| Autosomalt dominant sjukdom: en sjuk förälder – hur stor är risken att barnet blir sjukt? | 50 % |
| Akondroplasi: nedärvningsmönster? | Autosomalt dominant |
| Polycystiska njurar, adult typ: nedärvningsmönster | Autosomalt dominant Sen debut |
| Neurofibromatos (NF1): nedärvningsmönster | Autosomalt dominant Varierande expressivitet |
| Huntingtons chorea: nedärvningsmönster | Autosomalt dominant Sen debut Anticipation (trinukleotidsjd) |
| Retinoblastom: nedärvningsmönster | Autosomalt dominant Reducerad penetrans |
| Friska föräldrar: möjliga orsaker till att barnet ändå får autosomalt dominant sjukdom | – Nymutation – Fel diagnos – Mosaicism – Annan pappa |
| Trinukleotidsjukdomar: gemensamma drag | – Anticipation – Progressiv neurodegeneration – Sen debut (ofta) – Polyglutamin – Intanukleära lesioner |
| Autosomalt recessiv sjukdom: risk att barn till 2 anlagsbärare blir sjukt | 25 % |
| Autosomalt recessiv sjukdom: risk att friskt barn till 2 anlagsbärare blir anlagsbärare | 2/3 (eftersom den sjuka 1/4 exkluderas) |
| Vanligaste autosomalt recessiva sjukdomen i västvärlden | Cystisk fibros |
| Cystisk fibros: symptom | Luftväg GI Salt svett Manlig infertilitet |
| Cystisk fibros: nedärvningsmönster | Autosomalt recessiv |
| Sickle-cellanemi: nedärvningsmönster | Autosomalt recessiv |
| Beta-thalassemi: nedärvningsmönster | Autosomalt recessiv |
| Nyföddhetsscreening: vad letar man efter? | Allvarliga metabola/endokrina sjukdomar, exv: – PKU – Hypothyroidism – Galaktosemi – CAH – Biotinidasbrist |
| En frisk kvinna vars bror har en autosomalt recessiv sjukdom (bärarfrekvens 1/50) får barn med en frisk man – hur stor är risken att barnet blir sjukt? | 2/3 (risk att kvinnan är anlagsbärare) x 1/50 (uppskattad risk att mannen är anlagsbärare) x 1/4 (risk att barnet blir sjukt om båda är anlagsbärare) = 1/300 |
| Genfrekvensen: faktorer som kan påverka | – Liten population – Selektion – Migration – Icke slumpmässigt partnerval – Ökad mutationsfrekvens |
| X-bundet recessiv sjukdom: risk att anlagsbärande mamma får sjuka/anlagsbärande barn | 25% sjuk son 25% anlagsbärande dotter 25% frisk son 25% ej anlagsbärande dotter |
| X-bundet recessiv sjukdom: risk att sjuk pappa får sjuka/anlagsbärande barn | 50% anlagsbärande dotter (alla döttrar blir anlagsbärare) 50% friska söner 0% sjuka |
| Hemofili A: nedärvningsmönster | X-bundet recessiv |
| Duchennes & Beckers muskeldystrofi | X-bundet recessiv |
| Fragile X: nedärvningsmönster | X-bundet recessiv Uttryck beror på antalet CGG-kopior i FMR1-genen. Kvinna med många kopior har ökad risk att få “anlagsbärande”/sjuk dotter eller sjuk son. Anticipation. Pojkar uttrycker symptom i högre grad. Flickor uttrycker sällan symptom trots anlag. |
| X-bunden dominant sjukdom: utfall | Pojkar med anlag dör oftast tidigt/föds ej 2/3 friskt barn 1/3 sjuk dotter |
| Invasiv fosterdiagnostik: när i graviditeten är det möjligt? | Chorionvillibiopsi: v10-13 Amniocentes: från v14 |
| Kvantitativt arv: exempel | Kroppslängd, pigmentering, skonummer, IQ, personlighet etc |
| Kvalitativt arv: betydelse | Benägenhet för vissa åkommor, exv. övervikt, diabetes, alzheimer, cancer etc. |
