Quiz i geriatrik

https://quizlet.com/173329506/dx5-aldrandet-flash-cards/

Demens: vilken typ av minnesstörning?	Försämrad förmåga att: – Lära in ny information eller – Komma ihåg inlärd information Episodiskt minne oftast det som påverkas, dvs. personligen upplevda händelser
Demens: mentala funktioner som påverkas?	1. Frontala funktioner (primitivisering) 2. Minne (amnesi) 3. Gnosis (agnosi) 4. Praxis (apraxi) 5. Språk (afasi)
Demens: funktionsbortfall?	ADL = Activities of Daily Life Klarar personen av dessa eller ej? BADL (Basala) = hygien, mat, kläder etc IADL (Instrumentala) = städa, handla, transport etc
Alzheimer’s: genetik?	ApoE-genotyp – Kodar för ApoE (fettbärande) på utsidan av lipoproteiner – Sårbarhetsgen på kromosom 19 – Tre alleler där e4 ökar risken för Alzheimer’s, dessa pat. insjuknar tidigare
Demens: riskfaktorer?	– Ärftlighet – Låg utbildning – Levnadsvanor (rökning, alkohol etc.) – Vaskulära faktorer (hypertoni, diabetes etc.) – Fysisk och psykisk hälsa – Hög ålder Kom ihåg: riskfaktor =/= orsak
Demens: skyddsfaktorer?	– Hög utbildning – Fysisk aktivitet, kost – Behandling av vaskulära faktorer – Mental & social stimulans
Demens: anamnes?	1. Symtomutveckling 2. Comorbiditet 3. Riskfaktorer: – Ärftlighet – Utbildning, yrke – Levnadsvanor – CVD
Basal demensutredning?	1. Anamnes 2. Intervjua anhöriga 3. Fysisk undersökning (fokalneuro, embolikällor) 4. Basal kemlab (utesluta ex. anemi, thyroidea etc.) 5. Kognitiv screening (MMT, klocktest) 6. DT skalle
MMT?	Mini Mental Test Screening för demens, max 30p (maxpoäng utesluter ej!) <25 kognitiv störning, ofta lätt demens 22-12 medelsvår demens <12 svår demens
Klocktest?	Komplement till MMT Pat. får rita klocka som visar en viss tid MMT + klocktest jfr med enbart MMT: Höjer sens. markant Höjer även spec. något
Demens: fastställa diagnos?	1. Basal demensutredning (VC) Specialistnivå: 2. Kliniskt status 3. Psykometrisk testning med neuropsykolog 4. Logoped, sjukgymnast & arbetsterapeut 5. DT skalle (om ej gjort) 6. EEG 7. Likvorbiomarkörer
Indelning av demenssjukdomar?	Etiopatogenetisk indelning: – Primärdegenerativa 60% – Vaskulära 30% – Sekundära 10%
Primärdegenerativa demenssjukdomar: exempel?	Proteinopatier – Alzheimer’s sjukdom (Tauopati + Amyloidopati) – Frontotemporal demens (Tauopati) – Demens med Lewy-kroppar (Synucleopati)
Alzheimer’s sjukdom: initiala symptom?	Långsamt förlopp – börjar ALLTID med minnesstörning – Episodminnesstörning – Försämrad inlärning – Svårt att minnas inlärd information – Orienteringsproblem
Alzheimer’s sjukdom: sena symptom?	Temporal-parietal påverkan – Visuo-spatial uppfattning försämrad – Afasi – Apraxi – Exekutiv förmåga försämrad Ändå rel. välbevarad personlighet
MCI?	Mild Cognitive Impairment Gråzon mellan normal funktion och demens 12-15% per år övergår i äkta demens
Alzheimer’s: neuropatologiska fynd?	– Neurofibrillära tangles – Glios – Demyelinisering – Axonal och synaptisk degeneration
