Quiz i patologi

Fråga	Svar
Vad är “missing self” teorin?	NK-celler dödar celler som inte uttrycker MHCI.
Så avgörs om NK-cellen dödar en cell som den interagerar med	Om NK-cellen får fler stimulerande eller inhiberande signaler.
Definitionen av immunologisk sjukdom typ 1	IgE-medierad.
Definitionen av immunologisk sjukdom typ 2	IgG-medierad.
Definitionen av immunologisk sjukdom typ 4	T-cellsmedierad.
Definitionen av immunologisk sjukdom typ 3	Immunkomplexmedierad.
AIRE	Autoimmune regulator.
Funktion hos AIRE	Stimulerar thymusepitelceller att bilda proteiner som i vanliga fall uttrycks i andra delar av kroppen.
Typ av cell som uttrycker AIRE	Thymusepitel.
Syftet med AIRE	Möjliggöra negativ selektion av T-celler.
Aktivering av CTLA-4 på T-celler leder till detta	Nedreglering.
Plats där central tolerans uppstår	Thymus.
Plats där perifer tolerans uppstår	Lymfknutor.
Så uppstår central tolerans	Negativ selektion i thymus.
Så uppstår perifer tolerans	Dendritiska celler presenterar antigen för T-celler utan att samtidigt presentera en kostimulatorisk signal.
Denna gensekvens har störst betydelse när det gäller sannolikheten att utveckla olika autoimmuna sjukdomar	HLA.
Proteiner som HLA kodar för	MHC.
Två olika sätt genom vilka infektioner kan orsaka autoimmunitet	1. Ökat uttryck av kostimulatoriska signaler på APC. 2. Molekylär mimikry.
Sex saker som kan stimulera inflammation	1. Mikroorganismer. 2. Allergi. 3. Autoimmunitet. 4. Trauma. 5. Ischemi. 6. Malignitet.
Cell som aktiverar immunresponsen vid allergi	Mastcell.
Cell som aktiverar immunresponsen vid bakterieinfektion	Makrofag.
Cell som aktiverar immunresponsen vid virusinfektion	Den virusinfekterade cellen.
Två huvudfunktioner hos IL-1	1. Aktiverar endotel lokalt så att immunceller rekryteras. 2. Feber.
Tre huvudfunktioner hos TNF-alfa	1. Aktiverar endotel lokalt så att immunceller rekryteras. 2. Ökar vaskulär permeabilitet lokalt. 3. Feber.
Två huvudfunktioner hos IL-6	1. Aktiverar lymfocyter lokalt. 2. Inducerar akutfasreaktionen.
Huvudfunktion hos IL-8	Kemotaxis av immunceller.
Två huvudfunktioner hos IL-12	1. Aktiverar NK-celler. 2. Får Th0-celler att bli Th1-celler.
Fyra systemiska effekter hos IL-1, IL-6, och TNF-alfa	1. Ökar bildning av akutfasproteiner. 2. Ökar bildning av neutrofiler. 3. Höjer kroppstemperaturen. 4. Stimulerar vandring av dendritiska celler från perifer vävnad till lymfknutor.
Fem tecken på inflammation	1. Calor. 2. Rubor. 3. Tumor. 4. Dolor. 5. Functio laesa.
Celler som är viktigast för att aktivera akut inflammation	Makrofager.
Orsak till granulomatös inflammation	När immunförsvaret inte har förmåga att bryta ner något främmande så kapslar det istället in det i ett granulom.
Fem sjukdomar som kännetecknas av granulomatös inflammation	1. Tuberkulos. 2. Sarkoidos. 3. Crohns. 4. Asbestosis. 5. Silicosis.
Skillnad mellan en abscess och en phlegmon	Abscess är tydligt avgränsad. Phlegmon är diffust spridd.
Orsak till allergireaktionens tidiga fas	Mastceller frisätter histamin.
Orsak till allergireaktionens sena fas	Mastceller frisätter prostaglandiner och leukotriener.
Två typer av celler som potentierar allergireaktionens sena fas	1. T-celler. 2. Eosinofiler.
Atopi	Ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot proteiner i miljön.
Två effekter på magtarmkanalen vid degranulering av mastceller	1. Ökad peristaltik. 2. Frisättning av vätska i tarmlumen.
Två effekter på luftvägarna vid degranulering av mastceller	1. Minskad luftvägsdiameter. 2. Ökad mucinfrisättning.
Två effekter på blodkärl vid degranulering av mastceller	1. Ökad diameter. 2. Ökad permeabilitet.
Hygienhypotesen	För lite exponering för mikroorganismer som barn ökar risken att utveckla allergier som vuxen.
Fem miljöfaktorer som minskar risken för allergiutveckling	1. Fattigdom. 2. Många äldre syskon. 3. Uppvuxen på bondgård. 4. Uppvuxen med husdjur. 5. Tidig dagisvistelse.
Varför en nyfödd kan uppvisa tecken på samma autoimmuna sjukdom som mamman lider av	IgG-antikroppar från modern kan korsa över placenta.
Normalt förekommer CTLA-4 på denna plats	T-cellers ytmembran.
Orsak till rheumatisk feber	Ytantigen hos streptococcus pyogenes är likt ett antigen som finns i mänskliga vävnader.
Händelsesekvensens vid typ 3 reaktion	1. Antikroppar binder till lösliga antigen och bildar komplex. 2. Komplexen fastnar i kärlväggar. 3. Immunceller binder till komplexen och startar en inflammatorisk process.
Händelsesekvens som gör att ischemi leder till nekros	1. Brist på syre och näring leder till att ATP produktionen avstannar. 2. Detta leder till en oförmåga att driva jonpumpar i cellmembranet. 3. Detta leder till att cellen spricker.
Metaplasi	Cell ändrar typ från en till en annan.
Skillnad mellan hypertrofi och hyperplasi	Hypertrofi: Växer i storlek. Hyperplasi: Blir fler.
Utseende hos coccus	Sfär.
Utseende hos bacillus	Stav.
Utseende hos spirill	Vriden stav.
Utseende hos spiroket	Korkskruv.
Utseende hos vibro	Ostbåge.
Kännetecknar bakterier av typen di-	Sitter ihop två och två.
Kännetecknar bakterier av typen staphylo-	Sitter ihop i aggregat.
Kännetecknar bakterier av typen strepto-	Sitter ihop i långa strängar.
Skiljer gram-negativa och gram-positiva bakterier strukturellt	Negativa: Inre membran, tunn cellvägg, yttre membran. Positiva: Inre membran, tjock cellvägg.
Denna substans återfinns ytligt enbart på en gram-negativ bakterie	Lipopolysackarid.
Funktion hos lysozym	Bryter ner bakteriers cellväggar.
Pili	Hårlika projektioner som används för att fästa bakterien på en yta.
F-pili	Speciell typ av pili som bakterier använder för att föra över DNA till andra bakterier.
Speciell egenskap hos bakteriekapseln	Innehåller inte några bakteriespecifika molekyler.
Två saker som bakteriekapseln skyddar mot	1. Uttorkning. 2. Fagocytos.
Biofilm består av detta	Polysackarider.
Två saker som biofilm skyddar mot	1. Uttorkning. 2. Fagocytos.
Bakteriella endosporen	Vilande stadium som vissa bakterier kan gå in i.
Syftet med bakteriella endosporen	Långtidsöverlevnad i ogästvänlig miljö.
Två bakterietyper som kan bilda sporer	1. Clostridium. 2. Bacillus.
Genom denna mekanism förökar sig bakterier	Binär fission.
Tre mekanismer som bakterier använder för att utbyta DNA	1. Upptag av lösligt DNA. 2. Transport via bakteriofager. 3. Transport via F-pili.
Tre egenskaper som kännetecknar PAMP	1. Unika för mikroorganismer. 2. Förekommer hos många olika mikrober. 3. Essentiella för mikroben.
Detta känner TLR-4 igen	Lipopolysackarid.
Dessa tre strukturer känns igen av de TLR som återfinns på cellmembranet	1. Lipopolysackarid. 2. Flagellin. 3. Lipopeptid.
Dessa tre strukturer känns igen av de TLR som återfinns i endosom-membranet	1. Dubbelsträngat RNA. 2. Enkelsträngat RNA. 3. CpG-DNA.
Dessa tre mekanismer har neutrofiler för att döda patogener	1. Fagocytos. 2. Degranulering. 3. Neutrophil extracellular traps (NET).
Skillnad mellan desinfektion och sterilisation	Desinfektion: Sänker halten mikrober till en acceptabel nivå. Sterilisation: Avlägsnar helt alla mikrober.
Autoklavering	Objekt utsätts för 121 grader varm vattenånga i 20 minuter.
Sterilisationsteknik som används på kirurgiska instrument	Autoklavering.
Pastörisering	Vätska värms till 75 grader i 15 sekunder.
Syftet med pastörisering	Desinfektion.
Två typer av patogener som alkohol är ineffektivt mot	1. Virus utan membranhölje. 2. Bakteriesporer.
Skillnaden mellan droppsmitta och luftburen smitta	Dropp: Patogenet är bundet i en droppe vätska. Luftburen: Vätskan har torkat bort helt.
Epidemi	Infektiös sjukdom som sprids till en stor del av en befolkning på kort tid.
Pandemi	Epidemi som sprider sig till två eller fler kontinenter.
Virion	Viruspartikel.
Två komponenter som ett virion alltid innehåller	1. En nukleinsyra. 2. En kapsid.
Ett virus kapsid är uppbyggt av detta	Protein.
Så byggs en viruskapsid upp	Många kopior av ett fåtal proteiner går ihop spontant.
De två vanligaste kapsidstrukturerna	1. Ikosahedral. 2. Helikal.
Skillnad mellan nakna och höljebärande virus vad gäller frisättning från värdcell	Nakna: Lyserar värdcellen. Höljebärande: Avknoppas från värdcellen.
Antigeniskt skifte	Två olika varianter av ett visst virus bildar en ny variant genom reassortment.
Antigeniskt skifte förekommer hos detta vanliga virus	Influensa.
Två proteiner som hämmas av HPV och därmed ökar risken för cancer	1. p53. 2. RB.
Skillnad mellan farmakodynamik och farmakokinetik	Farmakodynamik: Vad läkemedlet gör med kroppen. Farmakokinetik: Vad kroppen gör med läkemedlet.
Terapeutiskt intervall	Gränsen mellan lägsta accepterade effekt och maximala accepterade biverkningar.
Skillnaden mellan ett läkemedels potens och efficacy	Potens: Hur mycket av läkemedlet som behövs för att få en viss effekt. Efficacy: Hur mycket maximal effekt läkemedlet kan framkalla.
Fyra faktorer som styr ett läkemedels öde i kroppen	1. Absorption. 2. Distribution. 3. Metabolism. 4. Excretion.
Första passage effekt	Andel av ett peroralt läkemedel som aldrig kommer ut i systemkretsloppet.
Orsak till första passage effekt	En del av läkemedlet bryts ned i levern innan det når systemkretsloppet.
Varför en högre dos läkemedel oftast måste ges när läkemedlet tillförs peroralt än intravenöst	Första passage effekt.
Varför proteinläkemedel måste ges intravenöst	Bryts ner av proteaser i magtarmkanalen.
Två skäl till att fettlösliga läkemedel har mycket längre överlevnadstid i kroppen än vattenlösliga	1. Diffunderar fritt över membran och går därför inte att koncentrera i urin. 2. En del hamnar i fettväv och bildar en depå som lakas ur långsamt.
Så kan levern påskynda eliminering av fettlösliga läkemedel	Glukuronidering.
Syftet med glukuronidering	Göra saker mer vattenlösliga så att de lättare utsöndras ur kroppen.
Varför höga doser paracetamol är farliga	Hög bildning av NAPQI i levern.
Händelsesekvens som leder till leverskada vid paracetamolintox	1. Glukuronideringsenzymet blir mättat. 2. Mer paracetamol omvandlas till NAPQI. 3. Glutation tar slut. 4. NAPQI härjar fritt.
Varför normal paracetamoldos inte är farlig	Den lilla mängd NAPQI som bildas oskadliggörs av glutation.
Varför paracetamol inte ska kombineras med alkohol	Alkohol uppreglerar produktion av CYP2E1.
Enzym som omvandlar paracetamol till NAPQI	CYP2E1.
Verkningsmekanism hos NSAID	Blockerar COX.
Funktion hos lipoxygenas	Omvandlar arakidonsyra till leukotrien.
Varför paracetamol inte räknas som NSAID	Inte anti-inflammatoriskt.
Skillnaden mellan transudat och exudat	Transudat: Bara vätska. Exudat: Vätska och proteiner.
Verkningsmekanism hos celecoxib	Selektiv COX-2 hämmare.
Speciellt med den hämning av COX-1 som utförs av acetylsalicylsyra	Irreversibel.
Varför acetylsalicylsyra är den NSAID som används minst idag	Mycket biverkningar på magtarmkanalen.
Varför hämning av COX-1 orsakar biverkningar i magtarmkanalen, men inte hämning av COX-2	COX-1 uttrycks kontinuerligt i magtarmkanalen, där den ökar blodflöde till slemhinnan och stimulerar bildning av slem. COX-2 uttrycks inte i magtarmkanalen.
Fördelen med selektiv COX-2 hämning	Inga biverkningar på magtarmkanalen.
Nackdelen med selektiv COX-2 hämning	Ökad risk för trombos.
Varför en icke-specifik COX-1/2 hämmare inte ger ökad risk för stroke och hjärtinfarkt	Minskad bildning av prostacyklin hos endotelceller tas ut av minskad bildning av tromboxan hos trombocyter.
Enzym som används av endotelceller för att bilda prostacyklin	COX-2.
Enzym som används av trombocyter för att bilda tromboxan	COX-1.
Anledningen till att acetylsalicylsyra kan minska risken för blodproppar, trots att det hämmar både COX-1 och COX-2	Därför att det är en irreversibel hämmare, vilket slår hårdare mot trombocyter eftersom de saknar cellkärna.
Tre komplikationer vid användning av acetylsalicylsyra	1. Gastrit. 2. Ökad blödningsbenägenhet. 3. Reyes syndrom.
Ålder där det finns risk att drabbas av Reyes syndrom vid användning av acetylsalicylsyra	< 12 år.
Varför acetylsalicylsyra har större effekt på arteriella tromber än venösa tromber	Arteriella tromber består mest av trombocyter. Venösa tromber består mest av fibrin.
Tre läkemedelstyper som kan användas mot NSAID-inducerade GI-biverkningar	1. Protonpumpshämmare. 2. Prostaglandinanalog. 3. H2-receptorantagonist.
Verkningsmekanism hos ranitidin	H2-receptorantagonist.
Typ av cell som ranitidin huvudsakligen verkar på	Parietalceller.
Händelsesekvens genom vilken NSAID kan förvärra hjärtsvikt	1. Minskad njurgenomblödning. 2. Aktivering av RAS. 3. Ökat blodtryck.
Orsak till att NSAID kan förvärra astma	Hämning av COX leder till att mer arakidonsyra istället omvandlas till leukotriener av lipoxygenas.
Läkemedel som bör ges till patienter som ska stå på NSAID under lång tid	Omeprazol.
Varför NSAID inte bör intas av en kvinna som försöker bli gravid	Implantation av ägget är delvis beroende av prostaglandiner.
Varför NSAID inte bör intas under de tre sista månaderna av en graviditet	Risk för prematur slutning av ductus arteriosus.
Varför NSAID inte bör intas samtidigt med waran	NSAID och waran bryts ner av samma enzym, och konkurrensen kan göra att waran-nivåerna i blodet blir farligt höga.
Terapeutisk effekt som ses hos en renodlad COX-1 hämmare	Hämmar bildning av blodproppar.
Fyra biverkningar som kan ses hos en renodlad COX-1 hämmare	1. Ulcus. 2. Blödning. 3. Njursvikt. 4. Intoleransreaktion.
Tre terapeutiska effekter som ses hos en renodlad COX-2 hämmare	1. Analgetisk. 2. Antipyretisk. 3. Antiinflammatorisk.
Två biverkningar som kan ses hos en renodlad COX-2 hämmare	1. Blodpropp. 2. Njursvikt.
Tre fördelar hos paracetamol jämfört med NSAID	1. Ingen negativ påverkan på magtarmkanalen. 2. Ingen påverkan på blödningsbenägenhet. 3. Kan användas vid graviditet.
