| Symtom vid central artärocklusion i ögat | Plötslig synnedsättning. |
| Statusfynd vid central artärocklusion i ögat | Ljusstel pupill. |
| Två tecken vid oftalmoskopisk undersökning av central artärocklusion | 1. Cherry-red spot. 2. Blek retina. |
| Myopi | Närsynthet. |
| Hur synen är vid myopi | Avlägsna objekt suddiga, närbelägna objekt skarpa. |
| Två komplikationer till myopi | 1. Retinaruptur. 2. Retina-avlossning. |
| Presbyopi | Åldersynthet. |
| Orsak till åldersynthet | Ackommodation minskar pga stelare lins med åren. |
| Två vanligaste orsakerna till medfödd blindhet i Sverige | 1. Cerebral skada. 2. Missbildningar i nervus optikus. |
| Efter denna ålder är det inte längre normalt med skelning | 6 månader. |
| Amblyopi | Synsvaghet pga att ögat inte stimulerats tillräckligt under en kritisk period i dess utveckling. |
| Vanligast orsak till amblyopi | Väldigt olika skärpa i de två ögonen, vilket gör att hjärnan undertrycker den ena bilden. |
| Tre möjliga orsaker till amblyopi | 1. Väldigt olika skärpa i de olika ögonen. 2. Kraftig skelning. 3. Född med grå starr. |
| Så undviks amblyopi | Screening på BB, och sedan igen på BVC. |
| Tre sätt att behandla skelningsamblyopi | 1. Glasögon. 2. Skelningslapp. 3. Kirurgi. |
| I dessa fyra situationer ska synnedsättning misstänkas hos litet barn | 1. Dålig ögonkontakt. 2. Nystagmus. 3. Skelning. 4. Synlig ögonförändring. |
| I dessa sex situationer ska synnedsättning misstänkas hos större barn | 1. Håller objekt nära. 2. Klumpig. 3. Ljuskänslig. 4. Nattblind. 5. “Okoncentrerad” vid synprövning. 6. Dubbelseende. |
| Två typer av skelning | 1. Tropi. 2. Fori. |
| Tropi | Manifest skelning. |
| Fori | Dold skelning som bara syns vid trötthet. |
| Esotropi | Inåtskelning |
| Exotropi | Utåtskelning |
| Hypertropi | Uppåtskelning |
| Hypotropi | Nedåtskelning |
| Så diagnosticeras skelning | Cover test. |
| Hur cover test fungerar för att diagnosticera skelning | När det friska ögat täcks för så ställer det sjuka ögat in sig. |
| Sex tillstånd som måste uteslutas vid skelning hos barn | 1. Retinoblastom. 2. Kongenital katarakt. 3. Optikusmissbildning. 4. Borrelia. 5. Orbitabottenfraktur. 6. Ökat intrakraniellt tryck. |
| Då är det risk för retinopathy of prematurity | Vid födsel före vecka 31. |
| Om ett barn uppvisar något av dessa sex tecken så ska det till ögonläkare akut | 1. Vit pupill. 2. Avsaknad röd reflex. 3. Dålig ögonkontakt. 4. Ögondarr. 5. Ptos. 6. Retinablödningar. |
| Vad vit pupill hos barn talar för | Retinoblastom. |
| Vad retinablödning hos ett spädbarn kan tala för | Skakvåld. |
| Ciliär injektion | Rodnad intill iris |
| Konjunktival injektion | Rodnad i hela konjunktiva, men mest uttalad i periferin. |
| Stasinjektion | Kraftigt vidgade blodkärl som radierar från hornhinnan i alla riktningar. |
| Hyposfagma | Spontan blödning i ögonvitan. |
| Blandinjektion | Homogen rodnad i hela ögonvitan. |
| Typisk injektion vid viruskonjunktivit | Konjunktival eller bland. |
| Typisk injektion vid bakteriell konjunktivit | Konjunktival. |
| Tre tecken som talar för att konjunktivit är viral snarare än bakteriell | 1. Förstorade lymfkörtlar pre-aurikulärt. 2. Inte så mycket kladdighet. 3. Blandinjektion. |
| Fem symtom vid konjunktivit | 1. Rödöga 2. Kladdighet. 3. Rinnande ögon. 4. Svullna ögonlock. 5. Skavkänsla i ögonen. |
| Så stor effekt har antibiotika vid bakteriell konjunktivit | Minskar förloppet med i snitt en dag, och minskar smittorisken. |
| Behandling för bakteriell konjunktivit | Fucithalmic. |
| Det icke-generiska namnet är fucithalmic | Fusidinsyra. |
| Tre tecken som talar för att konjunktivit beror på klamydia | 1. Pågått längre än tre veckor. 2. Fått fucithalmic utan effekt. 3. Urogenitala klamydiasymtom. |
| Varför gonokockinfektion i hornhinnan måste behandlas akut | Den kan smälta hornhinnan på några dagar. |
| Ses särskilt vid gonokockinfektion i hornhinnan | Skummigt pus i ögat. |
| Tre symtom vid allergisk konjunktivit | 1. Mycket klåda i ögonen. 2. Ökat tårflöde. 3. Rinit. |
| Vanligt förlopp vid allergisk konjunktivit | Säsongsbunden. |
| Behandlingstrappa vid allergisk konjunktivit | 1. Lomudal- eller opatanol-ögondroppar. 2. Rhinocort nässpray. 3. Perorala antihistaminer. |
| Verkningsmekanism hos lomudal | Mastcellsstabiliserande. |
| Verkningsmekanism hos opatanol | Antihistamin. |
| Två vanliga symtom vid vernal keratokonjunktivit | 1. Klåda. 2. Ljuskänslighet. |
| Två vanliga statustecken vid vernal keratokonjunktivit | 1. Jättepapiller under ögonlocket. 2. Sår på hornhinnan vid infärgning med fluorescein. |
