Quiz i dermatologi
Facit till quiz i dermatologi
Fråga | Svar |
---|---|
De två vanligaste formerna av psoriasis | 1. Plack-psoriasis. 2. Guttat psoriasis. |
Andel av psoriasispatienter som har plack-psoriasis | 80 % |
Fyra egenskaper hos placken vid plack-psoriasis | 1. Skarpt avgränsade. 2. Upphöjda. 3. Rodnade. 4. Fjällande. |
Sex vanligaste lokalisationerna för psoriasisplack | 1. Armbågarna. 2. Skalpen/öronen. 3. Naveln. 4. Könsorganen/rumpvecket. 5. Knäna. 6. Naglar. |
Överdriven inflammation som uppstår på ett skadat hudområde | Koebners fenomen. |
Behandlingstrappan för psoriasis | 1. Lokalbehandling. 2. Ljusbehandling. 3. Systemisk läkemedelsbehandling. |
Fyra komponenter i lokalbehandling av psoriasis | 1. Kortisonkräm. 2. Mjukgörande. 3. Salicylsyra. 4. Vitamin D. |
Syftet med salicylsyra på psoriasisplack | Avfjällande. |
Två lokalisationer hos placken vid guttat psoriasis | 1. Bål. 2. Extremiteter. |
Fyra egenskaper hos placken vid guttat psoriasis | 1. 0,5-1 cm diameter. 2. Runda. 3. Rodnade. 4. Fjällande. |
Diameter hos placken vid guttat psoriasis | 0,5-1 cm. |
Guttat psoriasis debuterar ofta kort tid efter detta | Infektion. |
Infektion som guttat psoriasis ofta debuterar efter | Streptokock-tonsillit. |
Andel med guttat psoriasis som blir friska | En tredjedel. |
Andel med guttat psoriasis som utvecklar plackpsoriasis | En tredjedel. |
Andel med guttat psoriasis som får recidiverande besvär | En tredjedel. |
Fyra kännetecken hos placken vid invers psoriasis | 1. Blanka. 2. Röda. 3. Icke-fjällande. 4. Välavgränsade. |
Lokalisation hos invers psoriasis | Hudveck. |
Grupp som oftast drabbas av invers psoriasis | Överviktiga. |
Tre symtom vid pustulär psoriasis | 1. Feber. 2. Allmänpåverkan. 3. Lättbristande pustler över stora hudområden. |
Typ av cell som orsakar allergiska kontakteksem | T-hjälparceller. |
Hur traumatisering av huden leder till utveckling av icke-allergiska kontakteksem | Skadade keratinocyter frisätter inflammatoriska cytokiner. |
Orsaken till icke-allergiska kontakteksem | Traumatisering av huden. |
Så utreds kontakteksem | Lapptest. |
Tre komponenter i behandling av kontakteksam | 1. Undvik den orsakande faktorn. 2. Kortisonkräm. 3. Mjukgörande kräm. |
Andel av barn som har atopiskt eksem | 20 % |
Andel av vuxna som har atopiskt eksem | 5 % |
Fem tecken som talar för att eksem är atopiska | 1. Debut före två års ålder. 2. Böjvecksengagemang. 3. Astma 4. Torr hud generellt. 5. Hösnuva. |
Den viktigaste ärftliga riskfaktorn för atopiskt eksem | Mutation i gener som kodar för filaggriner. |
Fem ställen där seborroiskt eksem förekommer | 1. Ansikte. 2. Hårbotten. 3. Sternum. 4. Axiller. 5. Ljumskar. |
Två vanliga lokalisationer för seborroiska eksem i ansiktet | 1. Ögonbryn. 2. Nasolabialvecket. |
Organism som seborroiskt eksem eventuellt hänger ihop med | Malassezia furfur. |
Två komponenter i behandlingen för seborroiskt eksem i hårbotten | 1. Salicylsyreolja. 2. Grupp III steroid. |
Två komponenter i behandlingen för seborroiskt eksem i ansiktet, på bålen, eller i kroppsveck | 1. Miconazol. 2. Grupp I steroid. |
Tre egenskaper hos seborroiska eksem i axiller, ljumskar och rumpveck | 1. Välavgränsad. 2. Rodnad. 3. Fjällande. |
Fyra typiska egenskaper hos seborroiska eksem på sternum | 1. Myntformade. 2. Konfluerande. 3. Rodnade. 4. Fjällande. |
Utseende hos neurodermatit | Välavgränsat lichenifierat plack. |
Varför neurodermatit-plack är jobbigt | Intensiv klåda. |
Orsak till neurodermatit | Negativ itch-scratch spiral. |
Två komponenter i behandlingen för neurodermatit | 1. Grupp III steroidkräm med nedtrappning i tre veckor. 2. Instruktioner att sluta klia. |
Händelsesekvens som leder till utveckling av hypostatiskt eksem | 1. Venös insufficiens leder till ödem. 2. Ödem innebär långa avstånd mellan blodkärl och hud. 3. Långa avstånd leder till kronisk ischemi och vävnadsskada. |
Två komponenter i behandlingen för hypostatiskt eksem | 1. Grupp II steroidkräm. 2. Kompressionsstrumpor. |
Övergående ljusa fläckar som kan uppstå i hud sekundärt till inflammation | Pityriasis alba. |
Orsak till pityriasis alba | Minskad aktivitet hos melanocyter sekundärt till inflammation. |
Tre sexuellt överförda bakteriella infektioner som är anmälningspliktiga | 1. Klamydia. 2. Gonorré. 3. Syfilis. |
Tre sexuellt överförda virala infektioner som är anmälningspliktiga | 1. Hepatit B. 2. Hepatit C. 3. HIV. |
Inkubationstid hos klamydia | 1-3 veckor. |
Tre symtom vid klamydiainfektion | 1. Smärta. 2. Flytningar. 3. Miktionssveda. |
Andel av klamydiasmittade kvinnor som inte får några symtom | 60-70% |
Andel av klamydiasmittade män som inte får några symtom | 50 % |
Förstahandsbehandling för klamydia | Doxycyklin. |
Sex inflammationstillstånd som kan uppstå vid klamydiainfektion hos kvinnor | 1. Uretrit. 2. Cervicit. 3. Endometrit. 4. Salpingit. 5. Konjunktivit. 6. Proktit. |
Fem inflammationstillstånd som kan uppstå vid klamydiainfektion hos män | 1. Uretrit. 2. Prostatit. 3. Epididymit. 4. Konjunktivit. 5. Proktit. |