Läkemedel som ges vid paracetamolintoxikation	Acetylcystein.
Verkningsmekanism hos acetylcystein	Ökar glutationsyntes i levern.
Varför det är relativt lätt att överdosera paracetamol	Toxisk dos är bara 2-3 gånger högre än terapeutisk dos.
Verkningsmekanism hos glukokortikoider	Binder till intracellulära receptorer och bildar då aktiva transkriptionsfaktorer.
Varför det är viktigt att trappa ner kortisonbehandling långsamt	Kortison hämmar den endogena produktionen av kortisol.
Varför glukokortikoider ger en skenbar ökning av antalet leukocyter i blodet	Hämmar uttrycket av adhesionsmolekyler på endotel.
Varför försiktighet bör iakttas när det gäller insättning av glukokortikoider hos barn	Hämmar produktion av GH, vilket kan ge hämmad längdtillväxt.
Varför försiktighet bör iakttas när det gäller insättning av glukokortikoider hos gravida	Ökar risken att ductus arteriosus sluts för tidigt.
Det bästa sättet att minska glukokortikoiders biverkningar	Lokalbehandling.
Tre metabola effekter hos glukokortikoider	1. Ökar glukoneogenes och glykogenolys. 2. Ökar katabolism av proteiner. 3. Ökar lipolys.
Sex utseendemässiga biverkningar som systemisk glukokortikoidbehandling kan ge	1. Moon face. 2. Buffalo hump. 3. Tunn hud. 4. Minskning av muskelmassa. 5. Omdistribuering av fett till magen. 6. Viktuppgång.
Två komplikationer som personer som står på systemisk glukokortikoidbehandling under längre tid har ökad risk att drabbas av	1. Infektioner. 2. Frakturer.
Två metabola biverkningar som systemisk glukokortikoidbehandling kan ge	1. Hyperglykemi. 2. Hyperlipidemi.
Varför det är viktigt att behandla reumatoid artrit tidigt	Behålla rörlighet i lederna.
Fem huvudsakliga komponenter i behandlingen av reumatoid artrit	1. Paracetamol. 2. NSAID. 3. DMARD. 4. Kortisoninjektioner. 5. Sjukgymnastik.
DMARD	Disease modifying anti-rheumatic drug.
De två huvudsakliga DMARD som används vid reumatoid artrit	1. Metotrexat. 2. TNF-hämmare.
Två verkningsmekanismer hos metotrexat	1. Hämmar dihydrofolat reduktas, vilket hindrar DNA-syntes. 2. Hämmar adenosin deaminas, vilket hindrar IL-2 produktion.
Varför metotrexat ges i första hand vid reumatoid artrit, och TNF-hämmare bara ges om metotrexatet inte har tillräcklig effekt	TNF-hämmare är mycket dyrare.
Biologiskt läkemedel	Ett preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung.
Verkningsmekanism hos anakinra	IL-1 receptor antagonist.
Varför tocilizumab kan maskera att patienten har en infektion	IL-6 receptor antagonist, och hämmar därmed frisättning av akutfasreaktanter.
Risk vid användning av chimära antikroppar	Cytokinfrisättningssyndrom.
Orsak till cytokinfrisättningssyndrom vid användning av chimära antikroppar	Aktivering av T-hjälparceller.
Sex symtom som förekommer vid cytokinfrisättningssyndrom	1. Feber. 2. Utslag. 3. Muskelvärk 4. Huvudvärk. 5. Förvirring. 6. Kräkning.
Verkningsmekanism hos rituximab	Antikropp som binder till CD20 på B-cellers ytor, vilket stimulerar immunförsvaret att döda B-cellerna.
Struktur hos abatacept	Ett fusionsprotein där CTLA4 har kopplats ihop med fc-domänen på IgG.
Typ av cell som normalt uttrycker CTLA4 på sin yta	T-celler.
Verkningsmekanism hos abatacept	Binder till en kostimulatorisk signal på en APC och hindrar därmed APC:n från att aktivera en T-cell.
Två viktigaste typerna av läkemedel vid reumatoid artrit	1. Metotrexat. 2. TNF-antagonist.
Verkningsmekanism hos infliximab	Antikropp mot TNF-alfa.
Verkningsmekanism hos golimumab	Antikropp mot TNF-alfa.
Verkningsmekanism hos ciklosporin	Intracellulär calcineurinhämmare.
Händelsesekvens genom vilken ciklosporin hämmar bildning av IL-2	1. Calcineurin hämmas intracellulärt. 2. Därmed hindras aktivering av transkriptionsfaktorn NFAT. 3. Därmed hindras bildning av IL-2.
Så skiljer sig crohns från ulcerös kolit vad gäller inflammationens utbredning	Crohns: Fläckvis i hela tarmen. Ulcerös kolit: Distala kolon och rectum.
Verkningsmekanism hos tacrolimus	Intracellulär calcineurinhämmare.
Verkningsmekanism hos rapamycin	Hämmar mTOR intracellulärt, vilket hindrar produktion av IL-2.
Verkningsmekanism hos basiliximab	Antikropp mot IL-2 receptorn.
Verkningsmekanism hos allopurinol	Xantin-oxidas-hämmare.
Funktion hos xantin-oxidas	Omvandlar xantin till urinsyra.
Verkningsmekanism hos probenicid	Påskyndar utsöndring av urinsyra genom att hämma resorption i njurens tubuli.
Två huvudsakliga klasser av läkemedel som används för att behandla astma	1. Luftrörsvidgare. 2. Inflammationsdämpare.
Fem steg i behandlingstrappan för astma	1. SABA v.b. 2. SABA v.b. + ICS. 3. SABA v.b. + ICS + LABA eller LTRA. 4. SABA vid behov + ICS med dosökning + LABA + LTRA. 5. Ovanstående + perorala kortikosteroider och/eller anti-IgE antikropp.
LTRA	Leukotrien receptor antagonist.
Tre vanliga biverkningar vid behandling av astma med glukokortikoider	1. Candidainfektion i munslemhinnan. 2. Hosta. 3. Heshet
Verkningsmekanism hos omalizumab	Anti-IgE antikropp.
Detta används omalizumab till	Svår allergisk astma.
Tre steg i behandlingstrappan för KOL	1. Kortverkande antikolinergika och/eller B2-agonister vid behov. 2. Tillägg av långverkande antikolinergika och/eller B2-agonister. 3. Tillägg av inhalationskortikosteroider.
Verkningsmekanism hos bromhexin	Ökar produktionen av seröst slem, vilket gör segt slem mer lättflytande och därmed lättare att hosta upp.
Två läkemedel som används mot produktiv hosta	1. Bromhexin. 2. Acetylcystein
Verkningsmekanism hos acetylcystein vid produktiv hosta	Bryter upp disulfidbryggor i mukoproteinkomplex.
Två läkemedel som används mot torrhosta	1. Noskapin. 2. Etylmorfin.
Verkningsmekanism hos etylmorfin vid torrhosta	Sigma-receptor-agonist.
Verkningsmekanism hos noskapin vid torrhosta	Sigma-receptor-agonist.
Verkningsmekanism hos nezeril och otrivin	Alfa-receptor-agonister, som stimulerar vasokonstriktion i nässlemhinnan.
Tre signalsubstanser som stimulerar parietalceller att utsöndra saltsyra	1. Histamin. 2. Acetylkolin. 3. Gastrin.
Verkningsmekanism hos antacida	Magnesium- eller aluminiumsalter som neutraliserar syra i magsäcken.
Verkningsmekanism hos gaviscon	Lägger sig som ett lock på magsaften och hindrar reflux av saltsyra upp i esofagus.
Verkningsmekanism hos misoprostol	prostaglandinanalog.
Då ska misoprostol inte användas	Graviditet.
Varför misoprostol inte ska användas vid graviditet	Stimulerar uteruskontraktion och uppmjukning av cervix.
Två vanligaste orsakerna till förstoppning	1. Fiberbrist. 2. Brist på fysisk aktivitet.
Tre läkemedel som är vanliga orsaker till förstoppning	1. Morfin. 2. Antacida. 3. Antikolinergika.
Verkningsmekanism hos inolaxol	Kostfiber.
Ett annat namn för kostfiber	Bulkmedel.
Två verkningsmekanismer hos bulkmedel	1. Binder vatten, vilket ger avföringen en lagom mjuk konsistens. 2. Ökar volymen i tarmen, vilket stimulerar peristaltik.
Verkningsmekanism hos tarmirriterande medel	Stimulerar sensoriska nerver i tarmen, vilket ökar tarmmotorik.
Verkningsmekanism hos laktulos vid förstoppning	Disackarid som bryts ner av bakterier i kolon, vilket leder till bildning av mjölksyra och ättiksyra. Dessa binder vatten.
Två viktigaste komponenterna i behandlingen vid diarré	1. Vatten. 2. Elektrolyter.
Det enda godkända läkemedlet mot obesitas	Orlistat.
Verkningsmekanism hos orlistat	Hämmar gastrointestinalt lipas, vilket minskar fettupptag.
Fyra steg vid läkning av sår	1. Koagulation. 2. Inflammation. 3. Bildning av granulationsvävnad. 4. Remodellering.
Tre typer av punktmutationer i DNA-sekvensen	1. Substitution. 2. Deletion. 3. Insertion.
Nonsense mutation	En typ av punktmutation där genens sekvens blir skräp som inte kodar för något vettigt protein.
Två orsakar till att nonsense mutation uppstår i en gen	1. Frameshift. 2. Stoppkodon uppstår vid en tidigare punkt i genen.
Missense mutation	En typ av punktmutation som leder till att en aminosyra förändras i det färdiga proteinet.
Synonym mutation	En typ av punktmutation som inte leder till någon förändring i det färdiga proteinet.
Orsak till Huntington’s sjukdom	För många repeats av en viss sekvens i Huntingtin genen.
Orsak till cystisk fibros	Defekt i båda generna för en viss kloridjonkanal.
Orsak till Downs syndrom	Tre kopior av kromosom 21.
Orsak till Klinefelters syndrom	Två X-kromosomer och en Y-kromosom.
Orsak till Turners syndrom	En X-kromosom och ingen Y-kromosom.
Två olika typer av gener som när de är muterade kan bidra till tumörbildning	1. Proto-onkogener. 2. Tumour suppressor gener.
Definitionen av neoplasi	Celler har brutit sig ur normala regleringsmekanismer och börjat proliferera autonomt.
Vad som händer vid Barretts esofagus	Skivepitel omvandlas till körtelepitel.
Orsak till Barretts esofagus	Reflux.
Atypi	Avvikelse från normal cellulär morfologi.
Två viktigaste histologiska tecknen på cellulär atypi	1. Variation i cellers form och storlek. 2. Förstorade och hyperkromatiska cellkärnor.
Skillnad mellan reaktiv atypi och malign atypi	Reaktiv beror på inflammation. Malign beror på malignifiering.
Tre stadier vid cancerutveckling	1. Dysplasi. 2. In situ cancer. 3. Invasiv cancer.
Så lång tid brukar det ta för en in situ cancer att övergå i invasiv cancer	5-10 år.
Benign tumör som har sitt ursprung i skivepitel	Skivepitelpapillom.
Malign tumör som har sitt ursprung i skivepitel	Skivepitelcarcinom.
Benign tumör som har sitt ursprung i körtelepitel	Adenom.
Malign tumör som har sitt ursprung i körtelepitel	Adenocarcinom.
Benign tumör som har sitt ursprung i urotel	Urotelialt papillom.
Malign tumör som har sitt ursprung i urotel	Urotelialt carcinom.
Benign tumör som har sitt ursprung i leverceller	Hepatocellulärt adenom.
Malign tumör som har sitt ursprung i leverceller	Hepatocellulärt carcinom.
Benign tumör som har sitt ursprung i gallgångsepitel	Gallblåseadenom.
Malign tumör som har sitt ursprung i gallgångsepitel	Kolangiocarcinom.
Detta betyder ändelsen -carcinom hos en tumör	Att den bildats ur någon typ av epitel och är malign.
Detta betyder ändelsen -sarkom hos en tumör	Att den bildats ur mesenkymal vävnad och är malign.
Benign tumör som har sitt ursprung i bindväv	Fibrom.
Malign tumör som har sitt ursprung i bindväv	Fibrosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i fettväv	Lipom.
Malign tumör som har sitt ursprung i fettväv	Liposarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i brosk	Chondrom.
Malign tumör som har sitt ursprung i brosk	Chondrosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i ben	Osteom.
Malign tumör som har sitt ursprung i ben	Osteosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i blodkärl	Hemangiom.
Malign tumör som har sitt ursprung i blodkärl	Hemangiosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i lymfkärl	Lymfangiom.
Malign tumör som har sitt ursprung i lymfkärl	Lymfangiosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i glatt muskulatur	Leiomyom.
Malign tumör som har sitt ursprung i glatt muskulatur	Leiomyosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i tvärstrimmig muskulatur	Rhabdomyom.
Malign tumör som har sitt ursprung i tvärstrimmig muskulatur	Rhabdomyosarkom.
Benign tumör som har sitt ursprung i melanocyter	Pigmentnevus.
Malign tumör som har sitt ursprung i melanocyter	Malignt melanom.
Malign tumör med ursprung i könsceller	Seminom.
Malign tumör med ursprung i placenta	Koriocarcinom.
Malign tumör med ursprung i mesotel	Mesoteliom.
Vanligaste typen av neuroendokrin tumör	Karcinoid.
Beteckning för symtom som uppstår som en sekundär effekt till cancer, och som inte beror på cancerns direkta lokala effekt	Paraneoplastiskt syndrom.
Två orsaker till paraneoplastiskt syndrom	1. Signalmolekyler som frisätts av tumörceller. 2. Immunrespons som aktiveras av tumören.
De två vanligaste formerna av cancer som drabbar barn	1. Leukemi. 2. Hjärntumör.
Andel av cancerfall hos barn som utgörs av leukemi	31 %
Andel av cancerfall hos barn som beror på hjärntumörer	28 %
Står T för i TNM	Tumour.
Står N för i TNM	Node.
Står M för i TNM	Metastasis.
Så graderas T i TNM	X = kan inte avgöras, 0 = ingen primärtumör, 1-4: gradering utifrån storlek hos primärtumör och hur många vävnadslager den vuxit igenom.
Så graderas N i TNM	X = kan inte bedömas, 0 = ingen spridning, 1-3 = gradering utifrån antalet lymfkörtlar som innehåller cancerceller.
Så graderas M i TNM	X= kan inte bedömas, 0 = inga tecken på fjärrmetastaser, 1 = fjärrmetastasering påvisad.
Detta menas med “p” före bokstäverna vid TNM-gradering	Baseras på histopatologisk undersökning.
Detta menas med “c” före bokstäverna vid TNM-gradering.	Baseras enbart på klinisk undersökning.
Första lymfknutan som dränerar en tumör.	Portvaktsknuta.
Nukleärt protein som uttrycks av prolifererande celler	Ki-67.
Detta används Ki-67 till	Visar hur stor andel av cellerna i ett preparat som aktivt delar sig.
Andel av cancerfall som är familjära	10-15%
Skillnaden mellan en primär och en sekundär immundefekt	Primär: Medfödd. Sekundär: Förvärvad.
Tre mekanismer för omvandling av en proto-onkogen till en onkogen	1. Punktmutation. 2. Genamplifiering. 3. Kromosomtranslokation.
Skillnaden mellan patologi och cytologi	Patologi: Studerar sammanhållen vävnad. Cytologi: Studerar löst liggande celler.
Skillnad mellan exfoliativ cytologi och punktionscytologi	Exfoliativ: Celler hämtas som spontant har släppt från kroppen och flyter i ett hålrum, eller skrapas från en yta. Punktion: Celler hämtas med nål från en vävnad.
Hur det kan komma sig att ductal cancer in situ kan vara väldigt utspridd trots att det inte har invaderat genom basalmembranet	Cancercellerna kan sprida sig längs med epitelet i körtelgången.
Tre modaliteter som används för att diagnosticera bröstcancer	1. Klinisk undersökning. 2. Bilddiagnostik. 3. Patologisk diagnostik.
Sex statusfynd som kan vara tecken på bröstcancer	1. Knöl. 2. Indragning/formförändring. 3. Sekretion. 4. Eksem. 5. Rodnad/värmeökning. 6. Apelsinhud.