| 90% med vernal keratokonjunktivit tillhör denna grupp | Pojkar i förpuberteten. |
| Behandling av vernal keratokonjunktivit | Kortison. |
| Syftet med kortisonbehandling vid vernal keratokonjunktivit | Hindra ärrbildning på hornhinnan. |
| Pterygium | Bindhinnan växer över på hornhinnan. |
| Pinguecula | Gulaktig upphöjning på bindhinnan. |
| Orsak till pterygium och pinguecula | Solexponering. |
| Två sätt att behandla torra ögon | 1. Tårsubstitut. 2. Punktumpluggar. |
| Verkningsmekanism hos punktumpluggar | Proppar igen tårkanalerna så att tårar inte rinner bort lika bra. |
| Kornealerosion | Skada på hornhinnan som bara drabbar det yttre epitellagret. |
| Tre symtom vid kornealerosion | 1. Kraftig smärta. 2. Ökat tårflöde. 3. Ökad ljuskänslighet. |
| Så snabbt läker kornealerosion | Ett dygn. |
| Tre symtom vid främmande kropp i kornea | 1. Skavningskänsla. 2. Ökat tårflöde. 3. Ökad ljuskänslighet. |
| Två tecken på allvarlig kemisk skada på hornhinnan | 1. Hornhinnan är opak. 2. Limbusområdet är blekt |
| Limbusområdet | Området runt hornhinnan. |
| Vad det talar för om limbusområdet är blekt | Limbusischemi. |
| Behandling av kemisk skada på hornhinnan | Riklig sköljning av området i minst tio minuter. |
| Vanligaste orsaken till korneal blindhet | HSV. |
| Typiskt förlopp hos HSV-keratit | Upprepade recidiv. |
| Komplikation till HSV-keratit | Ärrbildning och kärlinväxt i hornhinnan, vilket i längden leder till blindhet. |
| Keratit | Inflammation i hornhinnan. |
| Viktigt vid handläggning av ögon-nära bältros | Att patienten undersöks av ögonläkare. |
| Två grupper som har ökad risk för bakteriell keratit | 1. Torra ögon. 2. Kontaktlinser. |
| Vanligt utseendemässigt vid marginalkeratit | Synligt pärlband på hornhinnan längs med limbus. |
| Keratokonus | Progressiv uttunning av hornhinnan som debuterar i tonåren. |
| Symtom vid keratokonus | Kraftigt tilltagande astigmatism. |
| Förstahandsbehandling för keratokonus | Cross-linking av hornhinnan. |
| Fyra symtom vid katarakt | 1. Synnedsättning. 2. Bländning. 3. Monokulär diplopi. 4. Myopisering. |
| Katarakt | Grumling av linsen. |
| Behandling för katarakt | Ta bort linsen och ersätt den med en plastlins. |
| Detta kallas katarakter i folkmun | Gråstarr. |
| Fem orsaker till katarakter hos vuxna | 1. Åldrande. 2. Trauma mot ögat. 3. Kortison. 4. Diabetes. 5. Sekundärt till andra ögonsjukdomar. |
| Ögats fem lager utifrån och in | 1. Konjunktiva. 2. Episklera. 3. Sklera och kornea. 4. Uvea. 5. Retina. |
| Tre huvudkomponenter i koroidea | 1. Blodkärl. 2. Kammarvätskeproducerande celler. 3. Melaninbildande celler. |
| Funktion hos melaninbildande celler i koroidea | Absorbera ljus så att det inte studsar runt inne i ögat. |
| Tre delar som ingår i uvea | 1. Iris. 2. M. ciliaris. 3. Koroidea. |
| Det svenska namnet för retina | Näthinna. |
| Det svenska namnet för sklera | Bindehinna. |
| Det svenska namnet för kornea | Hornhinna. |
| Det svenska namnet för uvea | Åderhinna. |
| Sklera består huvudsakligen av detta ämne | Kollagen. |
| Retina består av detta | Nervceller som ingår i nervus opticus. |
| Tunt lager bindväv ovanpå sklera | Episklera. |
| Kroppens mest smärtinnerverade område | Hornhinnan. |
| Papillen | Synnervens utträdespunkt ur ögat. |
| Så sker uppdelningen i främre (1) och bakre (2) kammaren | (1): Framför pupillen (2): Bakom pupillen |
| Konjunktiva | Hudlager som ligger ovanpå episklera |
| Ämne som bildas av konjunktiva | Tårfilm. |
| Linsens funktion | Adaptiv ackomodation. |
| Orsak till närsynthet | Bilden fokuseras framför näthinnan pga för kraftig ackomodation. |
| Hyperopi | Översynthet. |
| Orsak till översynthet | Bilden fokuseras bakom näthinnan pga för svag ackomodation. |
| Två delar av ögat som deltar i ackomodation | 1. Hornhinnan. 2. Linsen. |
| Andel av ackomodationen som hornhinnan står för | 2/3 |
| Ackomodation | Ögats förmåga att öka den optiska brytkraften. |
| Astigmatism | Optiskt synfel som uppstår när ljuset som kommer in i ögat inte fokuseras mot en och samma punkt. |
| Kallas brytningsfel med vardagsspråk | Astigmatism. |
| Orsak till astigmatism | Bilden fokuseras till olika punkter i ögat. |
| Orsak till astenopiska besvär | Överansträngning i m. ciliaris för att kompensera något synfel. |
| Tecken vid astenopiska besvär | Frontal huvudvärk eller värk i ögonen som är molande och uppstår vid långvarigt närarbete. |
| Krav för att få framföra fordon grupp I | 1. Binokulär synskärpa på minst 0,5 med bästa korrektion på båda ögon tillsammans. 3. Minst 120 grader utbredning horizontellt, varav minst 50 grader åt vardera håll. 4. Minst 20 grader upptill och 20 grader nertill. |