Tre sekundära tillstånd som kan uppstå efter klamydiasalpingit | 1. Kroniska buksmärtor. 2. Ektopisk graviditet. 3. Infertilitet. |
Andel av kvinnlig infertilitet som beror på klamydia | 50-60% |
Inkubationstid hos gonorré | 2-10 dagar. |
Vanliga symtom vid gonorré | 1. Smärta. 2. Flytningar. 3. Miktionssveda. |
Sex lokaler på kroppen som kan infekteras av gonorré | 1. Uretra. 2. Cervix. 3. Öga. 4. Svalg. 5. Ändtarm. 6. Epididymis/äggledare. |
Andel av kvinnor som smittas av gonorré som inte uppvisar några symtom | 50 % |
Andel av män som smittas av gonorré som inte uppvisar några symtom | 10 % |
Tre sätt att diagnosticera gonorré | 1. Mikroskopi. 2. PCR. 3. Odling |
Antibiotika som används vid gonorréinfektion | Ceftriaxon. |
Tre symtom vid infektion med mycoplasma genitalium | 1. Smärta. 2. Flytningar. 3. Miktionssveda. |
Antibiotika som används mot mycoplasma genitalium | Azitromycin. |
Viktig vidare diagnostiskt åtgärd om PCR eller mikroskopi för gonorré är positiv | Odling. |
Varför gonorré alltid ska odlas | Resistensbestämning. |
Så diagnosticeras klamydia | PCR. |
Så diagnosticeras mycoplasma genitalium | PCR. |
Orsak till bakteriell vaginos | Den normala bakteriefloran i vagina trängs undan av andra bakterier. |
Symtom vid bakteriell vaginos | Flytningar som luktar fisk. |
Varför fiskdoften vid bakteriell vaginos framträder tydligare vid samlag eller menstruation | På grund av att pH i vagina ökar. |
Minst tre av följande fyra kriterier ska vara uppfyllda för att diagnosticera bakteriell vaginos | 1. Clue cells i cellutstryk. 2. Positivt kaliumhydroxidtest. 3. Homogen, grå-gul, skummig fluor. 4. pH > 4,5 i slidsekret. |
Vaginala epitelceller med stora mängder bakterier på ytan | Clue cells. |
Clue cells talar för denna diagnos | Bakteriell vaginos. |
Syftet med kaliumhydroxidtest | Kolla efter bakteriell vaginos. |
Ett annat namn för kaliumhydroxidtest | Sniff-test. |
Så utförs kaliumhydroxidtestet | Kaliumhydroxid tillsätts till flytning från vagina, sen luktar du på flytningen. |
Därför fungerar kaliumhydroxidtestet | Kaliumhydroxid ökar pH vilket gör att fiskdoft framträder tydligare. |
Fyra vanliga symtom vid candidavaginit | 1. Klåda. 2. Sveda. 3. Samlagssmärta. 4. Flytningar. |
Så diagnosticeras candidavaginit | Mikroskopi av våtutstryk. |
Fyra symtom vid lichen sclerosus hos kvinnor | 1. Klåda. 2. Sveda 3. Samlagssmärta. 4. Sklerotisk, ärrig hud på vulva. |
Vanligaste symtomet vid lichen sclerosus hos män | Förhudsförträngning. |
Område som drabbas av lichen sclerosus hos kvinnor | Vulva. |
Område som drabbas av lichen sclerosus hos män | Förhuden. |
Symtom vid pyoderma gangrenosum | Djupa ulcerationer i huden, framförallt på benen. |
Ett annat namn för neurodermatit | Lichen simplex. |
Utseende hos keratoakantom | Upphöjd, rund, symmetrisk förändring med central krater. |
Vanligast lokalisation hos keratoakantom | Solexponerad hud. |
Naturalförlopp hos keratoakantom | Försvinner spontant inom ett år, och lämnar ett fult ärr efter sig. |
Behandling för keratoacantom | Excision in toto. |
Varför keratoacantom behandlas med excision in toto | Går inte att utseendemässigt skilja från hudcancer. |
Förstadium till skivepitelcancer i huden | Aktinisk keratos. |
Tre utseendemässiga egenskaper hos hud som är drabbad av aktinisk keratos | 1. Skorvig. 2. Rodnad. 3. Förhårdnad. |
Så mycket kliar aktiniska keratoser | Inte alls. |
Lokalisation för aktinisk keratos | Solexponerad hud. |
Två sätt att behandla aktinisk keratos | 1. Fluorouracilkräm. 2. Kyrettage + kryoterapi. |
Sannolikheten att aktinisk keratos ska övergå i skivepitelcancer | 1% per år |
Aktinisk keratos på läppen | Aktinisk cheilit. |
Skivepitelcancer in situ i huden | Mb Bowen. |
Hur Mb Bowen skiljer sig från aktinisk keratos utseendemässigt | Mb Bowen är större och mer uttalad. |
Kyrettage | Skrapning. |
Tre sätt att behandla Mb Bowen | 1. Excision. 2. Kyrettage + kryoterapi. 3. Kyrettage + elektrokirurgi. |
Mb Bowen på glans penis eller preputium | Erytroplasia de queyrat. |
Behandling för erytroplasia de queyrat | Excision. |
Förstadium till lentigo malignt melanom | Lentigo maligna. |
Två vanligaste lokalisationerna för lentigo maligna | 1. Huvud. 2. Hals. |
Vanligast ålder att utveckla lentigo maligna | > 65 år. |
Andel av basaliom som är lokaliserade på huvud eller hals | 85 % |
Hudcancer som utgår från basalceller i epidermis. | Basaliom. |
Varför basaliom oftast inte räknas med i cancerstatistiken | Metastaserar i princip aldrig. |
Tre olika typer av basaliom | 1. Nodulo-ulcerativt. 2. Superficiellt. 3. Morfealiknande. |
Typ av basaliom som består av ett centralt sår med krusta omgivet av vallartad glänsande kant som innehåller telangiektasier | Nodulo-ulcerativt. |
Typ av basaliom som består av ett rödbrunt, tunt fjällande eksemlikt plack. | Superficiellt. |
Typ av basaliom som består av ett svåravgränsat ärrliknande plack med blek, indragen hud. | Morfealiknande. |
Fem sätt att behandla basaliom | 1. Excision. 2. Kyrettage+kryoterapi. 3. Kyrettage+elektrokirurgi. 4. Fotodynamisk terapi. 5. Mjukröntgen. |
