| Akut intox: Utredning | 1. Anamnes 2. Vitalparametrar 3. B-glukos 4. Intoxprover 5. Blodgas 6. EKG (Ev. gravtest, drogsticka) |
| Intoxprover, vad ingår? | – CRP – Blodstatus – ASAT, ALAT, bilirubin, INR – Glukos – Etanol – Paracetamol |
| Akut intox: Behandling | 1. ABC 2. Förhindra absorption 3. Påskynda eliminering 4. Antidot |
| Ventrikeltömning: kontraind. | – Medvetandepåverkan – Frätande/petroleumprod. – Efter 2h för fasta ämnen (längre narkotiska prep.) Enbart vid allvarlig förgiftning! |
| Tarmsköljning: när? | – Litium, järn, arsenik – Depottabletter Laxabon 2L/h tills klar avföring, ev. tilläg Metoklopramid |
| Medicinskt kol: när? | – Inom 2h efter intag av flytande ämne – Inom 4h efter tablettintag 1 dos, upprepa vid depottablett eller enterohepatisk cirk. |
| Medicinskt kol: när inte ge? | – När man vill undvika kräkning – Järn- eller litiumintag – >2h efter flytande intag – >4h efter tablettintag |
| Benzo: antidot? | Flumazenil (med försiktighet) |
| CO: antidot? | Syrgas, hyperbar om >25% COHb |
| Cyanid: antidot? | Hydroxykobalamin (Cyanokit) |
| Digitalis: antidot? | Digitalisantidot |
| Järn: antidot? | Deferoxamin |
| Litium: behandling? | Vätska, dialys |
| Metanol/Etylenglykol: antidot? | Etanol/Formepizole |
| Morfinpreparat: antidot? | Naloxon |
| Paracetamol: antidot? | Acetylcystein |
| Warfarin: antidot? | Konakion Om blödning: protrombinkomplexkonc. (Confidex) |
| Sympatomimetiska droger: exempel och behandling? | Ex. Kokain, Amfetamin, Ecstasy, PCP Beh: Benzo, Nitro |
| Benzo: behandling? | – Medicinskt kol – Flumazenil Kramprisk vid reversering hos kronisk användare |
| CO: behandling? | – Syrgas 100% – Hyperbar syrgas om >25% COHb – Lungröntgen Risk för larynxödem |
| Vit/lömsk flugsvamp (Amatoxin): behandling? | – Silibilin – BencylPC |
| Toppslätskivling (Psilocybin): behandling? | – Benzo – Ev. antipsykotisk beh. |
| Panterfläckig/Röd flugsvamp: behandling? | – Benzo – Ev. antipsykotisk beh. |
| Blödning: basala prover? (steg 1) | – Hb – Trombocyter – APTT – PK-INR – Fibrinogen |
| Blödning: utvidgad utredning? (steg 2) | – vWF – Faktor VIII och IX – (Kapillär blödningstid) |
| Blödning: riktad utredning? (steg 3) | – Screening förvärvade antikroppar – Faktor VII och XI |
| Primär hemostas: vad är fel? | – vWF – Trombocytfunktion |
| APTT förhöjd, vad är fel? | – F VIII (8) – F IX (9) Kan bero på ex: – Heparin – NOAK – Lupus antikoagulans – Faktorbrist |
| PK-INR förhöjd, vad är fel? | – F II (2) – F VII (7) – F X (10) Kan bero på ex: – Waran – Leverskada – Vit K-brist – Faktorbrist |
| Fibrinogen nedsatt, vad är fel? | – Fibrinogen – F XIII (13) Kan bero på ex: – Fibrinolytisk behandling – DIC – Paramalignt |
| TPK nedsatt, vad är fel? | – Läkemedel – Blodsjukdom – ITP – DIC |
| Defekt primär hemostas: indelning? | Primär/sekundär trombocytdysfunktion |
| Primär trombocytdysfunktion: kännetecken? | – Normal TPK (oftast) – Förlängd blödningstid |
| Sekundär trombocytdysfunktion: orsaker? | – Trombocythämmare – Njur/leversvikt – Malignitet, myeloproliferativa sjd. – Stress |
| Von Willebrands sjukdom: behandling? | – Cyklokapron (fibrinolyshämmare) – ej vid hematuri – Octostim (frisätter vWF och F VIII fr. endotel) – ej till cardiovaskulärt sjuka – Faktorkoncentrat |
| Mild hemofili: behandling? | – Cyklokapron (fibrinolyshämmare) – ej vid hematuri – Octostim (frisätter vWF och F VIII fr. endotel) – ej till cardiovaskulärt sjuka |
| Måttlig/svår hemofili: behandling? | Faktorkoncentrat som profylax barn, ev. on demand senare |
| Trombocythämmande läkemedel? | 1. ASA 2. ADP-rec-hämmare (Ticagrelor, Clopidogrel) 3. Gp IIb/IIIa-hämmare (abciximab) 4. NSAID 5. SSRI 6. Valproat |
| Antikoagulantia? | 1. Waran 2. NOAK 3. Heparin 4. LMWH |
| Dabigatran (pradaxa) -blödning: vad tänka på? | Ge Praxbind |
| Akut medvetslöshet: handlingsplan? | 1. ABCDE + basal akututredning 2. Anamnes 3. Journaluppgifter 4. HUSK MIDAS 5. ev. DT, LP etc. 6. Behandla |
| A (Airways) | 1. Status MoS 2. Lyfta hakan 3. Ta bort ev. hinder 4. Suga vb. 5. Svalgtub (ev. intubering) |
| B (Breathing) | Status: – AF – Andningsmönster – Andningsrörelser – Saturation – Blodgas Åtgärd: ge syrgas om låg sat.! |
| C (Circulation) | 1. BT 2. Puls 3. Perifera pulsar 4. EKG 5. Sätt iv. infarter och vätska |
| D (Disability) | 1. Vakenhet enl. GCS 2. Hjärnstamsfunktioner (pupillers storlek, reaktion, ställning, rörelser) 3. Nackstyvhet 4. Muskeltonus 5. Babinski |
| E (Exposure) | – Temp – Hud – Lukt – Öron – blod |
| Akut medvetslöshet: orsaker? | Herpesencephalit Urosepsis Status Ep Korsakoff-Wernicke Meningit Intox Diabetes Andningsinsuff. Subarach./Subdural |
| Akut medvetslöshet: undersökningar/prover på akuten? | – B-glukos (snabb) – CRP – EKG – Blodprover (intox, stroke, buk -paket etc.) Beror på fall: – U-prover (infektion, intox) – LP – Blodgruppering + BAS-test -Odlingar |
| Akut hyper-Ca: symptom? | – Dehydrering (polyuri, polydipsi) – Trötthet – Konfusion – Förstoppning (& andra buksymptom) – Kort QT-tid |
| Akut hyper-Ca: orsaker? | – Primär hyperpara – Malignitet – Sarkoidos – Vit D-intox |