Orsak till indragningar av bröstvårtan vid bröstcancer	Tumören drar i ett ligament.
Fem olika grader som bröst delas in i vid mammografi	1: Normalt. 2: Benign tumörös förändring. 3: Misstänkt malign. 4: Sannolikt malign. 5: Invasiv cancer.
Fem saker som kan resultera i falskt negativa mammografiska svar	1. Diffust växande cancer. 2. Cancer in situ utan förkalkningar. 3. Parenkymtäta bröst. 4. Bröstimplantat. 5. Brostkorgs- eller axillära tumörer.
Fyra saker som kan resultera i falskt positiva mammografiska svar	1. Radierande ärr. 2. Fettvävnadsnekros. 3. Skleroserande adenos. 4. Benign kalkinlagring.
Fem saker som kan resultera i falskt negativa cytologiska svar vid bröstcancer	1. Mycket liten tumör som missas med nålen. 2. Diffust växande, bindvävsrik tumör. 3. Tumör i cancer in situ stadiet. 4. Småcellig, monomorf tumör som liknar normala körtlar. 5. Tumörnekros.
Två saker som kan resultera i falskt positiva cytologiska svar vid misstänkt bröstcancer	1. Precancerösa proliferativa förändringar. 2. Inflammation i bröstkörteln.
Bröstkörtelvävnad som sitter i axillen.	Aberrant mammae.
Inflammation i en talgkörtel som omvandlas till en hornfylld cysta	Aterom
Dilaterad bröstkörtelgång som är fylld med makrofager och sekret.	Gångektasi.
Bindvävstäta, “knöliga” bröst	Fibroadenomatos.
Andel av kvinnor som har fibroadenomatos	30-60%
Godartad hyperplasi av bröstens lobuli	Skleroserande adenos.
Skillnaden mellan fibroadenomatos och fibroadenom	Fibroadenomatos: Bindvävstäta bröst. Fibroadenom: Benign tumör i bröstet.
Varför inflammation kan misstas för cancer vid cytologi	Kan ge reaktiva förändringar i celler.
Benign tumör som bildas ur bröstets körtelepitel.	Intraduktalt papillom.
Benign tumör i bröstet som består av både körtelvävnad och bindväv.	Fibroadenom.
Stråkig, benign proliferativ bröstförändring.	Radierande ärr.
Radierande ärr misstas ofta för detta	Invasiv bröstcancer.
Bröstförstoring hos män	Gynekomasti.
Fem orsaker till gynekomasti	1. Hormonell obalans under pubertet. 2. Neuroleptika. 3. Prolaktinom. 4. Leversvikt. 5. Fetma.
Inflammation i bröstkörteln.	Mastit.
Två orsaker till mastit	1. Mjölkstockning. 2. Bröstcancer.
Kirurgisk borttagning av ett helt bröst	Ablatio mammae.
Operation där det går att fastställa att all tumörvävnad har opererats bort	Radikal excision.
Andel av bröstcancer som utgörs av duktal cancer	75 %
Andel av bröstcancer som utgörs av lobulär cancer	10 %
Andel av bröstcancer som utgörs av mucinös cancer	2 %
De tre cancerformer som är vanligast i bröstet	1. Duktal. 2. Lobulär. 3. Mucinös
Mb Paget är en variant av detta	Ductal cancer in situ.
Orsak till symtomen vid Mb Paget	Cancerceller rör sig längs med körtelgångarna och hamnar på bröstvårtan.
Typiskt symtom vid Mb Paget	Eksematös bröstvårta.
System för att gradera bröstcancer utifrån hur aggressiv den är	Nottingham.
Tre kriterier som avgör vilken grad bröstcancer får enligt Nottingham systemet	1. Mitosfrekvens. 2. Antal körtlar. 3. Hur atypiska cellerna är.
Fyra biomarkörer som är behandlingsprediktiva när det gäller bröstcancer	1. Östrogenreceptorn. 2. Progesteronreceptorn. 3. Her2. 4. Ki-67.
Varför uttryck av östrogenreceptorer hos bröstcancer är positivt	Tecken på att den kommer svara på östrogenreceptorantagonist.
Varför uttryck av progesteronreceptorer hos bröstcancer är positivt	Tecken på att den kommer svara på östrogenreceptorantagonist.
Varför högt uttryck av progesteronreceptorer på bröstcancerceller talar för att östrogenreceptorantagonist kommer fungera som behandling	Stimulans av östrogenreceptorn ökar uttryck av progesteronreceptorn.
Varför uttryck av Her2 hos bröstcancerceller är positivt	Tecken på att cancern kommer svara på Her2-antagonist.
Varför högt uttryck av Ki-67 är en behandlingsmässigt positiv faktor vid bröstcancer	Cytostatika fungerar bättre på aggressivare tumörer.
Andel av bröstcancertumörer som överuttrycker HER2	20 %
FISH	Fluorescence in situ hybridization.
Två saker FISH används till	1. Se ifall vissa DNA sekvenser uttrycks i cellkärnor. 2. Se hur många kopior av en DNA-sekvens som finns i varje cellkärna.
Detta används FISH till vid bröstcancer	Se hur många kopior av HER2-genen som finns i cancercellerna.
Typ av bröstcancer som behandlas med tamoxifen	Sådan som uttrycker östrogenreceptorn.
Den vanligaste behandlingsordningen vid bröstcancer	1. Kirurgi. 2. Radioterapi. 3. Anti-hormonell behandling.
Kännetecknar trippel-negativ bröstcancer	Saknar helt uttryck av ER, PR, och Her2.
Denna gen är oftast muterad vid ärftlig bröstcancer	BRCA1.
Andel av samtliga bröstcancerfall som är ärftliga	10 %
Dessa tre grupper ska få onkogenetisk rådgivning när det gäller bröstcancer	1. Familjer med både ovarial- och bröstcancer. 2. Familjer med manlig bröstcancer. 3. Familjer där 3 personer under 50, 2 personer under 40, eller 1 person under 30 har fått bröstcancer.
De fyra vanligaste lokalerna för bröstcancermetastaser	1. Skelett. 2. Lunga. 3. Lever. 4. CNS.
Ett ödem som kännetecknas av att, efter tryck på huden, så finns märket kvar i flera sekunder efteråt.	Pittingödem.
Tre sjukdomar som kan ge sänkt osmotiskt tryck hos blodet	1. Nefrotiskt syndrom. 2. Levercirros. 3. Malnutrition.
Hur nefrotiskt syndrom orsakar sänkt osmotiskt tryck hos blodet	Förlust av albumin via urin.
Hur levercirros orsakar sänkt osmotiskt tryck hos blodet	Minskad albuminproduktion i levern.
Hur malnutrition orsakar sänkt osmotiskt tryck hos blodet	Nedbrytning av albumin för energi.
Fyra saker som kan leda till lymfkärlsobstruktion	1. Strålbehandling. 2. Kirurgi. 3. Filariasis. 4. Tumör.
Det tre stegen vid hemostas	1. Vasokonstriktion. 2. Primär hemostas. 3. Sekundär hemostas.
Detta sker vid primär hemostas	Aggregation av trombocyter.
Detta sker vid sekundär hemostas	Trombocytpluggen förstärks med fibrin.
Tre saker trombocyter gör när de aktiveras	1. Binder till endotel. 2. Aktiverar ytterligare trombocyter. 3. Ökar uttryck av receptorer som binder till fibrinogen.
Två substanser trombocyter frisätter, som leder till att ytterligare trombocyter aktiveras	1. Tromboxan. 2. ADP.
Funktion hos trombin	Omvandlar fibrinogen till fibrin.
Tre klasser som blödningar i hud delas in i	1. Petekier. 2. Purpura. 3. Eckymoser.
Definition av petekier	Blåmärken med diameter 0-2 mm.
Definition av purpura	Blåmärken med diameter 2-5 mm.
Definition av eckymoser	Blåmärken med diameter > 5 mm.
Rubbning i koagulationssystemet	Koagulopati.
Orsak till ITP	Autoantikroppar mot trombocyter.
Ses i status vid ITP	Många små blåmärken i huden.
Vanligaste orsaken till TTP	Autoantikroppar mot ADAMTS13.
Funktion hos ADAMTS13	Klyver von Willebrand faktor multimerer, vilket minskar deras benägenhet att aktivera blodplättar.
HUS	Hemolytiskt uremiskt syndrom
Vanligast orsak till HUS	Toxin som produceras av Shiga-like toxin-producerande E. coli.
DIC	Disseminerad Intravasal Koagulation.
Orsak till DIC	Systemisk aktivering av endotel att frisätta tissue factor pga stort cytokinpåslag.
Orsak till von Willebrands sjukdom	Defekt von Willebrand faktor.
Symtom vid von Willebrands sjukdom	Ökad blödningsbenägenhet.
Den vanligaste ärftliga blödarsjukan	von Willebrands sjukdom.
Varför hemofili A och B oftast drabbar pojkar	De beror på X-bundet recessiva mutationer.
Orsak till hemofili A	Faktor VIII brist.
Orsak till hemofili B	Faktor IX brist.
Virchows triad	1. Endotelskada. 2. Förändrat blodflöde. 3. Koagulationsdefekt.
Två typer av förändrat blodflöde som ökar trombosrisken	1. Turbulens. 2. Stas.
Vad Virchows triad är predisponerande för	Trombos.
Varför turbulens och stas är kopplat till ökad tromb-bildning	Ökar deras interaktion med blodkärlsendotelet.
Fyra faktorer som ökar risken för blodproppsbildning lokalt	1. Långsamt flöde. 2. Turbulens. 3. Endotelskada. 4. Ateroskleros
Andel av alla embolier som utgörs av blodproppar	99 %
Fem andra typer av embolier än blodproppar	1. Benmärg. 2. Fostervatten. 3. Luft. 4. Aterosklerotiska plack. 5. Septiska.
Då kan benmärgsembolier bildas	Frakturer.
Då kan fostervattensembolier bildas	Förlossning.
Två situationer där luftembolier kan bildas	1. Insättande av venkateter. 2. Plötslig trycksänkning.
Orsak till lungemboli i 95% av fallen	DVT.
Orsak till paradoxal embolisering	Öppetstående foramen ovale.
Konsekvenser för hjärtat vid kronisk lungembolism	Högerkammarsvikt.
En tromb som är så stor att den fastnar i truncus pulmonalis och blockerar blodflödet helt	Sadelemboli.
Fler än 80% av arteriella embolier har sitt ursprung här	Vänster hjärthalva.
Fem vanligaste lokalisationerna för arteriella embolier	1. Nedre extremiteter. 2. CNS. 3. Tarmar. 4. Njurar. 5. Mjälte.
Andel av arteriella embolier som hamnar i nedre extremiteter	75 %
Andel av arteriella embolier som hamnar i CNS	10 %
Fem sjukdomar som kan leda till bildning av arteriella embolier	1. Förmaksflimmer. 2. Endokardit. 3. Aneurym. 4. Ateroskleros. 5. Dissektion.
Asymmetrisk svullnad i ett ben talar oftast för detta	DVT.
Utredning vid misstanke om DVT	Ultraljud.
Akut cirkulatorisk insufficiens.	Chock.
Fyra principiella orsaker till chock	1. Nedsatt hjärtfunktion. 2. Blodförlust. 3. Ökad vasodilatation. 4. Ökad vasopermeabilitet.
De fyra huvudklasserna av chock	1. Kardiogen. 2. Hypovolemisk. 3. Septisk. 4. Neurogen.
Två anledningar varför chock lätt blir en negativ spiral	1. Minskad perfusion av vävnaden leder till ökad vasodilatation. 2. Minskad perfusion av hjärtmuskulaturen minskar dess förmåga att arbeta.
Fyra kliniska fynd vid chock	1. Takycardi. 2. Kall hud. 3. Oliguri/anuri. 4. Hyperventilation.
Varför hyperventilation ses vid chock	Vävnaderna jobbar anaerobt pga för lite syre, vilket leder till laktacidos.
Låg urinproduktion	Oliguri.
Ingen urinproduktion	Anuri.
Två faktorer som styr blodtrycket	1. Cardiac output. 2. Perifer resistens.
Tre faktorer som avgör cardiac output	1. Hjärtfrekvens. 2. Kontraktilitet. 3. Blodvolym.
Faktor som avgör perifer resistens	Hur trånga blodkärlen är.
Andel av hypertoni som är essentiell	90 %
Skillnaden mellan essentiell och sekundär hypertoni	Essentiell: Saknas specifik orsak. Sekundär: Finns specifik orsak.
Definitionen av hypertoni	Systoliskt blodtryck över 140 mm Hg eller diastoliskt blodtryck över 90 mm Hg.
Sex komplikationer till hypertoni	1. Ateroskleros. 2. Hjärtsvikt. 3. Dissektion. 4. Vaskulär demens. 5. Njursvikt. 6. Aneurysm.
Skillnaden mellan arterioskleros och ateroskleros	Arterioscleros är samlingsnamn för alla tillstånd som orsakar förhårdnader i artärer. Ateroscleros är förhårdnader i artärer som är specifikt orsakade av ateromatösa plack.
Sex faktorer som ökar risken för att utveckla essentiell hypertoni	1. Övervikt. 2. Diabetes. 3. Rökning. 4. Ålder. 5. Ärftlighet. 6. Alkohol.
Tre strukturella orsaker till sekundär hypertoni	1. Njursvikt. 2. Njurartärstenos. 3. Coarctatio aortae.
Sex hormonella orsaker till sekundär hypertoni	1. Hyperkortisolism. 2. Hyperaldosteronism. 3. Feokromocytom. 4. Hypertyreos. 5. P-piller. 6. Graviditet.
Svenska namnet för ateroskleros	Åderförkalkning.
Fem faktorer som ökar risken för ateroskleros	1. Hyperlipidemi. 2. Hypertoni. 3. Tobaksrökning. 4. Diabetes mellitus. 5. Övervikt.
Tre sätt som ateroskleros kan leda till märkbara sjukdomstillstånd	1. Aneurysmruptur. 2. Trombos. 3. Stenos.
Symtom vid artärstenos	Smärta vid ansträngning.
Orsak till claudicatio intermittens	Stenos i artärer i benen.
Det svenska namnet för claudicatio intermittens	Fönstertittarsjuka.
Då börjar stenos ge symptom	Vid 70% ocklusion.
Orsak till Berry-aneurysm	Medfödd försvagning av artärerna i circulus Willisi.
Medfödd eller förvärvad utvidgning av blodkärl.	Aneurysm.
Vanligaste orsaken till aneurysm	Ateroskleros.
Orsak till dissektion	Skada i kärlväggen leder till att blod kommer in i och tunnlar genom den.
Protein som är defekt vid Marfans syndrom	Fibrillin-1.
Ärftlighet för Marfans syndrom	Autosomalt dominant.
Funktion hos fibrillin-1	Bildar elastiska fibrer i bindväv och blodkärl.
Detta livshotande tillstånd är extra vanligt hos personer med Marfans syndrom	Aorta-aneurysm.
Inflammation i kärlväggar.	Vaskulit.
Vanligaste vaskuliten hos äldre i Sverige	Temporalisarterit.
Delar av kroppen som drabbas vid temporalisarterit	Arteria carotis och dess grenar.
Varför det är viktigt att snabbt handlägga temporalisarterit	Risk för permanent synförlust.
Delar av kroppen som drabbas vid takayasuarterit	Aortabågen och dess större grenar.
Takayasuarterit är vanligast i denna grupp	Asiatiska kvinnor.
Vid denna sjukdom bildas mikroaneurysm längs med små- och medelstora artärer.	Polyarteritis nodosa.
Orsak till polyarteritis nodosa	Inlagring av immunkomplex i små- och medelstora artärer.
Grupp som oftast drabbas av polyarteritis nodosa	Unga vuxna.
Andel med polyarteritis nodosa som är döda inom fem år utan behandling	80 %
Typiskt debutsymtom vid Kawasakis sjukdom	Hög feber.
Orsak till Kawasakis sjukdom	Inflammation i medelstora blodkärl.
Grupp som drabbas av Kawasakis sjukdom	Barn under fem år.
Orsak till Buergers sjukdom	Inflammation i blodkärl i händer och fötter.
Grupp som drabbas av Buergers sjukdom	Unga rökare.
Symtom vid Buergers sjukdom	Ulcerationer i fingrar och tår.
