| Ovanligt hög viktökning mellan två och sju års ålder är kraftigt predisponerande för detta tillstånd | Obesitas. |
| Förhöjning av vårtgårdarna, men ingen förhöjning av brösten | B2. |
| Förhöjning av vårtgårdarna och viss förhöjning av brösten | B3. |
| Vårtgårdarna framträder tydligt men är ej färdigutvecklade, och bröstet framträder tydligt. | B4. |
| Mamillen har färdigutvecklats. | B5. |
| Inget könshår. | PH1. |
| Viss könsbehåring | PH2. |
| Full vuxen könsbehåring. | PH5. |
| Så långt innan bröstutveckling börjar ökar längdtillväxten | 6-9 månader. |
| Åtminstone en testikel har en volym på minst 4 ml. | G2. |
| Penis och testiklar är färdigutvecklade | G5. |
| Definitionen av början av pubertet hos pojkar | Minst en testikel är minst 4 ml. |
| Medelålder då längdtillväxt är som högst hos pojkar | 14 år. |
| Medelålder då längdtillväxt är som högst hos flickor | 12 år. |
| Genomsnittlig längdskillnad mellan män och kvinnor | 13 cm. |
| Tre autoimmuna orsaker till försenad pubertet | 1. Celiaki. 2. Hypotyreos. 3. IBD. |
| Två kromosomrubbningar som kan resultera i försenad pubertet | 1. Turner. 2. Klinefelter. |
| Två beteendemässiga orsaker till försenad pubertet | 1. Anorexi. 2. Överdriven träning. |
| När små bäbisar faller bakåt sträcks armarna utåt bakåt | Moro-reflexen. |
| Moro-reflexen har normalt försvunnit runt denna ålder | Sex månader. |
| Då uppstår normalt första leendet | Fyra veckor. |
| Då uppstår normalt rädsla för främlingar | Sju månader. |
| Barn bör kunna rulla från rygg till mage vid denna ålder | Sex månader. |
| Barn bör kunna greppa objekt vid denna ålder | Fem månader. |
| Barn bör kunna föra objekt från ena till andra handen vid denna ålder | Sex månader. |
| Barn börjar gå runt denna ålder | 12 månader. |
| Vid 18 månader kan barn så här många ord normalt | 10-15. |
| Vid två år kan barn så här många ord normalt | 200-2000 |
| Tre orsaker till sen språkutveckling | 1. Öroninfektion. 2. Öronmissbildning. 3. Autism. |
| Vid denna ålder kan barn stå på ett ben | 5-6 år. |
| Vid denna ålder kan barn kopiera geometriska strukturer som cirklar och trianglar | 5-6 år. |
| Vid denna ålder kan barn räkna till tio | 5-6 år. |
| Sugreflexen försvinner normalt runt denna ålder | Sex månader. |
| Handgreppreflexen försvinner normalt runt denna ålder | Fem månader. |
| Normal andningsfrekvens första månaden | 30-60. |
| Normal andningsfrekvens mellan en månad och ett år | 30-40. |
| Normal andningsfrekvens mellan 1-2 år | 25-35. |
| Normal andningsfrekvens mellan 2-5 år | 25-30. |
| Normal andningsfrekvens mellan 5-12 år | 20-25. |
| Normal andningsfrekvens för tonåringar | 15-20. |
| Tre skäl till att små barn får mer andningsbesvär av luftvägsinfektoner än vuxna | 1. Trångare luftväg. 2. Mjukare torax som lättare kollapsar inåt. 3. Svagare andningsmuskler. |
| Fem förkylningssymtom hos barn | 1. Nästäppa. 2. Snorighet. 3. Halsont. 4. Hosta. 5. Feber. |
| Så länge varar normalt förkylningar hos barn | En vecka. |
| Fyra vanligaste agens vid förkylning hos barn | 1. Rhinovirus. 2. RSV. 3. Adenovirus. 4. Influensavirus. |
| Vanligaste sjukdomen hos förskolebarn | Förkylning. |
| Allmäntillstånd vid förkylning hos barn | Opåverkat. |
| Varför amoxicillin ofta ges istället för kåvepenin vid akut mediaotit hos små barn | Smakar godare. |
| Två statusfynd som tillsammans bör leda till ethmoidit-misstanke hos barn | 1. Påverkat allmäntillstånd. 2. Svullnad som är unilateral runt ett öga. |
| Lämpligt ställe att handlägga misstänkt ethmoidit hos barn | Barnakuten. |
| Två ovanliga komplikationer efter pharyngotonsillit orsakad av streptokocker | 1. Akut glomerulonefrit. 2. Reumatisk feber. |
| Barn som behandlas med antibiotika mot faryngotonsillit är inte längre smittsamma efter så här lång tids behandling | 48 timmar. |
| Akut bronkit drabbar framförallt barn i denna ålder | Upp till fem år. |
| Huvudsymtomet vid akut bronkit hos barn | Hosta som blir värre nattetid. |
| Så är temperaturen generellt sett vid akut bronkit hos barn | Normal. |
| Så är allmäntillståndet generellt sett vid akut bronkit hos barn | Opåverkat. |
| Vid denna komorbiditet kan barn med akut bronkit uppvisa ett påverkat allmäntillstånd | Förkylningsastma. |
| Tre läkemedel som kan användas vid förkylningsastma | 1. Salbutamolinhalation. 2. Kortison peroralt. 3. Syrgas. |
| Förkylningsastma växer vanligen bort före denna ålder | Fyra år. |
| Orsak till förkylningsastma | Trånga och mjuka luftvägar som lätt kollapsar vid utandning. |
| Om saturation sjunker under denna nivå ges syrgas till barn | 92 % |
| Då är symtomen värst vid RSV-bronkiolit | Dag 5. |
| Sex komponenter som kan ingå i behandlingen av RSV-bronkiolit | 1. Vätska i.v. 2. NaCl-inhalation 3. Näsrengöring. 4. Syrgas. 5. Högflödesgrimma. 6. Näring via sond. |
| Sex statusfynd vid RSV-bronkiolit | 1. Feber. 2. Takypné. 3. Blekhet. 4. Mycket slembiljud i lungorna. 5. Takykardi. 6. Auxillär andning. |
| Sex tecken på ökat andningsarbete hos barn | 1. Bukpress. 2. Subkostala indragningar. 3. Interkostala indragningar. 4. Jugulära indragninar. 5. Näsvingespel. 6. Hög andningsfrekvens. |
| Två viktigaste symtomen vid pneumoni hos barn | 1. Takypné. 2. Feber. |
| Skillnad i status mellan barn och vuxna med pneumoni | Barn har ofta normala lungljud. |
| Tre vanligaste agens vid pneumoni hos barn under fem år | 1. RSV. 2. Pneumokocker. 3. Haemofilus influenzae. |
| Tre vanligaste agens vid pneumoni hos barn över fem år | 1. Pneumokocker. 2. Mycoplasma pneumoniae. 3. Klamydia pneumoniae. |
| Tre komponenter som kan ingå i behandling av pneumoni hos barn | 1. Syrgas. 2. Vätska i.v. 3. Antibiotika. |
| Detta står bokstäverna i WETFLAG för | Weight. Energy. Tube size. FLuid. Adrenalin. Glucose. |
| Syftet med WETFLAG | Snabbt räkna ut saker som är viktiga vid handläggning av ett barn med cirkulatorisk svikt. |
| Skillnad i hur luftvägarna hålls maximalt öppna mellan barn < 1 år och barn > 1 år | < 1 år: Neutral huvudposition. > 1 år: Sniffing position. |
| Fem steg vid handläggning av främmande kropp i luftvägarna hos barn < 1 år som är vid medvetande | 1. Öppna munnen och svep ut objektet med fingret. 2. Säg åt barnet att hosta. 3. Fem ryggdunkar. 4. Fem bröstkompressioner. 5. Kontrollera munnen och ta ut objektet ifall möjligt, annars upprepa 3 och 4. |
| Fem steg vid handläggning av främmande kropp i luftvägarna hos barn > 1 år som är vid medvetande | 1. Öppna munnen och svep ut objektet med fingret. 2. Säg åt barnet att hosta. 3. Fem ryggdunkar. 4. Fem heimlich-manövrar. 5. Kontrollera munnen och ta ut objektet ifall möjligt, annars upprepa steg 3 och 4. |
| Varför du inte kan göra heimlich-manövern på barn under ett år | Risk för leverskada. |
| Handläggning vid främmande kropp hos barn som är omedvetet | 5 inandningar och därefter HLR 15:2. |
| Två ställen som pulsen kan kontrollera på hos barn < 1 år | 1. Brachialis. 2. Femoralis. |
| Två ställen som pulsen kan kontrolleras på hos barn > 1 år | 1. Karotis. 2. Femoralis. |
| Normal kapillär återfyllnadstid | < 3 sekunder. |
| Då ska intraosseös infart användas på ett barn som är cirkulatoriskt instabilt | Om i.v. infart inte går att sätta inom 90 sekunder. |