| Akut hyper-Ca: behandling? | 1. Vätska (3-6L NaCl) 2. Överväg furix 3. Bisfosfonat 4. Kortison |
| Akut hyper-Ca: prover? | – Ca, joniserat Ca – Albumin – PTH – Fosfat – Krea – ALP – SR |
| Hypertyreos: handläggning? | 1. Betablockerare 2. Remiss till endokrin 3. Om oftalmopati – akut remiss till ögon |
| Akut hypo-Na: symptom? | – Sänkt medvetande – Kramper – Huvudvärk – Kräkningar |
| Akut hypo-Na: farlig komplikation? | Hjärnödem -> inklämning |
| Akut hypo-Na: prover? | 1. S+U-osmolalitet 2. U-Na 3. Kortisol 4. TSH |
| Thyreotoxisk kris: vad är det? | Allvarlig försämring av hypertyreos. Oftast pga annan akut sjd. |
| Akut hypo-Na: orsaker? | – Kombination av: LM, SIADH, diarré/kräkning – Iatrogent (hypoton vätskning) – Långvarig, högintensiv träning – Vattenintox |
| Akut hypo-Na: behandling? | – IVA-vård – Hyperton NaCl (3%) Korrigera snabbt tills symptom hävs, därefter försiktigt |
| Hypo-Na-behandling: risker? | För snabb korrigering -> akut dehydrering av hjärnceller -> myelinolys |
| Addisonkris: handläggning? | 1. Ta kortisol + ACTH 2. Solucortef 100mg iv 3. NaCl (100mg i 500mg – 4h) 4. NaCl 200-300mg till första dygnet Vätska frikostigt! Följ dehydreringsgrad |
| Kortisolsvikt: symptom? | – Trötthet, medvetandepåv. – Buk: illamående, viktnedgång, kräkning etc. – Cirk: hypotoni, ortostatism, dehydrering etc. – Hyper-K, Hypo-Na, Hypoglykemi – Feber, hyperpigmentering |
| Vanligaste diagnosen vid yrsel? | BPPV – Godartad lägesyrsel |
| BPPV: diagnostik? | Bakre (& främre) båggångar: Dix-Hallpikes -> Vertikal nystagmus mot sjuka sidan Laterala båggångar: 30 grader, vrid huvud -> “Ner i kanalen, upp i kupolen” |
| BPPV: behandling? | Bakre båggångar: Epleys manöver Laterala båggångar: Gufonis manöver (grillspett) |
| AKS (Akut vestibulärt syndrom) – orsaker? | – Vestibularisneurit – Cerebellumskada (stroke?) |
| AVS (Akut vestibulärt syndrom) – diagnostik | HINTS Head-Impulse test spontan-Nystagmus Test of Skew |
| Farlig HINTS? | Head-Impulse test: Negativt Spontannystagmus: Riktningsskiftande/Vertikal/Rent rotatorisk Test of Skew: Refixation |
| Vad återspeglar Krea? | GFR |
| Prerenal njursvikt: orsaker? | – Hypovolemi – Hypotoni – Hjärtsvikt – LM (ex. ACEi, ARB, NSAID) |
| Prerenal njursvikt: provsvar? | – Hög U-osmolalitet – Normal urinsticka/urinsediment – Normalt ultraljud – Anamnes som stödjer cirkulatorisk/LM-påverkan |
| Postrenal njursvikt: orsaker? | – Prostatahyperplasi – Tumör – Sten – Strålfibros |
| Postrenal njursvikt: utredning? | – Mäta resturin: bladderscan eller tappning efter diktion – Ultraljud njurar: hydronefros? |
| Postrenal njursvikt: behandling? | – Kateter – Nefrostomi – Stent |
| Risk efter hävd njursvikt? | Polyuri -> intorkning -> ny prerenal njursvikt (även efter flödet återkommer efter prerenal njursvikt med tubulär nekros) |
| Renal njursvikt: orsaker? | 1. Akut tubulär nekros (ischemi, endo/exo nefrotoxiner) 2. Glomerulonefrit 3. Systemsjukdomar (Diabetes, SLE, Goodpasture etc.) 4. Interstitiell nefrit (NSAID, penicillin, infektion etc.) 5. Vaskulär orsak (Nefroskleros, njurartärstenos etc.) 6. Trombotisk mikroangiopati (TTP, HUS) 7. Hereditär defekt (ex. cystnjurar) |
| Renal njursvikt: utredning? | 1. Ultraljud njurar 2. Basprover (Blodstatus, CRP, SR) 3. Njurprover (Na, K, Ca, P, Albumin, Krea, Urea, st-bik.) 4. Urinstatus (Urinsticka, odling, sediment) 5. Njurkonsult, efter det ev: 6. P+S – elfores 7. Antikroppstitrar (ANA, ANCA, Anti-GBM) 8. Komplement (C3, C4) 9. Njurbiopsi |
| Akut/kronisk njursvikt: skillnader? | Akut: – Tidigare normalt krea – Oliguri/anuri vid debut – Normalstora njurar – Normalt Hb & fosfat (kronisk: låg Hb, högt fosfat) |
| Varför bör man röntga lungor vid njursvikt? | Oliguri/anuri/nefrotiskt syndrom -> Övervätskning -> Lungödem |
| Njursviktorsakat lungödem: behandling? | – Furix (vidgar kärlen även vid anuri) – CPAP – Dialys (om ej kan häva ödem) |
| Akut njursvikt: problem? | – Övervätskning – Intorkning – Acidos – Hyperkalemi – Läkemedelsdosering |
| Njursviktsorsakad acidos: behandling? | – Natriumbikarbonat po./iv. – Dialys om ej hävs |
| Njursviktsorsakad intorkning: behandling? | – Vätska – Sätt ut diuretika |
| Njursviktsorsakad hyper-K? | – Om livshotande: Ca (arytmiprofylax) – Sätt ut K-höjande läkemedel -Resonium – Glukos/insulindropp – B2-stimulerare – Natriumkarbonat (kontrollera st.-bik.) -Dialys om ej hävs |
| Resonium: Vm? | Binder Kaliumjoner i mag-tarmkanalen. Effekt efter ett par timmar. |
| Akut njursvikt: vilka preparat ska sättas ut? | – Perorala antidiabetikum (metformin, SU) – NSAID – ACE-hämmare, ARB |
| Facialispares: skillnad central/perifer? | Central: nedre 2/3 Perifer: hela ansiktet |
| Nystagmus: skillnad central/perifer? | Central: riktningsväxlande Perifer: unilateral |
| Pares: skilja central/perifer? | Central: stegrade reflexer, pos. Babinski, Grasset, Barré Perifer: slapp pares, muskelatrofi |
| Huvudvärk: vad måste anges i journal? | – Vakenhet – Orientering – Negera nackstelhet – Muskulära fynd |