Alzheimer’s: orsak?	Amyloidkaskadhypotesen: 1. AB-fibriller bildar amyloida plack 2. Neurofibrillära tangles 3. Immunrespons 4. Synapsbortfall 5. Neurondöd 6. Transmittorbrist
Alzheimer’s: diagnos?	Definitiv diagnos enbart med neuropatologi: – Cerebral atrofi – Utbredda amyloida plack – Neurofibrillära tangles (NFT)
Alzheimer’s: biomarkörer i likvor?	– Totalt Tau (ökar) – Fosfo-Tau (ökar) – B-Amyloid 42 (minskar)
Lewy body-demens: diagnos?	>=2 kärnsymptom: – Fluktuerande kognitiv funktion, variabel uppmärksamhet och vakenhet – Återkommande synhallucinationer – Spontana parkinsonsymptom (tremor ovanligt)
Lewy body-demens: rörelsesymptom?	Ettårsregeln – rörelsesymptom får ej uppkoma tidigare än 1 år innan demens – Framåtböjd kroppshållning – Stelhet – Nedsatt armpendling vid gång – Hasande, förkortade steg – Sällan tremor
Lewy body-demens: symptom utöver kärnsymtom?	– Upprepade fall, synkope – Känslighet för neuroleptika – Vanföreställningar – Hallucinationer (alla sinnen) – Visuell agnosi – REM-sömnstörning – Autonom dysfunktion
Frontotemporal demens: diagnoskriterier?	1. Tidiga och progredierande förändringar i antingen: a) Personlighet, beteende b) Språk (uttrycksförmåga eller ordförståelse) 2. Avsevärt funktionsnedsättning 3. Gradvis början, fortlöpande försämring 4. Beror ej på annan medicinsk/psykiatrisk diagnos eller delirium.
Frontotemporal demens: orsak?	Progredierande nervskador i: – Frontallober – Främre temporallober Ofta ärftligt – kända mutationer i 4 gener
Frontotemporal demens: symptom?	– Först förändrad personlighet och nedsatt exekutiv förmåga – Senare påverkan på andra kognitiva förmågor (ex. minne) – Drabbar ffa yngre
Frontotemporal demens: subsyndrom?	1. Beteendevariant (bifrontal, lätt asymmetrisk) 2. Semantisk demens (temporal) 3. Progressiv icke-flytande afasi (vä-sidig frontal)
Vaskulära demenser: orsak?	Kärlförändringar i hjärnan, vanligen arterioskleros
Vaskulära demenser: typer?	– Multiinfarktdemens (multipla, små infarkter i grå substans) – Småkärlsdemens (vanligast, subkortikal skada i vit substans) – Demens vid strategisk infarkt (bithalamisk)
Vaskulär demens: kliniska kriterier?	NINDS-AIREN-kriterier: 1. Demens 2. Cerebrovaskulär sjukdom, någon av: a) Fokala symptom som vid stroke b) Relevanta cerebrovaskulära fynd vid DT/MR 3. Samband mellan 1 & 2: a) Demensdebut inom 3 mån efter stroke b) Plötslig kognitiv försämring c) Fluktuerande stegvis progress
Vaskulär demens: kliniska tecken?	– Episodisk lindrig övre motorneuron-påverkan – Gångrubbning (tidig) – Ostadighet, spontana fall – Urininkontinens (tidig) – Dysartri, dysfagi, hypokinesi, rigiditet – Beteendemässiga och psykologiska symptom
Mixed dementia?	30% av alzheimerpatienter – kombination med vaskulär demens
Sekundära demenssjukdomar: exempel?	– Pseudodemens (depression) – Vitaminbrist (B12, folsyra etc.) – Metabol rubbning (hypo-/hyperthyroidism etc.) – Läkemedelsintox (benzo etc.) – Alkoholmissbruk – Prionsjukdomar (Creutzfeldt-Jacob etc.)