| Krävs för att få framföra fordon grupp II-III | 1. Monokulär synskärpa på minst 0,8 med bästa korrektion på bästa ögat, och minst 0,1 med bästa korrektion på sämsta ögat. 2. Minst 160 grader utbredning horizontellt, varav minst 70 grader åt vardera håll. 4. Minst 30 grader upptill och 30 grader nertill. |
| Astenopi | Ögontrötthet pga överansträngning. |
| Retinoblastom | Cancer som utvecklas ur nervceller i retina. |
| Denna grupp drabbas av retinoblastom | Små barn. |
| Senilptos | Ptos som beror på att senan som håller upp övre ögonlocket tänjs ut med åldern. |
| Kongenital ptos | Ptos som beror på medfödd pares hos m. levator palpebra superior. |
| Tre symtom vid okulomotoriuspares | 1. Ptos. 2. Nedsatt ögonmotilitet. 3. Mydriasis. |
| Tre tecken vid ptos som beror på myastenia gravis | 1. Bilateral. 2 Fluktuerar över dygnet. 3. Blir värre när personen är trött. |
| Två muskler som är involverade i att lyfta ögonlocket | 1. M. levator palpebrae. 2. M. tarsalis superior. |
| Ett annat namn för Mullers muskel | Musculus tarsalis superior. |
| Innerverar m. tarsalis superior | Sympatikusganglion. |
| Innerverar m. levator palpebrae | N. oculomotorius. |
| Lagoftalmus | Oförmåga att sluta ogonlocken. |
| Innerverar m. orbicularis oculi | N. facialis. |
| Entropion | Inåtvänt ögonlock. |
| Behandling för entropion | Kirurgi. |
| Varför det är viktigt med snabb kirurgi vid entropion | Risk för korneal erosion. |
| Orsak till vagel | Inflammation i Meiboms körtel som uppstår sekundärt till tilltäppning av körteln. |
| Två komponenter i självbehandling av vagel | 1. Våta varma kompresser. 2. Ögonlocksmassage. |
| Då ska vagel opereras bort | Ifall det har varat > 6 månader utan att spontanläka. |
| Blefarit | Inflammation i ögonlockskanten. |
| Tre symtom vid blefarit | 1. Skavkänsla i ögonlocken. 2. Rodnade ögonlock. 3. Kladdighet. |
| Tre komponenter i behandling av blefarit | 1. Rengöring med varma blöta kompresser. 2. Ögonlocksmassage. 3. Smörjande ögondroppar. |
| Bör misstänkas vid ensidig blefarit | Talgkörtelcancer. |
| Trichiasis | Felväxande ögonfransar. |
| Två orsaker till trichiasis | 1. Medfött. 2. Sekundärt till inflammation. |
| Tre olika typer av behandling som kan användas vid trichiasis | 1. Kryoterapi. 2. Diatermi. 3. Kirurgi. |
| Dermoid | Kongenital cysta i orbitaskelettet. |
| Behandling för dermoid | Kirurgi vid tre års ålder. |
| Varför dermoid ska opereras | Därför den kan spricka om den utsätts för våld, och då kan det uppstå en kraftig inflammation. |
| Två patofysiologiska mekanismer som leder till rinnande ögon | 1. Ökad produktion. 2. Minskat avflöde. |
| Sex orsaker till rinnande ögon som hänger samman med ökad produktion av tårvätska | 1. Torra ögon. 2. Blefarit. 3. Konjunktivit. 4. Keratit. 5. Irit. 6. Främmande kropp. |
| Fyra orsaker till rinnande ögon som hänger samman med minskat avflöde av tårvätska | 1. Tårvägsstenos. 2. Ögonlocksfelställning. 3. Facialispares. 4. Nedsatt funktion hos m. orbicularis oculi. |
| Tre orsaker till tårvägsstenos | 1. Dakryocystit. 2. Konjunktivit. 3. Cytostatika. |
| Dakryocystit | Tårsäcksinflammation. |
| Antibiotika som används vid dakryocystit | Heracillin. |
| Två komponenter i behandlingen för dakryocystit med kraftig fyllnad | 1. Incision och tömning. 2. Heracillin. |
| Behandling för recidiverande dakryocystit | Tårvägskirurgi. |
| Kanalikulit | Infektion i små tårvägar, vilket resulterar i stenbildning. |
| Behandling för kanalikulit | Kirurgi. |
| Så vanligt är kongenital tårvägsstenos | 20% av nyfödda. |
| Symtom vid kongenital tårvägsstenos | Mycket kladd i ögonen och tårar. |
| Andel av kongenitala tårvägsstenoser som blir bra spontant innan två års ålder | 96 % |
| RAPD | Relativ Afferent Pupill Defekt. |
| Behandling vid orbitalt kompartmentsyndrom | Akut kantotomi och kantolys. |
| Detta sker vid akutkantotomi och kantolys | Kantal-ligamenten klipps upp för att släppa på trycket i orbita. |
| Två orsaker till orbitalt kompartmentsyndrom | 1. Retrobulbärt hematom. 2. Periorbital infektion. |
| Fem statusfynd vid orbitalt kompartmentsyndrom | 1. Proptos. 2. Inskränkt ögonmotilitet. 3. Positivt RAPD. 4. Högt ögontryck. 5. Ögonlockssvullnad. |
| Fem symtom vid orbitalt kompartmentsyndrom | 1. Nedsatt visus. 2. Nedsatt färgsinne. 3. Dubbelseende. 4. Utstående öga. 5. Smärta i ögat. |
| Så ställs diagnosen orbitalt kompartmentsyndrom | Kliniskt, viktigt att inte fördröja åtgärd med DT eller annan utredning. |
| Proptos | Onormal framåtförskjutning av ögat. |