| Yrsel: vad måste anges i journal? | – Vakenhet – Orientering – Negera nystagmus – Romberg – Djup sensibilitet (äldre) |
| Central pares: orsaker? | – Stroke – Trauma – MS – CNS-tumör |
| Perifer pares: orsaker? | – Kompressionsneuropati – Guillain-Barré (GBS) – Polyneuropati – Entrapmentneuropati |
| Vad bör misstänkas vid urakut huvudvärk? | Subarach./Subdural/Intracerebral blödning |
| Migrän: anfallsprofylax? | Betablockerare |
| Migrän: behandling vid anfall? | 1. Lätta analgetika 2. Antiemetika 3. NSAID (Naproxen) 4. Triptaner (kärlkonstriktion) |
| Alkoholism: labfynd? | – MCV förhöjt utan anemi – GT förhöjt (akut) – CDT förhöjt – ASAT>ALAT (om leverpåverkan) – Trombocytopeni – Triglycerider förhöjda – PEth förhöjt |
| CDT för/nackdelar? | – Hög spec. – Låg sens. – Kräver hög konsumtion |
| PEth användning? | Återspeglar alkoholkonsumtion senaste 2-4 veckorna. Hög spec. |
| Alkoholabstinens: högriskpatient? | – Abstinenssymptom trots >1 promille – Tachykardi >120 – Krampanfall – Uttalade symptom – Dåligt AT/nutritionsstatus |
| Alkoholabstinens: symptom? | – Ångest, oro, sömnproblem – Tremor – Högt blodtryck – Tachykardi – Svettningar – Delirium tremens (Hallucinationer – svår abstinens!) |
| Alkoholabstinens: behandling? | Innan pat. blåser 0: – Tiamininjektion iv. 4-7 dygn – Lergigan vid oro – Haldol vid agitation Nykter: 1. Oxazepam enl. schema (håll puls <100) 2. Stesolid om dålig effekt 3. IVA om dålig effekt |
| Wernickes encephalopati: symptom? | – Konfusion, apati – Nystagmus, ögonmuskelpareser – Ataxi |
| Wernickes encephalopati: behandling? | – Kontroll elstatus och Mg innan infusion + täta kontroller – Tiamininfusion iv, högdos 3 dagar -> lägre dos 5 dagar – Magnesium |
| DKA: definition? | ALLA nedanstående: 1. Acidos (pH <7,3 / st-bik. <15) 2. Ketonansamling (U-ketoner >3+ / B-ketoner >3) 3. Hyperglykemi (P-glukos >15 / känd diabetes) |
| DKA: symptom? | – Polyuri, polydipsi – Viktnedgång – Svaghet – Illamående, kräkning – Buksmärta – Benkramper – Dimsyn |
| DKA: kliniska fynd? | – Dehydrering – Hypotension – Tachykardi – Perifer kyla/cyanos – Hypotermi – Acetondoft – Konfusion, medvetandesänkning |
| DKA: utredning? | – P-glukos, B-ketoner, st.-bik. – Blodstatus, elstatus, CRP – HbA1c – Blodgas – Urinsticka – EKG – Infektionsmisstanke: rundodling och lungrtg. – Kvinna, fertil ålder: U-hCG |
| DKA: behandling? | – Vätska iv. (NaCl) – Insulin iv. (0,1 E/kg/h) – Kalium – Glukos när P-glukos <15 |
| DKA: provtagning under behandling? | – P-glukos – Na, K, st-bik. – B-ketoner (kapillärt) |
| DKA/HNKS: övriga åtgärder? | – KAD om inkontinent/anurisk – Nasogstrisk kateter om kräkningar + medvetandesänkt – Lungrtg. om saturation <92% – LMWH som profylax till högriskpatienter – EKG-övervakning om avvikande K |
| Beräkna S-osmolaltiet? | 2 x Na + Glukos + Urea + Etanol |
| Varför vill man inte sänka P-glukos för snabbt vid DKA? | Hypoosmolalitet -> risk för hjärnödem |
| HNKS: definition? | 1. P-glukos >33 2. S-osmolalitet >320 3. Ej ketoacidos |
| HNKS: symptom? | – Trötthet, konfession – Polydipsi, polyuri – Illamående, kräkning, yrsel – Feber |
| HNKS: patofysiologi? | Hyperglykemi -> Osmotisk diures -> Hypovolemi -> Nedsatt njurfunktion -> Hyperglykemi |
| HNKS: provtagning? | – P-glukos, S-osmolalitet – Blodstatus, elstatus, CRP – Ca – Leverstatus – HbA1c – Urinsticka – EKG (+ ev. TnT) – Infektionsmisstanke: rundodling och lungråg. – P-laktat om metforminpat. |
| HNKS: behandling? | – Vätska iv. (NaCl) – Insulin iv. 0,05 E/kg/h om B-ketoner >1, annars avvakta – Kalium |
| HNKS: provtagning under behandling? | – P-glukos – Na, K – S-osmolalitet – EKG & TnT – DT hjärna om medvetande ej förbättrats |
| Hypoglykemi, medvetslös pat: behandling? | – Glukos 30% iv, 30 ml åt gången tills pat. vaknar – Glukagoninfusion om ej fri venväg |
| Medvetandesänkning: system för gradering? | – GCS – RLS-85 – FOUR-score |
| Konfusion: behandling? | – Underliggande sjukdom – Heminevrin (sömnstörning) – Neuroleptika ex. haldol (oro, hallucinationer) – Febernedsättande – Dygnsrytm – lugn och ro |
| Epilepsi: anfallstyper? | 1. Primärgeneraliserad: – Grand mal (tonisk-klonisk) – Petit mal (absenser) 2. Partiell/fokal: – Partiell komplex – Partiell enkel – Partiell med sekundär generalisering |
| Grand mal: karakteristika? | Tonisk-kloniskt anfall – Ingen förkänning – Postiktal |
| Petit mal: karakteristika? | Absenser – Ingen förkänning – Ej postiktal |
| Status Ep: definition? | 5 min kontinuerlig anfallsaktivitet eller 2 – flera anfall utan återkomst till baseline |
| Status Ep: behandling? | 1. ABC + syrgas + EKG 2. Blodgas, korrigera avvikelser 3. Stesolid iv 5-10mg 4. Pro-Epanutin/Valproat/Keppra |
| Refraktärt Status Ep: behandling? | 1. Övertagning till IVA 2. Propofol bolus + infusion 3. Pentothal-infusion (efter fulldos propofol) 4. EEG kontinuerligt om möjligt |
| Temporalisarterit: symptom? | – Feber, högt SR – Nedsatt AT, trötthet – Huvudvärk – Tuggclaudicatio – Ögon/öronsmärta – Synnedsättning |