Alzheimer’s: typer av behandling?	1. Symptomatisk 2. Bromsande 3. Regenerativ – “nervcellsåterskapande”
Alzheimer’s: symptomatisk behandling?	– ACh-esterashämmare (ex Rivastigmine) – NMDA-receptor-antagonister (ex Memantine)
Alzheimer’s: sjukdomsbromsande behandling?	Anti-amyloida läkemedel
Alzheimer’s: regenerativ behandling?	– Tillväxtfaktorer – Stamceller
Alzheimer’s: läkemedel som försämrar kognition?	– Antikolinerga läkemedel – Benzo – Glukokortikoider – Opioider
BPSD: definition?	Beteende- och Psykiska Symptom vid Demens Finns hos majoriteten av dementa, 4 symptomkluster: – Affektiva – Psykos – Hyperaktivitet – Apati
BPSD: betydelse?	– Tidigare vård – Dyrt – Lägre funktionell nivå – Minskar livskvalitet – Stress hos vårdgivare
Aggressivt beteende vid demens: handlingsplan?	1. Miljömodifikation 2. Personalens inställning (kroppsspråk och röstläge viktigare än vad man säger) 3. Läkemedelsbehandling
Aggressivt beteende vid demens: läkemedelsbehandling?	Neuroleptika & anxiolytika Ökad mortalitet hos äldre som behandlas med antipsykotika! Undvik om möjligt. 1. Kort behandlingstid 2. Utvärdera efter 2v 3. Ta regelbundet ställning till utsättning/dosminskning
Alzheimer’s: behandlingsschema?	1. AChEI vid mild-måttlig (ofta 1 års beh) 2. Memantine som tillägg vid måttlig-svår
Lewy body-demens: behandling?	1. AChEI 2. Memantine 3. Levodopa (lågdos)
Vaskulär demens: behandling?	1. Behandla kärlsjuka (bl.a. ASA) 2. AChEI vid mixed dementia
Frontotemporal demens: behandling?	Finns ej Enbart SSRI/Atypiska neuroleptika vb.
Får man låsa in patienter på geriatriska avdelningar eller äldreboenden?	Nej, frihetsberövande. Det saknas adekvat lagstiftning för att skydda pat som inte klarar sig själva.
Får man binda patienter/boende i sängen?	Nej, enbart med stöd av Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT).
Får man använda sänggrindar?	Ja, om det finns stöd för det i omvårdnadsplanen.
LPT-tvångsvård – när indicerat?	1) Lider av en allvarlig psykisk störning 2) Vara i oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård eller tvångsvård 3) Motsätta sig vården alt. man tror inte pat kommer ge samtycke
LPT-tvångsvård – hur går det till?	1. Leg. läkare skriver vårdintyg + remiss till psykiatrisk klinik 2. Läkare på kliniken fattar kvarhållningsbeslut 3. Specialist i psykiatri har 24h på sig att besluta om tvångsvård eller ej.
Får man tvinga en patient/boende till somatisk sjukvård?	I allmänhet inte, men om LPT kan tillämpas kan nödvändig somatisk behandling ibland ges för livshotande, akuta tillstånd.
Kan närstående, god man eller förvaltare bestämma om tvång?	Nej, men viktigt att samarbeta med och få råd om beslut av dessa.
Vad innebär nödrätt?	I allvarliga situationer måste man ibland göra sådant som egentligen är olagligt för att rädda liv och egendom. Om handlingarna är rimliga utifrån situationen är det inte brottsligt.
Vad skall personal göra om man upptäcker allvarliga missförhållanden i vård och omsorg?	Anmäla till överordnad, som skall utreda och ta ställning till vidare anmälan enligt Lex Maria (hälso- och sjukvården) eller Lex Sarah (socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
När skall man tillsätta god man?	Om pat behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person och det inte går att lösa på enklare sätt (ex fullmakt till närstående). Pat själv kallas huvudman. Huvudman måste ge samtycke eller sakna förmåga att ta ställning.