Tillstånd som kännetecknas av överdriven vasokonstriktion i fingrar och tår	Raynauds fenomen.
Två situationer som triggar Raynauds fenomen	1. Kyla. 2. Stress.
Andel av befolkningen som har Raynauds fenomen	4 %
Grupp som framförallt uppvisar Raynauds fenomen	Unga kvinnor.
Åderbråck	Abnormt dilaterade vener.
Orsak till åderbråck	Kroniskt ökat tryck i vener.
Lymfangit	Inflammation i lymfkärl.
Orsak till lymfangit	Infektion.
Typiskt statustecken vid lymfangit	Synliga röda linjer i huden.
Orsak till övre vena cava syndrom	Kompression av vena cava superior.
Vanligaste orsaken till övre vena cava syndrom	Tumör.
Symtom vid övre vena cava syndrom	Svullnad av huvudet och armarna.
Vanligaste orsaken till nedre vena cava syndrom	Graviditet.
Symtom vid nedre vena cava syndrom	Svullnad av nedre extremiteter.
Utseende hos pyogent granulom	Klarröd, lättblödande upphöjning.
Pyogent granulom uppstår på denna plats	Platsen för mindre trauma.
Grupp som framförallt drabbas av pyogent granulom	Barn.
Behandling för pyogent granulom	Excision in toto.
Agens som orsakar kaposi-sarkom	HHV-8.
Varför Kaposi-sarkom är så mörka	Tumören är rikt vaskulariserad och läcker blodkroppar in i omkringliggande vävnad.
Två grupper som framförallt drabbas av Kaposi sarkom	1. HIV-positiva. 2. Immunsupprimerade.
Hemangiosarkom	Högmalign tumör som bildas ur blodkärlsendotel.
Lymfangiosarkom	Högmalign tumör som bildas ur lymfendotel.
Andel av Sveriges befolkning som har hjärtsvikt	2-3%
Fyra orsaker till vänstersidig hjärtsvikt	1. Ischemisk hjärtsjukdom. 2. Hypertoni. 3. Aorta- eller mitralisvitier. 4. Medfödd hjärtmuskelsjukdom.
Två symtom vid vänstersidig hjärtsvikt	1. Dyspné. 2. Trötthet.
Fem orsaker till högersidig hjärtsvikt	1. Vänstersidig hjärtsvikt. 2. KOL. 3. Lungfibros. 4. Lungemboli. 5. Vistelse på hög höjd.
Två symtom vid högersidig hjärtsvikt	1. Ödem i benen. 2. Anasarca.
Generaliserat ödem över hela kroppen.	Anasarca.
Definitionen av cor pulmonale	När högersidig hjärtsvikt uppstår som ett resultat av hög vaskulär resistens i lungorna.
Huvudsaklig långsiktig komplikation till hjärtinfarkt	Hjärtsvikt.
Tre typer av kardiomyopatier	1. Hypertrof. 2. Dilaterad. 3. Restriktiv.
Orsak till patologi vid hypertrof kardiomyopati	Hjärtmuskulaturen är överdrivet förtjockad och därför inte tillräckligt elastisk.
Typ av dysfunktion som ses vid hypertrof kardiomyopati	Diastolisk.
Orsak till patologi vid dilaterad kardiomyopati	Hjärtmuskulaturen är överdrivet utsträckt och har därför tappat förmågan att dra ihop sig.
Typ av dysfunktion som ses vid dilaterad kardiomyopati	Systolisk.
Hjärtmuskelsjukdom.	Kardiomyopati.
Orsak till primär hypertrofisk kardiomyopati	Defekter i generna för proteiner i hjärtmuskelcellernas sarkomerer.
Andel av fallen av plötslig död hos personer under 35 år som beror på hypertrofisk kardiomyopati	1/3
Detta sjukdomstillstånd utgör den vanligaste indikationen för hjärttransplantation	Dilaterad kardiomyopati.
Fyra orsaker till dilaterad kardiomyopati	1. Infektion. 2. Graviditet. 3. Alkoholmissbruk. 4. Gendefekt.
Vanligaste kardiomyopatin	Dilaterad.
Andel av fallen av dilaterad kardiomyopati som beror på genetiska defekter	35 %
Obehandlad femårsöverlevnad vid dilaterad kardiomyopati	25 %
Orsak till symtomen vid arytmogen högerkammarkardiomyopati	Högerkammarväggen fett- och fibrosomvandlas.
Ärftlighetsmönster för arytmogen högerkammarkardiomyopati	Autosomalt dominant.
Orsak till reumatisk feber	Autoimmunitet pga molekylär mimikry sekundärt till streptokockinfektion.
Så lång tid efter streptokockinfektion uppstår reumatisk feber	Två-fyra veckor.
Grupp som framförallt drabbas av reumatisk feber	Barn.
Komplikation till reumatisk feber	Skador på hjärtklaffar.
Varför hjärtklaffarna är så känsliga för infektioner	Därför de inte har någon egen direkt blodförsörjning, så immunceller kan inte nå dem.
Emboli som består av bakterier och bakterieprodukter.	Septisk emboli.
Myokardit	Inflammation i hjärtmuskeln.
Fyra tillstånd som kan leda till hjärttamponad	1. Ruptur av hjärtmuskelväggen. 2. Aortadissektion. 3. Malignitet. 4. Trauma.
Perikardit	Inflammation i hjärtsäcken.
Tre obstruktiva hjärtmissbildningar	1. Coarctatio aortae. 2. Pulmonalisklaffstenos. 3. Aortaklaffstenos.
Kongenital förträngning av aorta invid ductus arteriosus	Coarctatio aortae.
Benign tumör i hjärtat	Myxom.
Namnen på de fyra första generationerna av luftvägar	1. Trakea. 2. Huvudbronk. 3. Lobär bronk. 4. Segmentbronk.
Skillnad mellan bronki och bronkioler	Bronki har seromukösa körtlar och brosk. Bronkioler saknar seromukösa körtlar och brosk.
Tre etiologiska kategorier som lungsjukdomar kan delas in i	1. Obstruktiva lungsjukdomar. 2. Restriktiva lungsjukdomar. 3. Vaskulära lungsjukdomar.
Orsak till symtom vid obstruktiv lungsjukdom	Blockerat luftflöde.
Orsak till symtom vid restriktiv lungsjukdom	Nedsatt förmåga hos lungorna att expandera.
Orsak till symtom vid vaskulär lungsjukdom	Minskat blodflöde eller lymf-flöde genom lungan.
Fyra olika obstruktiva lungsjukdomar	1. Kronisk bronkit 2. Emfysem. 3. Astma. 4. Bronkiektasi.
Två sjukdomar som när de uppstår tillsammans bildar diagnosen KOL	1. Kronisk bronkit. 2. Emfysem.
Definitionen av kronisk bronkit	Ökad inflammation i bronkerna i mer än 3 månader.
Tre orsaker till kronisk bronkit	1. Rökning. 2. Luftföroreningar. 3. Kronisk infektion.
Sjukligt dilaterade bronker	Bronkiektasier.
Två makroskopiska förändringar vid kronisk bronkit	1. Förtjockad bronkvägg. 2. Ökat sleminnehåll.
Två symtom vid kronisk bronkit	1. Dyspné. 2. Hosta.
Orsak till ökad infektionsrisk vid kronisk bronkit	Defekt mukociliär apparat.
Varför kronisk bronkit kan ge högersidig hjärtsvikt	Det minskade gasutbytet i lungorna leder till vasokonstriktion.
Två komplikationer till kronisk bronkit	1. Ökad infektionsrisk. 2. Högersidig hjärtsvikt.
Orsak till emfysem	Förlust av alveolarväggar.
Hur rökning orsakar emfysem	Rökpartiklar aktiverar makrofager och neutrofiler att frisätta proteaser.
Funktion hos Alfa-1-antitrypsin	Hämmar elastas från att bryta ner vävnader.
Alfa-1-antitrypsin bildas av detta organ	Levern.
Orsak till alfa-1-antitrypsinbrist	Gendefekt.
Nedärvningsmönster för alfa-1-antitrypsinbrist	Autosomalt dominant.
Hälsoproblem vid alfa-1-antitrypsinbrist	Utveckling av emfysem i 30- till 40-årsåldern.
Två anledningar till att det är svårt att andas ut vid emfysem	1. Mindre elastin pga färre alveolarväggar. 2. Försvagad ytspänning pga förstorade alveoler.
Två orsaker till de symtom som uppstår vid emfysem	1. Minskad elasticitet i lungvävnaden. 2. Minskad utbytesarea.
Tre symtom vid emfysem	1. Dyspné. 2. Viktnedgång. 3. Trötthet.
Sex statustecken vid emfysem	1. Takypné. 2. Förlängd expiration. 3. Tunnbröst. 4. Avmagring. 5. Cyanos. 6. Auxillär andning.
Orsak till tunnbröst vid emfysem	Minskad elasticitet i lungorna.
Orsak till viktnedgång vid emfysem	Andningsmusklerna måste arbeta hårt.
Två komplikationer som kan uppstå vid emfysem	1. Högersidig hjärtsvikt. 2. Pneumothorax.
Orsak till att högersidig hjärtsvikt kan uppstå sekundärt till emfysem	Dåligt blodgenomflöde i lungorna.
Orsak till att pneumothorax kan uppstå sekundärt till emfysem	Jättealvoler kan spricka och skapa hål i pleuran.
Två typer av astma	1. Atopisk. 2. Icke-atopisk.
Orsak till atopisk astma	IgE-medierad hypersensitivitet.
Fem utlösande faktorer vid icke-atopisk astma	1. Infektion. 2. Läkemedel. 3. Stress. 4. Kyla. 5. Kemiska irritanter.
Tre saker som gör att det blir svårt att andas vid astma	1. Bronkkonstriktion. 2. Ödem. 3. Mukussekretion.
Två symtom vid astmaanfall	1. Dyspné. 2. Hosta.
Bronkiektasier	Kroniskt vidgade bronker eller bronkioler.
Orsak till bronkiektasier	Kronisk inflammation leder till destruktion av bindväv.
Varför cystisk fibros leder till bronkiektasier	Sjukdomen orsakar tjockt slem som det blir svårt för cilierna att skyffla bort, så bakterier kan sitta kvar i luftvägarna och orsaka inflammation.
Orsak till restriktiv lungsjukdom	Fibrosomvandling av lungvävnad.
Orsak till idiopatisk pulmonell fibros	Överdrivet stark immunreaktion på skador i lungan.
Grupp som oftast drabbas av idiopatisk pulmonell fibros	Rökande äldre män.
Prognos vid idiopatisk pulmonell fibros	Genomsnittlig överlevnad 2 år.
Ett annat namn för hypersensitivitetspneumoni	Allergisk alveolit.
Orsak till hypersensitivitetspneumoni	Allergisk reaktion mot ett inhalerat ämne.
Ett annat namn för pneumoconios	Dammlunga.
Orsak till pneumoconios	Inandning av mineralpartiklar.
Orsak till ärrvävnaden som uppstår i lungorna vid pneumoconios	Makrofager frisätter signalsubstanser som stimulerar fibroblaster att bygga bindväv.
Tre typer av etiologi till vaskulär lungsjukdom	1. Ökat hydrostatiskt tryck. 2. Minskat osmotiskt tryck. 3. Ökad vasopermeabilitet.
Huvudsakliga problemet vid vaskulär lungsjukdom	Lungödem.
De fyra vanligaste cancerformerna i Sverige i ordning	1. Prostata. 2. Bröst. 3. Kolon. 4. Lunga.
Andel av lungcancerpatienter som redan har fjärrmetastaser vid diagnos	50 %
Fem vanligaste lokalerna för lungcancermetastaser	1. Lymfkörtlar. 2. Lever. 3. Skelett. 4. Hjärna. 5. Binjurar.
Sputum-undersökning för att diagnosticera lungcancer fungerar bara i denna situation	Stora, centralt placerade tumörer.
Hydrothorax	Ansamling av serös vätska i pleuran.
Hemothorax	Ansamling av blod i pleuran.
Pyothorax	Ansamling av purulent exudat i pleuran.
Empyem	Förekomst av var i en kroppshålighet.
Chylothorax	Ansamling av lymfvätska i pleuran.
Pneumothorax	Ansamling av luft i pleuran.
Pleural effusion	Ansamling av vätska i pleuran.
Fibrothorax	Bildning av ärrvävnad i pleuran.
Malign tumör med ursprung från mesotel.	Mesoteliom.
Fyra platser där mesoteliom kan uppstå	1. Pleura. 2. Perikardium. 3. Peritoneum. 4. Tunica vaginalis.
Vanligast orsak till mesoteliom	Asbest.
Benign pigmenterad fläck i huden med ursprung från melanocyter	Melanocytärt nevus.
Ett annat namn för melanocytärt nevus	Pigmentnevus.
Så skiljer sig junction-nevus från compoundnevus	Junction-nevus är platt. Compoundnevus är upphöjd.
Fyra steg som pigmentnevi genomgår under sin utveckling	1. Lentigo benigna. 2. Junctionnevus. 3. Compoundnevus. 4. Intradermalt nevus.
Kännetecknar lentigo benigna utseendemässigt	Millimeterstor bruna makula.
Kännetecknar junctionnevus utseendemässigt	Brun makula, sällan större än 5 mm.
Kännetecknar compoundnevus utseendemässigt	Upphöjd brun prick, sällan större än 5 mm.
Kännetecknar intradermalt nevus	Upphöjd, hudfärgad prick, sällan större än 5 mm.
Orsak till att blå nevus har den färg de har	Pigmentet är djupare ner i huden än hos ett normalt pigmentnevus.
ABCDE-kriterier för malignt melanom	Asymmetry Border irregularity. Colour variation. Diameter över 6 mm. Evolution.
Orsak till ökad aterosklerosutveckling vid nefrotiskt syndrom	Hyperlipidemi.
Huvudsymtom vid nefrotiskt syndrom	Ödem.
Två labbtecken vid nefrotiskt syndrom	1. Proteinuri > 3,5 g/dygn. 2. Hypoalbuminemi < 25 g/l.
Grupp som oftast drabbas av minimal change nefropati	Barn.
Sannolik orsak till minimal change nefropati	T-cellmedierad autoimmunitet.
Orsak till kraftig ödembildning vid minimal change nefropati	Proteinuri.
Symtom vid minimal change nefropati	Ödem.
Orsak till molluscum contagiosum	Poxvirus.
Symtom vid verruca vulgaris	Hårda utbuktande papler.
Två vanligaste lokalisationerna för verruca vulgaris	1. Fingrar. 2. Handryggar.
Agens som orsakar verruca vulgaris	HPV2.
Två agens som kan orsaka verruca plana	1. HPV3. 2. HPV10.
Utseendemässig skillnad mellan verruca vulgaris och verruca plana	Vulgaris buktar ut och har ojämn yta. Plana är platt och har slät yta.
Utseende hos verruca palmoplantaris	Utstansad grop i fotsulan med svarta punkter centralt.
Plats på kroppen som drabbas av verruca palmoplantaris	Fotsulans tryckytor.
Utseende hos seborroisk keratos	Ljusbrun till svart utväxt på hud som är mjuk och väl avgränsad.
Det svenska namnet för seborroisk keratos	Mjällvårta.
Särskilt kännetecken som talar för seborroisk keratos	Ser ut att vara påklistrad på huden.
Grupp som framförallt får seborroiska keratoser	Äldre.
Typ av cell som seborroisk keratos utgår ifrån	Keratinocyter.
Områden som keratoacantom framförallt uppstår på	Solbelysta områden.
Utseende hos keratoacantom	Krater-lik hudlesion med uppvikta hudkanter och en central plugg av förhorning.
Grupp som framförallt får keratoacantom	Äldre.
Naturalförlopp hos keratoacantom	Växer under 1-2 månader och går sedan i spontan regress och försvinner inom 6 månader.
Tre kännetecken hos hud som är drabbad av aktinisk keratos	1. Förhårdnad. 2. Rodnad. 3. Fjällande .
Aktinisk keratos är ett förstadium till detta	Skivepitelcancer.
Platser som aktiniska keratoser utvecklas på	Solexponerade områden.
Tre kännetecken hos Mb Bowen	1. Välavgränsad. 2. Fjällande. 3. Rodnad.
Ett annat namn för Mb Bowen	Skivepitelcancer in situ.