| Temporalisarterit: diagnostik? | – Palpation + auskultation a. temporalis, aorta, a. carotis, a. subclavia, a. brachialis – SR – Blodtryck bilat. – Puls bilat. – Artärbiopsi (neg. utesluter ej diagnos) |
| Temporalisarterit: behandling? | – Prednisolon (mer om synpåverkan) – ASA + PPi – Osteoporosprofylax (kalk + bisfosfonat) |
| PMR: symptom? | – SR >40 – Morgonstelhet – Smärta nacke & prox. muskulatur |
| PMR: handläggning? | – Utesluta infektion, malignitet – Prednisolon |
| PMR: behandling? | – Prednisolon 15-20mg/dag i 1,5-2 år – Osteoporosprofylax (kalk + bisfosfonat) |
| Akut artrit: symptom | Tumor +++ Rubor +/- Calor +/- Dolor ++ Functio Laesa |
| Monoartrit: orsaker? | – Septisk Artrit – Gikt/pseudogikt – RA (atypisk debut) – Reaktiv artrit – Trauma – Borrelia |
| Oligoartrit: orsaker? | 2-4 leder – Spondylartriter – RA (atypisk debut) – PMR – SLE – Borrelia etc… |
| Polyartrit: orsaker? | – RA – Spondylartriter – SLE – Virusartriter (Hepatit, HIV) |
| Ledpunktion: vad undersöka? | – Grumlighet, färg – Celler – Odling – Kristaller |
| Gikt: behandling? | – NSAID (ej äldre, njur-/hjärtsvikt, waran, magsår) – Colchicin (om NSAID kontraindicerat) – Allopurinol (ej i akutfasen) |
| Anafylaxi: behandling? | – Adrenalin sc/im 0,3-0,5ml, upprepas var 10e min vb – Kortisol (betapred) iv/po 8mg – Antihistamin – Fri luftväg, fri venväg – EKG monitor |
| VTE: riskfaktorer? | Virchows triad: – Venstas – Endotelskada – Hyperkoagulation |
| Ärftliga koagulationsrubbningar: vanligast? | 1. Faktor V Leiden (APC-resistens) – 10% 2. F II – Protrombinmutation – 2% |
| När ska D-dimer användas? | Vid låg klinisk misstanke om lungemboli/DVT |
| När är D-dimer svårtolkat? | – Symptom > 1 vecka – Ålder >75 år – Graviditet – P-piller / östrogen – Inflammation – Aktiv cancersjd. |
| Lungemboli: utredning? | – Blodgas – EKG – D-dimer (om låg Well’s) – DTLA – Lungscint |
| När föreligger hög klinisk sannolikhet för DVT? | Well’s score >=2p |
| När föreligger hög klinisk sannolikhet för LE? | Well’s score >4p |
| Lungemboli: EKG-tecken? | – S1 Q3 T3 – T-inverteringar V1-V3 – Nydebuterat flimmer/RBBB |
| Lungemboli: när bör scint övervägas? | – Kontrastallergiker – Gravida – Njursviktspat. – Unga |
| Lungemboli: hjärtEKO-tecken? | – Dilaterad högerkammare – Ökat tryck höger kammare & a. pulmonalis – Överskjutning av septum |
| Stabil DVT: behandling? | 1. Antikoagulantia (>3-6 mån) – Heparin/LMWH -> Waran – Noak 2. Remiss till trombosmottagning 3. Stödstrumpor |
| Hög DVT: behandling? | 1. Antikoagulantia: Heparin/LMWH 2. Konsultera kärlkirurg – ev. lokal trombolys eller trombektomi |
| DVT: indikation trombolys/trombektomi? | – Massiv svullnad – Svår smärta – Symptom < 2 veckor – Låg blödningsrisk |
| DVT/Lungemboli: utredning efteråt? | – Koagulationsutredning om <50år – Malignitetsutredning hos husläkare |
| Nedre ytlig thromboflebit: behandling? | – NSAID-gel – Stödstrumpor |
| Övre ytlig thromboflebit: behandling? | – NSAID-gel – Fragmin sc 200E/kg 5-6d – Fragmin sc 100E/kg 20d |
| Lungemboli med stabil hemodynamik: behandling? | 1. LMWH 2. Syrgas om sat <90% 3. Waran / NOAK 4. Smärtlindring vb. |
| Lungemboli: gränsvärden instabil hemdynamik? | Blodtryck <100 Puls >100 |
| Lungemboli med instabil hemodynamik: handläggning? | 1. Akuten: – Heparinbolus iv 5000E – Syrgas 2. Trombolys (om ej KI/vitalindicerat) 3. Avd: – Heparininfusion – Vätska – Inotropt stöd |
| Lungemboli: indikation trombolys? | – Instabil hemodynamik – Ej kontraindikation – Symptom <2 veckor – Vitalindikation Diskussion med thoraxkirurg om gravid/blödningsrisk |
| Stroke: akut handläggning? | P-glukos, blodtryck, EKG 1. DT hjärna, om ej hematom: 2a. Trombolys (om indicerat) / Trombektomi 2b. ASA-bolus 3. Strokeenhet |
| Hjärnblödning: behandling? | 1. Reversering av antikoagulantia (akut) 2. Sängläge 30 grader 3. Laxantia 4. Mobilisering 5. Behandla underliggande sjukdom |
| Ischemisk stroke: sekundärprevention? | 1. Riskfaktorsanering 2. Trombocythämmare (ASA) 3. Karotisultraljud -> kirurgi 4. Antikoagulantia om FF |
| Stroke: indikation trombolys? | – Ischemisk stroke – < 4,5h – Ej kontraindicerat |
| Stroke: indikation trombektomi? | – < 6h – Ej kontraindicerat |
| Olika typer av GI-blödningar? | Hemtemes: blodiga kräkningar Melena: svart bajs (ovan colon) Hematochezi: färskt blod i bajs (colon/rectum) |
| Hematemes: diffdiagnoser? | – Varicier / Mallory-Weiss – Ulcus – Cancer i ventrikel/esophagus – Erosiv gastrit – Esophagit (grav) |
| Hematochezi: diffdiagnoser? | – Hemorrojder – Angiodysplasi – Colon/tunntarmstumör – Colondivertiklar – IBD – Trauma – Ischemisk kolit – NSAID/antibiotika-enteropati |
| Akut skov IBD: gradering? | Truelove & Witts, gravt skov: >= 6 diarréer/dygn + feber/tachykardi/anemi/inflammationsmarkörer Lätt skov: <4 diarréer/dygn, ej symptom som ovan |
| Acetylcystein: Vm vid paracetamolintox? | Stimulerar leverns produktion av glutation -> minskar NAPQI-bildning |
| IBD-skov: när inläggning? | Lätt skov: poliklinisk handläggning, ev remiss till specialist Medelsvårt skov: oftast inläggning Svårt skov: alltid inläggning |
| Akut IBD: hur avgöra utbredning? | – Enbart lös avföring = stor utbredning – Sänkt P-albumin = stor utbredning |