| Kvantitet ringer-acetat som ges som bolus till cirkulatoriskt instabilt barn | 20 ml/kg. |
| Två vanligaste orsakerna till hjärtstopp hos barn | 1. Hypoxi. 2. Hypovolemi. |
| Principiell skillnad i vad som är mest prioriterat vid hjärtstopp mellan barn och vuxna | Barn: Syrgastillförsel och vätsketillförsel. Vuxna: Bröstkompressioner. |
| Två sätt på vilka agerandet är annorlunda vid HLR av barn | 1. Börja med fem inandningar. 2. 15:2. |
| Andel av situationer där hjärtstopp hos barn hänger samman med defibrillerbar rytm | 10 % |
| Skillnad i vätskeförlust per timme mellan barn och vuxna | Barn förlorar dubbelt så stor andel av sin kroppsvikt. |
| Normalt vätskebehov per dygn hos barn 0-10 kg enligt Holliday-Seger formeln | 100 ml/kg |
| Normalt vätskebehov per dygn hos barn 10-20 kg enligt Holliday-Seger formeln | 1000 ml + 50 ml för varje kg över 10. |
| Normalt vätskebehov per dygn hos barn > 20 kg enligt Holliday-Seger formeln | 1500 ml + 20 ml för varje kg över 20. |
| Natriumnivå vid hypoton dehydrering | < 130 mmol/l |
| Natriumnivå vid hyperton dehydrering | > 150 mmol/l |
| Natriumnivå vid isoton dehydrering | 130-150 mmol/l |
| Normal puls < 1 år | 110-160 |
| Normal puls 1-2 år | 100-150 |
| Normal puls 2-5 år | 95-140 |
| Normal puls 5-12 år | 80-120 |
| Normal puls hos > 12 år | 60-100 |
| Varför blodtryck är en dålig markör hos barn | De upprätthåller normalt blodtryck ända fram tills de är extremt hypovolema. |
| Kapillär återfyllnadstid vid måttlig dehydrering hos barn | 3-4 sekunder. |
| Kapillär återfyllnadstid vid kraftig dehydrering hos barn | > 4 sekunder. |
| Sex statustecken på att ett litet barn är minst måttligt dehydrerat | 1. Förlängd kapillär återfyllnadstid. 2. Nedsatt hudturgor. 3. Torr blöja. 4. Torr munslemhinna. 5. Gråter men bildar inga tårar. 6. Insjunken fontanell. |
| Bästa sättet att tillföra vätska till barn med måttlig dehydrering | CF-sond. |
| Bästa sättet att tillföra vätska till barn med kraftig dehydrering | I.v. |
| Risk vid akut hyponatremi som är särskilt ökad hos barn | Hjärnödem. |
| Vid palpabel puls hos ett barn i arteria radialis så är systoliska trycket minst så högt | 40. |
| Vid palpabel puls hos barn i brachialis så är systoliska trycket minst så högt | 30. |
| Vid palpabel puls hos barn i karotis så är systoliska trycket minst så högt | 20. |
| Behandling av akut hypovolemi hos barn | Ringer-acetat bolus 20 ml/kg in på 10-20 minuter. |
| Normalt systoliskt blodtryck första tre månaderna i livet | 70-95 |
| Normalt systoliskt blodtryck för en ett-åring | 80-100 |
| Normalt systoliskt blodtryck för en fem-åring | 80-110 |
| Normalt systoliskt blodtryck för en 10-åring | 90-120 |
| Normalt systoliskt blodtryck för en tonåring | 90-120 |
| Vid denna tidpunkt får mamman fylla i Edinborough Postnatal Depression Scale | När barnet är 6-8 veckor. |
| EPDS | Edinborough Postnatal Depression Scale. |
| Syftet med EPDS | Fånga upp postpartumdepression. |
| Vid dessa tre tidpunkter undersöks barnet av en läkare på BVC i SLL | 1. Fyra veckor. 2. 6 månader. 3. Tio månader. |
| Tre saker som ingår när barnet går på sina BVC-kontroller hos läkare | 1. Fysisk undersökning. 2. Utvecklingskontroll. 3. Tillväxtkontroll. |
| Tre saker som kollas vid tillväxtkontroll av barn | 1. Vikt. 2. Längd. 3. Huvudomfång. |
| Sex saker som kan orsaka dålig längdtillväxt | 1. Dåligt näringsintag. 2. Ärftlighet. 3. Allergi/intolerans. 4. Dålig psykosocial miljö. 5. Endokrin sjukdom. 6. Fetalt alkoholsyndrom. |
| Snabbt sätt att avgöra ifall dålig längdtillväxt sannolikt beror på sjukdom | Ifall den dåliga längdtillväxten inte föregås av dålig viktökning. |
| Två förmågor som bör finnas vid fyra veckors ålder | 1. Rör armar och ben liksidigt. 2. Kan fixera objekt och följa dem med blicken. |
| Fyra förmågor som bör finnas vid 8 veckors ålder | 1. Kan lyfta huvudet lite när det ligger på magen. 2. Öppnar händerna ibland. 3. Bra ögonkontakt. 4. Svarsleende. |
| Fem förmågor som bör finnas vid 6 månaders ålder | 1. Kan vända sig från rygg till mage. 2. Håller upp huvudet vid dragning från ryggläge till sittande. 3. Babblar. 4. Tittar på objekt som tappas. 5. Flyttar objekt mellan händerna. |
| Fem förmågor som bör finnas vid 10 månaders ålder | 1. Kan stå upp. 2. Kan hålla objekt mellan tumme och pekfinger. 3. Förstår några ord. 4. Tycker om att leka tittut. 5. Slår ihop objekt. |
| Sex förmågor som bör finnas vid 18 månaders ålder | 1. Går utan stöd. 2. Bygger ett torn med minst två klossar. 3. Ritar. 4. Kan säga 8-10 ord. 5. Pekar ut kroppsdelar. 6. Hämtar föremål på uppmaning. |
| För tidig slutning av fontanellen | Kraniosynostos. |
| Navelinfektion | Omfalit. |
| Tre tecken vid omfalit | 1. Rodnad runt naveln 2. Naveln luktar illa. 3. Pus från navelstumpen. |
| Lämpligast ställe att utreda misstanke om omfalit | Barnakuten. |
| Syftet med att kontrollera höfterna hos nyfödda | Upptäcka medfödd höftluxation. |
| Tre skäl till att det är viktigt att kontrollera ögonen hos nyfödda | 1. Upptäcka kongenital katarakt. 2. Upptäcka retinoblastom. 3. Upptäcka skelning. |
| Varför det är viktigt att kontrollera testiklarna hos små barn | Upptäcka retentio testis. |
| Andel av nyfödda som har retentio testis | 3 % |
| Huvudsymtomet vid kikhosta | Attackvis hosta. |
| Två farliga infektioner som kan orsakas av haemofilus typ B | 1. Meningit. 2. Epiglottit. |
| Fem symtom vid mässling | 1. Feber. 2. Torrhosta. 3. Snuva. 4. Konjunktivit. 5. Röda utslag som börjar på ansiktet och sprider sig ner över kroppen. |
| Under denna period ska barn försörja sig enbart med bröstmjölk | Första fyra månaderna. |
| Näringsbrist som utvecklas om barnet fortsätter att bara få bröstmjölk efter sex månader | Järn. |
| Mjölk som produceras första 1-4 dagarna efter barnets födelse | Kolostrum. |
| Energiinnehåll i bröstmjölk | 70 kcal / 100 ml. |
| Energibehov per dygn hos barn < 6 månader | 110 kcal/kg |
| Formel för att räkna ut energibehov hos barn > 6 månader i kcal/kg/dygn | 95 – (3 x ålder i år) |
| Tre typer av mat som bör undvikas under första levnadsåret | 1. Komjölk. 2. Honung. 3. Spenat. |
| Varför spenat bör undvikas under första levnadsåret | För mycket nitrat. |
| Varför honung bör undvikas under första levnadsåret | Risk för botulism. |
| Varför komjölk bör undvikas under första levnadsåret | För lite järn. |
| Feberkramp är vanligt i detta åldersintervall | 6 månader till 4 år. |
| Skillnad mellan feber och hypertermi | Feber: Kontrollerad temperaturökning pga höjning av den hypothalamiska termostaten. Hypertermi: Okontrollerad temperaturökning pga hög omgivningstemperatur eller intoxikation. |
| Då bör barn inte få NSAID | Uttorkning. |
| Varför uttorkade barn inte ska få NSAID | Risk för njursvikt. |
| Smärtstillande läkemedel som aldrig ska ges till barn | Acetylsalicylsyra. |
| Varför barn inte ska få acetylsalicylsyra | Risk för Reyes syndrom. |
| Andel av spädbarn < 3 månader som har temp > 38 grader där orsaken är en allvarlig bakteriell infektion | 10 % |
| Två agens som kan orsaka tredagarsfeber | 1. HHV6. 2. HHV7. |
| Åldersintervall som oftast drabbas av tredagarsfeber | 7 – 13 månader. |