Så mycket marginal behövs vid excision av basaliom | 5 mm. |
Typisk utseendemässig detalj hos seborroisk keratos | Ser ut som att den är påklistrad på huden. |
Cell-linje som seborroisk keratos utgår ifrån | Keratinocyter. |
Vanligaste benigna hudförändringen | Seborroisk keratos. |
Fyra olika typer av malignt melanom | 1. Superficiellt spridande. 2. Nodulärt. 3. Akralt lentiginöst. 4. Lentigo malignt. |
Andel av maligna melanom som är superficiellt spridande | 70 % |
ABCDE-kriterierna för att avgöra sannolikheten att en fläck är ett melanom | A: asymmetry. B: border irregularity. C: colour variation. D: diameter > 6 mm. E: evolution/elevation. |
Marginal vid excision av ett malignt melanom som har mindre än en mm växtdjup | 1 cm. |
Marginal vid excision av ett malignt melanom som har mer än en mm växtdjup | 2 cm. |
Agens som orsakar kaposi-sarkom | HHV-8. |
Hur Breslow och Clark skiljer sig när det gäller hur de stadieindelar melanom | Breslow: mäter växtdjup i mm. Clark: kollar hur många hudnivåer melanomet har vuxit genom. |
Typiskt växtmönster hos ytligt spridande melanom | Växer horisontellt länge innan den börjar växa invasivt. |
Vanligast ålder att drabbas av ytligt spridande melanom | Medelåldern. |
Vanligast lokalisation för ytligt spridande melanom | Bålen. |
Vanligast ålder att drabbas av nodulärt melanom | 60-70 år. |
Typiskt växtmönster hos nodulärt melanom | Växer invasivt tidigt. |
Typiskt utseende hos lentigo maligna melanom | Stor brun fläck. |
Vanligast lokalisation för lentigo malignt melanom | Ansiktet. |
Grupp som framförallt drabbas av lentigo malignt melanom | Äldre. |
Vanligaste fyra lokalisationerna hos akralt lentiginöst melanom | 1. Handflator. 2. Fotsulor. 3. Fingrar. 4. Tår. |
Så biopseras misstänkta maligna melanom | Fullständig excision. |
Varför fullständig excision alltid är nödvändig vid biopsering av misstänkt malignt melanom | Stansbiopsi ger ofta vilseledande information. |
Mjuka hudfärgade skaftade papler. | Skintags. |
Tre vanliga lokalisationer hos skintags | 1. Hals. 2. Armhålor. 3. Ljumskveck. |
Behandling för seborroisk keratos | Kyrettage+kryoterapi. |
Tre utseendemässiga kännetecken hos nevus sebaceus | 1. Välavgränsat. 2. Lätt upphöjt. 3. Orange-brunt. |
Vanligaste två lokalisationerna för nevus sebaceus | 1. Huvud. 2. Hals. |
I denna ålder uppstår nevus sebaceus | Finns redan vid födelsen. |
Orsak till nevus sebaceus | Talgkörtelproliferation. |
Ett annat namn för fräknar | Efelider. |
Två typiska utseendemässiga egenskaper hos lentigo simplex | 1. Jämnbruna. 2. Makulae. |
Diameter hos lentigo simplex | 1-4 mm. |
Ålder då lentigo simplex uppstår | In utero och under barndomen. |
Utseendemässig skillnad mellan lentigo solaris och lentigo maligna | Lentigo solaris är jämnbrun. |
Två utseendemässiga egenskaper hos lentigo solaris | 1. Jämnbruna. 2. Makulae. |
Lokalisation hos lentigo solaris | Solexponerade ytor. |
Grupp som utvecklar lentigo solaris | Äldre. |
Ett annat namn för lentigo solaris | Åldersfläckar. |
Diagnos som bör misstänkas om en person har fler än fem café-au-lait-fläckar | Neurofibromatos. |
Hyperpigmenterade makulae i ansiktet som ofta uppstår vid graviditet och användning av p-piller | Melasma. |
Två situationer då risken att utveckla melasma ökar | 1. Graviditet. 2. P-piller. |
Beteende som gör att melasma blir synligare | Solexponering. |
Fyra utseendemässiga egenskaper hos café-au-lait-fläckar | 1. Välavgränsade. 2. Runda eller ovala. 3. Ljusbruna. 4. Makulae. |
Diameter hos café-au-lait-fläckar | 0,5-10 cm. |
Två utseendemässiga egenskaper hos mongolfläckar | 1. Gråblå. 2. Makulae. |
Vanligast lokalisation hos mongolfläckar | Sakrum. |
Naturalförlopp hos mongolfläckar | Finns vid födelsen, och försvinner under första levnadsåren. |
Orsak till mongolfläckar | Melanocyter inte har hunnit fram till epidermis än, utan fortfarande befinner sig i dermis. |
Mongolfläckar är extra vanliga bland denna grupp | Östasiater. |
Ålder då melanocytära nevi uppstår | Barndomen och tonåren. |
Antal melanocytära nevi en genomsnittlig person har | 20-40. |
Tre olika typer av melanocytära nevi | 1. Junction-nevus. 2. Compound-nevus. 3. Intradermalt nevus. |
Två utseendemässiga egenskaper hos junction-nevus | 1. Mörkbrun. 2. Makulae. |
Två utseendemässiga egenskaper hos compound.nevus | 1. Ljusbrun. 2. Papel. |
Två utseendemässiga egenskaper hos intradermalt nevus | 1. Hudfärgad. 2. Papel. |
Medfödda hyperpigmenterade makulae | Kongenitala melanocytära nevi. |
Storleksintervall hos kongenitala melanocytära nevi | 1 cm till 20 cm diameter. |
Orsak till kongenitala melanocytära nevi | Neurallistdefekt. |
Andel av nyfödda som har kongenitala melanocytära nevi | 2 % |
Vad dysplastiska nevi består av | Nästen med många melanocyter. |
Orsak till infantilt hemangiom | Proliferation av blodkärls-endotel. |
Två vanligaste lokalisationerna hos infantilt hemangiom | 1. Huvud. 2. Hals. |
Naturalförlopp hos infantila hemangiom | Växer under de första sex levnadsmånaderna och går sedan i regress under de tio första levnadsåren. |