| Akut lever: vad ingår? | – Akut leversvikt – Dekompenserad cirrhos – Asciteskomplikationer |
| Akut leversvikt: orsaker? | – Alkohol – Läkemedel (paracetamol, antibiotika, EP-mediciner) – Virus (Hepatit, EBV, VZV, HSV, CMV) – Bakterier (sepsis, vissa maginfektioner) – Toxiner (svampgift, naturläkemedel, grundämnen) – Autoimmun hepatit – Cirkulationssvikt -> ischemi |
| Akut lever: utredning? | 1. Bukpalpation 2. Leverstatus + Albumin + PK-INR 3. Ultraljud lever + gallvägar 4. Hepatitserologi 5. ANA, SMA (autoantikroppar) 6. Järnstatus |
| Leverstatus: vilka prover ingår? | 1. ASAT & ALAT 2. ALP 3. GT 4. CDT 5. PEth 6. Bilirubin |
| Ascites: orsaker? | 1. Cirrhos 2. Malignitet lever/peritoneum 3. Hjärtsvikt |
| Dekompenserad cirrhos: symptom? | – Ascites – Leverstigmata – Blödningsparametrar förändrade – Esophagusvaricier – Hepatorenalt syndrom – Leverencephalopati |
| När bör buktappning övervägas? | Spänd ascites med någon av: – Påverkat AT – Dyspné – Buksmärtor – Feber |
| Ascites: komplikationer? | Spontan bakteriell peritonit Hepatorenalt syndrom (sekundär njursvikt) |
| Leverencephalopati: utlösande faktorer? | – Förstoppning – GI-blödning (proteinansamling) – Hypovolemi/hypotoni (diuretika, kräkning, diarré) – Elektrolytrubbning – ffa hypo-K – Läkemedel – ffa sedativa, analgetika – Infektion |
| Leverencephalopati: gradering? | Grad I-IV Flapping tremor i I-III IV = medvetslöshet |
| Leverencephalopati: behandling? | – Eliminera utlösande faktorer – Laktulos |
| Vm laktulos? | Laxerande + sänker tarmens pH -> minskar ammonium i blodet |
| Akut lever: gradering? | Child-Pugh ABC 5-15p Bl.a. encephalopati, ascites, albumin etc. vägs in |
| Neutropen feber: kriterier? | – Neutrofiler <0,5 – Temp >38,5 eller >38 i 4h |
| Neutropen feber: handläggning? | 1. ABCDE 2. Blododling + urin, CVK, nasopharynx, sår 3. Blodstatus + diff. 4. Bredspektrumantibiotika 5. Vätska iv 6. Krea (för anpassad antibiotika) |
| Trombocytopeni: symptom? | Blödningar i hud och/eller slemhinnor |
| Trombocytopeni: orsaker? | – Defekt bildning i benmärg (cytostatika, leukemi etc.) – Splenomegali – Ökad nedbrytning/konsumtion (ITP, TTP, DIC, sepsis) |
| Trombocytopeni: utredning? | 1. Blodstatus med B-cellsdiff 2. Trombocyter (citratrör/mikroskop) 3. PK-INR, APTT 4. Fibrinogen 5. D-dimer 6. CRP, SR 7. S-elfores 8. Benmärgsprov 9. RF, ANA, fosfolipidantikroppar 10. Serologi hepatit, HIV 11. Ultraljud mjälte |
| Trombocytopeni: behandling? | Om ej blödning: utred grundorsak Om blödning: 1. Trombocyttransfusion om indicerat 2. Cyklokapron |
| Trombocyttransfusion: indikationer? | Alla med trombocytopeni: – Livshotande blödning – Akut kirurgi – Huvudvärk (ta även DT skalle, men ej LP) Trombocytopeni pga låg produktion: – TPK <10 – Ökad blödningsbenägenhet |
| Misstänkt ITP: behandling? | Om blödning / TPK < 30 1. Sätt ut ASA, NSAID och nya läkemedel 2. Prednisolon po. 3. Cyklokapron 4. Gammaglobulin (efter hematologkontakt) |
| Anemiutredning: vilka prover? | 1. Blodstatus 2. B-cellsdiff (om avvikelse) 3. MCV, MCHC 4. Retikulocyter 5. Järnstatus 6. B12, folat 7. Hemolysprover (LD, bilirubin, haptoglobin |
| Blodtransfusion: vad tänka på? | – Uteslut blödning – Ta anemiprover INNAN transfusion |
| Hemolytisk anemi, hur ser följande prover ut? a) LD b) Bilirubin c) MCV d) Haptoglobin e) DAT | a) LD högt b) Bilirubin högt c) MCV högt (retikulocytos) / normalt d) Haptoglobin lågt e) DAT positivt (autoimmun hemolytisk anemi) / negativt |
| Vilket prov ska alltid tas vid hemolysmisstanke? | DAT ( = Coombs prov) Positivt = autoimmun hemolytisk anemi |
| Autoimmun hemolytisk anemi: behandling? | 1. Prednisolon po. 2. Vätska iv 3. Blodtransfusion (vid anemisymptom/snabbt sjunkande Hb) 4. Täta kontroller av MEWS, Hb, Krea, elstatus & U-pH |
| TTP: patofysiologi? | Autoimmunt ADAMTS13-konsumtion -> stor vWF-produktion Utlöses av infektion/intox/trauma |
| TTP: kliniska tecken? | – Hemolys (DAT-negativ) – Trombocytopeni – Feber – Njurpåverkan – Neurologisk påverkan – PK-INR och APTT normalt |
| TTP: behandling? | 1. Eliminera utlösande faktorer 2a. Plasmafeers 2b. Plasmabyte 3. Ev. kortison |
| DIC: patofysiologi? | 1. Aktivering koagulation + fibrinolys 2. Konsumtion av trombocyter och faktorer |
| DIC: hur ser följande prover ut? a) PK-INR b) APTT c) TPK d) D-dimer e) Fibrinogen f) Antitrombin | a) PK-INR förhöjt b) APTT förlängd c) TPK sänkt d) D-dimer förhöjd e) Fibrinogen sänkt f) Antitrombin sänkt |
| DIC: behandling? | 1. IVA 2. Eliminera utlösande faktorer 3. Plasmabyte + trombocyter + enstaka faktorer |
| Leukocytos: behandling? | 1. Cytostatika 2. Ev. leukoferes |
| Hjärtinfarkt: behandlingsmodell? (övergripande) | SATSA Smärtlindring Antiischemisk beh. Trombosbeh. Sviktbeh. Arytmibeh. |
| NSTEMI/Instabil angina: behandling? | S: – Morfin iv 2mg/min till smärtfri – Syrgas 2-12L/min A: – Nitro subling. – BB iv/po 5mg T: – ASA bolus 500mg -> 75mg/dag – Ticagrelor bolus 180mg -> 90mg/dag -> Fondaparinux sc. (tills angio) S & A efter behov Koronarangio snarast |