| Två symtom vid tredagarsfeber | 1. Feber. 2. Röda utslag som börjar på bålen och sprids utåt. |
| Sex kriterier som används för att diagnosticera Kawasakis sjukdom | 1. Feber > 38,5 i mer än 5 dagar. 2. Bilateral konjunktivit. 3. Sår på läpparna. 4. Rodnade svullna extremiteter. 5. Polymorft exantem. 6. Halsadenit. |
| Behandling av Kawasakis sjukdom | IvIg. |
| Risk vid Kawasakis sjukdom | Kranskärlsskada. |
| Så kontrolleras hur mycket ett spädbarn får i sig vid amning | Väg barnet före och efter amning. |
| Tre reflexer som kontrolleras vid BB-status | 1. Moro. 2. Handgrip. 3. Tågrip. |
| Två saker som ska kontrolleras på buken vid BB-status | 1. Navel. 2. Bukpalpation. |
| Erytema toxicum förekommer hos så stor andel av nyfödda | 50 % |
| Utseende hos erytema toxicum | 2-10 mm stora rodnader och centralt i en del av dem 1-2 mm stora knottror. |
| Så farligt är erytema toxicum | Helt ofarligt och övergående. |
| Viktig diffdiagnos till erytema toxicum | Herpes. |
| Två huvudkomponenter i behandling av blöjdermatit | 1. Lufta området. 2. Inotyol-salva. |
| Behandling av blöjdermatit med svampmisstanke | Cortimyk. |
| Behandling av blöjdermatit med bakteriell misstanke | Heracillin. |
| Orsak till att nyfödda ibland har svullna bröstkörtlar | Hormonpåverkan från mamman i slutet av graviditeten. |
| Navelstumpen stöts normalt bort efter så lång tid | 3-14 dagar. |
| Handläggning av navelstump | Ska hållas torr och ren tills den trillar av. |
| Behandling av omfalit | I.v. antibiotika. |
| Två saker som kollas vid BB-kontroll av skallbenen | 1. Stora fontanellen ska finnas. 2. Sutura sagittalis ska inte vara ihopväxt. |
| Stora fontanellen ska vara helt sluten senast vid denna ålder | 2 år. |
| Så skiljer du utseendemässigt mellan kefalhematom och subgalealhematom | Kefalhematom respekterar suturgränserna. Subgalealhematom respekterar inte suturgränserna. |
| Två risker vid subgalealhematom | 1. Anemi. 2. Chock. |
| Skillnad mellan kefalhematom och subgalealhematom vad gäller lokalisation | Kefalhematom ligger innanför periostiet. Subgalealhematom ligger utanpå periostiet. |
| Varför subgalealhematom är farligt medan kefalhematom inte är det | Subgalealhematom avgränsas inte av suturerna och kan därför blöda okontrollerat. Kefalhematom avgränsas av suturerna och blöder därför en begränsad mängd. |
| Vanligaste orsaken till kefalhematom och subgalealhematom | Sugklocka. |
| Sex orsaker till upprepade kräkningar hos spädbarn | 1. Övermatning. 2. Infektion. 3. Ileus. 4. Lever- eller gallvägssjukdom. 5. Komjölkproteinallergi. 6. GERD. |
| Överskottskräkningar är vanligast hos denna grupp | Flaskmatade. |
| Ett annat namn för mekonium | Barnbeck. |
| Det nyfödda barnets första avföring | Mekonium. |
| Färg hos mekonium | Svart. |
| Vanlig orsak till rött kiss i blöjan hos nyfött barn | Uratkristaller som beror på att njurarna håller på att komma igång. |
| Två situationer där barn kan kissa ut uratkristaller i blöjan | 1. Nyfödd. 2. Uttorkad. |
| Sex symtom vid vattkoppor | 1. Feber. 2. Trötthet. 3. Muskelvärk. 4. Blekröda papler. 5. Pustler. 6. Klåda. |
| Vanligt spridningsmönster för vattkoppor | Börjar på överkroppen och sprider sig sedan till hela kroppen. |
| Fyra komplikationer till vattkoppor | 1. Sekundär infektion. 2. Cerebellit. 3. Encefalit. 4. Pneumonit. |
| Agens vid höstblåsor | Coxackievirus. |
| Fyra symtom vid höstblåsor | 1. Feber. 2. Blåsor i och runt munnen. 3. Blåsor på handflator. 4. Blåsor på fotsulor. |
| Tre ställen på kroppen som drabbas av höstblåsor | 1. Munnen. 2. Handflator. 3. Fotsulor. |
| Engelska namnet för höstblåsor | Hand-foot-mouth disease. |
| Så länge varar symtomen vid höstblåsor | 1 vecka. |
| Svenska namnet för impetigo | Svinkoppor. |
| Kännetecken hos Toddler’s diarrhea | Icke-smärtsamma, lösa avföringar under dygnets vakna timmar, men opåverkad tillväxt. |
| Sex diffdiagnoser till Toddler’s diarrhea | 1. Gastroenterit. 2. Celiaki. 3. Komjölksallergi. 4. Cystisk fibros. 5. IBD. 6. Förstoppningsdiarré. |
| Vid denna ålder klingar Toddler’s diarrhea av | 3-4 års ålder. |
| Sex alarmtecken vid diarré hos barn | 1. Påverkad tillväxt. 2. Dåligt allmäntillstånd. 3. Blod. 4. Nattlig diarré. 5. Oklar återkommande feber. 6. Ärftlighet för IBD eller celiaki. |
| Fyra symtom vid förstoppning hos små barn | 1. Hårt bajs. 2. Gör ont att bajsa. 3. Bajsar på sig. 4. Bajsar lite vattentunt bajs hela tiden. |
| Tre komponenter i behandling av vanlig förstoppning hos barn | 1. Kostråd. 2. Träna toalettvanor. 3. Laxermedel. |
| Huvudsymtom vid springmaskinfektion | Analklåda. |
| Tid på dygnet då klådan är värst vid springmaskinfektion | Nattetid. |
| Två sätt att diagnosticera springmask | 1. Klinisk undersökning. 2. Tejptest. |
| Farmakologisk behandling av springmask | Vermox 5 ml x 1 till alla i hushållet, upprepas efter två veckor. |
| Förstahandsbehandling vid impetigo | Tvätta regelbundet med tvål och vatten. |
| Behandling som kan ges vid impetigo där tvätt med tvål och vatten ger otillräcklig effekt | Lokalbehandling med altargo två gånger per dag i fem dagar. |
| Det generiska namnet för altargo | Retapamulin. |
| Tre situationer där impetigo kräver systemisk antibiotika | 1. Feber. 2. Stor utbredning. 3. Terapisvikt. |
| Fyra nackdelar med pricktest | 1. Ospecifikt svar, vet inte exakt vilken epitop hos allergenet som kroppen reagerar på. 2. Operatörberoende. 3. Fungerar inte på patienter som står på antihistaminer. 4. Ger generaliserad allergisk reaktion hos 1/1000. |
| Tre fördelar med pricktest | 1. Snabbt svar. 2. Kräver inte något stick i huden. 3. God korrelation mellan positivt svar och kliniska allergiska symtom. |
| Varför pCO2 ofta är lågt vid astmaanfall | Hyperventilation. |
| Adrenalindos vid anafylaxi hos barn | 0,01 mg/kg intramuskulärt. |
| Fyra komponenter som kan ingå i behandlingen av pseudokrupp | 1. Upprätt sittställning. 2. Kortison. 3. Syrgas. 4. Adrenalininhalation. |
| Varför upprätt sittställning är bra vid pseudokrupp | Ödemet rinner bort tack vare gravitation. |
| Vanligaste agens vid luftvägsinfektion < 1 år | RSV. |
| Säsong för RSV | Oktober-April. |
| Två sätt på vilka RSV sprids | 1. Droppsmitta. 2. Direktkontakt. |
| Så länge är patienten smittsam från att den börjat uppvisa symtom på RSV | Tre veckor. |
| Inkubationstid hos RSV | 4-5 dagar. |
| Del av luftvägarna som framförallt drabbas vid RSV-infektion hos barn | Bronkioler. |
| Sex symtom vid RSV-infektion hos barn | 1. Snuva. 2. Hosta. 3. Feber. 4. Takypné. 5. Segt sekret som bubblar ur munnen. 6. Apnéer. |
| Sex statusfynd vid RSV hos barn | 1. Biljud vid lungauskultation. 2. Indragningar. 3. Takypné. 4. Näsvingespel 5. Feber. 6. Forcerad utandning. |
| Så ställs RSV-diagnos | Snabbprov från näsan. |
| Då är barn med RSV sjukast | Dag 5 från början av symtom. |
| Tre faktorer som avgör ifall ett barn med RSV behöver läggas in | 1. Behov av andningsstöd. 2. Behov av stöd när det gäller nutrition/vätska. 3. Var i sjukdomsförloppet barnet befinner sig. |
| Tre orsaker till facialispares hos barn | 1. Borrelia. 2. Herpes zoster. 3. Akut mediaotit. |
| Vanligast orsak till facialispares hos barn | Borrelia. |