Tre typer av hudcancer	1. Malignt melanom. 2. Skivepitelcancer. 3. Basalcellscancer.
Den viktigaste riskfaktorn för skivepitelcancer	Solljus.
Andel av skivepitelcancerfall i huden som metastaserar	<5%
Vanligast lokalisation för basalcellscancer	Huvud- och halsregionen.
Trevlig egenskap hos basalcellscancer	Metastaserar i princip aldrig.
Utseende hos fibroepitelial polyp	Mjuk hudklädd polyp med central bindvävsstroma.
Tre platser där fibroepiteliala polyper framförallt uppstår	1. Armhålan. 2. Halsen. 3. Ljumsken.
Ett annat namn för fibroepitelial polyp	Skintag.
Utseende hos dermatofibrom	Brunaktig, fast papel.
Dermatofibrom blir maximalt så stora i diameter	2 cm.
Två saker som dermatofibrom kan uppstå sekundärt till	1. Insektsbett. 2. Mikrotrauma.
Vanligast lokalisation för dermatofibrom	På benen hos kvinnor.
Orsak till primär fokal segmentell glomeruloskleros	Podocyter släpper från glomerulära basalmembranet, vilket leder till att kapillärerna kollapsar.
Ålder då membranös glomerulonefrit är vanligast	30-50 år.
Sannolik orsak till membranös glomerulonefrit	Autoantikroppar mot glomerulära basalmembranet.
Vanligaste orsaken till nefrotiskt syndrom hos vuxna	Diabetes mellitus.
Andel av alla typ 1 och typ 2 diabetiker som utvecklar njurskada	30 %
Behandling för diabetespatienter med mikroalbuminuri	ACE-hämmare.
Orsak till amyloidos	Felveckning av proteiner och ansamling av dessa i interstitiell vävnad och i kapillärväggar.
Protein som är felveckat vid AA-amyloidos	Serum Amyloid A.
Vid AA-amyloidos så fastnar amyloida plack på dessa tre ställen	1. Lever. 2. Mjälte. 3. Njure.
AL-amyloidos	Amyloid Light-chain amyloidos.
AL-amyloidos uppstår ofta sekundärt till denna sjukdom	Multipelt myelom.
Organ som oftast drabbas vid AL-amyloidos	Njuren.
Så debuterar IgA-nefrit	Makroskopisk hematuri i samband med övre luftvägsinfektion.
Orsak till IgA-nefrit	Ansamling av IgA med abnorm glykosylering i glomeruli.
Andel av fallen av IgA-nefrit som leder till terminal njursvikt inom 10 år	25 %
IgA-nefrit debuterar oftast i denna ålder	Barndomen eller tonåren.
Vanligaste orsaken till nefritiskt syndrom	IgA-nefrit.
Orsak till Henoch-Schönlein purpura	Inlagring av immunkomplex innehållande IgA i blodkärl.
Naturalförlopp vid Henoch-Schönlein purpura	Läker ut spontant på några veckor.
Grupp som oftast drabbas av Henoch-Schönlein purpura	Barn.
Tre symtom vid Henoch-Schönlein purpura	1. Purpura på nedre extremiteter. 2. Buksmärtor. 3. Ledsmärtor.
Andel med Henoch-Schönlein purpura som får njurengagemang	40 %
Orsak till akut postinfektiös glomerulonefrit	Cirkulerande immunkomplex fastnar i glomeruli.
Akut postinfektiös glomerulonefrit uppstår oftast så lång tid efter infektion	Några veckor.
Prognos vid postinfektiös glomerulonefrit	Läker oftast ut spontant.
Förklaring till namnet crescentnefrit	I mikroskop uppvisar fler än 50% av glomeruli crescents.
Crescentnefrit ses oftast i samband med denna typ av tillstånd	Systemisk småkärlsvaskulit.
Fem sjukdomar som kan orsaka crescentnefrit	1. SLE. 2. Goodpasture syndrom. 3. GPA. 4. Mikroskopisk polyangit. 5. Churg-Strauss syndrom.
Orsak till crescent nefrit	ANCA får neutrofiler att degranulera och släppa ut proteaser.
ANCA	Anti-neutrofila cytoplasmiska antikroppar.
Crescents i njurarna	Halvmåneformationer som ses vid mikroskopi.
Vad crescents i njurarna är tecken på	Nekroser i kapillärväggen.
Orsak till anti-basalmembransnefrit	Autoantikroppar mot kollagen IV.
Två organ som drabbas vid anti-basalmembransnefrit	1. Njurar. 2. Lungor.
Ett annat namn för anti-basalmembransnefrit	Goodpasture syndrom.
Orsak till akut interstitiell nefrit	Överkänslighetsreaktion.
Två faktorer som kan utlösa akut interstitiell nefrit	1. Läkemedel. 2. Infektion.
Orsak till sorkfeber	Inhalation av viruspartiklar som finns i sorkars spillning.
Fem symtom vid sorkfeber	1. Feber. 2. Muskelvärk. 3. Illamående. 4. Buksmärtor. 5. Oliguri.
Ett annat namn för sorkfeber	Norrlandsnefrit.
Akut tubulär nekros leder till detta tillstånd	Akut njursvikt.
Två typer av akut tubulär nekros	1. Ischemisk. 2. Toxisk.
Orsak till ischemisk tubulär nekros	Nedsatt njurperfusion pga chock.
Tre vanligaste orsakerna till toxisk tubulär nekros	1. Svampförgiftning. 2. Tungmetaller. 3. Antibiotika.
Prognos vid akut tubulär nekros	Tubulusepitelet regenererar fullständigt.
Svenska namnet för pyelonefrit	Njurbäckeninflammation.
Glomerulonefrit	Inflammation i glomeruli.
Fyra vanliga symtom vid pyelonefrit	1. Feber. 2. Smärta vid miktion. 3. Smärta i buken eller ryggen. 4. Kräkning.
Orsak till pyelonefrit	Uppåtstigande bakteriell infektion.
Agens som orsakar pyelonefrit i 80% av fallen	E. coli.
Ansamling av kalksalter i njurparenkymet.	Nefrocalcinos.
Orsak till nefrocalcinos	Hyperkalcemi.
Latinska namnet för njursten	Urolithiasis.
Orsak till urolithiasis	Finns fler salter i urin än kan hållas lösta så de fäller ut och bildar kristaller.
Tillstånd som kännetecknas av trombos i kapillärer och arterioler.	Trombotisk mikroangiopati.
Fyra sjukdomsyttringar vid HUS	1. Hemolytisk anemi. 2. Akut njursvikt. 3. Trombocytopeni. 4. Trombotisk mikroangiopati.
Vanligast att HUS uppstår sekundär till detta	Gastroenterit.
Grupp som oftast drabbas av HUS	Barn.
Två sjukdomstillstånd som kännetecknas av trombotisk mikroangiopati	1. HUS. 3. TTP.
Två typer av HUS	1. STEC-HUS. 2. Atypisk HUS.
STEC-HUS	Shiga-like toxin producing e. coli hemolytiskt uremiskt syndrom.
Två orsaker till atypisk HUS	1. Medfödd brist på komplementreglerande faktorer. 2. Produktion av antikroppar mot komplementreglerande faktorer.
Varför trombotisk mikroangiopati ses vid atypisk HUS	Komplementsystemet orsakar skador på endotelet, vilket leder till ökad trombosbenägenhet.
Kolestas	Tillstånd där galla inte kan flöda från levern till duodenum.
Två orsaker till kolestas	1. Mekaniskt blockage i gallgångarna. 2. Metabola störningar i bildningen av galla.
Tre grundorsaker till ikterus	1. Ökad bilirubinproduktion. 2. Defekt hantering av bilirubin hos hepatocyter. 3. Blockering i gallgångarna.
Så högt över normalt behöver bilirubin-nivåer i serum vara för att ikterus ska utvecklas	Tre gånger normal nivå.
Orsak till symtomen vid viral hepatit	Immunförsvarets reaktion på virusen.
Smittoväg för hepatit A	Fekalt-oralt.
Inkubationstid hos hepatit A	3-6 veckor.
Andel av barn som smittas av hepatit A som utvecklar symtom	10 %
Andel av vuxna som smittas av hepatit A som utvecklar symtom	80 %
Så länge varar generellt sett symtomen vid hepatit A	Upp till två månader.
Sex symtom som förekommer vid akut viral hepatit	1. Feber. 2. Illamående. 3. Trötthet. 4. Aptitförlust. 5. Ikterus. 6. Diarré.
Fyra smittovägar för hepatit B	1. Blodtransfusion. 2. Sex. 3. Intravenöst missbruk. 4. Förlossning.
Antal kroniska hepatit B bärare i världen	350-400 miljoner.
Andel av personer som smittas av hepatit B som utvecklar akut sjukdom	30 %
Andel av vuxna hepatit B smittade som blir kroniska smittbärare	5 %
Andel av kroniskt hepatit B smittade som utvecklar levercirros	15 %
Varför det är extra allvarligt för små barn att smittas av hepatit B	90% av dem får kronisk smitta.
Smittovägar för hepatit C	1. Blodtransfusion. 2. Intravenöst missbruk. 3. Sex. 4. Förlossning.
Andel av hepatit C smittade som får kronisk smitta	80 %
Andel av dem med kronisk hepatit C smitta som utvecklar levercirros	20 %
Andel med autoimmun hepatit som har cirros redan vid diagnos	1/3
Orsak till autoimmun hepatit	Autoantikroppar mot hepatocyter.
Levercirros	Slutstadiet vid leverfibros.
Sex orsaker till levercirros	1. Alkohol. 2. Hepatitvirus. 3. Autoimmun hepatit. 4. Metabolt syndrom. 5. Primär biliär cirros. 6. Primär skleroserande kolangit.
Hur metabolt syndrom orsakar levercirros	Ansamling av fett i hepatocyter, vilket i längden leder till levercellsnekros.
Farlig komplikation som kan uppstå sekundärt till portal hypertension	Bristande esofagusvaricer.
Vanligaste symtomet vid portal hypertension	Stor uppspänd buk.
Ansamling av vätska mellan peritoneum viscerale och peritoneum parietale.	Ascites.
Varför hög alkoholkonsumtion leder till fettlever	Stora mängder acetyl-CoA bildas samtidigt som NAD+ tar slut vilket hindrar citronsyracykeln. Därmed går Acetyl-CoA in i fettsyntes istället.
Krävs för att ställa diagnosen fettlever	Mer än 5% av leverns vikt utgörs av triglycerider.
Två typer av fettleversjukdom	1. Alkoholrelaterad. 2. Icke-alkoholrelaterad.
Tre tillstånd som ökar risken för att utveckla icke-alkoholrelaterad leversjukdom	1. Diabetes. 2. Obesitas. 3. Hypertriglyceridemi.
De två primära tumörtyper som är vanligast i levern	1. Hepatocellulär cancer. 2. Kolangiocarcinom.
Hepatocellulär cancer uppstår oftast sekundärt till detta	Levercirros.
Medianöverlevnaden vid obehandlad hepatocellulär cancer	7 månader.
Fyra sjukdomstillstånd som kan orsaka kolestas	1. Tumör. 2. Primär skleroserande kolangit. 3. Medfödd atresi. 4. Gallsten.
Definitionen av atresi	En passage i kroppen är sluten.
Definitionen av agenesi	Någon del av kroppen saknas helt.
Orsak till primär skleroserande kolangit	Autoimmun inflammation i gallgångarna.
Andel med primär skleroserande kolangit som har ulcerös kolit	2/3
Var gallstenar ger smärta	Övre höger bukkvadrant.
Orsak till akut pankreatit	Aktivering av pankreasenzym när det fortfarande befinner sig i pankreas.
Fyra tillstånd som kan orsaka kronisk pankreatit	1. Alkoholism. 2. Upprepade episoder av akut pankreatit. 3. Autoimmunitet. 4. Cystisk fibros.
Fyra symtom vid kronisk pankreatit	1. Smärta i epigastriet som radierar till ryggen. 2. Viktnedgång. 3. Diarré. 4. Steatorré.
Sjukdom som ofta utvecklas sekundärt till kronisk pankreatit	Diabetes mellitus.
Fyra symtom vid gallstas	1. Ikterus. 2. Klåda. 3. Ljus avföring. 4. Mörk urin.
Varför ansamling av gallsyror i kroppen orsakar klåda	Gallsyrorna påverkar receptorer på neuron som signalerar klåda.
Femårsöverlevnad vid gallvägscancer	10 %
Detta heter epitelcellerna i gallgångarna	Kolangiocyter.
Malign tumör som utgår från epitelcellerna i gallgångarna	Kolangiocarcinom.
Autoimmun sjukdom som ökar risken att utveckla kolangiocarcinom	Primär skleroserande kolangit.
Två virus-sjukdomar som ökar risken att utveckla kolangiocarcinom	1. Hepatit B. 2. Hepatit C.
Huvudsakliga riskfaktorn för utveckling av gallblåsecancer	Långvariga gallstenar.
Två beteendemässiga faktorer som ökar risken att utveckla pankreascancer	1. Rökning. 2. Alkohol.
Två kongenitala anomalier som förekommer hos esofagus	1. Agenesi. 2. Atresi.
Fem-årsöverlevnaden vid pankreascancer	4 %
Skillnaden mellan primär och sekundär akalasi vad gäller etiologi	Primär: Idiopatisk. Sekundär: Chagas sjukdom.
Hur Chagas sjukdom orsakar akalasi	Parasit förstör nervganglier i esofagus.
Orsak till GERD	Magsyra i esofagus.
Tre vanliga orsaker till GERD	1. Hiatusbråck. 2. Graviditet. 3. Obesitas.
Tre symtom vid GERD	1. Bröstsmärtor. 2. Sura uppstötningar. 3. Halsbränna.
Hur långvarig reflux kan orsaka dysfagi	Inflammationen i esofagus leder till fibrotisering och i längden till strikturering.
Behandling för refluxesofagit	Omeprazol.
Typ av metaplasi vid Barretts esofagus	Skivepitel omvandlas till cylindriskt körtelepitel.
Andel av patienter med levercirros som utvecklar esofagusvaricer	90 %
Vanligaste typen av esofaguscancer i Sverige	Adenocarcinom.
Orsak till adenocarcinom i esofagus	Reflux.
Vanligaste typen av esofaguscancer globalt	Skivepitelcancer.
Sex symtom vid esofaguscancer	1. Dysfagi. 2. Bröstsmärta. 3. Kräkning. 4. Heshet/hosta. 5. Viktnedgång. 6. Melena.
Varför avföring som innehåller blod från munhålan till jejunum oftast är svart	Blodet hinner brytas ner av enzym och tarmbakterier innan det lämnar kroppen.
Blödning från dessa delar av tarmen är oftast svart	Från munhålan till jejunum.
Blödning från dessa delar av tarmen är oftast röd	Jejunum till rectum.
Femårsöverlevnaden vid adenocarcinom i esofagus	<25%
Två största riskfaktorerna för skivepitelcancer i esofagus	1. Alkohol. 2. Tobak.
Orsak till symtomen vid esofageal akalasi	Nedsatt förmåga hos nedre esofagusmuskulaturen att relaxera och släppa igenom mat.
Femårsöverlevnaden vid skivepitelcancer i esofagus	9 %
Orsak till symtomen vid pylorus-stenos	Hypertrofisk pylorusmuskulatur.
Två symtom vid pylorus-stenos	1. Kaskadkräkning. 2. Dålig viktutveckling.
Behandling för pylorus-stenos	Kirurgi.
Fyra vanligaste orsakerna till kronisk gastrit	1. Helicobacter pylori. 2. Autoimmunitet. 3. NSAID. 4. Kortison.
Orsak till autoimmun gastrit	Autoantikroppar mot parietalceller.
Orsak till anemi vid autoimmun gastrit	Minskad bildning av IF leder till minskat B12-upptag.
Fem komplikationer som kan uppstå sekundärt till magsår	1. Blödning. 2. Peritonit. 3. Skador på angränsande organ. 4. Pylorusobstruktion. 5. Malignitet.
Hur magsår kan resultera i pylorusobstruktion.	Ärrläkning.
Hur magsår kan resultera i peritonit	Genombrott av magsåret in i fri bukhåla.
Andel av cancer i ventrikeln som är adenocarcinom	90 %
Fem riskfaktorer för adenocarcinom i ventrikeln	1. Hög ålder. 2. Rökning. 3. Helicobacter pylori. 4. Kronisk gastrit. 5. EBV.