| Varför personer < 18 år kan drabbas av entrapment av m. rectus inferior vid orbitabottenfraktur | Greenstick-fracture. |
| Talar för att synfältsbortfall beror på skada som sitter i ögat, och inte längre bak i syn-systemet | Synbortfall i båda synfält på ena ögat, och ingen påverkan på andra ögat. |
| Vid skada på chiasma opticum ses detta synfältsbortfall | Bitemporal hemianopsi. |
| Bitemporal hemianopsi | Yttre synfältsbortfall åt både höger och vänster |
| Vid skada retrochiasmalt ses detta synfältsbortfall | Homonym hemianopsi. |
| Så utförs RAPD | Dämpa ljuset, och flytta en ficklampa snabbt fram och tillbaka mellan två ögon. |
| Detta är ett patologiskt RAPD | När ficklampan flyttas från friska till sjuka ögot så expanderar pupillerna istället för att krympa. |
| Varför pupillerna expanderar vid RAPD när ficklampan riktas mot sjuka ögat | Därför det sjuka ögat har en störd afferent signalering. |
| Två vanliga symtom vid optikusneurit | 1. Snabbt progressiv ensidig synnedsättning. 2. Smärta bakom ögat vid ögonrörelse. |
| Andel som har papillödem vid optikusneurit | 1/3 |
| Grupp som oftast drabbas av optikusneurit | Kvinnor 20-50 år. |
| Vanligt förlopp vid optikusneurit | Snabb försämring, spontan förbättring efter några veckor. |
| Två komponenter i handläggningen vid optikusneurit | 1. MR hjärna. 2. Remiss till neurolog för MS-utredning. |
| AION | Anterior Ischemic Optic Neuropathy. |
| Ett annat namn för AION | Optikusinfarkt. |
| Symtom vid optikusinfarkt | Snabbt debuterande ensidig synnedsättning. |
| Två saker som ses i oftalmoskop vid optikusinfarkt | 1. Papillödem. 2. Blödningar. |
| Två typer av AION | Arteritisk och icke-arteritisk. |
| Orsak till arteritisk AION | Temporalisarterit. |
| Orsak till icke-arteritisk AION | Trånga förhållanden i papillen i kombination med hjärtkärlsjukdom, vilket vid lågt blodtryck kan leda till ischemi. |
| Viktigt att utesluta vid tecken till optikusinfarkt | Temporalisarterit. |
| Typisk debut vid icke-arteritisk AION | Patienten vaknar med blindhet på ett öga. |
| Fem orsaker till optikuskompression | 1. Tumör. 2. Abscess. 3. Inflammation. 4. Graves sjukdom. 5. Hematom. |
| Symtom vid metabol optikusneuropati | Progressivt bilateralt synfältsbortfall i centrala synfältet. |
| Orsak till metabol optikusneuropati | Brist på vitamin B12. |
| Två hereditära optikusneuropatier | 1. Lebers hereditära optikusneuropati. 2. Dominant optikusatrofi. |
| Symtom vid Lebers hereditära optikusneuropati | Snabb synförsämring först på ena, sedan andra ögat. |
| Drabbas av Lebers hereditära optikusneuropati | Unga män, ofta med känd hereditet. |
| Nedärvningsmönster vid dominant optikusatrofi | Autosomalt dominant. |
| Symtom vid dominant optikusatrofi | Långsamt bilateralt synfältsbortfall. |
| Ålder då dominant optikusatrofi ger sig till känna | Barndom. |
| Orsak till staspapill | Yttre tryck på synnerven pga högt likvortryck. |
| Fyra symtom vid staspapill | 1. Gradvis bilateral synförsämring. 2. Huvudvärk. 3. illamående. 4. Kräkning. |
| Typiskt för synfältsbortfallet vid staspapill | Krymper från periferin. |
| Viktigaste utredningen vid staspapill | Akut DT eller MR. |
| Sex saker som kan orsaka staspapill | 1. Tumör. 2. Hjärnödem pga trauma eller infarkt. 3. Blödning. 4. Meningit. 5. Hypertoni. 6. Hydrocefalus. |
| Amaurosis fugax | Blindhet som varar i några minuter och som kommer och går. |
| Två orsaker till amaurosis fugax | 1. TIA. 2. Temporalisarterit. |
| Innerverar m. obliquus superior | N. trochlearis. |
| Innerverar m. rectus lateralis | N. abducens. |
| Fyra muskler som flyttar ögat och innerveras av n. oculomotorius | 1. Rectus superior. 2 Rectus inferior. 3. Rectus medialis. 4. Obliquus inferior. |
| Symtom vid internukleär oftalmoplegi | Dubbelseende. |
| Statusfynd vid internukleär oftalmoplegi | Ena ögat kan inte adducera, medan andra ögat abducerar men med nystagmus. |
| Orsak till internukleär oftalmoplegi | Hjärnstamslesion. |
| Orsak till till internukleär oftalmoplegi hos gamla | Stroke. |
| Orsak till internukleär oftalmoplegi hos unga | MS. |
| Typiskt tidigt symtom vid myastenia gravis | Ptos som kommer på eftermiddagen, och blir bättre efter vila. |
| Liten ptos, liten pupill, och smärta i nacken talar för detta | Karotisdissektion. |
| Liten ptos och liten pupill men utan smärta i nacken talar för detta | Tumör. |
| Stor pupill och ptos men utan påverkad ögonmotorik talar för något av dessa två saker | 1. Antikolinergt läkemedel. 2. Adie syndrom. |
| Stor pupill och ptos samt påverkad ögonmotorik talar för något av dessa två saker | 1. Aneurysm. 2. Tumör. |