Förekomst av infantilt hemangiom bland nyfödda | 10 % |
Utseende hos nevus flammeus | Rött makulae. |
Då uppstår nevus flammeus | Intra-uterint. |
Naturalförlopp hos nevus flammeus | Finns kvar hela livet. |
Orsak till nevus flammeus | Vaskulär missbildning. |
Utseende hos cherry-angiom | Röd papel. |
Orsak till cherry-angiom | Överdriven proliferation av blodkärlsendotel. |
Grupp som framförallt utvecklar cherry-angiom | Äldre. |
Två utseendemässiga egenskaper hos pyogent granulom | 1. Röd. 2. Nodulus. |
Två beteendemässiga egenskaper hos pyogent granulom | 1. Snabbväxande. 2. Lättblödande. |
Orsak till pyogent granulom | Överdriven tillväxt av blodkärls-endotel vid platsen för ett mindre trauma. |
Grupp som framförallt utvecklar pyogent granulom | Barn. |
Två sätt att behandla pyogent granulom | 1. Kyrettage + elektrokirurgi. 2. Shave + elektrokirurgi. |
Två utseendemässiga egenskaper hos mastocytom | 1. Brun-rött. 2. Plack. |
Ålder då mastocytom uppstår | In utero eller första levnadsmånaderna. |
Orsak till mastocytom | Lokal ansamling av mastceller. |
Så diagnosticeras mastocytom | Gnugga på placket med en pinne. |
Två saker som kan hända om ett mastocytom gnuggas med en pinne | 1. Blek svullnad med röd randzon. 2. Blåsbildning och klåda. |
Två utseendemässiga egenskaper hos dermatofibrom | 1. Brunt. 2. Nodulus. |
Konsistens hos dermatofibrom | Fast. |
Dermatofibrom uppstår sekundärt till detta | Mikrotrauma. |
Tecken som är patognomont för dermatofibrom | Dimple sign. |
Vad dimple sign innebär | Vid tryck på ett dermatofibrom från sidorna så försvinner det tillfälligt. |
Två symtom som kännetecknar en keloid | 1. Hypertrofiskt. 2. Klåda. |
Två grupper som är särskilt benägna att utveckla keloider | 1. Mörkhyade. 2. Tonåringar. |
Andel av maligna melanom som uppstår ur dysplastiska nevus och andel som uppstår ur synbarligt normal hud | Dysplastiska nevus: 30% Normal hud: 70% |
Inkubationstid hos primär syfilis | 9-90 dagar. |
Två symtom vid primär syfilis | 1. Hård schanker. 2. Lokal lymfknutesvullnad. |
Så lång tid tar det för såret som uppstår vid primär syfilis att läka spontant | 3-6 veckor. |
Två sätt att diagnosticera primär syfilis | 1. Mikroskopi. 2. PCR på sårsekret. |
Så lång tid efter smittotillfället uppstår sekundär syfilis | 7-10 veckor. |
Sex vanliga manifestationer vid sekundär syfilis | 1. Röda cirkulära utslag. 2. Håravfall. 3. Hepatit. 4. Glomerulonefrit. 5. Uveit. 6. Meningit. |
Fyra platser där röda cirkulära utslag ofta uppstår vid sekundär syfilis | 1. Kroppsbålen. 2. Handflator. 3. Fotsulor. 4. Tungan |
Tre klasser av symtom vid tertiär syfilis | 1. Neurosyfilis. 2. Kardiovaskulär syfilis. 3. Benign syfilis. |
Sex manifestationer vid neurosyfilis | 1. Meningit. 2. Uveit. 3. Retinit. 4. Stroke. 5. Paralysis generalis. 6. Tabes dorsalis |
Symtom vid kardiovaskulär syfilis | Aortaaneurysm. |
Symtom vid benign syfilis | Mjuka nodulära förändringar i huden och på andra ställen i kroppen. |
Andel av primär syfilis som läker ut och aldrig blir sekundär | 50 % |
Andel av sekundär syfilis som läker ut och aldrig blir tertiär | 50 % |
Fyra symtom vid tabes dorsalis | 1. Nedsatt känsel. 2. Nedsatta reflexer. 3. Svaghet. 4. Nedsatt koordination. |
Orsak till tabes dorsalis | Destruktion av myelinskidor. |
Tabes dorsalis är ett tecken på detta | Tertiär syfilis. |
Fyra symtom vid paralysis generalis | 1. Trötthet. 2. Personlighetsförändring. 3. Demens. 4. Epilepsi. |
Orsak till paralysis generalis | Cerebral atrofi på grund av kronisk encefalit. |
Paralysis generalis är ett tecken på detta | Tertiär syfilis. |
Så lång tid efter syfilissmitta uppstår paralysis generalis | 10-30 år. |
Då är en person med syfilis är som mest smittsam | Vid sekundär syfilis. |
Behandling för syfilis | Penicillin. |
Orsak till Jarisch-Herxheimers reaktion | Vid snabb kraftig bakteriell celldöd släpps stora mängder endotoxin ut samtidigt. |
Tre symtom vid Jarisch-Herxheimers reaktion | 1. Feber. 2. Huvudvärk. 3. Illamående. |
Viktigt att meddela patienter med tidig syfilis vid insättning av antibiotikabehandling | Att de sannolikt kommer att utveckla Jarisch-Herxheimers reaktion efter några timmar. |
Inkubationstid vid smitta med herpes simplex | 1-3 veckor. |
Grupperade blåsor på rodnad botten talar för denna diagnos | Herpes simplex. |
Två vanliga prodromalsymtom innan blåsor uppstår vid herpes | 1. Klåda. 2. Sveda. |
Så lång tid tar det normalt för en primärinfektion med herpes simplex att läka ut | Tre veckor. |
Så lång tid tar det normalt för recidiv av herpes simplex att läka ut | 3-10 dagar. |
I denna situatiion är det extra viktigt att se till att inte få en primärinfektion med herpes simplex | Graviditet. |
Varför det är extra viktigt att undvika primärinfektion med herpes simplex under graviditet | Risk för neonatal herpes. |
Tre olika sätt att behandla kondylom | 1. Podophyllotoxin. 2. Kryoterapi. 3. Elektrokirurgi. |
Det icke-generiska namnet är wartec | Podophyllotoxin. |
Så diagnosticeras kondylom | Visuell inspektion. |