Sex symtom vid adenocarcinom i ventrikeln	1. Dyspepsi. 2. Dysfagi. 3. Illamående. 4. Viktminskning. 5. Trötthet. 6. Melena.
Vanligast orsak till lymfom som utgår från magsäcken	Helicobacter pylori.
Andel av tumörer i ventrikeln som utgörs av lymfom	5 %
De fyra vanligaste typerna av maligna tumörer i magsäcken	1. Adenocarcinom. 2. Lymfom. 3. NET. 4. GIST.
GIST	Gastrointestinal stromacellstumör
Vanligast orsak till NET som utgår från magsäcken	G-cellshyperplasi pga kronisk atrofisk gastrit.
Varför atrofisk gastrit resulterar i G-cellshyperplasi	Om parietalceller försvinner så minskar protonbildning, vilket gör att protoners hämmande effekt på G-celler försvinner.
Orsak till karcinoidsyndrom	NET som bildar serotonin.
Två symtom vid karcinoidsyndrom	1. Diarré. 2. Flush.
Varför diarré uppstår vid karcinoidsyndrom	Serotonin stimulerar tarmperistaltik.
Varför flush uppstår vid karcinoidsyndrom	Kallikrein aktiverar bradykinin, som i sin tur orsakar vasodilatation.
Två hormoner som bildas av karcinoid och orsakar de typiska symtomen	1. Serotonin. 2. Kallikrein.
Varför karcinoidsyndrom är ett dåligt prognostiskt tecken	Tecken på att sjukdomen har metastaserat.
Varför karcinoidsyndrom är ett tecken på att sjukdomen har metastaserat	Serotonin och kallikrein som bildas i GI-kanalen kommer brytas ner i levern och aldrig nå systemkretsloppet.
Den vanligaste mesenkymala magtarmkanaltumören	Gastrointestinal stromacellstumör.
Vanligast lokalisation för GIST	Ventrikeln.
GIST utgår från denna celltyp	Cajalceller.
Funktion hos cajalceller	Pacemakerceller i GI-kanalens släta muskelvägg.
Ålder då GIST är vanligast	60 år.
Meckels divertikel	Medfödd fickbildning i tunntarmen.
Andel av befolkningen som har Meckels divertikel	3 %
Lokalisation hos Meckels divertikel	45 cm proximalt om valva ileocaecalis.
Orsak till celiaki	Autoimmunitet som triggas av exponering för gluten.
Det svenska namnet för ileus	Tarmvred.
Orsak till volvulus	Mesenterialstjälken till ett tarmsegment roterar runt sig själv.
Andel av alla gastrointestinala tumörer som uppstår i tunntarmen	5 %
Två orsaker till att det är relativt ovanligt med tumörer i tunntarmen	1. Snabbt flöde genom tunntarmen. 2. Stor vätskevolym som späder ut carcinogener.
De fyra vanligaste typerna av benigna tumörer i tunntarmen	1. Icke-neoplastiska polyper. 2. Adenom. 3. Leiomyom. 4. Lipom.
De fyra vanligaste typerna av maligna tumörer i tunntarmen	1. Adenocarcinom. 2. NET. 3. GIST. 4. Lymfom.
Område som oftast drabbas vid Crohns sjukdom	Terminala ileum och caecum.
Sex komplikationer som kan uppstå vid Crohn’s sjukdom	1. Fistel. 2. Abscess. 3. Perforation. 4. Striktur. 5. Adherens. 6. Malignitet.
Två huvudsymtom vid ulcerös kolit	1. Blodiga diarréer. 2. Buksmärta.
Varför långvarig ulcerös kolit kräver regelbunden övervakning	Hög cancer-risk.
Två medfödda tillstånd som resulterar i benigna kolonpolyper.	1. Peutz-Jeghers syndrom. 2. Juvenilt polyposis syndrom.
Från denna ålder är det vanligt med hyperplastiska polyper i kolon	60 år.
Två tecken som är typiska för Peutz-Jeghers syndrom	1. Hamartomatösa polyper i GI-kanalen. 2. Hyperpigmenterade makulae på munslemhinnan.
Tecken som är typiskt för juvenilt polyposis syndrom	Många små hamartomatösa polyper i GI-kanalen.
Definitionen av hamartom	Benign utväxt i en vävnad, som består av samma typ som den i övrigt är omgiven av och växer i samma hastighet, men på ett oordnat sätt.
Andel över 50 år som har adenom i kolon	50 %
Typiskt för familjar adenomatös polypos	Många adenomatösa polyper i kolon.
Sannolikhet att en person med familjär adenomatös polypos kommer utveckla koloncancer	100 %
Vanligaste maligna tumören i kolon	Adenocarcinom.
Tre dietära faktorer som ökar risken att utveckla adenocarcinom i kolon	1. Rött kött. 2. Lågt fiberintag. 3. Lågt grönsaksintag.
Varför adenocarcinom i höger kolon hinner växa sig mycket stora innan de stör transporten genom tarmlumen.	Caecum är stort.
Två tecken som kan upptäckas med labbprover vid adenocarcinom i höger kolon	1. Ockult blödning. 2. Järnbristanemi.
Huvudsymtom vid adenocarcinom i höger kolon	Trötthet.
Fyra symtom vid adenocarcinom i rektum eller sigmoideum	1. Blödning. 2. Förstoppning. 3. Förändrade avföringsvanor. 4. Buksmärta.
Behandling vid familjär adenomatös polypos	Profylaktisk kolektomi.
Funktion hos genen som är defekt vid Lynch syndrom	Mismatch repair.
Huvudsakliga risken vid Lynch syndrom	Koloncancer.
Ett annat namn för Lynch syndrom	Hereditary non-polyposis colorectal cancer.
Vanligast plats för fjärrmetastaser från kolon.	Levern.
Förhöjd CK är ett tecken på detta	Muskelskada.
Så skiljer sig kongenitala myopatier från dystrofier	Kongenitala myopatier progredierar inte.
Huvudsymtomet vid polymyosit	Muskelsvaghet.
Orsak till polymyosit	Autoimmunitet mot skelettmuskelceller.
Typ av celler som orsakar polymyosit	T-mördarceller.
Två huvudsymtom vid dermatomyosit	1. Muskelsvaghet. 2. Hudutslag.
Andel av fallen av dermatomyosit som beror på underliggande cancer	25 %
Orsak till dystrofi	Mutation i en gen som kodar för en muskelkomponent.
Medellivslängd vid Duchennes muskeldystrofi	25 år.
Typ av mutation som orsakar Duchennes muskeldystrofi	X-bundet recessiv.
Orsak till myastenia gravis	Autoantikroppar mot nikotinerga acetylkolinreceptorer.
Typ av läkemedel som används vid myastenia gravis	Acetylkolinesterashämmare.
Naturalförlopp vid Guillain-Barré syndrom	Snabbt tilltagande muskelsvaghet över loppet av dagar-veckor, som sedan varar från några dagar upp till ett halvår, och sedan oftast går över helt.
Guillain-Barré syndrom uppstår oftast sekundärt till detta	Infektion.
Skillnad mellan neurofibrom och schwannom	Neurofibrom bildas ur schwannceller som omger nervceller med diameter mindre än 1 micrometer. Schwannom bildas ur schwannceller som omger nervceller med diameter mer än 1 micrometer.
Neurofibrosarkom	Malign tumör som uppstår ur schwannceller.
Skillnaden mellan stroma och parenkym	Stroma är den stödjande delen av vävnaden. Parenkym är den funktionella delen av vävnaden.
Huvudsymtom vid neurofibromatos typ 1	Många neurofibrom.
Orsak till neurofibromatos typ 1	Mutation i en gen som deltar i reglering av cellcykeln.
Tre symtom vid ökat intrakraniellt tryck	1. Huvudvärk. 2. Kräkning. 3. Medvetandesänkning.
Oftalmoskopiskt tecken vid högt intrakraniellt tryck	Papillödem.
Två orsaker till huvudvärk vid ökat intrakraniellt tryck	1. Tänjning av dura mater. 2. Tänjning av blodkärl.
Orsak till kräkning vid ökat intrakraniellt tryck	Distortion av golvet till fjärde ventrikeln.
Orsak till papillödem vid ökat intrakraniellt tryck	Vätskan i axonen trycks fram som i en tandkrämstub så att cellkropparna sväller.
Så mäts intrakraniellt tryck	Lumbalpunktion.
Normalt intrakraniellt tryck hos en vuxen	10-15 cm H2O.
Högt intrakraniellt tryck hos en vuxen	Över 22 cm H2O.
Vid detta tryck upphör perfusion av hjärnvävnad	88 cm H2O.
Normal likvorvolym hos en vuxen	140 ml.
Definitionen av hydrocefalus	Ovanligt hög likvorvolym.
Sex fokala orsaker till högt intrakraniellt tryck	1. Meningit. 2. Encephalit. 3. Blödning. 4. Infarkt. 5. Tumör. 6. Hydrocefalus.
Fyra systemiska orsaker till högt intraktraniellt tryck	1. Hyperkapni. 2. Hypoxi. 3. Hypertoni. 4. Hypertermi.
Kärl som brister vid epiduralhematom	Arteria meningea media.
Kärl som brister vid subduralhematom	Bryggvener.
Tre faktorer som ökar risken för intracerebral blödning	1. Hypertoni. 2. Ateroskleros. 3. Antikoagulantia.
Kärl som brister vid subarachnoidalblödning	Artärer lokaliserade mellan arachnoidea mater och pia mater.
Typiskt symtom vid subarachnoidalblödning	Plötsligt insättande extremt kraftig huvudvärk.
Varför Berryaneurysm är farliga	Risk för subaraknoidalblödning.
Andel med bristande Berryaneurysm som fortfarande lever 30 dagar efter första blödningen	35 %
Så vanligt är anencefali	1/1000 graviditeter.
De fyra olika allvarlighetsgraderna av spina bifida	1. Spina bifida ockulta. 2. Meningocele. 3. Meningomyelocele. 4. Rachischiasis.
Definitionen av spina bifida ockula	Del av ryggraden saknas baktill.
Definitionen av meningocele	Del av ryggraden saknas baktill och hjärnhinnor buktar ut.
Definitionen av meningomyelocele	Del av ryggraden saknas baktill och både hjärnhinnor och ryggmärg buktar ut.
Definitionen av raschischiasis	Ryggmärg ligger oskyddad på utsidan av kroppen.
Tre olika typer av meningit	1. Purulent 2. Kronisk. 3. Viral.
Tre agens som kan orsaka kronisk meningit	1. Tuberkulos. 2. Syfilis. 3. Cryptokocker.
Inflammation i hjärnhinnorna	Meningit.
Inflammation i hjärnan	Encefalit.
Orsak till Alzheimer	Ansamling av felveckade proteiner, vilket leder till destruktion av neuron.
Två typer av felveckade proteiner som är involverade i patogenesen till Alzheimer	1. Amyloid beta. 2. Tau.
Förväntad livslängd efter diagnos vid Alzheimerdiagnos.	5-15 år.
Ses på MR vid Picks sjukdom	Atrofi av frontalloben och delar av temporalloberna.
Förväntad livslängd efter diagnos vid Picks sjukdom	2-5 år.
Orsak till symtom vid Mb Wilson	Ansamling av koppar.
Ärftlighetsmönster för Mb Wilson	Autosomalt recessiv.
Fyra sjukdomsmanifestationer vid Mb Wilson	1. Försämrad kognition. 2. Klumpighet. 3. Parkinsonism. 4. Levercirros.
Kan iband ses i ögonen hos personer med Mb Wilson	Kayser-Fleischer ringar.
Kayser-Fleischer ringar	Brunaktiga missfärgningar i hornhinnans utkanter.
Orsak till Kayser-Fleischer ringar	Inlagring av koppar.
Genomsnittlig debutålder för Huntingtons sjukdom	40 år.
Förväntad livslängd från symtomdebut vid Huntingtons sjukdom	8-25 år.
Orsak till multipel skleros	Autoimmun destruktion av oligodendrocyter.
Sex vanliga tidiga symptom vid MS	1. Synförlust i ett eller båda ögon. 2. Svaghet i extremiteter. 3. Parestesier i extremiteter. 4. Åtstramande känsla på bål eller ben. 5. Ostadig gång. 6. Miktionsstörningar.
Orsak till akut disseminerande encefalomyelit	Autoimmunitet mot CNS.
Akut disseminerande encefalomyelit uppstår oftast sekundärt till något av dessa två saker	1. Infektion. 2. Vaccination.
Andel av dem som får akut disseminerande encefalomyelit som dör	5 %
Grupp som oftast drabbas av akut disseminerande encefalomyelit	Barn.
Prognos hos dem som överlever akut disseminerande encefalomyelit	Fullständigt tillfrisknande inom sex månader.
Agens som orsakar progressiv multifokal leukoencefalopati	JC-virus.
Grupp som drabbas av progressiv multifokal leukoencefalopati	Immunsupprimerade.
Fem symtom vid progressiv multifokal leukoencefalopati	1. Klumpighet. 2. Svaghet. 3. Synrubbning. 4. Talrubbing. 5. Förvirring.
Så skiljer sig lokaliseringen av tumörer i CNS mellan vuxna och barn	Vuxna: 70% lokaliserade supratentoriellt. Barn: 70% lokaliserade infratentoriellt.
De tre vanligaste tumörerna i CNS hos barn	1. Medulloblastom. 2. Ependymom. 3. Astrocytom.
Prognos vid medulloblastom hos barn	Med behandling lever barnen länge men med grava handikapp.
Prognos vid ependymom hos barn	Nästan alla dör.
Prognos vid astrocytom hos barn	Går oftast att bota.
Den vanligaste tumören i CNS hos vuxna	Glioblastom.
Prognos vid glioblastom	90% är döda inom tre år.
Fem cancerformer som är extra benägna att ge metastaser till CNS	1. Malignt melanom. 2. Njurcancer. 3. Lungcancer. 4. Bröstcancer. 5. Koloncancer
Prognos vid meningeom	Lättbehandlad.
PSA	Prostate specific antigen.
Typ av cell som bildar PSA	Sekretoriska celler i prostata.
Funktion hos PSA	Gör att sädesvätska blir lättflytande.
Högt PSA i serum tyder på detta	Prostatacancer.
TUR-P	Transuretral resektion av prostata.
Syftet med transuretral resektion av prostata	Minska det flödeshinder som kan uppstå i uretra vid benign prostatahyperplasi.
Metod för att diagnosticera prostatacancer	Mellannålsbiopsi.
Varför diagnosen benign prostatahyperplasi är klinisk snarare än patologisk	Histologiskt så går det inte att se någon skillnad mellan BPH och normal prostata.
Sex symtom som är vanliga vid benign prostatahyperplasi	1. Frekventa trängningar. 2. Behov av att gå upp och kissa på natten. 3. Akut behov av att kissa. 4. Svårt att komma igång med miktion. 5. Svag urinström/ofrivilliga uppehåll. 6. Känsla av att inte ha tömt kissblåsan helt..
Procentuella sannolikheten att en person har prostatacancer	Ungefär lika hög som antalet år personen har levt.
Vanligaste metastaslokalen hos prostatacancer	Skelettet.
Två symtom vid skelettmetastaser hos prostatacancer	1. Smärta i skelettet. 2. Frakturer.
Tre komponenter som ett PAD för en hudtumör bör innehålla	1. Clark. 2. Breslow. 3. TNM
Så skiljer sig Clark och Breslow	Clark visar hur många hudlager tumören har invaderat genom. Breslow visar hur stor diameter tumören har.
Varför både Clark och Breslow behövs	Huden är olika tjock på olika ställen.
Varför patienter med känd prostatacancer som har plötslig domning eller smärta i ryggen omedelbart bör undersökas	Kan bero på en kotpelarfraktur som trycker mot ryggmärgen.
Två faktorer som avgör Gleason grad	1. Hur differentierade cellerna är. 2. Hur stor förmåga cellerna har att skilja på upp och ner.
Vanligaste typen av njurcysta	Enkel njurcysta.
Andel av befolkningen som har en eller fler enkla njurcystor	25 %
Utseende hos njurarna vid adulta polycystnjurar	Kraftigt förstorade njurar med många storleksvarierande cystor.
Prognos vid adulta polycystnjurar	Kronisk njursvikt som vuxen.