| Tre symtom vid Adie-syndrom | 1. Kronisk mydriasis på minst ett öga. 2. Förlust av reflexer. 3. Nedsatt svettning. |
| Orsak till Adie-syndrom | Infektion som orsakar nervskador. |
| Det svenska namnet för macula lutea | Gula fläcken. |
| Gula fläcken | Del av retina med tätt packade tappar, som står för den centrala och skarpaste delen av synfältet. |
| Vanligaste orsaken till synnedsättning efter 60 års ålder | Åldersrelaterad makuladegeneration. |
| Diameter hos gula fläcken | 1 mm. |
| Fyra symtom vid sjukdom i gula fläcken | 1. Fläck centralt i synfältet. 2. Svårt med detaljseende och läsning. 3. Svårt att känna igen folk. 4. Krokseende. |
| Två typer av åldersrelaterad makuladegeneration | 1. Torr. 2. Våt. |
| Andel av AMD som är torr | 85 % |
| Andel av AMD som är våt | 15 % |
| AMD | Age related macular degeneration. |
| Skillnad mellan torr (1) och våt (2) åldersrelaterad makuladegeneration vad gäller symtom | (1): Långsamt fölopp, måttlig synnedsättning. (2): Snabbt förlopp, svår synnedsättning. |
| Orsak till torr AMD | Ansamling av drusen mellan retina och choroid, vilket leder till atrofi av retina. |
| Drusen | Cellulära restprodukter som ansamlas mellan retina och choroid och då orsakar torr AMD. |
| Orsak till våt AMD | Nybildning av blodkärl och blödning från dessa under gula fläcken, vilket leder till snabb destruktion av synceller. |
| Behandling av torr AMD | Finns ingen behandling. |
| Behandling av våt AMD | Anti-VEGF antikroppar injiceras i ögat. |
| Efter 20 år sedan sjukdomsdebut har så stor andel med diabetes skador i ögonbotten | 100 % |
| Sekvens av händelser som orsakar diabetesretinopati | 1. Höga glukosnivåer skadar pericyter i ögats blodkärl. 2. Detta leder till kärlskador. 3. Detta inducerar frisättning av VEGF. 4. VEGF stimulerar kärlnybildning. 5. De nya kärlen blöder lätt, och kan dra loss näthinnan. |
| Så ofta ska diabetiker ögonbottenfotograferas | Minst vart tredje år. |
| Två olika typer av diabetesretinopati | 1. Icke-proliferativ. 2. Proliferativ. |
| Två sätt att behandla diabetesretinopati | 1. Laserbehandling av retinaperiferin. 2. Anti-VEGF injektion i ögat. |
| Syftet med laserbehandling vid diabetesretinopati | Genom att döda perifera delar av retina med laser så minskas ischemi, vilket minskar VEGF-frisättning och därmed minskar blodkärlsnybildning. |
| Symtom vid ocklusion i vener som försörjer retina | Ensidig synnedsättning som progredierar under dagar till veckor. |
| Komplikation som kan uppstå vid centralvensocklusion i ögat | Blodkärlsnybildning i iris, vilket kan orsaka akut glaukom. |
| Tre behandlingar som kan ges vid venocklusioner i ögat | 1. Anti-VEGF-injektioner. 2. Intravitreala steroider. 3. Laser av ögonbotten vid kärlnybildning. |
| Komplikation som kan uppstå vid grenvensocklusion i ögat | Blödning i glaskroppen. |
| Symtom vid arteriell emboli i ögat | Plötslig ensidig synnedsättning. |
| Två oftalmoskopiska fynd vid arteriell emboli i ögat | 1. Blek, ödematös retina. 2. “cherry-red spot” vid gula fläcken. |
| Orsak till att retina blir blek vid arteriell emboli | Ischemi. |
| Handläggning vid arteriell emboli i ögat | Akut till ögonläkare. |
| Två viktiga utredningar vid arteriell emboli i ögat | 1. Hjärteko. 2. Carotisdoppler. |
| Tre typer av näthinneavlossning | 1. Rhegmatogen. 2. Serös. 3. Traktionsavlossning. |
| Orsak till rhegmatogen näthinneavlossning | Uppstår sekundärt till hål i näthinnan efter retinaruptur. |
| Orsak till serös näthinneavlossning | Ansamling av vätska under näthinnan. |
| Orsak till glaskroppsavlossning | Glaskroppen skrumpnar ihop med åldern. |
| Händelseförlopp som leder till rhegmatogen näthinneavlossning | Glaskroppsavlossning leder till retinal ruptur vilket leder till rhegmatogen näthinneavlossning. |
| Två symtom som talar för glaskroppsavlossning | 1. Myodesopsier. 2. Fotopsier. |
| Myodesopsier | “Floaters” i synfältet. |
| Fotopsier | Blixtar i synfältet. |
| Behandling av retinaruptur | Laserbehandling runt rupturen för att hindra näthinneavlossning. |
| Vanligaste symtomet vid rhegmatogen näthinneavlossning | Mörk skugga i synfältet. |
| Behandling av rhegmatogen näthinneavlossning | Kirurgi. |
| Symtom vid retinaruptur | Inga symtom. |
| Risk vid retinaruptur | Näthinneavlossning. |
| Så diagnosticeras rhegmatogen näthinneavlossning | Indirekt oftalmoskopi. |
| Så diagnosticeras glaskroppsavlossning | Indirekt oftalmoskopi. |
| Handläggning vid misstanke om glaskroppsavlossning | Akut till ögonläkare. |
| Orsak till traktionsavlossning | Proliferation av blodkärl som drar loss retina. |
| Traktionsavlossning uppstår oftast sekundärt till detta | Diabetesretinopati. |