När skall man tillsätta förvaltare?	Om problemen är så stora att god man ej klarar av sitt arbete. Kan handla om omdömeslös och aktiv huvudman eller anhöriga som har motsatta åsikter. Svårt att tillsätta, men en förvaltare behöver ej ta hänsyn till huvudmannens vilja till skillnad från en god man.
Omyndigförklaring?	Avskaffat
Får man skilja sig om ens make/maka har fått Alzheimer?	Måste förstå vad skilsmässan innebär. Räcker med att ena parten (“friska”) vill skilja sig. Träder i kraft efter 6 mån.
Får vem som helst skriva testamente?	Nej, om en sjukdom påverkar testator när testamentet skrivs kan det klandras i tingsrätt.
Gäller avtal när den som skrivit på inte förstår vad det handlar om?	Nej. Läkare kan ibland skriva intyg för att häva avtalet.
Får sjukvårdspersonal anmäla när någon inte borde ha körkort?	Läkare har anmälningsplikt till Transportstyrelsen. Pat ska underrättas innan. Behöver ej anmäla om man tror att pat kommer följa rekommendation att ej köra bil.
Får sjukvårdspersonal anmäla när någon inte borde ha vapen?	Läkare har anmälningsplikt. Gäller så klart enbart pat med licens för skjutvapen.
Måste man ställa psykiskt sjuka inför rätta?	Mindre brott: möjlighet till åtalsunderlåtelse vid psykisk sjukdom och utvecklingsstörning. Läkare gör bedömning och skriver läkarintyg. Allvarligare brott: polisanmälan.
Kan man bli skadeståndskyldig även om man är så sjuk att man inte förstår?	Ja, men skadestånd kan ev jämkas.
Åldersskörhet: komponenter?	1. Fysiologisk åldersskörhet (Frailty) – Förlorad reservkapacitet hos organsystem – Liten påfrestning ger stor försämring 2. Multisjuklighet – Många läkemedel, många ordinatörer 3. Funktionsnedsättning (Disability) – Beroende av andra
Utredning av en äldre patient: vad tänka på?	Räcker ej med enbart medicinsk undersökning, behöver även utreda: – Kognition – Funktion (ex. ADL) – Kommunikation (ex. hörsel, språk) – Socialt
Yrsel: basal utredning?	– Anamnes – Neurologisk & somatisk undersökning – Läkemedelsgenomgång – Blodtrycksmätning – Differentialdiagnoser (ex BPPV, vestibulär dysfunktion, stroke, depression, Ménière)
Yrsel hos äldre: orsaker?	1. Läkemedel, genom: – CV-påverkan, ex. ACEi, BB, Ca-antagonister, parkinsonläkemedel, neuroleptika etc. – CNS-påverkan, ex. benzo, neuroleptika, analgetika etc. 2. Ångest, depression 3. Elektrolytrubbning 4. Diabetes 5. Hypothyreos
Postural hypotension: definition?	Ortostatiskt test, någon av: – Systoliskt BT sjunker med >20 – Systoliskt BT sjunker till <90 – Diastoliskt BT sjunker med >10
Postural hypotension: orsaker?	Akut: dehydrering Kronisk: – Systemsjukdomar – CNS-sjukdomar – Neuropatier – Läkemedel – Sängläge – Nedsatt allmänstillstånd
Postural hypotension: behandling?	1. Åtgärda orsaker 2. Ökad vätskevolym 3. Fysisk träning 4. Kompressionsstrumpor 5. Farmaka (dihydroergotamin, fludrokortison, indometacin)
Fallolyckor hos äldre: konsekvenser?	– Rädsla för fall -> inskränkt aktivitet – Social isolation – Ökat beroende – Funktionsbortfall (50% återhämtar sig inte) – Smärta (spec. kotkompression) – Död (vanligaste dödsolyckan i Sverige)
Fallolyckor hos äldre: riskfaktorer?	– Tidigare fall, rädsla för fall – Läkemedel – Gång- och balansstörningar – Nedsatt syn – Nedsatt muskelstyrka – Hjärtsjukdomar – Fotproblematik/olämpliga skor – Risker i omgivningen – Kvinnligt kön – Hög ålder
Fallolyckor hos äldre: riskbedömning?	– Tidigare fall? – Downton Fall Risk Index – Stops Walking When Talking – Head-shake-test
Fallolyckor hos äldre: läkarens del i att förebygga?	– Minska insättning av psykofarmaka – Minska användningen av fallriskökande läkemedel hos riskindivider – Utsättningsplan – Hos hypertonipatienter: ortostatism?