Prognos vid infantila polycystnjurar	Dödfödda eller kronisk njursvikt vid 1-2 års ålder.
Utseende hos njurarna vid infantila polycystnjurar	Kraftigt förstorade njurar som är helt genomsatta av små cystor.
Utseende hos njurarna vid cystisk renal dysplasi	Storleksvarierande, oregelbundna cystor hos en eller båda njurar.
Orsak till medullär svampnjure	Gendefekt.
Två hälsoproblem som ofta förekommer hos personer med medullär svampnjure	1. Njursten. 2. UVI.
Vid denna ålder upptäcks oftast medullär svampnjure	40-60 år.
Andel av dem som utvecklar njurcancer som dör av sjukdomen	50 %
Vanligaste typen av njurcancer	Klarcellig carcinom.
Klarcellig carcinom utgår från denna del av njuren	Proximala tubuli.
Andel av njurcancer som utgörs av klarcellig carcinom	85 %
Tre viktigaste riskfaktorerna för njurcancer	1. Rökning. 2. Obesitas. 3. Ärftlighet.
Viktigaste symtomet vid njurcancer	Hematuri.
Fem vanliga symtom vid njurcancer	1. Hematuri. 2. Flanksmärta. 3. Palpabel tumör. 4. Viktnedgång. 5. Trötthet.
Två labbtecken som ofta ses vid njurcancer	1. Anemi. 2. Förhöjd SR.
Njurcancer metastaserar oftast till dessa fem lokaler	1. Lunga. 2. Lymfknutor. 3. Skelett. 4. Binjurar. 5. Lever.
Varför handläggningen vid misstänkt njurtumör är operation direkt, utan föregående biopsi	Går inte att utesluta cancer genom biopsi.
De enda två delarna av kroppen där organet med misstänkt cancer opereras bort utan att först ta en biopsi	1. Njure. 2. Testikel.
Tre symtom vid interstitiell cystit	1. Frekventa urinträngningar. 2. Smärta vid miktion. 3. Smärta när blåsan fylls.
Två saker som ses på cystoskopi av urinblåsan vid interstitiell cystit	1. Fibros. 2. Inflammation.
Malign tumör som förekommer i nedre urinvägarna	Urotelialt carcinom.
Andel med urotelialt carcinom som dör av sjukdomen	1/3
Största riskfaktorn för urotelialt carcinom	Rökning.
Vanligast lokalisation hos urotelialt carcinom	Kissblåsan.
Två symtom vid cancer i kissblåsan	1. Hematuri. 2. Urinvägsobstruktion
Behandling vid ytlig respektive muskelinvasiv kissblåsecancer	Ytlig: Transuretral resektion. Muskelinvasiv: Cystektomi.
Omedelbar orsak till testistorsion	Funiculus spermaticus roterar runt sig själv, vilket orsakar ischemi.
Underliggande orsak till testistorsion	Medfödd defekt som gör att testis har större rörlighet i scrotum än normalt.
Grupp som oftast drabbas av testikeltorsion	Tonåringar.
Andel av dem som utvecklar testikelcancer som dör av det	2-3%
Typ av celler som orsakar testikelcancer i 90% av fallen	Germinalceller.
Vanligaste formen av testikelcancer	Seminom.
Andel av alla testikelcancerfall som utgörs av seminom	1/3
Ålder där icke-seminom testikelcancer är vanligast	20-35 år.
Ålder där seminom är vanligast	35-45 år.
Två faktorer som ökar risken för testikelcancer	1. Kryptorkism. 2. Ärftlighet.
Orsak till kryptorkism	Testiklarna har inte vandrat ner från ljumskarna till pungen under fosterutvecklingen.
Fyra symtom vid testikelcancer	1. Knöl i testis. 2. Smärta i testis eller nedre buken. 3. Tyngdkänsla i testis. 4. Gynekomasti.
Vid akut smärta i testis ska detta alltid uteslutas	Testikeltorsion.
Vid knöl i testis ska detta alltid uteslutas	Testikelcancer.
Vanligast orsak till epididymit	Bakteriell infektion.
Tre symtom vid epididymit	1. Smärta i skrotum. 2. Svullnad i skrotum. 3. Feber.
Två symtom som patienten ofta haft under perioden omedelbart innan utveckling av epididymit	1. Flytningar från urinröret. 2. Miktionssmärta.
Vanligaste orsaken till akut smärta i testikeln hos vuxna	Epididymit.
Enkelt sätt att skilja epididymit från testikeltorsion	Epididymit: Cremasterreflexen finns kvar. Torsion: Cremasterreflexen saknas.
Typiskt utseende hos plasmacellsbalanit	Kraftigt röd fläck.
Lokalisation hos plasmacellsbalanit	Ollonet.
Orsak till plasmacellsbalanit	Infiltration av plasmaceller i övre dermis.
Erytroplasia de queyrat är egentligen detta	Skivepitelcancer.
Två ställen där erytroplasia de queyrat förekommer hos män	1. Penis. 2. Förhud.
Lokalisation för erytroplasia de queyrat hos kvinnor	Vulva.
Vanligast ålder för erytroplasia de queyrat	40-60 år.
Tre faktorer som ökar risken för peniscancer	1. HPV. 2. Tobak. 3. Dålig hygien.
Vanligast ålder för peniscancer	40-70 år.
Antal fall per år av peniscancer i Sverige	70.
Andel med peniscancer som dör av sjukdomen	20 %
Vanligast ålder att drabbas av cervixcancer	40-50 år.
Vanligaste symtomet vid cervixcancer	Blödning från vagina.
Variation i cellernas eller cellkärnornas storlek och form.	Pleomorphism.
Agens som orsakar kondylom	HPV.
Två vanligaste lokalisationerna för kondylom	1. Könsorganen. 2. Analöppningen.
Två varianter av HPV som är mest benägna att ge upphov till cancer	1. HPV16. 2. HPV18.
Tre symtom från vulva vid lichen sclerosus	1. Klåda. 2. Ärromvandling. 3. Pigmentförlust.
Två vanligaste debutåldrarna för lichen sclerosus	1. Barndomen. 2. Efter 60 år.
Definitionen av uretral karunkel	En del av uretra buktar ut ur dess yttre öppning.
Två grupper som oftast har uretrala karunklar	1. Prepubertala flickor. 2. Postmenopausala kvinnor.
Symtom som uretrala karunklar ibland kan ge	Smärta vid miktion.
Vanligaste maligna tumören i uterus	Adenocarcinom utgående från endometriet.
Vanligaste benigna tumören i uterus	Myom utgående från myometriet.
Så vanligt är myom i uterus hos kvinnor över 30 år	75 %
Två symtom som kan uppstå vid myom i uterus	1. Blödning. 2. Buksmärta.
Tre typer av autoantikroppar som är vanliga vid diabetes mellitus typ 1	1. Antikroppar mot betaceller. 2. Antikroppar mot insulin. 3. Antikroppar mot glutamatdekarboxylas.
Tre huvudsymtom vid diabetes mellitus typ 1	1. Ökad törst. 2. Ökade urinmängder. 3. Avmagring.
Tre symtom vid ketoacidos	1. Kräkning. 2. Hyperventilation. 3. Buksmärta.
Två orsaker till diabetes mellitus typ 2	1. Insulinresistens. 2. Relativ insulinbrist.
Två viktigaste riskfaktorerna för diabetes typ 2	1. Övervikt. 2. Ärftlighet.
Vanligast debutålder för diabetes typ 1	Före 15 år.
Vanligtast debutålder för diabetes typ 2	Efter 40 år.
Två membranproteiner som nedregleras i fettceller och skelettmuskelceller vid diabetes mellitus typ 2	1. Insulinreceptorn. 2. GLUT4.
Hur övervikt bidrar till diabetes mellitus typ 2	Fettceller bildar hormoner som orsakar nedreglering av insulinreceptorn.
Fyra komplikationer vid diabetes mellitus	1. Arterioscleros. 2. Njurskador. 3. Skador på retina. 4. Nervskador.
Tre skäl till att diabetes ökar risken för svårläkta fotsår	1. Försämrad kärlförsörjning. 2. Försämrad nervfunktion. 3. Försämrat infektionssvar.
LADA	Latent autoimmune diabetes in adults.
Definitionen av LADA	DM typ 1 med debut i vuxen ålder och långsammare förlopp än normalt.
MODY	Maturity onset diabetes in young.
Orsak till MODY	Gendefekt.
Ärftlighet för MODY	Autosomalt dominant.
Då ska MODY misstänkas	Vid insjuknande i diabetes typ 2 i ung ålder.
Vanligaste orsaken till förstorad sköldkörtel i Sverige	Multinodös kolloidstruma.
Symtom som tyroideacancer nästan alltid debuterar med	Knöl på halsen.
Tre delar som ingår i utredning av thyroideaknöl	1. Tyroideaprover. 2. Ultraljud. 3. Finnålspunktion.
Andel av all tyroideacancer som utgörs av papillära formen	75 %
10-årsöverlevnaden vid papillär tyroideacancer	90 %
Två orsaker till den mycket goda överlevnaden vid papillär tyroideacancer	1. Tumören växer långsamt. 2. Känslig för radiojod.
Benign tumör som inte går att skilja histologiskt från follikulär tyroideacancer	Follikulärt tyroideaadenom.
Varför hemilobektomi alltid görs vid misstanke om follikulärt tyroideaadenom	Omöjligt att skilja från follikulär thyroideacancer.
Medullär tyroideacancer utgår från dessa celler	C-celler.
C-celler producerar detta	Calcitonin.
Överlevnad vid medullär tyroideacancer	50 %
Labbvärde som är diagnostiskt för medullär tyroideacancer	Förhöjt calcitonin.
Den mest elakartade cancerform som finns	Anaplastisk tyroideacancer.
Sex symtom vid hypotyreos	1. Frusenhet. 2. Trötthet. 3. Förstoppning. 4. Trögtänkthet. 5. Nedstämdhet. 6. Torr hud.
Sex orsaker till hypotyreos	1. Hashimoto. 2. Tyreoidektomi. 3. Läkemedel. 4. Hypofyssvikt. 5. Medfödd rubbning. 6. Graviditet.
Grupp som är mest benägen att utveckla Hashimoto	Postmenopausala kvinnor.
Tre viktigaste blodproverna vid misstanke om Hashimoto	1. TSH. 2. Fritt T4. 3. TPO-antikroppar.
Sex symtom som förekommer vid Graves	1. Svettning. 2. Viktnedgång. 3. Varm hud. 4. Hjärtklappning. 5. Finvågig tremor. 6. Exoftalmus.
Andel med Graves som utvecklar exoftalmus	5-10%
Orsak till exoftalmus vid Graves sjukdom	TRAK stimulerar fibroblaster retroorbitalt.
Sannolik orsak till de Quervains tyreoidit	Virus.
Naturalförlopp vid de Quervains tyeroidit	Initialt hypertyreos i veckor-månader, som sedan åtföljs av hypotyreos i veckor-månader, och därefter normalisering.
Orsak till primär hyperparatyreoidism	Tumör i paratyreoidea.
Två orsaker till sekundär hyperparatyreoidism	1. Kronisk njursvikt. 2. D-vitaminbrist.
Varför kronisk njursvikt orsakar hyperparatyroidism	Förlorad bildning av aktivt vitamin D i njuren leder till förlorad hämning av parathyreoidea.
Så vanligt är primär hyperparatyreoidism bland post-menopausala kvinnor	2-3%
Sex symtom vid hyperkalcemi	1. Trötthet. 2. Nedstämdhet. 3. Muskelsvaghet. 4. Förstoppning. 5. Polyuri. 6. Polydipsi.
Polydipsi	Kraftig törst.
Varför hyperkalcemi leder till muskelsvaghet	Ca2+ binder till och hämmar Na+ kanaler.
Paratyreoidea-adenom	Benign tumör i paratyreoidea som frisätter PTH.
Del av hypofysen som hypofysadenom alltid uppstår i	Främre hypofysen.
Varför hypofystumörer ofta orsakar bitemporal hemianopsi	Chiasma opticum ligger precis ovanför hypofysen.
Hypofystumör som saknar hormonproduktion	Kromofobt adenom.
Varför hypofystumörer ofta ger överproduktion av ett hypofyshormon men underproduktion av övriga hypofyshormoner.	Normala hormonproducerande celler trängs undan av tumörceller.
Fyra orsaker till Cushings syndrom	1. ACTH-producerande hypofystumör. 2. Kortisolproducerande binjurebarkstumör. 3. ACTH-producerande lungcancer. 4. Kortisonbehandling.
Fem orsaker till underfunktion i hypofysen	1. Hypofysit. 2. Infarkt. 3. Inlagringssjukdom. 4. Trauma. 5. Tumör.
Orsak till Sheehans syndrom	Infarkt i hypofysen sekundärt till kraftig blödning vid förlossning.
Tre patologiska tillstånd som överfunktion hos binjurebarken kan orsaka	1. Hyperkortisolism. 2. Hyperaldosteronism. 3. Virilisering.
Orsak till Waterhouse-Friedrichsens syndrom	Septiska embolier i binjurebarken.
Vanligaste orsaken till Addison i Sverige	Autoimmunitet mot binjurebarken.
Så skiljer sig vanligaste etiologin till Addison i Sverige från den vanligaste etiologin globalt	Sverige: Autoimmun. Globalt: Tuberkulos.
Sex symtom vid Addison	1. Trötthet. 2. Ortostatism. 3. Salthunger. 4. Kräkning. 5. Buksmärta. 6. Hyperpigmentering.
Orsak till trötthet vid Addisons sjukdom	Lågt kortisol.
Orsak till ortostatism vid Addisons sjukdom	Lågt blodtryck.
Orsak till salthunger vid Addisons sjukdom	Hög natriumutsöndring i urin.
Orsak till hyperpigmentering vid Addisons sjukdom	Brist på kortisol leder till nedsatt hämning av hypofysens MSH-frisättning.
Fyra typiska labbvärden vid Addisons sjukdom	1. Hyponatremi. 2. Hyperkalemi. 3. Lågt kortisol. 4. Högt ACTH.
Läkemedel som ges vid Addison	Kortison.
Så skiljer sig den vanligaste orsaken till Cushings syndrom mellan vuxna och barn	Vuxna: Oftast hypofystumör. Barn: Oftast binjurebarkstumör.
Orsak till Mb Cushing	Hypofysadenom som producerar ACTH.
Vanligaste tecknet på att någon har Conns sjukdom	Svårbehandlat högt blodtryck.
Orsak till högt blodtryck vid Conns sjukdom	Hög aldosteronfrisättning från binjurebarken.
Orsak till muskelsvaghet och hjärtarytmier vid Conns sjukdom	Hypokalemi.
Binjuremärgstumör som bildar adrenalin.	Feokromocytom.
Andel av feokromocytom som är benigna respektive maligna	Benigna: 90% Maligna: 10%
Tre vanligaste symtomen vid feokromocytom	1. Huvudvärk. 2. Svettning. 3. Hjärtklappning.
Andel med feokromocytom som har manifest högt blodtryck	2/3
Huvudsakliga symtom-mässiga skillnaden mellan Waterhouse-Friedrichsens syndrom och Addisons sjukdom	W-F är snabbt tilltagande. Addison är långsamt tilltagande.
Benign tumör i skelettet som består av brosk ytterst och ben under.	Osteokondrom.
Grupp som oftast drabbas av osteokondrom	< 30 år.
5-årsöverlevnad vid sarkom	35 %
Malign ben- eller mjukdelstumör.	Sarkom.
Antal bensarkom i Sverige per år	100.
Antal mjukdelssarkom i Sverige per år	300.
De tre vanligaste maligna bentumörerna	1. Osteosarkom. 2. Chondrosarkom. 3. Ewingsarkom.
Vanligaste bencancertypen	Osteosarkom.
Två grupper som oftast drabbas av osteosarkom	1. Pojkar. 2. Unga män.
Vanligast lokalisation för osteosarkom	Knäleden.
Typiskt symtom vid chondrosarkom	Långvarig värk vid platsen för tumören.
Vanligaste två lokalisationerna hos chondrosarkom	1. Höftleden. 2. Axelleden.
Två grupper som oftast drabbas av Ewingsarkom	1. Pojkar. 2. Unga män.
Tre vanligaste lokalisationerna hos Ewingsarkom	1. Pelvis. 2. Femur. 3. Humerus.