Fyra HPV-varianter som ingår i HPV-vaccinet Gardasil | 6, 11, 16 och 18 |
Två HPV-varianter som orsakar kondylom | HPV-6 och HPV-11. |
Två HPV-varianter som orsakar cervixcancer | HPV-16 och HPV-18. |
Hur ulcus molle smittar | Sex. |
Typ av organism som orsakar ulcus molle | Bakterie. |
Ulcus molle förekommer framförallt i denna grupp | Prostituerade i utvecklingsländer. |
Orsakande agens till ulcus molle | Haemophilus ducreyi. |
Huvudsakliga symtomet vid ulcus molle | Smärtsamma ulcerationer på könsorganet. |
Tre kännetecken för kvaddlarna vid urtikaria | 1. Flyktiga. 2. Kliar. 3. Värmeökade. |
Andel fall av urtikaria som läker ut spontant inom två veckor | 85 % |
Orsak till urtikaria | Mastceller aktiveras och frisätter histamin. |
Vid urtikaria är ödembildningen lokaliserad här | Övre dermis. |
Sex saker som kan utlösa urtikaria | 1. Infektioner. 2. Födoämnen/läkemedel. 3. Insektssting. 4. Miljöstimuli. 5. Svettning. 6. Kontaktallergi. |
Två miljöstimuli som kan utlösa urtikaria hos predisponerade | 1. Kyla. 2. Mekanisk stimulering. |
Vanligaste orsaken till akut urtikaria | Allergi. |
Fem komponenter i behandlingen för akut urtikaria | 1. Adrenalin. 2. Ringer-acetat. 3. Syrgas. 4. H1-receptorantagonist. 5. Kortison. |
Behandlingstrappan vid kronisk spontan urtikaria | 1. Desloratadin normaldos. 2. Desloratadin högdos. 3. Montelukast. 4. Omalizumab. |
Verkningsmekanism hos montelukast | Leukotrienreceptorantagonist. |
Verkningsmekanism hos omalizumab | Anti-IgE-antikropp. |
Förstahandsvalet vid urtikaria | Desloratadin. |
Symtom vid angioödem | Akut svullnad i hud eller slemhinna. |
Så länge varar generellt sett angioödem | < 72 timmar. |
Två mediatorer som kan orsaka angioödem | 1. Histamin. 2. Bradykinin. |
Den typ av angioödem som utlöses av histamin | Quincke-ödem. |
Skillnaden mellan urtikaria och angioödem | Urtikaria uppstår i ytliga dermis. Angioödem uppstår i djupa dermis eller subcutis. |
Orsak till hereditärt angioödem | Brist på C1-inhibitor. |
Varför brist på C1-inhibitor leder till angioödem | C1-inhibitor hämmar aktivering av bradykinin. |
Tre situationer där personer med hereditärt angioödem brukar få anfall | 1. Trauma. 2. Stress. 3. Infektion. |
Två komponenter i utredning av hereditärt angioödem | 1. C1-INH. 2. C4. |
Hur C1-INH är vid hereditärt angioödem | Lågt eller normalt. |
Hur C4 är vid hereditärt angioödem | Lågt. |
Varför C4 blir låg vid hereditärt angiödem | Brist på fungerande C1-INH leder till ökad komplementaktivering. |
Två läkemedel som kan ges vid hereditärt angioödem | 1. C1-INH-koncentrat. 2. Ikatibant. |
Verkningsmekanism hos ikatibant | Bradykinin-receptor-antagonist |
Särskilt lömskt med angioödem orsakade av ACE-hämmare | Kan uppstå flera år efter insatt behandling. |
Tre utseendemässiga egenskaper hos lichen ruber planus | 1. Glänsande. 2. Rödvioletta. 3. Plack. |
Två huvudsakliga lokalisationer hos lichen ruber planus | 1. Underarmar. 2. Underben. |
Lichen ruber planus kliar så mycket | Rätt mycket. |
Vita linjeformade förändringar i munslemhinnan som ofta ses i samband med lichen ruber planus | Wickhams striae. |
Wickhams striae ses ofta vid denna diagnos | Lichen ruber planus. |
Orsak till lichen ruber planus | T-celler får epitelceller i epidermis att gå i apoptos. |
Behandling för lichen ruber planus | Grupp III steroid. |
Definitionen av exantem | Utbredda utslag på huden. |
Grupp som framförallt drabbas av pityriasis rosea | Unga vuxna. |
Tid på året då pityriasis rosea är vanligast | Vintertid. |
Pityriasis rosea uppstår ofta sekundärt till detta | Övre luftvägsinfektion. |
Tre faser i naturalförloppet vid pityriasis rosea | 1. Primärmedaljong syns under 1-2 veckor. 2. Utsådd av röda plack på bål och proximala extremiteter under loppet av några veckor. 3. Spontanläkning under loppet av ytterligare några veckor. |
Diameter hos de pityriasis rosea plack som uppstår efter primärmedaljonen | 1-2 cm. |
Två utseendemässiga egenskaper hos pityriasis rosea plack | 1. Röda. 2. Fjällande. |
Typiskt mönster hos placken på bålen vid pityriasis rosea | Ordnade i hudens sprickriktning. |
Pityriasis rosea börjar oftast med detta utslag | Primärmedaljong. |
Så länge varar normalt primärmedaljongen vid pityriasis rosea | 1-2 veckor. |
Diameter hos primärmedaljongen vid pityriasis rosea | 2-5 cm. |
Tre utseendemässiga egenskaper hos primärmedaljongen vid pityriasis rosea | 1. Rött. 2. Fjällande. 3. Myntformat. |
Så ställs pityriasis rosea diagnos | Visuell inspektion. |
De två vanligaste orsakerna till exantem | 1. Infektioner. 2. Läkemedel. |
Skillnaden mellan Stevens Johnsons Syndrom och Toxisk Epidermal Nekrolys | SJS: < 10% av huden. TEN: > 30 % av huden. |
Utseende hos erythema multiforme | Måltavleliknande utslag. |
Vanligast lokalisation hos erythema multiforme | Extremiteter. |
Så ser utslagen ut vid erytema multiforme | Centralt mörkrött område, omgiven av en ljusare ödematös mellanzon, som i sin tur är omgiven av en mörkare röd ringzon som är skarpt avgränsad mot normal hud. |
Orsak till erythema multiforme | Deposition av IgM-komplex i blodkärl sekundärt till en infektion. |