| STEMI: behandling? | -> Direkt till PCI-lab! (alt. trombolys) S: – Morfin iv 2mg/min till smärtfri – Syrgas 2-12L/min A: -> PCI/trombolys – Nitro subling. – BB iv/po 5mg T: – ASA bolus 500mg -> 75mg/dag – Ticagrelor bolus 180mg -> 90mg x2 -> GpIIb/IIIa-hämmare (om instabil) – abciximab S & A efter behov |
| AKS: sviktbehandling? | Efter behov: – Nitro subling/iv – NIV (CPAP/BiPAP) – Furix – Inotropa medel – ACEi (ej akut, till alla utan kontraind.) |
| AKS: arytmibehandling? | – Betablockerare iv/po (Metoprolol 5mg) – om cirk. stabil – (AV-block: atropin/pacemaker – (Elkonvertering) |
| AKS: riskfaktorer? | x Ålder x Manligt kön x Tidigare AKS x Hereditet – Hyperlipidemi – Rökning – Diabetes – Hypertoni – Övervikt – Fysisk inaktivitet – Frukt & grönt (för lite) – Stress/psykosociala faktorer |
| STEMI: diagnoskriterier? | ST-höjning eller Nytillkommet LBBB (+ symptom, hjärnskademarkörer förhöjda) |
| STEMI: patogenes? | Total ocklusion av kranskärl -> transmural ischemi |
| Indikation PCI/trombolys? | STEMI med CBS <12h duration |
| NSTEMI/instabil angina: diagnoskriterier? | ST-sänkning / T-neg och/eller Hjärtskademarkörer förhöjt |
| Hjärtskademarkörer: namn och karakteristika? | – Myoglobin: 0-12h, låg spec, hög sens – CK-MB: 3-20h, hög spec och sens – TnT & TnI: 6h-6d, mkt hög spec och sens |
| AKS: behandling efter akutskedet? | 1. ASA 75mg/dag 2. Ticagrelor 90mg x2 3. Betablockerare 4. Statin (höga blodfetter) 5. ACEi/ARB (hypertoni, hjärtsvikt, diabetes) 6. Nitrospray vb. |
| AKS: komplikationer? | – Hjärtsvikt – Arytmier – Perikardit (+ tamponad) – Kammarseptumdefekt – Papillarmuskelruptur -> MI – Vä-kammaraneurysm – Mural tromb – Blödning |
| AKS: komplikationer efter stentning? | – Stenttrombos – Reststenos – Reperfusionsarytmier |
| AKS: sekundärprevention på HIA? | – Lipidstatus – EKO (VK-funktion, hypokinesi, vitier etc.) – OGTT dag 4 – Nå måldoser BB, ACEi/ARB och ev. sviktbeh. – Rökstopp, träning, kost |
| Målblodtryck? | < 140/90 < 140/85 vid typ 2-diabetes |
| Stabil angina: behandling? | 1. ASA 75mg x1 2. Betablockad 3. Nitro 4. ACEi/ARB (hypertoni) 5. Statin (hyperlipidemi) 6. Ca-antagonist (vissa, ffa spasmtendens) 7. PCI/CABG (vid svåra besvär) |
| MINCA: definition? | Myocardial Infarction with Normal Coronary Arteries Oklar genes Takutsobo ingår |
| Takotsubo: diagnoskriterier? | – Klassisk EKO/angiobild – Inga signifikanta stenoser/plackrupturer – Nytillkomna EKG-förändringar/troponinstegring – Ej feokromocytom – Ej myokardit |
| Takotsubo: behandling? | – Spontan regress – återkommer sällan – Ev. mekaniskt stöd, t.ex. aortaballongpump – Komplikationer mycket ovanligt – Dobutamin kontraindicerat |
| Hjärtinfarkt: EKG-kriterier? | 1. ST-höjning i 2 angränsande avl. – V2-V3: >=2mm (män), >=1,5mm (kvinnor) – >=1mm övriga avl. 2. ST-sänkningar 3. T-negativitet 4. Nytillkommet LBBB EKG dynamiskt-upprepa! Ibland normalt. |
| Hjärtinfarkt: klassifikation? (övergripligt) | Typ 1: Primär, “klassisk” AKS Typ 2: Sekundär (ej plackruptur, dissektion etc.) Typ 3: Plötslig död Typ 4ab+5: Iatrogent |
| AKS: vilket kärl är ockluderat? – V1-V6 – aVl – LBBB – RBBB | Vänster huvudstam (LCA) |
| AKS: vilket kärl är ockluderat? – V2-V4 – LBBB | LAD |
| AKS: vilket kärl är ocluderat? – V5-V6 – aVl – I – -aVR | Cirkumflexa (Cx) – EKG kan även vara normalt |
| AKS: vilket kärl är ockluderat? – II – aVF – III | Höger kranskärl (RCA) |
| Stabil angina: undersökningsval? | 1. Anamnes 2. EKG 3. Riskstratifiering enl. tabell: – Låg risk: gå ej vidare – Intermediär risk: non-invasiv utredning – Hög risk: koronarangio |
| Stabil angina: vilka riskfaktorer vägs in vid val av undersökning? | – Typisk/atypisk/non-angina – Kön – Ålder |
| Arbetsprov: vad eftersöks? | Stabil angina: – Symptom – EKG-förändringar – Hjärtfrekvensreaktion – Blodtrycksreaktion |
| Stabil angina: vilka undersökningar finns? | 1. Arbetsprov 2. Stress-EKO (Dobutaminprovokation) 3. Myocardscint 4. DT kranskärl 5. MR hjärta 6. Coronarangiografi |
| Riskstratifiering för hjärt-kärlsjukdom allmänt: vad vägs in? | – Kön – Ålder – Rökning – Systoliskt blodtryck – S-kolesterol |
| Ventrikelflimmer: vad göra? | Akut elkonvertering |
| Efter ventrikelflimmer: vad göra på akuten? | (ABCDE) 1. EKG 2. EKO 3. Infarter, ev. intraosseösa 4. Syrgas 5. Blodgas 6. TnT 7. D-dimer 8. Intoxprover |
| Cirkulationsstillestånd: orsaker? | Trombos Tamponad Toxicitet Tryckpneumothorax Hypoxi Hypovolemi Hypo/Hyper-K Hypotermi |
| A-HLR: vilka läkemedel används? | Adrenalin Cordarone |
| EF: normalvärde? | >50-55% |
| Vänstersvikt: symptom och statusfynd? | – Förstorat hjärta – Dyspné/tachypné – Lungrassel – Ortopné – Hjärtklappning – Perifer kyla – 3:e/4:eton, galopprytm – Torrhosta |
| Högersvikt: symptom och statusfynd? | – Benödem – Jugularisutfyllnad – Hepatomegali – Acites – Pleuravätska – Dyspné – Nykturi |
| Hjärtsvikt: gradering? | NYHA I-IV Högre grad = högre mortalitet |
| Hjärtsvikt: utredning? | 1. Anamnes och status 2. EKG 3. NT-proBNP 4. HjärtEKO Ev även: – Lungröntgen – DT thorax – Coronarangio |