| Fyra orsaker till serös näthinneavlossning | 1. Subretinal blödning. 2. Retinal kärlmissbildning. 3. Inflammation. 4. Intraokulär tumör. |
| Vanligaste typen av glaukom | Öppenvinkelglaukom. |
| Symtom vid öppenvinkelglaukom | Långsam försämring av synen i perifera synfältet, och därefter i centrala synfältet. |
| Sex symtom vid trångvinkelglaukom | 1. Nedsatt syn. 2. Smärta i ögat. 3. Rödöga. 4. Illamående. 5. Kräkning. 6. Halofenomen. |
| Fyra statusfynd vid trångvinkelglaukom | 1. Hård ögonglob. 2. Ljusstel pupill. 3. Stasinjektion. 4. Nedsatt visus. |
| Halofenomen | Ser färgade ringar runt ljuskällor. |
| Orsak till att en del personer med glaukom ser färgade ringar kring ljuskällor | Svullnad av hornhinnan. |
| Detta kallas glaukom i folkmun | Grönstarr. |
| Orsak till synskadan vid glaukom | Högt intraokulärt tryck. |
| Orsak till öppenvinkelglaukom | Minskat flöde av kammarvätska ut ur ögat pga denegeration av det retikulära trabekelverket |
| Retikulära trabekelverket | Område runt hornhinnan som har till funktion att dränera kammarvätska ut ur ögat. |
| Orsak till trångvinkelglaukom | Iris ligger an mot hornhinnan, och blockerar på så sätt flödet av kammarvätska ut genom det retikulära trabekelverket. |
| Uveoskleralt utflöde | Utflöde av kammarvätska ur ögat via andra vägar än det retikulära trabekelverket. |
| Andel av utflödet av kammarvätska som normalt går via retikulära trabekelverket (1) och uveoskleralt utflöde (2) | (1): 90% (2): 10% |
| Fem typer av läkemedel som kan ges vid glaukom | 1. Beta-antagonister. 2. Prostaglandiner. 3. Alfa-agonister. 4. Muskarin-agonister. 5. Karbanhydrashämmare. |
| Kliniska fynd som är gemensamma för både öppenvinkelglaukom och trångvinkelglaukom | 1. Ökat intraokulärt tryck > 21 mmHg 2. Papillatrofi vid oftalmoskopi. 3. Synfältsdefekter. |
| Tecken som ses vid trångvinkelglaukom men inte vid öppenvinkelglaukom | 1. Stasinjektion. 2. Ljusstel pupill. |
| Andel av personer över 75 år som lider av glaukom | 5 % |
| Verkningsmekanism hos betablockare vid glaukom | Minskar bildning av kammarvätska. |
| Verkningsmekanism hos karbanhydrashämmare vid glaukom | Minskar bildning av kammarvätska. |
| Verkningsmekanism hos alfa-agonister vid glaukom | Minskar produktion av kammarvätska. |
| Verkningsmekanism hos prostaglandiner vid glaukom | Ökar utflödet av kammarvätska via trabekelverket och uveosklerala utflödet. |
| Verkningsmekanism hos muskarin-agonister vid glaukom | Ciliarmuskel-sammandragning, vilket underlättar utflödet av kammarvätska. |
| Detta gör m. obliquus superior | Drar ögat nedåt när det är placerat medialt. |
| Detta gör m. obliquus inferior | Drar ögat uppåt när det är placerat medialt. |
| Vanlig symtommässig skillnad mellan viral (1) och bakteriell (2) konjunktivit | (1) är oftast mer vattnig, (2) är oftast mer kladdig. |
| Skillnad mellan bakteriell (1) och viral (2) konjunktivit vad gäller hur länge infektionen varar | (1) läker ut spontant inom tio dagar, (2) läker ut spontant på två-tre veckor. |
| Då ska du misstänka att konjunktivit beror på klamydia | Om det inte har blivit bättre spontant på tre veckor. |
| Så snabbt självläker ögonklamydia spontant | Sex månader. |
| Fyra symtom vid keratit | 1. Smärta i hornhinnan. 2. Ljuskänslighet. 3. Nedsatt syn. 4. Ökat tårflöde. |
| Två symtomskillnader mellan bakteriell och viral keratit | 1. Vid bakteriell är det vanligare med varigt sekret, medan viral har vattnigare sekret. 2. Vid bakteriell så kan det korneala infiltratet ibland ses med blotta ögat. |
| Denna grupp drabbas oftast av bakteriell keratit | Kontaktlinsbärare. |
| Tre fynd vid ögonstatus hos en patient med keratit | 1. Synlig ljusväg. 2. Ciliär kärlinjektion. 3. Lokaliserad korneal grumling som är färgbar med fluorescein. |
| Bakterie som vid bakteriell keratit kan smälta hornhinnan på mindre än ett dygn | Pseudomonas. |
| Handläggning vid misstanke om keratit | Akut till ögonläkare. |
| Typiskt för HSV-keratit vid ögonstatus | “Dendritisk” grenartad sårbildning i hornhinnan som färgas in med fluorescein. |
| Varför keratit kräver akut handläggning | Risk för skador på hornhinnan. |
| Fem symtom vid irit | 1. Kraftig ljuskänslighet. 2. Smärta. 3. Rödöga. 4. Ökat tårflöde. 5. Dimsyn. |
| Fyra tecken vid ögonstatus hos patient med irit | 1. Ciliär injektion. 2. Mios. 3. Ljusväg. 4. Smärta i sjuka ögat vid belysning av friska ögat. |
| Varför en patient med irit ofta får ont i sjuka ögat vid belysning av friska ögat | Iriskontraktion. |
| Vanligast orsak till irit | Autoimmunitet. |