| Mitokondriella sjukdomar: nedärvningsmönster | Från mamman Heteroplasmi – varierande expressivitet |
| Kromosomavvikelser: typer | Numeriska: – Ploidigrad (antal kromosomuppsättningar) – Aneuploidi (avvikande antal kromosomer) Strukturella: – Deletion/duplikation – Translokation – Inversion – Andra |
| Mb Down: diagnostik | Hall’s kriterier: <5 = ingen misstanke 5-11 = misstanke >12 = säker diagnos |
| Mb Down: vanliga komplikationer | Intellektuell funktionsnedsättning Infektionskänslighet Hörselnedsättning Synfel Medfött hjärtfel (50%) Tarmhinder (8%) Barnleukemi |
| Turners syndrom: genotyp | 45, X 50% mosiakformer |
| Turners syndrom: symptom och behandling | Kortvuxenhet Ovarieinsuff. (prim. amenorré + infertilitet) Risk gonadmalignitet Behandling: könshormoner + GH |
| Klinefelters syndrom: genotyp | 47, XXY |
| Klinefelters syndrom: symptom | Hypogonadism Infertilitet Långvuxenhet Gynekomasti Kognitiva svårigheter + FSH & LH |
| Kromosomavvikelser med deletion: exempel | Cri du chat Wolf-Hirschhorn |
| Array-CGH: användning | Mäter gendos (deletion/duplikation) Upptäcker inte balanserade rearrangemang Kan använda för att upptäcka obalanserad kromosomavvikelse |
| Mb Down: orsaker | Fristående trisomi 21 (95%) Robertsonska translokationer (4%) Mosaiker (1%) |
| Mb Down: upprepningsrisk | Mor bärare av robertsonsk translokation: 10-15% Far -II-: <1% Fristående trisomi: 0,5-1% |
| Robertsonsk translokation: betydelse | Kromosom från ett par binder till en från ett annat par Förhöjd risk för upprepade missfall |
| Reciprok translokation: betydelse | Två fragment på olika kromosomer byter plats Ökad risk utvecklingsförsening, missbildningar, avvikande utseende Ökad risk missfall |
| Obalanserad translokation: betydelse | Material försvinner/tillkommer – ökad risk sjukdom/missfall |
| Inversion: betydelse | Del av kromosom roterar 180 grader. Balanserad – mildare än translokationer Risk skadat barn 1-2% Ökad risk missfall, infertilitet |
| Kromosomanalys: indikationer | Störd könsutveckling Kortvuxenhet hos flickor Upprepade missfall Infertilitet Sena missfall, dödfödda barn |
| Array-CGH: indikationer | Misstänkt mikrodeletionssyndrom Multipla missbildningar/ dysmorfologi Utvecklingsstörning, autism |
| Ulj av foster: när och varför utförs rutinmässigt? | Graviditetsvecka 18+ Screening för missbildningar i fetalt organ |
| Genetisk diagnostik vid ulj-fynd | QF-PCR Om negativ: Array-CGH Riktad analys vid misstanke om specifikt syndrom. |
| QF-PCR: användning | Specifika markörer för kromosom 13, 18, 21, X, Y Mindre specifikt än Array-CGH Snabbt svar (1-2 dagar) |
| Monogen sjukdom: riktad fosterdiagnostik | DNA-analys Krävs känd mutation eller att kopplingsanalys är möjlig |
| Kromosomavvikelse: riktad fosterdiagnostik | Karyotyp |
| PGD: fördelar | – Friskt foster – Undviker abort |
| KUB: fortsatt handläggning efter svar | Risk >1/50: Invasivt prov alt. QF-PCR + Array-CGH Risk >1/1000: NIPT Risk <1/1000: ingen vidare utredning |
| KUB: ingående faktorer | – Mammans ålder Ulj: – NUPP (nackuppklarningstest) Blodprover: – beta-hCG – PAPP-A |