| NT-proBNP: gränsvärden? | Akut: >300 -> HjärtEKO Ej akut: >125 -> HjärtEKO |
| Akut hjärtsvikt: behandling? | 1. Halvsittande ställning, lugn och ro 2. Syrgas 3. NIV (CPAP/BiPAP om syrgas inte räcker) 4. Nitro subling./infusion 5. Furix iv 20-40mg 6. Morfin iv 2-5mg 7. (Snabbt flimmer: Digoxin + ev. BB) |
| Kardiogen chock: definition? | = Svår akut hjärtsvikt – Systoliskt blodtryck <90 – Hjärtminvolym <2 ml/min/m2 – Kiltryck >18 Oftast symptom på hypoperfusion av minst ett organsystem |
| Kardiogen chock: behandling? | 1. Syrgas 2. NIV (CPAP/BiPAP) 3. Furix iv 4a. Akut PCI om infarkt 4b. Dopamin/Dobutamin/Noradrenalin 5. Respirator 6. Ev. LVAD/ECMO/Transplantation |
| Akut svikt med nedsatt EF: långsiktig behandling? | 1. Furix/Tiazid 2. ACEi/ARB 3. Betablockerare (efter hävd lungstas) 4. Aldosteronreceptorblockare (Spironolakton) |
| Hjärtsvikt med bevarad EF: behandling? | – Furix/Tiazid – Ca-receptorblockare (eventuellt) – Behandla underliggande sjukdom |
| Hjärtsvikt: info till patient? | – Minska vattenintag – Undvik NSAID – Rökstopp – Minska alkohol – Viktnedgång |
| Kardiomyopati: vanligaste typerna? | 1. Dilaterad 2. Hypertrof (icke-/obstruktiv) 3. Restriktiv 4. Takotsubo |
| Dilaterad kardiomyopati: orsaker? | – Idiopatisk/primär (hereditär) – Alkohol – Diabetes – Uremi – Hemokromatos – Sarkoidos – Cytostatika – Takykardi (thyroidea?) – Viros |
| Hypertrof kardiomyopati: orsaker? | – Primär (hereditär) – Idrottshjärta – Hypertoni – Amyloidos |
| Kardiomyopati: utredning? | 1. Anamnes inkl. hereditet 2. Status inkl. neuro (Syst. blåsljud?) 3. EKG (Q-vågor?) 4. EKO 5. Lungröntgen 6. Arbetsprov 7. TSH 8. TnT, CK-MB 9. NT-proBNP Spec. ex: koronarangio, invasiv hemodynamik, MR hjärta, skelettmuskelbiopsi, genetiska prover |
| Dilaterad kardiomyopati: behandling? | 1. Minska alkohol, träning, salt-vattenintag 2. Sviktbehandling 3. ACEi/ARB? 4. Antikoagulantia? 5. CRT? 6. Hjärttransplantation? 7. Screena familjen |
| Förmaksflimmer: bedöma strokerisk? | CHADS-VASc (CHA2DS2-VASc) Män >0, kvinnor >1 bör behandlas med Waran/NOAK C = hjärtsvikt H = hypertoni A2 = ålder >75 D = diabetes mellitus S2 = tidigare stroke, TIA eller tromboembolism V = vaskulär sjukdom A = ålder 65-74 Sc = kvinnligt kön |
| Antikoagulantia: bedöma blödningsrisk? | HAS-BLED >=3 bör behandlas med försiktighet |
| Pacemaker: indikationer? | 1. Sick sinus syndrome 2. AV-block II-III 3. Förmaksflimmer 4. Bifascikulärt block + synkope |
| Pacemaker”koden”, betydelse? | Stimulerat – Avkänt – Reaktion V = Ventricular A = Atrial D = Dual (V+A) |
| Patient med hög arytmirisk: vilken pacemaker? | ICD Har defibrillatorfunktion – kan elkonvertera pat. vid livshotande arytmi |
| Patient med symptomatisk hjärtsvikt, LBBB och nedsatt EF trots optimal behandling: vilken pacemaker? | CRT ( /biventrikulär pacemaker / sviktpacemaker) Elektrod i hö förmak + hö kammare + lat. om vä kammare |
| Pacemaker: komplikationer? | – Pneumothorax – Perforation, tamponad – Infektion – Dislokation – Elektrisk dysfunktion |
| Vasovagal synkope: orsaker? | (Reflexmedierad synkope) – Emotioner – Ortostatisk stress – Hosta, miktion etc. – Sinus caroticus-syndrom – Glossopharyngeusneuralgi |
| Vasovagal synkope: utredning? | (Reflexmedierad synkope) – TILT – Sinus caroticus-massage – Ortostatiskt test |
| Vasovagal synkope: behandling? | (Reflexmedierad synkope) – Träning av stora muskelgrupper – Muskelaktivering vid presynkope-symptom |
| Kardiell synkope: orsaker? | – Arytmi – Strukturell hjärtsjukdom – Cerebrovaskulär påverkan |
| Kardiell synkope: utredning? | 1. EKG 2. HjärtEKO 3. Arbetsprov 4. Långtids-EKG 5. ILR (Implantable loop recorder) |
| Ortostatisk hypotension: gränsvärden? | Ortostatiskt test: Systoliskt BT-fall >=20, eller – Diastoliskt BT-fall >=10 efter 3 min i stående |
| Ortostatisk hypotension med synkope: orsak? | Autonom dysfunktion, kan förvärras av dehydrering, anemi etc. |
| Ortostatisk hypotension: behandling? | – Stödstrumpor – Undvika dehydrering – Träna stora muskelgrupper |
| Förmaksflimmer: tänka på vid elkonvertering? | – Utan NOAK om debut <48h, annars påbörja behandling i minst 3v – Hjärtförändringarna bara reversibla första månaderna – Fastande 6h – Ger ofta Propofol – K inom ref, hellre lite högt |
| Förmaksflimmer: behandling? | 1. Rytmreglerande: – Betablockerare – 1:a handsval – Digoxin – svikt/BB räcker inte – Ca-flödeshämmare – 2:a handsval – Elkonvertering (<48h, annars AK) – Antiarytmika (ex Cordarone) – Invasiv åtgärd (ex flimmerablation) 2. Antikoagulantia (Waran/NOAK) CHADS-VASc! |
| Förmaksflimmer: behandling vid hemgång? | 1. Rytmreglerande (ffa BB) 2. Antikoagulantia (Waran/NOAK) – CHADS-VASc 3. Behandla riskfaktorer för stroke 4. Behandla ev. underliggande sjukdom |
| Förmaksflimmer: utredning? | (Anamnes – Status) 1. EKG 2. HjärtEKO 3. Blodstatus, Na, K, Krea, Thyroideastatus, PK-INR, APTT, P-glukos, Lipider 4. Hjärt-lungröntgen? 5. Långtids-EKG? Event recorder? 6. Arbetsprov? |
| Basal hypertoniutredning? | 1. CRP, Krea, Na, K, P-glukos, Hb 2. Lipidstatus 3. U-sticka (Albuminuri) 4. EKG |