| Fem vanliga komorbiditeter vid irit | 1. IBD. 2. Mb Bechterew. 3. MS. 4. Psoriasisartrit. 5. Sarkoidos. |
| Handläggning vid irit | Akut remiss till ögonläkare. |
| Varför irit kräver akut handläggning | Risk för synekier. |
| Synekier i ögat | Sammanväxningar mellan iris och lins som kan uppstå sekundärt till irit. |
| Hypopyon | Inflammatoriska exudat i främre kammaren som lägger sig framför nedre delen av iris pga gravitation. |
| Orsak till dendritiska utseendet på sår i hornhinnan vid HSV-keratit | Infektionen följer nerverna. |
| Behandling för HSV-keratit | Zovirax-salva 5 gånger per dygn. |
| Tre statusfynd vid blefarit | 1. Svullna och rodnade ögonlockskanter. 2. Krustor i ögonfransarna. 3. Torra ögon. |
| Vanlig komborbiditet vid blefarit | Seborroiskt eksem. |
| Varför personer med blefarit ofta får torra ögon | Därför Meiboms körtlar är blockerade eller dysfunktionella, vilket innebär att de inte bildar tillräckligt mycket lipider för att hålla kvar tårvätskan. |
| Episklerit | Inflammation i episklera. |
| Orsak till episklerit | Idiopatisk, men stark association till autoimmuna sjukdomar. |
| Två symtom vid episklerit | 1. Värk och ömhet i ett öga. 2. Sektoriell rodnad i ögonvitan. |
| Förstahandsbehandling för episklerit | NSAID. |
| Hyphema | Blod som ligger mellan iris och kornea pga blödning inuti ögat. Lägger sig längst ner pga gravitation. |
| Syftet med Seidels test | Kolla efter perforation av hornhinnan. |
| Så utförs Seidels test | Fluoresceinlösning droppas i ögat och färgutbredningen studeras med blå-filter. |
| Tecken på perforerande skada vid Seidels test | Kammarvatten läcker ut genom perforationen och ger upphov till en utspädning av fluoresceinfärgen på kornealytan. |
| Skillnad i handläggning mellan grad som ligger perifert i hornhinnan (1) och grad som ligger över pupillen (2) | (1). Vilken läkare som helst kan plocka bort den. (2). Bör plockas bort av en ögonläkare. |
| Ett annat namn för fotoelektrisk keratit | Snöblindhet. |
| Orsak till fotoelektrisk keratit | UV-strålning mot hornhinnan. |
| Så förebyggs fotoelektrisk keratit | Solglasögon. |
| Tre symtom vid fotoelektrisk keratit | 1. Smärta. 2. Tårar. 3. Ljuskänslighet. |
| Naturalförlopp vid fotoelektrisk keratit | Läker av sig själv på ett dygn. |
| Behandling mot fotoelektrisk keratit | Mjukgörande salva. |
| Handläggning vid grad i ögat | 1. Bedöva med tetrakain. 2. Plocka bort graden med fuktad bomullspinne eller främmandekroppsinstrument, och ta bort eventuell rostring med ögonborr. 3. Behandla med oculentum simplex ögonsalva så länge irritation kvarstår. |
| Två verksamma substanser i oculentum simplex | 1. Paraffin. 2. Vaselin. |
| Viktigaste utredningssteget vid hornhinneerosion | Infärgning med fluorescein och belysning med blått ljus. |
| Två komponenter i behandlingen vid hornhinneerosion | 1. Oculentum simplex salva i tre månader. 2. Alvedon och ipren så länge det gör ont. |
| Så förhindras att hornhinneerosion recidiverar | Oculentum simplex salva i tre månader. |
| Viktigt att inte göra vid utredning av hyphema | Sätta dilaterande droppar i ögat. |
| Varför dilaterande ögondroppar ska undvikas vid hyphema | Kan inducera re-blödning. |
| Två saker som inte ska göras vid irisprolaps | 1. Inte peta på den del av iris som sticker ut genom hornhinnan. 2. inte palpera ögontrycket. |
| Handläggning av irisprolaps | Akut till ögonläkare. |
| Behandling av irisprolaps | Kirurgi. |
| Orsak till oförmåga att titta uppåt vid orbitabottenfraktur | M. rectus inferior är fastklämd. |
| Första del av färgseendet som försvinner vid tryck på n. opticus | Rött färgseende. |
| Nerv som ofta påverkas vid orbitabottenfraktur | N. infraorbitalis. |
| Effekt vid skada på n. infraorbitalis | Känselnedsättning under ögat. |
| I dessa två situationer bör orbitabottenfraktur hos vuxna opereras | 1. Dubbelseende. 2. Estetisk påverkan. |
| Engelska namnet för orbitabottenfraktur | Blow-out fracture. |
| Normal cup/disc ratio | 1/3 |
| Tre komponenter i behandlingen vid akut trångvinkelglaukom | 1. Diamox tablett. 2. Mannitol i.v. 3. Timolol-droppar i ögat. |
| Verkningsmekanism hos diamox | Karbanhydrashämmare, vilket minskar bildningen av kammarvätska. |
| Cherry red spot talar för detta | Central artärocklusion. |
| Två akuta behandlingar vid central artärocklusion i ögat | 1. Trombolys. 2. Bulbmassage. |
| Orsak till grenvensocklusion i ögat | Stela aterosklerotiska artärer trycker på vener och gör att de ockluderas. |
| Bästa sättet att visualisera gråstarr | Dilatera pupillen och kolla efter röd reflex med oftalmoskop. Gråstarren kommer blockera den röda reflexen. |