| Tre faror vid ethmoidit | 1. Sinustrombos. 2. Meningit. 3. Periorbal abscess. |
| Ethmoidit debuterar ofta med detta | Rodnad i mediala ögonvrån. |
| Inkubationstid för vattkoppor | Två veckor. |
| Parvovirus är extra allvarligt för personer med denna sjukdom | Hemolytisk anemi. |
| Varför det är extra allvarligt att få parvovirus-infektion vid graviditet | Risk för intrauterin fosterdöd. |
| Sjukdom som orsakas av parvovirus B19 | Femte sjukan. |
| Varför det är farligt att få femte sjukan vid hemolytisk anemi | Parvovirus förökar sig inuti retikulocyter och får dem att lysera, vilket hindrar nybildning av röda blodkroppar. |
| Inkubationstid vid mässling | 9-11 dagar. |
| Saltkornsliknande utslag i munslemhinnan som kan ses tidigt i förloppet vid mässling | Kopliks fläckar. |
| Risk vid mässling | Encefalit. |
| Andel som dör av dem som får mässling | 1 av 500. |
| Två faror vid påssjuka | 1. Meningit. 2. Infertilitet sekundärt till orkit. |
| Ett annat namn för parotit | Påssjuka. |
| Två huvudsymtom vid påssjuka | 1. Feber. 2. Ömhet i glandula parotis. |
| Varför det är allvarligt att smittas av röda hund under graviditet | Risk för fostermissbildningar. |
| Då är det allvarligt att smittas av röda hund | Graviditet. |
| Ett annat namn för röda hund | Rubella. |
| Risk vid HSV-smitta i samband med förlossning | Encefalit. |
| Så smittar mässling | Droppsmitta. |
| Så diagnosticeras främmande kropp i nedre luftvägarna hos barn | DT. |
| Orsak till pulmonell adaptationsstörning | Vätska finns kvar i lungorna efter födelse. |
| PAS | Pulmonell adaptationsstörning. |
| Vanligaste orsaken till andningsbesvär hos nyfödda | Pulmonell adaptationsstörning. |
| Pulmonell adaptationsstörning läker spontant inom detta tidsintervall | 24-72 timmar. |
| Orsak till infantile respiratory distress syndrom | Brist på surfaktant. |
| Orsak till mekoniumaspiration | Barnet bajsar intrauterint och får sedan ner bajset i lungorna. |
| Första avföringen ska ha kommit inom denna tidsrymd efter födelse | 24 timmar. |
| Orsak til Hirschsprungs sjukdom | Enteriska nervsystemet har inte vandrat hela vägen ner till rektum under fosterutvecklingen. |
| Ålder där pylorushypertrofi brukar uppstå | Sex veckor. |
| Två symtom vid pylorushypertrofi | 1. Kaskadkräkningar. 2. Viktnedgång. |
| Så diagnosticeras pylorushypertrofi | Ultraljud. |
| Så behandlas pylorushypertrofi | Kirurgi. |
| Vanligaste typen av tarminvagination | Ileo-cecal. |
| Vad som händer vid en ileo-cecal tarminvagination | Ileum matas in i cecum. |
| Så diagnosticeras tarminvagination | Ultraljud. |
| Behandling av ileocecal invagination | Hydrostatisk reponering med rektalt kontrastmedel. |
| Luft bör finnas i terminala ileum senast så lång tid efter födelse | Sex timmar. |
| Tre olika kriterier som alla kan användas för att ställa diabetes-diagnos | 1. Icke-fastande plasmaglukos > 11.0 vid två tillfällen. 2. Fasteplasmaglukos > 6.9 vid två tillfällen. 3. Enstaka patologiskt plasmaglukos plus symtom. |
| Tre blodprover som används för att avgöra vilken typ av diabetes en patient har | 1. HLA-typning. 2. Autoantikroppar. 3. C-peptid. |
| Antal nya fall av typ 1 diabetes per år i Sverige | 900. |
| Två vanligaste åldrarna att drabbas av typ 1 diabetes | 1. Före fem år. 2. Prepubertet. |
| Sex fysiologiska funktioner hos insulin | 1. Ökar glukosupptag i vävnader. 2. Ökar fettsyntes. 3. Ökar proteinsyntes. 4. Hämmar glykogenolys och glukoneogenes. 5. Hämmar lipolys. 6. Hämmar ketogenes. |
| Sex symtom vid diabetesketoacidos | 1. Polyuri. 2. Polydipsi. 3. Trötthet. 4. Illamående/kräkning. 5. Buksmärtor. 6. Hyperventilation. |
| Lämpligaste stället att utreda misstanke om diabetes hos barn | Barnakuten. |
| Tre mål vid behandling av diabetes hos barn | 1. Glukos 4-8. 2. HbA1c < 48. 3. P-glukos ska ha en standard deviation på mindre än 3,5. |
| Sex symtom vid hypoglykemi | 1. Trötthet. 2. Synstörning. 3. Ångest/irritabilitet. 4. Huvudvärk. 5. Hunger. 6. Yrsel. |
| Behandling av hypoglykemi hos vaket barn, inklusive dos | Dextrosol 1 tablett per 10 kg kroppsvikt. |
| Två komponenter i behandling av hypoglykemi hos medvetslöst barn | 1. Bolusdos 10% glukos 2,5 ml per kg kroppsvikt, följt av glukosdropp. 2. Glukagon i.m. |
| Fyra labbmässiga kriterier för diabetesketoacidos | 1. Glukos > 11.0 mmol/l. 2. Venöst pH < 7,3. 3. S-bic < 15 mmol/l. 4. B-ketoner > 3 mmol/l. |
| Rehydrering bör pågå så länge innan insulin ges vid diabetesketoacidos | 1-2 timmar. |
| Vid detta kaliumvärde ska insulin inte ges till patient med diabetesketoacidos | < 2,5 mmol/l |
| Två faror vid diabetesketoacidos | 1. Hjärnödem. 2. Elektrolytrubbning. |
| Fyra vanliga biverkningar av metylfenidat | 1. Hjärtklappning. 2. Insomni. 3. Viktnedgång. 4. Tremor. |
| Förstahandspreparatet vid ADHD | Metylfenidat. |
| Då är strattera lämpligt vid ADHD | Drogmissbruk. |
| Verkningsmekanism hos strattera | Selektiv noradrenalinåterupptagshämmare. |
| Bajs i byxan | Enkopres. |
| Initial behandling av dehydrering hos barn med 5-10% viktförlust | Ringer-acetat motsvarande 5% av kroppsvikt på fyra timmar i.v. |
| Underhållsbehandling av dehydrering hos barn med 5-10% viktförlust | 5% glukos Na 40 / Ka 20. |
| Chockbehandling hos barn | Ringer-acetat i.v. bolus 20 ml/kg på 10-15 minuter. |
| FPIES | Food protein induced enterocolitis syndrome. |
| Tre ämnen som oftast orsakar FPIES | 1. Komjölk. 2. Soja. 3. Cerealier. |
| Sannolik orsak till FPIES | T-cellsmedierad reaktion mot ett matämne. |
| Tre symtom vid FPIES | 1. Kräkning. 2. Diarré. 3. Dålig tillväxt. |
| Ett annat namn för Wilms tumör | Nefroblastom. |
| Vanligaste tumören i buken hos barn | Nefroblastom. |
| Vanligast debutålder för Wilms tumör | 2-4 år. |
| Vanligast debutsymtom vid Wilms tumör | Palpabel resistens i buken. |
| Metabol rubbning som ses vid pylorusstenos | Metabol alkalos. |
| Orsak till alkalos vid pylorusstenos | Kräkning. |
| Under denna ålder ska feber alltid utredas noggrant | 3 månader. |
| Ålder där feberkramp förekommer | 6 månader – 4 år. |
| Vanlig insjuknandeålder för benign barnepilepsi | 3-13 år. |
| Ett annat namn för benign barnepilepsi | Rolandisk epilepsi. |
| Anfall vid benign barnepilepsi uppstår ofta då | Nattetid. |
| Tre typiska symtom vid anfall av benign barnepilepsi | 1. Ökad salivering. 2. Gurglande ljud. 3. Kloniska ryckningar i ena ansiktshalvan och munnen. |
| Ärftlighetsmönster vid benign barnepilepsi | Autosomalt dominant. |
| Två behandlingar som kan användas vid enures | 1. Miktionslarm. 2. Desmopressin. |
| Andel av 7-åringar som har enures | 5-10% |
| 6 diffdiagnoser som bör uteslutas vid enures | 1. UVI. 2. Förstoppning. 3. Diabetes mellitus. 4. Diabetes insipidus. 5. Njursvikt. 6. Missbildning i ryggmärg eller urinblåsa. |
| Ärftlighetsmönster för Rett syndrom | X-bundet dominant. |
| Vid denna ålder debuterar symtomen vid Rett syndrom | 6 till 18 månader. |
| Typiskt debutmönster vid Rett syndrom | Synbarligt normal kognitiv och motorisk utveckling fram till 6-18 månaders ålder, som sedan stannar av och går tillbaka. |
| Ett annat namn för infantil spasm | West syndrom. |
| Vanlig debutålder för infantil spasm | Två månader – ett år. |