Fallolyckor hos äldre: riskökande läkemedel?	1. Polyfarmaci 2. Psykofarmaka (starkast koppling till fall) 3. CVD-läkemedel (nitrater, diuretika etc.) 4. Opioider 5. Parkinsonläkemedel 6. Alfa-1-receptorblockare (vid benign prostatahyperplasi)
Konfusion: diagnoskriterier enl DSM5?	1. Störd uppmärksamhet + medvetenhet 2. Utvecklas under kort tid, kan fluktuera 3. Störning i kognitiva funktioner 4. Finns ingen annan förklaring såsom gammal/nytillkommen sjukdom 5. Anamnes, lab & status tyder på att störningen beror på direkt fysiologisk(a) orsak(er)
Konfusion: klinisk bild?	– Störd sömn och vakenhet – Känslomässigt labil – Perceptionsstörningar – Desorganiserad tankeverksamhet – Fragmenterat tal – Neurosymptom – Fluktuerande symptom
Konfusion: subgrupper?	– Hyperaktiv-hyperalert (motorisk oro, rastlöshet, vanföreställningar, agitation etc) – Hypoaktiv – Blandad form
Konfusion: konsekvenser?	– Ökad mortalitet – Förlängd vårdtid – Funktionsbortfall (ADL) – Institutionalisering – Stort lidande pat och anhöriga
Konfusion: predisponerande riskfaktorer?	– Hög ålder – Kognitiv svikt/demenssjukdom – Depression – Stroke – Annan svår sjukdom – Alkoholmissbruk – Tidigare konfusorisk episod – Syn-/hörselnedsättning
Konfusion: utlösande faktorer?	– Polyfarmaci – Psykotropa – Sedativa & hypnotika – KAD – Metabol acidos – Patologisk Na, K, Ca, Glukos, Alb – Infektion – Kirurgi, trauma
Konfusion: diagnostik?	CAM – Confusion Assessment Method Endast diagnos, ej grad CAM-ICU variant modifierad för IVA Kom ihåg att också utreda bakomliggande sjukdom
Konfusion: behandling?	1. Behandla medicinska orsaker 2. Behandla hypoxi 3. Kontrollera LM-lista och sätt ut/dosreducera olämpliga 4. Ev. psykofarmaka 5. Understödjande behandling 6. Daglig konfusionsbedömning
Konfusion: psykofarmaka?	Endast vid särskilda tillstånd: – Agitation, hallucination: Haloperidol – Oro: Oxazepam/Klometiazol – Sömnstörningar: Zopiklon
Konfusion: understödjande behandling?	1. Vätskebalans (inkl. koll på kisseriet) 2. Näring (inkl. koll på bajs) 3. Normal sömn-vakencykel (rätt belysning, ev LM) 4. Lugn, lagom stimulerande miljö 5. Bra kontakt med anhöriga 6. Syn- & hörselhjälpmedel
Konfusion: utlösande läkemedel?	Antikolinergika Benzo NSAID Digoxin, Betablockerare Steroider Antiepileptika Analgetika Cytostatika
Palliativa läkemedel i livets slutskede?	– Morfin mot smärta – Stesolid mot oro/ångest – Robinul mot rosslighet – Haldol mot illamående, lugnande – Furix om övervätskas