Tre symtom vid Ewingsarkom	1. Feber. 2. Lokaliserad smärta. 3. Lokaliserad svullnad.
Benign tumör som utgår från fettvävnad.	Lipom.
Symtom vid lipomatos	Många lipom.
Ärftlighet för lipomatos	Autosomalt dominant.
Orsak till lipomatos	Gendefekt.
Vanligaste mjukdelssarkomet	Odifferentierad pleomorft sarkom.
Dödlighet vid odifferentierat pleomorft sarkom	55 %
Initialt symtom vid odifferentierat pleomorft sarkom	Icke-smärtsam mjuk vävnadsklump.
Två vanligaste lokalisationerna för odifferentierat pleomorft sarkom	1. Armar. 2. Ben.
Tre vanligaste lokalisationerna hos liposarkom	1. Lår. 2. Ljumskar. 3. Retroperitonealt.
Orsak till osteogenesis imperfecta	Gendefekt.
Protein som den defekta genen kodar för vid osteogenesis imperfecta	Kollagen typ 1.
Symtom vid osteogenesis imperfecta	Frekventa frakturer.
Fem saker som kan störa läkningen av frakturer	1. Dålig immobilisation. 2. Dålig reponering. 3. Interposition av mjukvävnad. 4. Bristande blodförsörjning. 5. Infektion.
Fyra hormonella orsaker till osteoporos	1. Hyperkortisolism. 2. Hyperparatyreoidism. 3. Hypotyreos. 4. Östrogenbrist.
Fyra orsaker till osteoporos som är livsstilsbetingade	1. Immobilisering. 2. Malnutrition. 3. Rökning. 4. Alkohol.
Namnet på uppmjukning av skelett hos vuxna pga av vitamin-D brist	Osteomalaci.
Namnet på uppmjukning av skelett hos barn pga vitamin-D brist	Rachit.
Degeneration av ledbrosk	Artros.
Två funktioner hos ledbrosk	1. Stötdämpning. 2. Minska friktion.
Ledbrosk består huvudsakligen av dessa tre saker	1. Kollagen typ 2. 2. Proteoglykaner. 3. Vatten.
Tre faktorer som ökar risken för artros	1. Fetma. 2. Trauma. 3. Instabilitet i leden.
Fyra symtom från drabbade leder vid reumatoid artrit	1. Svullnad. 2. Värmeökning. 3. Smärta. 4. Morgonstelhet.
Tre typer av leder som oftast drabbas vid reumatoid artrit	1. Tårnas grundleder. 2. Fingrarnas grundleder. 3. Fingrarnas mellanleder.
Vanligast debutålder för reumatoid artrit	30-40 år.
Orsak till reumatoid artrit	Autoimmunitet mot leder.
Andel av dem med reumatoid artrit som är kvinnor	75 %
Blodbildning har börjat ske i organ som det inte normalt sker i.	Myeloid metaplasi.
Så förändras fördelningen av blodceller och fettceller i benmärgen mellan födelse och 80 års ålder	Andelen blodceller sjunker, från 100% vid födsel, till 20% vid 80 år, och andelen fettceller ökar i motsvarande proportion.
Del av kroppen som benmärgsprov normalt tas från	Crista iliaca.
Fyra vanliga symtom vid Hb 90-110	1. Trötthet. 2. Huvudvärk. 3. Snabb uttröttning. 4. Bröstsmärta.
Symtom som tillkommer vid Hb 60-90	Hjärtklappning och andfåddhet vid minsta ansträngning.
Symtom som tillkommer vid Hb <60	Hjärtklappning och andfåddhet i vila.
Orsak till symtomen vid sickelcellanemi	Defekta röda blodkroppar som lätt fastnar i blodkärl och lätt går sönder.
Genen som kodar för detta protein är defekt vid sickelcellanemi	Beta-globin.
Ärftlighet för sickelcellanemi	Autosomalt recessiv.
Genomsnittlig livslängd hos röda blodkroppar vid sickelcellanemi	10-20 dagar.
Två huvudsymtom vid sickelcellanemi	1. Ischemisk smärta. 2. Trötthet.
Orsak till smärta vid sickelcellanemi	Erytrocyter fastnar i blodkärl.
Ärftlighet för thalassemi	Autosomalt recessiv.
Generna som kodar för något av dessa två proteiner är defekta vid thalassemi	1. Alfa-globin. 2. Beta-globin
Två mekaniska orsaker till hemolys	1. Konstgjorda hjärtklaffar. 2. Idrott.
Om detta organ är förstorat ses ofta ökad hemolys	Mjälten.
Orsak till perniciös anemi	B12-brist.
Fem orsaker till B12-brist	1. Atrofisk gastrit. 2. Gastric bypass/tarmresektion. 3. Vegankost. 4. Crohns sjukdom. 5. Celiaki.
Varför B12-brist kan uppstå vid Crohns sjukdom	Inflammation i ileum kan störa upptaget av B12 där.
Sex orsaker till minskad bildning av neutrofiler	1. Strålning av benmärgen. 2. Blodmalignitet. 3. Benmärgshämmande läkemedel. 4. B12-brist. 5. Folatbrist. 6. Gendefekt.
Två orsaker till ökad destruktion av neutrofiler	1. Autoimmunitet. 2. Splenomegali.
Varför leversvikt kan orsaka trombocytopeni	Leverns produktion av trombopoietin minskar.
Sex orsaker till minskad produktion av trombocyter	1. Blodmalignitet. 2. Benmärgshämmande läkemedel. 3. B12-brist. 4. Folatbrist. 5. Leversvikt. 6. Gendefekt.
Onormalt mycket erytrocyter	Polycytemi.
Sex orsaker till polycytemi	1. Lungsjukdom. 2. Njurtumör som utsöndrar erytropoietin. 3. Njurartärstenos. 4. Vistelse på hög höjd. 5. Uttorkning. 6. Polycytemia vera.
Varför polycytemi ses vid uttorkning	Blodkropparnas volymandel i blodet ökar.
De fyra kroniska myeloproliferativa neoplasierna	1. Kronisk myeloisk leukemi. 2. Polycytemia vera. 3. Essentiell trombocytemi. 4. Primär myelofibros.
Dessa två saker har de fyra kroniska myeloproliferativa neoplasierna gemensamt	1. Uppkommer ur hematopoietiska stamceller. 2. Kan övergå i akut leukemi.
Två symtom vid kronisk myeloisk leukemi	1. Feber. 2. Viktnedgång.
Fynd i blodstatus vid kronisk myeloisk leukemi	LPK är 10-30 gånger det normala.
Orsak till splenomegali och hepatomegali vid kronisk myeloisk leukemi	Extramedullär blodbildning.
Vanligast ålder att drabbas av kronisk myeloisk leukemi	50-60 år.
Så är Hb hos män vid polycytemia vera	> 185 g/l
Så är Hb hos kvinnor vid polycytemia vera	> 165 g/l
Tre symtom vid polycytemia vera	1. Huvudvärk. 2. Yrsel. 3. Klåda efter varmbad.
Två risker som är ökade vid polycytemia vera	1. Blodproppar. 2. Blödningar.
Orsak till primär myelofibros	Blodbildande celler omvandlas till fibroblaster och delar sig sedan okontrollerat.
Detta genetiska krav finns för att ställa diagnosen kronisk myeloisk leukemi	Philadelphiakromosom.
Philadelphiakromosom	Translokation av kromosom 9 och 22.
Translokation av kromosom 9 och 22	Philadelphiakromosom.
Blast	Precursorcell.
Fem symtom vid primär myelofibros	1. Smärta i skelettet. 2. Trötthet. 3. Frekventa infektioner. 4. Frekventa blåmärken. 5. Fyllnadskänsla i buken.
Orsak till smärta i skelettet vid primär myelofibros	Proliferation av cancerceller i benmärgen.
Genomsnittlig överlevnad vid primär myelofibros	Fyra år.
Orsak till myelodysplastiskt syndrom	Defekt utmognad av myeloida stamceller.
Två vanligaste orsakerna till myelodysplastiskt syndrom	1. Kemikalier. 2. Strålning.
Orsak till symtomen vid akut leukemi	Ohämmad proliferation av hematopoietiska blastceller.
Så skiljer sig akut lymfatisk leukemi från akut myeloisk leukemi	Lymfatisk: ursprung ifrån lymfoid progenitorcell. Myeloisk: ursprung ifrån myeloid progenitorcell.
Typ av cell som lymfoid progenitorcell ger upphov till	Lymfocyter.
Tre typer av celler som myeloida progenitorceller ger upphov till	1. Erytrocyter. 2. Granulocyter. 3. Megakaryocyter.
Megakaryocyter ger upphov till detta	Trombocyter.
Var namnet “leukemi” kommer ifrån	Ordet betyder “vitt blod”.
Två behandlingar som ges vid akut leukemi	1. Cytostatika. 2. Stamcellstransplantation.
Två huvudgrupper som lymfom delas in i	1. Hodgkin. 2. Non-Hodgkin.
Lymfom utgår ifrån denna celltyp	B-celler.
Tre tillstånd som ökar risken för Non-Hodgkin lymfom	1. Immunsuppression. 2. Kronisk infektion. 3. Autoimmun sjukdom.
Skillnaden mellan lymfom och leukemi	Lymfom bildar solida tumörer. Leukemi cirkulerar i blodet.
Fem symtom vid lymfom	1. Palpabel knöl. 2. Feber. 3. Nattsvettningar. 4. Viktnedgång. 5. Trötthet.
Vanligaste typen av cancer hos barn	Akut lymfatisk leukemi.
Åldersgrupp som oftast drabbas av kronisk lymfatisk leukemi	Medelålders och äldre.
Kronisk lymfatisk leukemi utgår från denna celltyp	Mogna B-lymfocyter.
Ett annat namn för småcelligt lymfocytärt lymfom	Kronisk lymfatisk leukemi.
Två sätt som cancercellerna vid akut leukemi skiljer sig från cancercellerna vid kronisk leukemi	1. Mindre differentierade. 2. Högre proliferationstakt.
Virus som ökar risken för Burkittlymfom	EBV.
Multipelt myelom utgår från denna celltyp	Plasmaceller.
Antal nya fall av multipelt myelom per år i Sverige	500.
Sex symtom vid multipelt myelom	1. Skelettsmärta/frakturer. 2. Trötthet. 3. Frekventa infektioner. 4. Perifer känselnedsättning. 5. Pares. 6. Ökad blödningsbenägenhet.
Varför patienter med multipelt myelom kan utveckla njursvikt	Cancercellerna producerar stora mängder antikroppar som bildar immunkomplex som fastnar i kärlväggar.
Grupp som oftast drabbas av Hodgkinlymfom	Yngre män.
Fyra faktorer som ökar risken att utveckla Hodgkinlymfom	1. Manligt kön. 2. EBV. 3. Ung vuxen. 4. Ärftlighet.
Sex tidiga symptom vid Hodgkinlymfom	1. Förstorade lymfkörtlar. 2. Feber. 3. Nattsvettning. 4. Klåda. 5. Viktnedgång. 6. Trötthet.
Andel av alla lymfom som utgörs av Hodgkinlymfom	10 %
Ett annat namn för kommunicerande hydrocefalus	Icke-obstruktiv hydrocefalus.
Orsak till kommunicerande hydrocefalus	Hämmat återupptag av CSF.
De tre vanligaste strukturella missbildningarna vid Downs syndrom	1. Duodenalatresi. 2. Ansiktsmissbildningar. 3. Hjärtmissbildningar.
Vanligast agens vid myokardit	Coxsackievirus.
Vid alla myeloproliferativa sjukdomar förekommer en mutation som leder till ökad aktivitet hos detta protein	JAK2.
Funktion hos JAK2	Reglerar tillväxt av myeloida celler.
Blodprov som kan användas för att fastställa om en patients höga Hb-värde är tecken på polycytemia vera	Erytropoietin.
Lågt erytropoietin i kombination med mycket röda blodkroppar talar för detta	Polycytemia vera.
Krav för att ställa diagnosen leukoplaki	Alla andra tänkbara diagnoser har uteslutits.
Utseende hos leukoplaki	Vit fläck i munslemhinnan.
M-komponenter	Monoklonala antikroppar.
Två komplikationer till primär hyperparathyroidism	1. Frakturer. 2. Njursten.
Sammanfallen lungvävnad	Atelektas.
Irreversibel dilatation av bronker	Bronkiektasi.
Svullnad av halsen och huvudet pga blodstockning	Stokes krage.
Vanligast orsak till Stokes krage	Tumör som trycker på v. cava superior.
Tre sätt som gikt kan manifestera sig på	1. Podagra. 2. Njursten. 3. Tophi.
Inflammerade leder vid gikt	Podagra.
Utfällningar av urat i huden i form av vita noduli	Tophi.
Utseende hos tophi	Vita noduli.
Nedärvningsmönster för polycystisk njursjukdom	Autosomalt dominant.
Fyra manifestationer vid polycystisk njursjukdom	1. Frekventa urinvägsinfektioner. 2. Hematuri. 3. Njursten. 4. Flanksmärta.
Två tumörer i urinvägarna som är starkt associerade till rökning	1. Blåscancer. 2. Njurcancer.
Tumör i manliga genitalia som är starkt associerad till rökning	Peniscancer.
Fyra tillstånd som kan ge hyperkalcemi	1. Malignitet. 2. D-vitaminintoxikation. 3. Kronisk njursvikt. 4. Primär hyperparatyroidism.
Fyra hypoteser som förklarar endometrios uppkomst	1. Bakåtflöde av endometrievävnad vid menstruation. 2. Metaplasi. 3. Spridning av endometriestamceller via blodet. 4. Spridning av endometriestamceller via lymfan.
Vanligt fynd i urin vid multipelt myelom	Bence-Jones protein.
Diagnostiskt kriterium för osteosarkom	Hög bildning av osteoid.
Diagnostiskt kriterium för Ewingsarkom	Ewingtranslokation.
Risk vid rhabdomyolys	Akut tubulär nekros.
Typisk symtombild vid IgA-nefrit	Kissar blod i samband med en övre luftvägsinfektion.
Vanligaste orsaken till levertransplantation hos barn	Biliär atresi.
Två vanligaste orsakerna till fettlever	1. Alkoholmissbruk. 2. Övervikt.
Inflammation i testis	Orkit.
De två vanligaste mjukdelssarkomen	1. Liposarkom. 2. Odifferentierat pleomorft sarkom.
Utbuktning i esofagusväggen i närheten av pharynx som förekommer hos en del personer.	Zenkers divertikulum.
Då kan Zenkers divertikulum ge besvär	Ifall mat fastnar.
Fem symtom ifall mat fastnar i Zenkers divertikulum	1. Dysfagi. 2. Ont i nacken. 3. Dålig andedräkt. 4. Hosta. 5. Uppstötningar av odigererad mat.
Sjukdom i bröstet som uppvisar mikrocalcifikationer	Ductal cancer in situ.
Benign tumör som innehåller hud, naglar, och hår.	Dermoidcysta.
Symtomtriad vid njurcancer	1. Hematuri. 2. Flanksmärta. 3. Palpabel tumör.
Ärftligt tillstånd som ger ökad risk för tumörer i endokrina organ	Multipel endokrin neoplasi.
Ärftlighet för multipel endokrin neoplasi	Autosomalt dominant.
Två åldrar som oftast drabbas av aplastisk anemi	1. Unga vuxna. 2. Gamla.
Tre orsaker till aplastisk anemi	1. Autoimmunitet. 2. Strålning. 3. Kemikalier.
Vanligast orsak till membranös glomerulonefrit	Autoantikroppar mot fosfolipas-A2-receptorn.
Fyra komplikationer som kan tillstöta vid nefrotiskt syndrom	1. Trombos. 2. Infektioner. 3. Akut njursvikt. 4. Lungödem.
Orsak till ökad trombosbenägenhet vid nefrotiskt syndrom	Antitrombin III läcker ut via njurarna.
Orsak till ökad infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom	Komplementfaktorer läcker ut via njurarna.
Vanligaste orsaken till nefrotiskt syndrom hos barn	Minimal change nefropati.
Två vanligaste orsakerna till interstitiell nefrit	1. Läkemedel. 2. Infektioner.
Två proteiner som ansamlas i hjärnan vid alzheimers sjukdom	1. Amyloid-beta. 2. Tau.