| Typiskt tecken på EEG vid infantil spasm | Hypsarytmi. |
| Så artar sig anfallen vid infantil spasm | Plötsliga muskelkontraktioner som sedan relaxerar under loppet av några sekunder, och ofta återkommer ett flertal gånger med intervall på mindre än en minut. |
| Infantil spasm utvecklas sekundärt till detta | Hjärnskada. |
| Utredning vid misstanke om infantil spasm | EEG. |
| Sex symtom vid hjärtsvikt hos små barn | 1. Takypné. 2. Blekhet. 3. Svettning. 4. Dåligt matintag. 5. Dålig viktuppgång. 6. Cyanos. |
| Fyra symtom vid hjärtsvikt hos äldre barn | 1. Undviker fysisk aktivitet. 2. Dyspné. 3. Smärta i bröstet eller buken. 4. Hjärtklappning. |
| Central cyanos ses vid saturation under detta värde | 85 % |
| Split S2 hos barn som inte är andningsvarierad talar för detta | ASD. |
| ASD | Atrial Septal Defect. |
| Orsak till split S2 | Pulmonalisklaffen stänger senare än aortaklaffen. |
| Vid misstanke om coarctatio aortae ska blodtrycket kontrolleras på dessa två platser | 1. Höger arm. 2. Valfritt ben. |
| Auskultationstecken vid VSD | Systoliskt blåsljud med punktum maximum över I3 sinister. |
| Vid VSD utvecklas hjärtsvikt vid denna ålder | 1-2 månader. |
| Auskultationstecken vid öppetstående ductus arteriosus | Systo-diastoliskt blåsljud med punktum maximum över I2 sinister. |
| Vid öppetstående ductus arteriosus utvecklas hjärtsvikt vid denna ålder | 1-2 månader. |
| Två auskultationstecken vid ASD | 1. Systoliskt blåsljud med punktum maximum över I2 sinister. 2. Icke-andningsvarierad split S2. |
| Grupp som har ökad risk för AVSD | Mb Down. |
| Vid AVSD utvecklas hjärtsvikt vid denna ålder | 1-2 månader. |
| AVSD | Atrioventricular septal defect. |
| Lurigt med AVSD | Ofta inget blåsljud. |
| Auskultationstecken vid aortastenos | Systoliskt blåsljud med punktum maximum över I2 dexter. |
| Två undersökningstecken som talar för coarctatio aortae hos nyfödd | 1. Avsaknade femorala pulsar. 2. Skillnad i saturation mellan fingrar och tår. |
| Tre undersökningstecken som talar för coarctatio aortae hos äldre barn | 1. Systoliskt blåsljud med punktum maximum I2 sinister. 2. Svaga femoralispulsar. 3. Blodtrycksskillnad mellan höger arm och ett ben. |
| Auskultationsfynd vid pulmonalisstenos | Systoliskt blåsljud med punktum maximum över I2 sinister. |
| Fyra komponenter i Fallots tetralogi | 1. Pulmonalisstenos. 2. Hypertrofi av höger ventrikel. 3. VSD. 4. Överridande aorta. |
| Akut behandling av nyfött barn som är beroende av öppetstående ductus arteriosus för fungerande cirkulation | Alprostadil. |
| Två självbehandlingar för supraventrikulär takykardi | 1. Framkalla kräkreflex. 2. Vasovagal manöver. |
| Ett läkemedel som kan användas för att behandla supraventrikulär takykardi | Adenosin. |
| Två sätt att försöka fånga arytmier polikliniskt | 1. Holter-EKG. 2. Implanterbar loop recorder. |
| Vanligaste orsaken till icke-medfödd hjärtsjukdom hos barn | Kawasaki. |
| Ett sätt att minska risken för hjärtskada vid Kawaski | IvIg inom 10 dagar från symtomdebut. |
| Orsak till värk i benen vid leukemi hos barn | Tillväxt av cancerceller i benmärgen och tryck mot skelettet. |
| Orsak till tumörlys-syndrom | Många cancerceller dör på kort tid och släpper ut stora mängder urat, fosfat, och kalium. |
| Tumörlyssyndrom hänger oftast samman med dessa två diagnoser | 1. Akut lymfatisk leukemi. 2. Non-Hodgkin lymfom. |
| Dödsorsak vid tumörlyssyndrom | Arytmi pga hyperkalemi. |
| Fem symtom som ses vid CNS-tumörer hos barn | 1. Ataxi. 2. Huvudvärk. 3. Kranialnervsbortfall. 4. Personlighetsförändring. 5. Krampanfall. |
| Antal fall av cancer hos barn per år i Sverige | 300. |
| Tre kriterier som ingår i definitionen av juvenil idiopatisk artrit | 1. Debuterar innan 16 års ålder. 2. Varar minst sex veckor. 3. Har okänd orsak. |
| Vanligaste autoimmuna sjukdomen hos barn | Juvenil idiopatisk artrit. |
| Tre symtom från drabbade leder vid juvenil idiopatisk artrit | 1. Svullnad. 2. Värk. 3. Morgonstelhet. |
| Tre diagnoser som är viktiga att utesluta vid misstanke om juvenil idiopatisk artrit | 1. Borrelia. 2. Tumör. 3. Septisk artrit. |
| Fem systemiska symtom vid systemisk juvenil idiopatisk artrit | 1. Uttalad trötthet. 2. Hög feber. 3. Icke-kliande utslag. 4. Viktnedgång. 5. Dålig aptit. |
| Fyra olika klasser av läkemedel som används vid juvenil idiopatisk artrit | 1. NSAID. 2. DMARD. 3. Kortison. 4. Biologiska immunhämmare. |
| Andel fall av JIA som läker ut | 50 % |
| Vanligaste småkärlsvaskuliten hos barn | Henoch-Schönlein purpura. |
| Vanligaste medelstora kärlvaskuliten hos barn | Kawasaki. |
| Vanligaste dödsorsaken vid Kawasaki | Hjärtinfarkt. |
| Huvudbehandlingen vid Kawasaki | IvIg. |
| Orsak till Henoch-Schönlein purpura | Inlagring av IgA i kärlväggar. |
| Andel med Henoch-Schönlein purpura som får återfall inom ett halvår | 30 % |
| Normalt förlopp vid Henoch-Schönlein purpura | Självläkning utan sekvele inom åtta veckor. |
| Vanligast ålder att drabbas av Henoch-Schönlein purpura | 4-6 år. |
| I denna situation behöver Henoch-Schönlein purpura behandlas | Om det uppstår njurpåverkan. |
| Andel fall av Henoch-Schönlein purpura där njurpåverkan ses | 30 % |
| Tre orsaker till att det är vanligt att barn kissar i sängen | 1. Sover väldigt djupt. 2. Låg vasopressinproduktion nattetid. 3. Överaktiv blåsa. |
| Behandling för enures som beror på överaktiv blåsa | Detrusitol. |
| Vid denna ålder har njurarna uppnått vuxen GFR | Två år. |
| Orsak till UVI hos barn som bara ses hos pojkar | Uretravalvel. |
| Tre komponenter som kan ingå i fördjupad utredning av UVI hos barn | 1. Ultraljud. 2. Miktionsuretrocystografi. 3. Scintigrafi av njurarna. |
| Syftet med njur-scint efter UVI hos barn | Påvisa parenkymskador i njurarna. |
| Då ska fördjupad utredning göras vid UVI hos barn | Alla barn < 2 år, och övriga barn vid frekventa febrila UVI. |
| Från denna ålder kan UVI behandlas med furadantin | > 2 år. |
| Intravenöst läkemedel som används för att behandla barn med UVI | Cefotaxim. |
| Två perorala läkemedel som används i andra hand för att behandla UVI hos barn < 2 år, om ceftibuten inte finns tillgängligt | 1. Trimetomprim-sulfa. 2. Amoxicillin. |
| Peroralt läkemedel som används i första hand för att behandla barn med UVI | Ceftibuten. |
| Normal GFR hos nyfödd | 35. |
| Vanligaste symtomet vid missbildningar i urinvägarna | Frekventa UVI. |
| Tre symtom vid UVI hos små barn | 1. Feber. 2. Dålig viktutveckling. 3. Irritabilitet. |
| Fem symtom vid UVI hos äldre barn | 1. Feber. 2. Dysuri 3. Enures. 4. Flanksmärta. 5. Hematuri. |
| Så hämtas urin för odling från små barn | Blåspunktion. |
| Två brister med urinsticka vad gäller bedömning av proteinuri | 1. Upptäcker bara albuminuri, inte tubulär proteinuri. 2. Ger olika svar beroende på hur koncentrerad urinen är. |
| Mikroalbuminuri enligt U-alb/krea | 3-30 mg/mmol. |
| Makroalbuminuri enligt U-alb/krea | >300 mg/mmol. |
| Fyra benigna orsaker till proteinuri hos barn | 1. Feber. 2. Träning. 3. Krampanfall. 4. Ortostatisk proteinuri. |
| Akut post-infektiös glomerulonefrit ses oftast så lång tid efter streptokocktonsillit | 1-2 veckor. |
| Akut post-infektiös glomerulonefrit ses oftast så lång tid efter impetigo | 2-3 veckor. |