| Enda tecknet i anamnesen som skiljer våt (1) och torr (2) AMD | (1) har ett snabbt förlopp som går på dagar till veckor. (2) har ett långsamt förlopp. |
| Skillnad i handläggning vid misstanke om våt (1) kontra torr (2) AMD | (1): Akut till ögonläkare. (2): Icke-akut remiss till ögonläkare. |
| Säkraste sättet att skilja torr och våt AMD. | OCT av makula. |
| OCT | Optical Coherence Tomography. |
| Så kontrollerar du enkelt ifall en patient har hyperopi | Ge +1 glasögon och kolla effekten på visus. Om visus blir mycket sämre så har patienten normal syn. Om visus blir oförändrad eller bättre så är patienten hyperop. |
| Sex orsaker till papillödem som beror på förhöjt intrakraniellt tryck | 1. Tumör. 2. Trauma. 3. Blödning. 4. Infarkt. 5. Hypertoni. 6. Hydrocefalus. |
| Tre orsaker till papillödem som inte beror på förhöjt intrakraniellt tryck | 1. Opticusneurit. 2. Trombosbildning i synnerven. 3. AION. |
| Handläggning av papillödem på VC | Akut till neurolog. |
| Vanligaste orsaken till glaskroppsblödning | Blödning från kärlnybildning vid proliferativ diabetesretinopati. |
| Sex orsaker till glaskroppsblödningar | 1. Bristande kärlnybildninar vid diabetesretinopati. 2. Bristande kärlnybildningar efter gammal kärlocklusion. 3. Retinaruptur. 4. Näthinneavlossning. 5. Trauma. 6. Blödning från makuladegeneration. |
| Påverkan på RAPD vid glaskroppsblödning | Vanligen ingen påverkan, men kan vara påverkad vid mycket kraftig blödning som helt blockerar ljusflödet till retina. |
| Två tecken som kan tala för glaskroppsblödning | 1. Hastigt debuterande synnedsättning. 2. Dålig eller helt upphävd röd reflex. |
| Orsaker till hårda exudat vid oftalmoskopi | Utfällning av lipoproteiner. |
| Orsaker till mjuka exudat vid oftalmoskopi | Ischemi. |
| Handläggning vid glaskroppsblödning | Akut till ögonläkare. |
| Varför det är viktigt att en patient med glasskroppsblödning får träffa en ögonläkare akut | För att utesluta bakomliggande rupturer eller näthinneavlossning som kräver omedelbar åtgärd. |
| Så undersöks ögonbotten vid glaskroppsblödning som är för tät för att oftalmoskopi ska fungera | Ultraljud. |
| Kan uppstå sekundärt till juvenil idiopatisk artrit | Smärtfri irit. |
| Komplikation som kan uppstå vid irit | Synekier. |
| Gula fläcken ligger på denna sida om papillen | Lateralt. |
| Ett annat namn för papillen | Blinda fläcken. |
| Kan uppstå sekundärt till synekier i ögat | Glaukom. |
| Vanligaste orsak till abducenspares hos patiener > 50 år | Mikroangiopati. |
| Vanligaste orsak till abducenspares hos patienter 35-50 år | Tumör. |
| Vanligaste orsak till abducenspares hos patienter 15-35 år | MS. |
| Två symtom som kan uppstå vid hypertensiv retinopati | 1. Försämrad syn. 2. Huvudvärk. |
| Två tillstånd som kan ge hårda exudat vid oftalmoskopi | 1. Hypertensiv retinopati. 2. Diabetesretinopati. |
| Tre tillstånd som kan ge mjuka exudat vid oftalmoskopi | 1. Centralvensocklusion. 2. Diabetesretinopati. 3. Hypertensiv retinopati. |
| Orsak till hypertensiv retinopati | Högt systemiskt blodtryck. |
| Behandling vid hypertensiv retinopati | Blodtryckssänkande behandling. |
| Detta får du svar på när du kollar efter röd reflex | Ifall det är klart hela vägen bak till retina. |
| Främre uveit är lika med detta tillstånd | Irit. |
| Bakre uveit är lika med dessa två tillstånd | 1. Choroidit. 2. Chorioretinit. |
| Ung människa med retrobulbär värk och syn-nedsättning talar för detta | Opticusneurit. |
| Andel med opticusneurit som får retrobulbär värk | 2/3 |
| Andel med opticusneurit som får papillödem | 1/3 |
| Orsak till dimsyn vid irit | Ansamling av immunceller i främre kammaren. |
| Ett annat namn för hordeolum | Vagel. |
| Chalazion | Hordeolum som blivit inkapslat och kroniskt. |
| Skillnad mellan hordeolum (1) och chalazion (2) vad gäller symtom | (1): Ömmar. (2): Ömmar inte. |
| Chemos | Konjunktival svullnad. |
| Anisometropi | Skillnad i synfel mellan två ögon. |
| Amotio | Näthinneavlossning. |
| Andel av alla kataraktopererade som drabbas av efterstarr | 50 % |
| Efterstarr | Grumling av bakre linskapseln sekundärt till att den naturliga linsen har bytts ut mot en plastlins. |
| Mouches volantes | Floaters i ögonen. |
| Varför herpes zoster utslag på nästippen indikerar risk att även ögat påverkas | Därför n. nasociliaris innerverar både nästippen samt konjunktiva och hornhinnan. |
| N. nasociliaris är en gren från denna kranialnerv | N. trigeminus. |
| Två ögondroppar som är lämpliga vid irit | 1. Isopto-maxidex. 2. Cyclogyl. |
| Verksam substans hos isopto-maxidex | Kortison. |
| Verkningsmekanism hos cyclogyl | Mydriatikum. |