Vanligaste orsaken till Stevens Johnsons Syndrom och Toxisk Epidermal Nekrolys | Läkemedel. |
Tre typer av läkemedel som har högst risk att orsaka Stevens Johnsons Syndrom eller Toxisk Epidermal Nekrolys | 1. Antikonvulsiva. 2. Antibiotika. 3. Allopurinol. |
Orsak till Stevens Johnsons Syndrom och Toxisk Epidermal Nekrolys | Apoptos av celler i epidermis, vilket får epidermis att lossna från dermis. |
Tre komponenter i behandlingen för Stevens Johnsons Syndrom/Toxisk Epidermal Nekrolys | 1. Vätska i.v. 2. Brännskadeförband. 3. Antibiotika. |
Orsak till leukocytoklastisk vaskulit | Inlagring av immunkomplex i små blodkärl. |
Symtom vid leukocytoklastisk vaskulit | Purpura. |
Orsak till bullös pemfigoid | IgG-antikroppar bildas mot hemi-desmosomer som förankrar keratinocyter i stratum basale. |
Skillnaden mellan en vesikel och en pustel | Vesikeln har klart innehåll. Pusteln är varfylld. |
De fyra olika graderna av akne, från mildast till allvarligast | 1. Komedoakne. 2. Papulo-pustulös akne. 3. Nodulo-cystisk akne. 4. Akne fulminans. |
Ett annat namn för komedoner | Pormaskar. |
Två typer av komedoner som förekommer | 1. Svarta. 2. Vita. |
Varför svarta komedoner är svarta | Talgkörtlarna är öppna, vilket leder till att talget färgas svart på grund av oxidering. |
Varför vita komedoner är vita | Talgkörtlarna är stängda, vilket resulterar i varansamling som trycker mot den stängda utförsgången. |
De fyra stegen som leder till utveckling av akne | 1. Follikulär hyperkeratos. 2. Ökad sebumproduktion. 3. Tillväxt av propriobacterium acnes. 4. Inflammation. |
Vad som menas med follikulär hyperkeratos | Ökad proliferation av keratinocyter i talgkörtelns utförsgång. |
Varför follikulär hyperkeratos bidrar till att finnar bildas | Keratinocyterna täpper igen körtelgången. |
Lämplig behandling för komedoakne | Adapalen. |
Lämplig förstahandsbehandling för papulopustulös akne | Epiduo. |
Behandling för papulopustulös akne vid otillräcklig effekt av epiduo | Tillägg av topikalt klindamycin. |
Behandling för papulopustulös akne vid otillräcklig effekt av epiduo + topikalt klindamycin | Byte av antibiotika till peroralt lymecyklin. |
Lämplig handläggning av nodulocystisk akne | Remiss till hudläkare för behandling med isotretinoin. |
Två typer av celler som hämmas av adapalen och isotretinoin | 1. Follikulära epitelceller. 2. Neutrofiler. |
Två komponenter i epiduo | 1. Adapalen. 2. Bensoylperoxid. |
Verkningsmekanism hos bensoylperoxid | Har en oxiderande verkan, vilket dödar bakterier. |
Nackdel med bensoylperoxid | Bleker textilier. |
Detta krav finns för att en kvinnlig patient ska få behandlas med isotretinoin | P-piller. |
Varför det är viktigt att patienter som behandlas med isotretinoin står på p-piller | Risk för fosterskador. |
Fem symtom i ansiktet som förekommer vid rosacea | 1. Rodnad. 2. Svullnad. 3. Papler/pustler. 4. Telangiektasier. 5. Rinofyma. |
Fem saker som kan förvärra rosacea | 1. Värme. 2. Alkohol. 3. Starka kryddor. 4. Solljus. 5. Stress. |
Fyra typer som rosacea delas in i | 1. Erytematös-telangiektatisk. 2. Papulopustulös. 3. Rinofyma. 4: Ögonrosacea. |
Vanligaste typen av rosacea | Erytematös-telangiektatisk. |
Tre symtom vid perioral/periokulär dermatit | 1. Papler. 2. Fjällning. 3. Pustler. |
Grupp som framförallt drabbas av perioral/periokulär dermatit | Unga kvinnor. |
Vanlig biverkan vid behandling med isotretinoin | Torr hud. |
Symtom vid pemphigus vulgaris | Erosioner i munslemhinnan och på huden. |
Så debuterar pemphigus vulgaris oftast | Erosioner i munslemhinnan. |
Prognos vid obehandlad pemphigus vulgaris | Död inom några år. |
Orsak till pemphigus vulgaris | IgG-antikroppar mot desmoglein 3. |
Funktion hos desmoglein 3 | Bidrar till att binda samman keratinocyter i epidermis. |
Två komponenter i utredning av misstänkt pemphigus vulgaris | 1. Biopsi. 2. Serologi. |
Detta visar hudbiopsi med immunfluorescens vid pemphigus vulgaris | Inlagring av IgG intercellulärt i epidermis. |
Två komponenter i behandlingen av pemphigus vulgaris | 1. Högdos prednisolon. 2. Azatioprin. |
Två symtom vid bullös pemfigoid | 1. Stora hela blåsor, ofta på rodnad botten, på extremiteter och bål. 2. Klåda. |
Grupp som framförallt drabbas av bullös pemfigoid | > 60 år. |
Så skiljer sig blåsorna vid bullös pemfigoid från blåsorna vid pemfigus vulgaris | Blåsbildningen vid bullös pemfigoid sker djupare så de spricker inte lika lätt. |
Två komponenter i utredning av misstänkt bullös pemfigoid | 1. Biopsi. 2. Serologi. |
Två komponenter i behandlingen för bullös pemfigoid | 1. Prednisolon. 2. Metotrexat. |
Prognos vid bullös pemfigoid | Läker oftast ut spontant inom några år. |
Symtomprogression vid dermatitis herpetiformis | 1. Initialt klåda och sveda i huden. 2. Därefter tillkomst av rodnad och blåsbildning. |
Fem områden som ofta utvecklar blåsor vid dermatitis herpetiformis | 1. Armbågar. 2. Knän. 3. Skuldror. 4. Sakrum. 5. Hårbotten. |
Dermatitis herpetiformis uppstår alltid sekundärt till detta | Celiaki. |