| Två vanligaste orsakerna till glomerulonefrit hos barn | 1. Postinfektiös glomerulonefrit. 2. IgA-nefrit. |
| Postinfektiös glomerulonefrit uppstår sekundärt till detta | Streptokockinfektion. |
| Två tillstånd som IgA-nefrit ofta debuterar i samband med | 1. Infektion i ÖNH 2. Infektion i GI-kanalen. |
| Vanligaste symtomet vid glomerulonefrit | Hematuri. |
| Fyra diagnoskriterier för nefrotiskt syndrom | 1. Ödem. 2. U-alb/krea > 400. 3. S-alb < 25. 4. Hyperlipidemi. |
| Vanligast debutålder för minimal change nefros | 2-6 år. |
| Viktigaste behandlingen vid minimal change nefros | Prednisolon p.o. |
| Så länge ska patienten behandlas med prednisolon vid minimal change nefros | 3-6 månader. |
| Skillnad mellan nefrit och nefros vad gäller etiologi | Nefrit: Inflammation i glomeruli. Nefros: Defekt i glomerulära membranets filterfunktion. |
| HUS uppstår sekundärt till detta | EHEC-infektion. |
| Andel med EHEC-gastroenterit som utvecklar HUS | 5-10% |
| Mortalitet vid HUS | 5 % |
| Två allergier som bör uteslutas vid dermatit < 1 års ålder | 1. Mjölkprotein. 2. Ägg. |
| Medfött slemhinneveck i urinröret hos en del pojkar som hindrar urinen från att komma ut | Uretravalvel. |
| Behandling för uretravalvel | Kirurgi. |
| Tre situationer där infantilt hemangiom ska behandlas med propranolol | 1. Blockerar synen. 2. Blockerar luftvägarna. 3. Ulcererar. |
| Fyra symtom som förekommer vid uretralvalvel | 1. Svag stråle. 2. Svårt att kissa. 3. Urininkontinens. 4. Frekventa UVI. |
| Behandling för viralt exantem som kliar | Grupp 2 steroid. |
| Virala exantem kan vara som längst så länge | Åtta veckor. |
| Viralt exantem kan uppstå hos barn sekundärt till dessa två saker | 1. Infektion. 2. Vaccination. |
| Grupp som ofta får virala exantem | Barn. |
| Om kongenitalt melanocytärt nevus är större än så finns ökad risk för melanom | > 20 cm diameter. |
| Guttat psoriasis uppstår oftast sekundärt till detta | Streptokockinfektion. |
| Två vanliga orsaker till intervallartad buksmärta hos barn | 1. Förstoppning. 2. Invagination. |
| Grön gallfärgad spya hos barn är ett varningstecken eftersom det kan bero på detta | Ileus. |
| Vanligast ålder för invagination | 3 månader – 3 år. |
| Vanligast ålder för volvulus hos barn | < 6 månader. |
| Vanligast ålder för förstoppning hos barn | > 3 år. |
| Andel av appendiciter hos barn < 4 år som är perforerade vid diagnos | 80 % |
| Tre blodprover som ofta är förhöjda vid appendicit | 1. CRP. 2. LPK. 3. Neutrofiler. |
| Viktigaste utredningsmodaliteten vid misstanke om appendicit hos barn | Ultraljud. |
| Ett annat namn för mesenteriell lymfadenit | Körtelbuk. |
| Grupp som huvudsakligen drabbas av körtelbuk | Barn < 12 år. |
| Orsak till körtelbuk | Infektion vid övergången från tunntarm till tjocktarm, vilket leder till inflammerade lymfknutor i området. |
| Vanligast agens vid körtelbuk | Adenovirus. |
| Så diagnosticeras körtelbuk | Ultraljud. |
| Viktig diffdiagnos till körtelbuk | Appendicit. |
| Fyra komponenter som kan ingå i behandling av appendicit hos barn | 1. Vätska i.v. 2. Smärtlindring. 3. Appendektomi. 4. Antibiotika. |
| Mängd vätska som ska ges inför appendektomi hos barn | 5% av kroppsvikt på fyra timmar. |
| Pylorus-stenos debuterar nästan alltid inom detta åldersintervall | 2-8 veckor. |
| Tre komponenter som ingår i behandling av pylorus-stenos | 1. Vätska i.v. 2. Ventrikelsond. 3. Pyloromyotomi. |
| Två komponenter i utredning vid misstanke om invagination hos barn | 1. Ultraljud. 2. Buköversikt. |
| Vanligaste symtomet vid Meckels divertikel | Blod i avföringen. |
| Varför blod i avföringen kan ses vid Meckels divertikel | Divertikeln kan innehålla celler som bildar magsaft, som orsakar ulceration av intilligande vävnad. |
| Två sätt att diagnosticera Meckels divertikel | 1. Laparoskopi. 2. Scint. |
| Två viktigaste utredningarna vid misstanke om Mb Hirschsprung | 1. BÖS med rektal kontrast. 2. Koloskopi med biopsi. |
| Behandling för Mb Hirschsprung | Kirurgi. |
| Huvudsymtomet vid neonatal ileus | Gröna kräkningar. |
| Vid ileus hos barn ska denna orsak alltid uteslutas så fort som möjligt | Volvulus. |
| Så diagnosticera volvulus hos barn | Övre passageröntgen. |
| Behandling för volvulus | Kirurgi. |
| Grupp som oftast drabbas av nekrotiserande enterokolit | Prematura barn. |
| Vanligaste typen av medfödd esofagusatresi | Typ C. |
| Övre delen av esofagus slutar blint, medan nedre delen av esofagus sitter ihop med trachea. | Esofagusatresi typ C. |
| Fyra symtom vid Nekrotiserande enterokolit | 1. Dåligt viktuppgång. 2. Uppspänd buk. 3. Blodig avföring. 4. Dåligt allmäntillstånd. |
| Profylax mot nekrotiserande enterokolit | Mänsklig bröstmjölk. |
| Rest efter Mullerska gången | Morgagni hydatid. |
| Symtom vid torsion av morgagni hydatid | Kraftig ensidig smärta i testikeln. |
| Statustecken som ofta ses vid torsion av morgagni hydatid | Blue dot. |
| Vanligast ålder för torsion av morgagni hydatid | 0-15 år. |
| Viktig differentialdiagnos vid misstanke om torsion av morgagni hydatid | Testistorsion. |
| Ålder då kommunicerande hydrocele huvudsakligen ses | Första två levnadsåren. |
| Andel av kommunicerande hydrocele som resorberas spontant innan två års ålder | 95 % |
| Då är fimosis normalt | Första tre levnadsåren. |
| Under denna ålder ska förhuden aldrig dras tillbaka | Tre år. |
| Efter denna ålder ska fimosis alltid behandlas | Tre år. |
| Förstahandsbehandling för fimos | Dermovat i fyra veckor. |
| Behandling för fimos där dermovat inte räcker som behandling | Omskärelse. |
| Problem som ofta uppstår sekundärt till fimos | Balanit. |
| Inflammation i ollonet | Balanit. |
| Vanligaste orsaken till UVI hos litet barn | Vesicoureteral reflux. |
| Två komponenter i utredningen vid misstanke om vesicoureteral reflux | 1. Ultraljud. 2. Miktionsuretrocystografi. |
| Slätrönten med kontrast som sprutas in i urinblåsan | Miktionsuretrocystografi. |
| Förstahandsbehandling av vesicoureteral reflux | Endoskopisk injektion av deflux i urinledaröppningen. |
| Två komponenter i utredning av misstänkt uretravalvel | 1. Ultraljud. 2. Uretrocystografi. |
| Urinrörsmynningen sitter för långt ner på penis | Hypospadi. |
| Behandling för hypospadi | Kirurgi. |
| Vid denna ålder ska testiklarna ha descenderat | 6 månader. |
| Maximal effekt av paracetamol som rektalt suppositorium nås efter detta tidsintervall | Tre timmar. |
| Maximal effekt av paracetamol peroralt nås efter detta tidsintervall | Två timmar. |
| Maximal effekt av paracetamol i.v. nås efter detta tidsintervall | En timme. |
| Det icke-generiska namnet är catapresan | Klonidin. |
| Verkningsmekanism hos klonidin | Alfa-2-Agonist. |
| Varför klonidin kan vara bra att ge tillsammans med morfin för smärtlindring | Minskar mängden morfin som behöver ges. |
| Vanligt debutsymtom vid coxitis simplex | Hälta. |
| Vanligaste orsaken till plötslig hälta hos förskolebarn | Coxitis simplex. |
| Coxitis simplex uppstår ofta sekundärt till detta | Övre luftvägsinfektion. |
| Naturalförlopp vid coxitis simplex | Kommer plötsligt. Går över på cirka en vecka. |
| Detta händer vid Mb Perthes | Avaskulär nekros av kaput femoris. |