| Invasiv fosterdiagnostik: risker | Missfall Amniocentes ca 0,1% Chorionvillibiopsi ca 0,2% |
| NIPT: ingående analyser | Antal kromosom 13, 18, 21, X och Y |
| KUB: specificitet | Screeningtest – ca 10% positivt produktivt värde (Ca 9/10 positiva är falskt positiva) |
| NIPT: specificitet | 50-80% positivt produktivt värde (Upp till vartannatt positivt prov är falskt positivt) |
| Syndrom: orsaker | – Kromosomavvikelse – Monogen sjukdom – Multifktoriell genes – Teratogen exposition – Okänd |
| Nyfödd med stark misstanke om trisomi: utredning? | Kromosomanalys/QF-PCR |
| Utvecklingsavvikelse: genetisk utredning | Array-CGH/Fragilt X Monogen analys (ev) om negativt |
| Autismspektrumstörning: genetisk utredning | Array-CGH/Fragilt X |
| Missfall/Infertilitet: genetisk utredning | Kromosomanalys av föräldrar |
| ASL-brist: karakteristika | Autosomalt recessivt Ureacykeldefekt Kan ej omvandla ammoniak till urea -> högt ammoniak i blod -> argininosuccinat i urin |
| PKU: karakteristika | Autosomalt recessivt Enzym som hydroxylerar Fenylalanin till Trosin saknas -> bildar fenylketoner |
| Nyföddhetsscreening: vad ingår? | 25 sjukdomar: behandlingsbara med risk för permanenta skador. SCID senaste tillskottet (aug 2019) |
| Mitokondriella sjukdomar: karakteristika | – Ärvs från mamman – Symtom av energibrist – Ofta laktat – Alla organ – Debut i alla åldrar |
| Medfödda metabola sjukdomar: typer | – Defekt omsättning av små molekyler – Mitokondriella sjd – Defekt omsättning av makromolekyler (lysosomala & peroxisomala sjd) |
| Medfödda metabola sjukdomar: generell akutbehandling | 1. Avbryt födointag 2. Bryt katabolism (glukos) 3. Krisblandning (vitaminer) 4. Eliminera toxiska metaboliter (ev dialys) 5. Säkra prover 6. Kontakta expert |
| Medfödda metabola sjukdomar: underhållsbehandling | – Kost – Rekomb. enzymterapi – Små molekyler (chaperoner) – Stamcellstransplantation – Antisens-, cell- & genterapi |
| Hereditär kolorektalcancer: typer | Polypos-syndrom: – FAP – MAP – m.m. Icke-polypos-syndrom: – Lynch (HNPCC) – m.m. |
| FAP: genetisk utredning | DNA-sekvensering av APC-gen + del/dup-test – Om påvisas, anlagstest till släktingar – Anlagsbärare -> kontrollprogram (koloskopier etc.) |
| Lynch syndrom: genetisk utredning | Hög misstanke: DNA-sekvensering MMR-gener Låg misstanke: immunhistokemi på tumörvävnad |
| Lynch: nedärvning | Autosomalt dominant |
| FAP: nedärvning | Autosomalt dominant (APC-genen) |
| MAP: nedärvning | Autosomalt recessiv (Muterat YH = MYH) |
| Hereditär bröstcancer: hallmarks | Debut före 50 Bilateral Manligt kön Flera primärtumörer Ovarialcancer Andra associerade cancrar |
| Bröstcancer: predisponerande mutationer | Viktigast BRCA 1 & 2 (60% & 50% risk), dock ej monogent – krävs ytterligare mutationer för cancerutveckling. |
| Ovarialcancer: predisponerande mutationer | Ca 20% är ärftlig BRCA 1 & 2 viktigast MMR |
| Ovarialcancer: genetisk utredning | BRCA-screening av tumör. Om påvisad mutation -> ärftlighetsutredning. |
| Hereditär prostatacancer: definition | Män med 2 eller flera nära släktingar med prostatacancer + Minst en 1agrads + Minst en med diagnos <75åå |