| Sekundär hypertoni: orsaker? | 1. Renala: – Renovaskulära: njurartärstenos, nefroskleros, fibromuskulär dysplasi etc. – Renoparenkymatösa: nefrit, diabetes, cystnjurar etc. 2. Hyperaldosteronism: – Primär: Mb Conn, hyperplasi – Sekundär: RAAS-aktivering pga diuretika, levercirros etc. |
| ACE-hämmare: egenskaper? | 1:a handsval vid hypertoni + Njurprotektivt + Bra för diabetiker + Bra vid hypertrofi/svikt + Bra effekt mot arteroskeros – Rethosta som bieffekt (välj ARB) – Kontrollera Krea och K |
| Hypertoni: behandling? | 1:a hand: – ACEi – Ca-flödeshämmare (kärlselektiva) – Tiazid 2:a hand: – ARB (ACEi-intolerans) -Betablockerare (ischemi, svikt, arytmi) – LOOP-diuretika (hjärt/njursvikt) |
| Ischemisk hjärtsjukdom: val av blodtrycksmedicin? | Betablockerare |
| Hjärtsvikt: val av blodtrycksmedicin? | – ACEi/ARB – Betablockerare – Aldosteronreceptorblockare (Spironolakton) – oftast |
| Diabetes: val av blodtrycksmedicin? | ACEi/ARB |
| Njursjukdom: val av blodtrycksmedicin? | ACEi/ARB |
| KOL: val av blodtrycksmedicin? | Tiazid eller Ca-flödeshämmare (Amlodipin) |
| Malign hypertoni: definition? | Svår, symptomatisk hypertoni med: – Ögonbottenförändringar eller – Proteinuri (njurengagemang) |
| Claudicatio: riskfaktorer? | 1. Rökning 2. Diabetes 3. Hypertoni 4. Hyperlipidemi |
| Claudicatio: anamnes? | 1. Smärta (relation till vila/ansträngning) 2. Gångsträcka 3. Riskfaktorer 4. Sjukdomshistoria – annan CVD |
| Claudicatio: undersökning? | 1. Perifera pulsar 2. Blåsljud över artärer 3. Hud: temp, färg, naglar, hår, sår 4. Elevationstest 5. ABI (Ankel-Brachialis-Index) 6a. Ultraljudsduplex (ovan knät) 6b. DT/MR angio |
| ABI: gränsvärden? | >1,3 Felvärde, stela kärl 1-1,3 Normalt <0,9 Perifer arteriell sjukdom <0,5 Vilosmärta <50mmHg kritisk ischemi (ca) |
| ABI >1,3: bedömning? | Felvärde p.g.a. stela kärl (ex. diabetes, arteroskleros) Gör istället: – Tåtryck – Gångprov |
| Claudicatio: behandling? | 1. Riskfaktorsanering – Rökstopp – Statin – Blodsockerbehandling – Hypertonibehandling 2. Gångträning över smärtgränd 3. ASA/Clopidogrel 75mg 4. Pletal (trombocythämmare) |
| Kronisk kritisk ischemi: definition? | Vilosmärtor/sår/gangrän och Ankeltryck <50 eller tåtryck <30 |
| Kronisk kritisk ischemi: behandling? | 1. Kärlkirurg (angio? operation?) 2. Rökstopp, lågläge, tryckavlastning etc. 3. ASA 4. Statin 5. Undvik blodtrycksbehandling (initialt) 6. LMWH om immobilisering 7. Amputation? |
| Akut arteriell insuff: kliniska tecken? | 5P: Pain Pulselessness Pallor Paresthesia Paralysis |
| Mb Buerger: patofysiologi och behandling? | = Thrombangitis obliternas – Enbart rökare – Autoimmun reaktion mot tobaksrök Behandling: absolut rökstopp, även 2:a-handsrök |
| Raynauds fenomen: behandling? | (Om primär) – Rök/snusstopp – Håll händer varma – Ta av ringar – Nitrokräm i svåra fall |
| Sekundär Raynaud: orsaker? | – Autoimmun sjd. (SLE, RA) – Vaskulit – Läkemedel (ex betablockerare) – Vibrationsskada |
| Aortaaneurysm: indelning? | A) Äkta aneurysm – Alla vägglager – Ofta flera kärl – Risk för ruptur B) Pseudoaneurys – Liten väggruptur -> hematom |
| Aortadissektion: indelning? | Typ A: Aorta ascendens (+ev. descendens) Typ B: Aorta descendens enbart |
| Aortadissektion: symptom? | – Plötslig smärta bröst/rygg – Chock |
| Aortadissektion: diagnostik? | DT/MR angio eller TEE |
| Aortadissektion: behandling? | Akut till thorax-/kärlkirurgi |
| Primär asystoli: orsak och behandling? | Grav hypoxi Endast livsuppehållande stöd – måste dock skiljas från sekundär (VT/VF) som kan elkonverteras |
| Pulslös Elektrisk Aktivitet (PEA): definition? | Normalt/långsamt EKG + Inget mätbart blodtryck |
| Pulslös elektrisk aktivitet (PEA): orsaker? | – LAD-ocklusion (STEMI) – Tamponad – Övertryckspneumothorax – Lungemboli |
| Efter AKS med svikt: vilket läkemedel utöver de vanliga bör sättas in? | ACE-hämmare (om ej kontraindicerat) |
| Gradering av hjärtsvikt? | NYHA I: Asymptomatisk II: Trötthet/andfåddhet av uttalad ansträngning III: Påverkad vid lätt/måttlig ansträngning IV: Påverkad i vila |
| Ventrikeltachykardi/-flimmer: orsaker? | – Akut hjärtsvikt – Kardiomyopati – Myokardit – Proarytmiska läkemedel – Nedsatt vänsterkammarfunktion – Elektrolytrubbning (ffa K) – Bradykardi – Långt QT-syndrom |
| CPAP: kontraindikationer? | – Medvetandesänkning (/annan aspirationsrisk) – Pneumothorax – Hypotoni/hypovolemi |
| Kontrastnefropati: riskfaktorer? | – Nedsatt njurfunktion – Diabetes – Dehydrering – Hög ålder – Nefrotoxiska läkemedel – Myelom |
| Kontrastnefropati: förebyggande åtgärd? | Vätska iv (rehydrering) |
| CPAP: indikationer? | – Akut hjärtsvikt – KOL – Astma B – Pneumoni – ARDS |
| Thyreotoxisk kris: symptom? | – Feber – Oro, ångest, psykos – Tachykardi, arytmier – Hjärtsvikt – Illamående, kräkning, buksmärta – Tremor |
| Thyreotoxisk kris: behandling? | 1. Thyreostatika 2. Kaliumjodid 3. Steorid 4. Betablockerare 5. Paracetamol 6. Kolestyramin (Questran) |
| Astma – medelsvårt anfall: behandling? | 1. B2-stimulerare 2. Antikolinergika 3. Syrgas 4. Systemisk steroid |