Två sätt att skilja kronisk kutan lupus från psoriasis | 1. Vi lupus sitter fjällen hårt fast i huden. 2. Vi lupus läker fjällen med ärrbildning. |
Tre områden som oftast drabbas av kronisk kutan lupus | 1. Ansikte. 2. Skalp. 3. Öron. |
Tre komponenter i behandlingen av kronisk kutan lupus | 1. Grupp III steroider. 2. Tacrolimus. 3. Solskyddsfaktor. |
Verkningsmekanism hos tacrolimus | Blockerar calcineurin inuti T-celler, vilket hindrar dem från att aktiveras. |
Kutan sklerodermi utan systemiskt engagemang | Morfea. |
Utseende hos morfea-lesioner | 1. Sklerotiska. 2. Plack. 3. Lilafärgade eller hyperpigmenterade kanter. |
Dermatomyosit uppkommer ofta sekundärt till detta | Cancer. |
Två komponenter i behandling för dermatomyosit | 1. Kortison. 2. Azatioprin eller metotrexat. |
Fyra symtom vid dermatomyosit | 1. Proximal muskelsvaghet. 2. Erytematösa papler på extensorsidorna av finger-, armbågs-, eller knäleder. 3. Handryggserytem. 4. Heliotropt exantem. |
Inkubationstiden efter skabbsmitta | 5 veckor. |
Orsak till symtomen vid Skabbsmitta | T-cellsmedierad immunologisk respons mot parasiten. |
Fyra vanligaste lokalisationerna för skabbgångar | 1. Mellan fingrar. 2. Runt handleder. 3. Ljumskar. 4. Fötter. |
Tre statusfynd vid skabbinfektion | 1. Rodnade papler. 2. Exkoriationer. 3. Synliga gångar. |
Då är klådan som värst vid skabbinfektion | Nattetid. |
Så diagnosticeras skabb | 1. Identifiera skabbgång. 2. Dra ut levande parasit med nål. 3. Identifiera parasiten under mikroskop. |
Behandling för skabbinfektion | Tenutex. |
Så länge ska tenutex-liniment sitta på huden vid behandling av skabbinfektion | 24 timmar. |
Dessa ska behandlas vid bekräftad skabbinfektion | Alla människor i den smittade personens hushåll. |
Dessa behöver inte behandlas vid skabbinfektion | Djur. |
Varför bara människor i hushållet ska behandlas vid skabbinfektion | Skabb är artspecifik. |
Viktigt att göra samtidigt som skabbinfektion behandlas med läkemedel | Kläder, handdukar, och sänglinne ska tvättas samtidigt. |
Två komponenter som tenutex består av | 1. Disulfiram. 2. Bensylbensoat. |
Bör alltid misstänkas vid nattlig klåda | Skabb. |
Förstahandsbehandling för huvudlöss | Silikonolja. |
Så avgörs vilka som ska behandlas vid smitta med huvudlöss | Alla i hushållet ska kammas, och bara dem som är infesterade ska behandlas. |
Smittoväg för flatlöss | Sex. |
Två områden som kan bli smittade av flatlöss | 1. Pubisregionen. 2. Ögonfransarna. |
Symtom vid smitta med flatlöss | Klåda och eksem i pubisregionen. |
Behandling för flatlöss | Prioderm. |
Vilka som ska behandlas vid smitta med flatlöss | Den smittade samt sexuella partners |
Tre komponenter i behandlingen av skabb som måste ske samtidigt | 1. Den smittade ska behandla sig med tenutex. 2. Alla andra personer i hushållet ska behandla sig med tenutex. 3. Kläder, sängkläder och handdukar ska tvättas. |
Verkningsmekanism hos prioderm | Kolinesterashämmare. |
Det icke-generiska namnet är prioderm | Malathion. |
Behandling för klädlöss | Tvätta kläder i 60 grader. |
Substans som dermatofyter livnär sig på | Keratin. |
Tre delar av kroppen som dermatofyter kan livnära sig på | 1. Hud. 2. Hår. 3. Naglar. |
Ett annat namn för dermatofyter | Trådsvampar. |
Hur dermatofyter och jästsvampar skiljer sig vad gäller vilka områden på kroppen de angriper | Dermatofyter angriper hud, hår, eller naglar. Jästsvampar angriper bara fuktiga områden, och ger sig aldrig på frisk hud. |
Vardagsnamnet för tinea | Ringorm. |
Vad tinea är för typ av svamp | Dermatofyt. |
Tre sätt att diagnosticera tinea | 1. Direktmikroskopi med 30% kaliumhydroxid. 2. PCR. 3. Svampodling. |
Varifrån proverna ska tas om du misstänker tinea corporis | Fjäll från kanten av lesionen. |
Varifrån proverna ska tas om du misstänker tinea unguium | Subungualt nagelskrap eller klippt nagel. |
Varifrån proverna ska tas om du misstänker tinea capitis | Fjäll eller korta avbrutna hårstrån. |
Ringorm på kroppen | Tinea corporis. |
Ringorm på huvudet | Tinea capitis. |
Ringorm i ljumskarna | Tinea cruris. |
Ringorm på naglarna | Tinea unguium. |
Ringorm på fötterna | Tinea pedis. |
Ringorm på händerna | Tinea manum. |
Tre utseendemässiga egenskaper hos placken vid tinea corporis | 1. Röda. 2. Fjällande. 3. Central uppklarning. |
Då uppstår tinea incognito | När tinea felaktigt har tolkats som psoriasis och behandlats med kortison. |
Två symtom vid tinea pedis | 1. Avlossning av hud mellan tårna. 2. Torr fjällning på fotsulan och på fotens sidor. |
Vid tinea pedis lossnar hud oftast på denna sida av tån | Laterala. |
Förstahandsbehandling mot tinea corporis och pedis | Lokalbehandling med terbinafin en gång per dag i en vecka. |
Så ska tinea corporis och pedis behandlas om lokalbehandling med terbinafin inte räcker | Terbinafin p.o. i tre veckor. |
Det icke-generiska namnet är lamisil | Terbinafin. |
Verkningsmekanism hos terbinafin | Hämmar förmågan att bygga kolesterol, vilket leder till intracellulär ansamling av squalen och därmed celldöd. |
