemperaturen och dödligheten. Beskriv hur detta samband ser ut för Stockholm. | Den lägsta dödligheten ses i Stockholm vid 11-12oC. Dödligheten ökar både vid lägre och högre temperaturer. En ökning av dygnstemperaturen under sommaren med 1 grad medför en ökning av den totala dödligheten med 1%. |
| Vad är det i kroppen som är avgörande för att kroppen skall skadas av joniserande strålning | vatten (hydroxylradikaler bildas) |
| CRM? | Crew Resource Management. |
| Avvikelsehantering för CRM? | Motivera, eliminera, mildra. |
| Teamwork? | Har ett gemensamt mål och tydliga roller. |
| Closed-loop communication? | Rikta, upprepa, bekräfta. |
| Hur defineras vårdskada? | “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. |
| Allvarlig vårdskada? | Hade kunnat undvikas. Ej ringa. Lett till bestående men eller död. |
| Red flags? | Stress, uttröttning, motstridiga uppgifter, uppsatta mål nås ej, avvikelser mot pm, förvirring, kommunikation, upptagenhet, motsägesefulla uppgifter. |
| Saker som minskar risken för fel inom vården? | Brist på struktur och standardiserad kommunikation kan leda till bristande kommunikation. Även Hierarki (rädsla att ifrågasätta), Skillnader mellan yrkesgrupper och specialiteter (olika kunskapsnivå), Trötthet, stress, Slang, Förkortningar, Hint and Hope (uttrycker sig inte direkt) |
| V ad står de tre “Fn” för och motivera, för varje F separat, varför denna information i anamnesen är viktig | Patientens Föreställningar (tankar), Farhågor (oro) och Förväntningar (önskan) (0,5 p för varje rätt svar). Att läkaren kan bemöta patientens föreställningar om sitt besvär speciellt om de är felaktiga. Farhågor, kan ev. lugnas om de är obefogade. Förväntningar, så att patient blir nöjd då doktorn bemöter dessa. Mer nöjd patient. Kan besvara patientens F. Kortare (mer effektiva) konsultationer. Mindre förvirrad och mer nöjd läkare. Förhöjd concordance. |
| Comission. Omission? | Utfört ett fel. Missat att göra något. |
| Slip. Lapse? | Olyckshändelse. Glömt att göra något. |
| HSAN | Kan dra in leg, förskrivningsrätt. Prövoperiod. Endast på anmälan från IVO. |
| Vart ska vårdgivare anmäla vid avvikelse? | IVO. |
| Vad gör IVO? | IVO (Inspektionen för vård och omsorg) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. |
| Beskriv konkret och i punktform hur man kan bedöma om en läkare har ett patientcentrerat arbetssätt i en konsultation. | Allmänt tar reda på vad patienten önskar hjälp med, konkret symptom OCH reflexion, tar reda på patientens frågor, tar reda på 3 F. Involverar och förklarar i möjligaste mån för patienten sin egen bedömning. Besvarar patientens frågor. Gör en gemensam planering och försäkrar sig om att patienten förstått, ex har du ngr frågor? |
| Redogör kort för medicinsk respektive miljöutredning vid misstanke på problem i inomhusmiljön som orsak till luftvägsbesvär | Sedvanlig medicinsk utredning, ev PEF o spirometri; bred kartläggning av olika orsaksfaktorer inkl inomhusmiljö som ventilation, fukt, mögelförekomst, psykosocial arbetsmilö, ergonomi. |
| Concordance? | Samsyn. Ingenting med läkemedelsföljsamhet att göra. |
| Compliance? | Följsamhet, passiv, episodisk, |
| Adherence? | Följsamhet, aktiv, pågående (continous). |
| Är Fall-kontroll design eller kohort design att föredra vid studier av ovanliga sjukdomar? Varför/varför inte? | Vid ovanliga sjukdomar blir kohortstudier extremt kostsamma. En fall-kontroll studie kan göras snabbare och till en lägre kostnad. |
| Vid bedömning om exponering för ett visst arbetsmoment, t ex tunga lyft, inneburit skadlig inverkan avseende nack-skulderbesvär måste tre olika aspekter av den aktuella exponeringen bedömas. Nämn dessa tre! | Intensitet (Hur mycket?), frekvens (Hur ofta?), duration ( Hur länge?) (Tidssamband exponering – utfall ska också bedömas men det handlar ju inte enbart om exponering då). |
| Sifferregel för Nationell vårdgaranti? | 0-7-90-90. Kontakt med primärvård – Läkarbesök PV – Specialist – Behandling. |
| Two challenge rule (inom säkerhetsproblem)? | Jag säger till. Om ingen överenskommelse säger jag till igen. Om fortsatt ingen överenskommelse – sök hjälp utifrån. |
| Vad händer med PUL i maj 2018? och vad innebär det? | I Sverige ersätts personuppgiftslagen (PUL, 1998:204) med dataskyddsförordningen den 25 maj 2018. Vissa förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. |
| Måste man bistå som läkare vid olyckor? | I Sverige finns ingen formell juridisk skyldighet för läkare att ingripa i nödsituationer. Däremot finns en allmän skyldighet att varna och tillkalla hjälp enligt lagen om skydd mot olyckor. Läkarförbundets etiska regler manar dock läkare att efter bästa förmåga bistå människor i medicinska nödsituationer. |
| Diskrimeringslagens fem grunder? | 1) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck 2) etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 3) funktionsnedsättning 4) sexuell läggning 5) ålder |