| Åldersintervall då Mb Perthes kan uppstå | 2-15 år. |
| Andel med Mb Perthes som är pojkar | 80 % |
| Vanligt debutsymtom vid Mb Perthes | Smärta i knäet. |
| Måste alltid uteslutas vid smärta i knäet hos barn | Höftepifyseolys. |
| Handläggning vid höftepifyseolys | Akut inläggning och kirurgi för att stabilisera kaput och undvika kaputnekros. |
| Ett annat namn för klumpfot | Pes equinovarus adductus. |
| Tre steg i behandlingen för medfödd klumpfot | 1. Fixera foten i så korrekt läge som möjligt med gips. 2. Fixera om foten och byt ut gipset en gång i veckan under de första sex levnadsveckorna. 3. Efter sex veckor komplettera med förlängning av hälsenan, samt ortos tills barnet är fyra år. |
| Två statustest för att upptäcka höftledsinstabilitet hos nyfödda | 1. Barlow. 2. Ortolani. |
| Bilddiagnostisk utredning vid misstanke om höftledsinstabilitet hos nyfödd | Ultraljud. |
| Behandling vid höftledsinstabilitet hos spädbarn | Von Rosen skena. |
| Behandling för pubertas precox | GnRH-analog. |
| Pubertas precox | För tidig pubertet. |
| Gränsen för pubertas precox hos flickor | < 8 år. |
| Gränsen för pubertas precox hos pojkar | < 9 år. |
| Vanligast debutålder för Mb Perthes | 4-8 år. |
| Debutålder för höftepifyseolys | 8-16 år. |
| Två olika förstahandsbehandlingar för ITP | 1. Kortison. 2. IvIg. |
| Huvudsymtomet vid eosinofil esofagit | Sväljningsbesvär. |
| De tre födoämnen som oftast triggar eosinofil esofagit. | 1. Mjölk. 2. Ägg. 3. Vete. |
| Vanlig samsjuklighet vid eosinofil esofagit | Allergi. |
| Så diagnosticeras eosinofil esofagit | Gastroskopi med biopsi. |
| Tre sätt att behandla eosinofil esofagit | 1. Peroral kortisonspray. 2. Protonpumpshämmare. 3. Eliminationsdiet. |
| Komplikation vid långvarigt obehandlad eosinofil esofagit | Esofageal striktur. |
| Två sjukdomar som barn med Mb Down regelbundet screenas för | 1. Hypotyreos. 2. Celiaki. |
| Vanligast orsak till ikterus vid ett dygns ålder | Mamman bildar antikroppar mot fostrets blodgrupp. |
| Vanligast orsak till ikterus vid fem dygns ålder | Outvecklad lever. |
| Vanligast orsak till okonjugerad ikterus vid några veckors ålder | Komponenter i bröstmjölken hämmar metabolisering av bilirubin. |
| Vanligast orsak till konjugerad ikterus vid några veckors ålder | Gallstas. |
| Varför okonjugerad ikterus är farligare än konjugerad ikterus | Okonjugerat bilirubin kan korsa blod-hjärn-barriären. |
| Vanligaste kongenitala hemolytiska sjukdomen hos vithyade | Hereditär sfärocytos. |
| Så ger sig hereditär sfärocytos tillkänna | Ikterus vid födelse. |
| Gräns för ljusbehandling av ikterus hos fullgånget barn | 350 umol/l. |
| Lång vattenavgång | > 18 timmar mellan vattengång och förlossning |
| I denna situation är det kraftigt ökad risk för infektion hos nyfödd | Lång vattenavgång. |
| Skillnad mellan neonatal adaptationsstörning och pulmonell adaptationsstörning | NAS: Inga infiltrat vid lungröntgen. PAS: Infiltrat vid lungröntgen. |
| Två saker som ökar risken för pulmonell adaptationsstörning | 1. Snabb vaginal förlossning. 2. Kejsarsnitt. |
| Orsak till respiratory distress syndrome | Brist på surfaktant. |
| Vanligast orsak till bronkopulmonell dysplasi | Mekanisk ventilation och hög syretillförsel vid respiratory distress syndrome, vilket leder till skador på lungorna. |
| Så vanligt är plötslig spädbarnsdöd i Sverige | 1/5000 barn. |
| Vanligast ålder för plötslig spädbarnsdöd | 1-4 månader. |
| Fyra riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd | 1. Sova på mage. 2. Låg födelsevikt. 3. Prematuritet. 4. Rökning. |
| Fyra skyddande faktorer mot plötslig spädbarnsdöd | 1. Amma. 2. Egen säng. 3. Napp vid sömn. 4. Sova på rygg. |
| Vanligaste hjärtvitiet hos barn | VSD. |
| Så mycket får ett barn maximalt gå ner i vikt efter födelsen innan det börjar gå upp igen | 10 % |
| Så lång tid tar det för ett barn att dubbla sin födelsevikt | 5 månader. |
| Så lång tid tar det för ett barn att tredubbla sin födelsevikt | Ett år. |
| Så mycket ska bäbisar gå upp i vikt varje vecka | 200 gram. |
| Debutålder för benign barnepilepsi | 4-12 år. |
| Anfall av benign barnepilepsi förekommer oftast vid denna tidpunkt på dygnet | Natten. |
| Ses på EEG vid benign barnepilepsi | Rolandic spikes. |
| Debutålder för absensepilepsi | 5-9 år. |
| Ses på EEG vid absensepilepsi | 3 Hz slow wave spikes. |
| Så länge varar frånvaroattacker vid absensepilepsi | 5-20 sekunder. |
| Debutålder för juvenil myoklon epilepsi | 10-14 år. |
| Symtom vid juvenil myoklon epilepsi | Plötsliga enstaka eller upprepade muskelryckningar. |
| Naturalförlopp vid juvenil myoklon epilepsi | Varar oftast livet ut. |
| Debutålder för infantil spasm | Spädbarnsåret. |
| Vanligast orsak till infantil spasm | Tuberös skleros. |
| Sex icke-epileptiska anfall som ses hos barn | 1. Feberkramper. 2. Affektanfall. 3. Sandifers syndrom. 4. Nattskräck. 5. Benign paroxysmal vertigo. 6. Funktionella anfall. |
| Feberkramper förekommer i detta åldersintervall | 3 månader – 5 år. |
| Feberkramper varar maximalt så länge | 15 minuter. |
| Fyra barnepilepsisyndrom | 1. Benign barnepilepsi. 2. Absensepilepsi. 3. Juvenil myoklon epilepsi. 4. Infantil spasm. |
| Andel av barn som någon gång får feberkramper | 3 % |
| Orsak till cyanotiska affektkramper | Ilska hos barnet leder till att glottis stängs vid inandning. |
| Ett annat namn för cyanotiska affektkramper | Blue spell. |
| Ett annat namn för reflexanoxiska anfall | White spell. |
| Orsak till reflexanoxiska anfall | Obehaglig upplevelse leder till vagusmedierad asystoli. |
| Ålder då Sandifer syndrom huvudsakligen förekommer | < 1 år. |
| Orsak till Sandifer syndrom | Gastroesofagal reflux. |
| Symtom vid Sandifer syndrom | Kraftiga muskelsammandragningar i samband med eller kort tid efter måltid. |
| Behandling för Sandifer syndrom | Omeprazol. |
| Ålder då benign paroxysmal vertigo oftast förekommer hos barn | 1-4 år. |
| Symtom vid benign paroxysmal vertigo hos barn | Episoder av yrsel som varar någon till några minuter. |
| Så länge varar attacker av benign paroxysmal vertigo hos barn | Någon till några minuter. |
| PNES | Psychogenic Non-Epileptic Seizure. |
| Definitionen av cerebral pares | Motorisk funktionsnedsättning pga hjärnskada som uppstått innan två års ålder. |
| Andel av cerebral pares som är spastisk | 90 % |
| Andel av cerebral pares som är dyskinetisk | 6 % |
| Symtom vid dyskinetisk cerebral pares | Ofrivilliga skruvande rörelser. |
| Orsak till dyskinetisk cerebral pares | Skada på basala ganglierna. |
| Orsak till spastisk cerebral pares | Skada på övre motorneuron. |
| Andel av cerebral pares som är ataktisk | 4 % |
| Orsak till ataktisk cerebral pares | Skada på cerebellum. |
| Tre symtom vid ataktisk cerebral pares | 1. Koordinations- och balansproblem. 2. Tremor. 3. Hypotoni. |
| Symtom vid spastisk cerebral pares | Spastisk pares unilateralt eller bilateralt. |
| Utredning vid misstanke om cerebral pares | MR vid två års ålder. |
| Varför MR görs först vid två års ålder vid misstanke om cerebral pares | Då är hjärnan färdigmyeliniserad. |
| Vanligt att barn med benign paroxysmal vertigo har en förstagradssläkting med denna sjukdom | Migrän. |