Fyra nagelsymtom vid tinea unguium | 1. Vit, gul, eller grön missfärgning. 2. Subungual hyperkeratos. 3. Onycholys. 4. Nageldystrofi. |
Nageln släpper från underlaget | Onycholys. |
Behandling för tinea unguium som bara drabbar enstaka naglar på fingrarna | Amorolifin nagellack 1 gång per vecka i ett halvår. |
Behandling för tinea unguium som bara drabbar enstaka naglar på tårna | Amorolifin nagellack 1 gång per vecka i ett år. |
Behandling för tinea unguium som drabbar flera naglar på fingrarna | P.o. terbinafin i sex veckor. |
Behandling för tinea unguium som drabbar flera naglar på tårna | P.o. terbinafin i tolv veckor. |
Varför det är viktigt att säkerställa diagnosen innan behandling sätts in mot tinea unguium | Behandlingen är långvarig. |
Behandling för tinea capitis | Terbinafin p.o. i 4-6 veckor. |
Vad pityriasis betyder | Fjäll. |
Agens som orsakar pityriasis versicolor | Malassezia. |
Utseende hos utslagen vid pityriasis versicolor | 1. Makulae. 2. Hypo- eller hyperpigmenterade. 3. Fjällande. |
Lokalisation hos pityriasis versicolor | Kroppsbålen. |
Diagnostiskt statustecken vid pityriasis versicolor | Hyvelspånsfenomen vid skrapning med pinne. |
Två viktigaste komponenterna i att diagnosticera pityriasis versicolor | 1. Hyvelspånsfenomen. 2. Direktmikroskopi. |
Behandling för pityriasis versicolor | Ketokonazol-schampo. |
Det icke-generiska namnet är fungoral | Ketokonazol. |
Viktigt att meddela en patient som ska behandla sig mot skabb vad gäller kådan | Klådan fortsätter i några veckor efter behandling. |
Tre utseendemässiga kännetecken hos impetigo | 1. Honungsgula. 2. Krustor. 3. Rodnad botten. |
Tre hudsymtom som kan uppstå i samband borreliainfektion | 1. Erythema migrans. 2. Lymfocytom. 3. Acrodermatitis atrophicans. |
Utseende hos lymfocytom | Välavgränsad rödblå infiltration. |
Två kännetecken distalt på extremiteten tidigt i förloppet vid akrodermatit | 1. Blå-rött exantem. 2. Ödem. |
Utseende distalt på extremiteten hos acrodermatitis atrophicans sent i förloppet | Atrofi av huden. |
Tidsrymd efter borreliasmitta då acrodermatitis atrophicans kan uppstå | Från ett halvår till tre år. |
Naturalförlopp hos molluscum contagiosum | Läker ut spontant efter 12-18 månader. |
Behandling för molluscum contagiosum | Ingen behandling finns. |
Så länge varar verruca vulgaris normalt om ingen åtgärd tas | Några år. |
Orsak till vitiligo | T-cellsdriven destruktion av melanocyter. |
Symtom vid acne nuchae keloidalis | Follikulära papler längs med hårfästet i nacken som konfluerar till hypertrofiska ärr. |
Grupp som drabbas av acne nuchae keloidalis | Unga afrikanska män. |
Orsak till acne nuchae keloidalis | Hår klipps kort och sedan på grund av dess naturliga krullighet böjs tillbaka och borrar in i skalpen. |
Två viktigaste komponenterna i behandling av acne nuchae keloidalis | 1. Sluta klippa håret kort i nacken. 2. Kortison. |
Dessa drabbas framförallt av pseudofolliculitis barbae | Unga män med hudtyp IV. |
Orsak till pseudofolliculitis barbae | Personer med krulligt skägg rakar sig eller trimmar skägget för kort. De böjda håstråna växer tillbaka in i huden och orsakar inflammation. |
Behandling för pseudofolliculitis barbae | Låt skägget växa ut. |
Sex symtom som förekommer vid venös insufficiens i benen | 1. Synliga varicer. 2. Pittingödem. 3. Hemosiderininlagring. 4. Hypostatiskt eksem. 5. Venöst bensår. 6. Atrophie blanche. |
Tre lager i behandlingen för venöst eksem | 1. Kortisonkräm grupp II-III närmast huden. 2. Salvstrumpa. 3. Kompressionslindning ytterst. |
Verksam substans i en salvstrumpa | Zink. |
Varför salvstrumpor indränkta i zink används vid venösa eksem | Zink har inflammationsdämpande effekt. |
Två komponenter i behandling för bensår som är smetiga, fibrinbelagda, eller vätskande | 1. Mekanisk debridering med slev. 2. Jodkompress eller silverförband. |
Varför jodkompresser används vid infekterade sår | Jod är antibakteriellt. |
Varför silverförband används vid infekterade sår | Silver är antibakteriellt. |
Två situationer där bensår ska behandlas med antibiotika | 1. Odling visar växt av grupp A streptokocker. 2. Tydliga kliniska tecken på infektion. |
Sex statustecken vid arteriell insufficiens i benen | 1. Elevationsblekhet. 2. Reaktiv hyperemi vid nedsänkning av benet. 3. Inga palpabla pulsar eller dålig kapillär återfyllnad. 4. Nedsatt temperatur. 5. Avsaknad av behåring. 6. Dålig nagelväxt. |
Tre tecken på att ett bensår är arteriellt | 1. Distalt lokaliserad på foten. 2. Utstansat. 3. Svarta nekroser. |
Vanligaste grupp-1-steroidkrämen | Hydrokortison. |
Vanligaste grupp-2-steroidkrämen | Locoid. |
Vanligaste två grupp-3-steroidkrämerna | 1. Betnovat. 2. Elocon. |
Vanligaste grupp-4-steroidkrämen | Dermovat. |
Behandling mot infantila hemangiom | Propranolol. |
Behandling för nevus flammeus | Färgämneslaser. |
Fyra symtom vid Sturge-Weber syndrom | 1. Nevus flammeus i ansiktet. 2. Glaukom. 3. Epilepsi. 4. Mental redardation. |
Två tecken som talar för arteriovenös missbildning snarare än nevus flammeus | 1. Varmare än omgivande hud. 2. Palpabel puls. |