| Naturalförlopp vid benign paroxysmal vertigo hos barn | Går spontant över efter i genomsnitt 18 månader. |
| Fyra sätt på vilka migränattacker yttrar sig annorlunda hos barn | 1. Kortare anfall. 2. Mer illamående/kräkning. 3. Oftare dubbelsidig. 4. Sällan aura. |
| Två symtom vid anfall av benign paroxysmal tortikollis | 1. Snedställt huvud. 2. Kräkning. |
| Så länge varar anfallen vid benign paroxysmal tortikollis | Några minuter till några dagar. |
| Debutålder för benign paroxysmal tortikollis | 2-8 månader. |
| Benign paroxysmal tortikollis försvinner oftast vid denna ålder | 2-3 år. |
| Normalt Hb hos ett nyfött barn | 140-200. |
| Normalt Hb vid två månaders ålder | 95-130 |
| Normalt Hb vid två års ålder | 110-140 |
| Så debuterar oftast transient erythroblastopenia of childhood | Gradvis tillkomst av blekhet. |
| Vanligast debutålder för transient erythroblastopenia of childhood | 18-24 månader. |
| Två grupper som oftast drabbas av ITP | 1. Pojkar 2-3 år. 2. Tonårsflickor. |
| Orsak till ITP | Korsreaktion där antikroppar mot något infektiöst agens även binder till trombocyter. |
| Under detta värde på trombocyter finns ökad risk för spontana blödningar | < 20 x 10^9/l |
| Förstahandsbehandling vid ITP med TPK < 20 hos barn | IvIg. |
| Andel av ägg- och mjölkallergi som läkt ut vid tre års ålder | 75 % |
| Vanligast orsak till allergisk rinit på våren | Björk och andra träd. |
| Vanligast orsak till allergisk rinit mitt på sommaren | Timotej och andra gräsarter. |
| Vanligast orsak till allergisk rinit på sensommaren | Gråbo. |
| Andel av barn som har allergisk rinit | 15 % |
| Förstahandsbehandling vid allergisk rinit | Nasal kortisonspray. |
| Fyra olika behandlingar som kan användas vid allergisk rinit | 1. Nasal kortisonspray. 2. Antihistamintabletter. 3. Antihistaminögondroppar eller mastcellstabiliserande ögondroppar. 4. Allergenspecifik immunterapi. |
| Enda botande behandlingen vid allergisk rinit | Allergenspecifik immunterapi. |
| Allergenspecifik immunterapi har bäst effekt mot dessa fyra allergen | 1. Björk. 2. Gräs. 3. Katt. 4. Kvalster. |
| Två viktiga blodprov vid ikterus i fyra-veckorsåldern | Konjugerat och okonjugerat bilirubin. |
| Det svenska namnet för erytema toxicum | Hormonplitor. |
| Harlequin-fenomen | Rodnad som drabbar hela höger eller vänster sida av kroppen hos små spädbarn, respekterar medellinjen, och varar några minuter. |
| Sex risker som är ökade efter förlossningen hos prematura barn | 1. Anknytningsproblem hos föräldrar. 2. Nedkylning. 3. Näringsbrist. 4. Hypoglykemi. 5. Andningsproblem. 6. Infektion. |
| Då är det inte nödvändigt med tunntarmsbiopsi för att diagnosticera celiaki | Om transglutaminas-antikroppar är > 10 gånger övre normalgräns vid två olika provtagningar. |
| Andel av svenska befolkningen som har celiaki | 3 % |
| Sex symtom vid komjölkproteinallergi | 1. Magont. 2. Diarré eller förstoppning. 3. Reflux. 4. Illamående/kräkning. 5. Astma. 6. Eksem. |
| Så diagnosticeras komjölkproteinallergi | Elimination av mjölk från kosten i fyra veckor och därefter provokation med komjölk. |
| Viktigt att veta om serologi och pricktest för komjölkproteinallergi | Stor risk för falskt negativt svar. |
| Laktosintolerans förekommer inte hos denna grupp | Barn under 12 år. |
| Tre blodprover som alltid ska tas vid förstoppning hos barn | 1. Transglutaminas-antikroppar. 2. TSH. 3. Fritt T4. |
| Fyra statusmoment som ska kontrolleras vid förstoppning hos barn | 1. Bukstatus. 2. Ryggstatus. 3. Cremaster-reflex. 4. Tågång. |
| Syftet med att kontrollera ryggstatus hos barn med förstoppning | Upptäcka spina bifida. |
| Syftet med att kontrollera cremaster-reflex och tågång hos barn med förstoppning | Upptäcka nervskada. |
| Huvudsymtom vid förstoppning | Buksmärta. |
| De två viktigaste delarna i behandlingen av förstoppning hos barn | 1. Träna att bajsa efter måltid. 2. Pall för att få upp benen till huksittande. |
| Så länge tar det att träna barn med förstoppningsproblem att lära sig bajsa normalt vid konsekvent träning varje dag | Sex månader. |
| Vid denna ålder ska barn börja träna att sitta på potta | 18 månader. |
| Viktigaste provet vid misstanke om IBD | F-kalprotektin. |
| Kriterier som ska vara uppfyllda för att diagnosticera spädbarnskolik | Barn < 5 månader som skriker minst tre timmar per dag, minst tre dagar per vecka, utan uppenbar orsak och utan påverkan på viktutveckling. |
| Behandling för spädbarnskolik | Finns ingen evidensbelagd behandling. |
| Orsak till spädbarnskolik | Okänd. |
| Fyra labbtecken vid kolestas | 1. Förhöjt bilirubin. 2. Konjugerat bilirubin > 20% 3. Förhöjt gamma-GT. 4. Förhöjda gallsyror. |
| Fem symtom vid kolestas | 1. Ikterus. 2. Avfärgad avföring. 3. Mörk urin. 4. Blödning. 5. Klåda. |
| Vanligast orsak till neonatal kolestas | Gallvägsatresi. |
| Behandling av gallvägsatresi hos spädbarn | Kirurgi. |
| Vid denna ålder bör barn börja få smakportioner | 4 månader. |
| Två skäl till att barn ska börja med smakportioner redan vid 4 månader | 1. Minskar risk för järnbrist. 2. Minskar risk för allergi. |
| Fyra lokalisationer för blåmärken som talar för misshandel om barnet är under fyra år | 1. Bröstet. 2. Öronen. 3. Näsan. 4. Halsen. |
| Vid mer än detta antal blåmärken (exklusive smalbenen) hos ett litet barn bör misshandel misstänkas | Fyra. |
| Blåmärken under denna ålder är alltid något som bör utredas | Innan barnet har börjat röra sig självständigt. |
| Tre risker som är ökade vid förlossning > v. 42 | 1. Mekoniumaspiration. 2. Förlossningsasfyxi. 3. Infektion. |
| Två komponenter i behandling för Kawasaki | 1. IVIG. 2. ASA. |
| Fruktad komplikation till Kawasaki | Kranskärls-skada. |
| Detta står APGAR för | Activity Pulse. Grimace. Appearance. Respiration. |
| Vid dessa tidpunkter kontrolleras APGAR | En, fem, och tio minuter efter födelse. |
| Bäst möjliga APGAR-poäng | 10. |
| Ger två poäng på AGAR för Activity | Aktiva rörelser. |
| Ger två poäng på APGAR för Pulse | > 100. |
| Ger två poäng på APGAR för Grimace | God reaktion på smärtstimulering. |
| Ger två poäng på APGAR för Appearance | Rosig hud. |
| Ger två poäng på APGAR för Respiration | Regelbunden andning, skrik. |
| Ger en poäng på APGAR för Activity | Svag muskeltonus. |
| Ger en poäng på APGAR för Pulse | < 100. |
| Ger en poäng på APGAR för Grimace | Svag reaktion på smärtstimuli. |
| Ger en poäng på APGAR för Appearance | Perifer cyanos. |
| Ger en poäng på APGAR för Respiration | Oregelbunden andning. |
| Ger noll poäng på APGAR för Activity | Helt slapp. |
| Ger noll poäng på APGAR för Pulse | Ingen puls. |
| Ger noll poäng på APGAR för Grimace | Ingen reaktion på smärtstimuli. |
| Ger noll poäng på APGAR för Appearance | Blekhet eller generell cyanos. |
| Ger noll poäng på APGAR för Respiration | Ingen andning. |
| Vanligast agens vid neonatal infektion första tre dagarna efter förlossning | GBS. |
| Tre prover att ta för att bekräfta akut post-infektiös glomerulonefrit | 1. Antistreptolysin. 2. DNAs B antikroppar. 3. C3. |
| Tecken på EEG som talar för infantil spasm | Hypsarytmi. |
| Inkubationstid för mässling | 9-12 dagar. |
