De två vanligaste symtomen vid depression | 1. Nedstämdhet. 2. Bristande intresse. |
Livstidsprevalensen för egentlig depression | 20-30% |
Symtomduration som krävs för att någon ska kunna få diagnosen egentlig depression | Minst två veckor. |
Dystymi | Depression som varat i mer än två år. |
Förstahands- och andrahandsläkemedel vid depression | 1:a hand: escitalopram, sertralin. 2:a hand: mirtazapin. |
Normal dygnsdos escitalopram | 10-20 mg. |
Två grupper som ska börja escitaloprambehandling med endast 5 mg | 1. Ångestsyndrom. 2. Äldre. |
Tre olika behandlingsmodaliteter vid depression | 1. Läkemedel. 2. KBT. 3. ECT. |
Bästa behandlingen vid djup depression | ECT. |
Behandlingsschemat vid insättning av lithionit | 42 mg 1+0+1. |
Optimal blodkoncentration lithionit | 0,5-0,8 mmol/l |
Viktigt att göra en vecka efter insättande av lithionit, samt varje kvartal så länge patienten står på behandling | Koncentrationsbestämning av lithionit. |
Varför det är viktigt att hålla koll på blodkoncentrationen av lithionit | Höga doser kan vara toxiska mot njurar och thyroidea. |
Då ska du vara extra uppmärksam på lithionitkoncentrationen i en patients blod | Njursvikt. |
Hur lithionit utsöndras ur kroppen | Njurarna. |
Sex symtom som kännetecknar ett panikanfall | 1. Plötsligt påkommen, intensiv ångest. 2. Hjärtklappning. 3. Kvävningskänsla. 4. Darrningar. 5. Svettningar. 6. Illamående. |
Definitionen av agorafobi | Rädsla för platser och situationer som personen inte omärkt kan ta sig ur vid ett eventuellt panikanfall. |
Kardinalsymtomet vid generaliserat ångestsyndrom | Kontinuerlig överdriven oro inför framtiden. |
Första, andra, och tredje hands behandling för ångestsyndrom | 1. Sertralin. 2. Escitalopram, fluoxetin. 3. Klomipramin. |
Det icke-generiska namnet är anafranil | Klomipramin. |
Två behandlingsmodaliteter som används vid ångestsyndrom | 1. Läkemedel. 2. KBT. |
Måste ha hänt för att en patient ska kunna diagnosticeras med posttraumatiskt stress-syndrom | Att patienten har bevittnat en traumatisk händelse som inneburit död, allvarlig skada, eller hot mot egen eller andras integritet. |
Sex symtom som är vanliga vid posttraumatiskt stress-syndrom | 1. Flashbacks. 2. Undvikande beteende. 3. Känslomässig avflackning. 4. Sömnstörning. 5. Irritabilitet. 6. Koncentrationssvårigheter. |
Två sätt en akut stressreaktion skiljer sig från PTSD | 1. Mindre symtom vid akut stressreaktion. 2. Akut stressreaktion är övergående inom 4 veckor. |
De två delar som kännetecknar tvångssyndrom | 1. Tvångstankar. 2. Tvångshandlingar. |
Definitionen av tvångstankar | Återkommande, påträngande tankar eller impulser som ger uttalad ångest. |
Definitionen av tvångshandlingar | Ritualer som utförs för att dämpa ångesten som tvångstankar utlöser. |
Fyra klasser av symtom som kännetecknar psykos | 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Desorganiserat tal. 4. Negativa symtom. |
Två negativa symtom vid psykos | 1. Affektiv avflackning. 2. Likgiltighet. |
Hur länge psykotiska symtom ska ha varat för att klassas som kortvarig psykos | Mindre än en månad. |
Hur länge psykotiska symtom ska ha varat för att klassas som schizofreni | Mer än sex månader. |
Hur länge psykotiska symtom ska ha varat för att klassas som schizofreniformt syndrom | En till sex månader. |
Hur den akuta behandlingen av psykos skiljer sig beroende på om det är ett förstagångsinsjuknande (1) eller en välkänd patient (2) | (1): Bensodiazepiner och expektans. (2): Neuroleptika. |
Tre grundkriterier för personlighetssyndrom | 1. Bestående mönster av tankar, affekter, och beteende. 2. Som skiljer sig från vad som förväntas i personens kulturkrets. 3. Och som leder till lidande eller nedsatt funktion. |
Hur personlighetssyndrom delas in | Tre kluster (A, B, och C), och varje kluster har subgrupper. |
Tre olika kluster A typer | 1. Paranoid. 2. Schizoid. 3. Schizotyp. |
Fyra olika kluster B typer | 1. Antisocial. 2. Borderline. 3. Narcissistisk. 4. Histrionisk. |
Tre olika kluster C typer | 1. Ängslig. 2. Osjälvständig. 3. Tvångsmässig. |
EIPS | Emotionellt instabil personlighetsstörning. |
Ett annat namn för borderline syndrom | EIPS. |
De två neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna | 1. ADHD. 2. Autism. |
Behandling för ADHD | 1. Centralstimulerande läkemedel. 2. Terapeutiska åtgärder. |
Två skäl clozapine är andrahandsbehandling vid psykos trots att det är det läkemedel som fungerar bäst | 1. Risk för agranulocytos. 2. Kraftig viktuppgång. |
Definitionen av psykos | Störd realitetsprövning, samt störning i tankeliv, viljeliv, och känsloliv. |
Andel av befolkningen som lider av schizofreni | 0,5 % |
Fem typer av läkemedel som kan orsaka psykos | 1. Dopaminagonister. 2. Kortison. 3. Lariam. 4. Litium. 5. Metylfenidat. |
Andel av förklaringen till uppkomsten av schizofreni som är genetisk | 80 % |
Fyra prodromalsymtom som ofta ses när schizofreni är på väg att debutera | 1. Irritation. 2. Oro. 3. Sömnsvårigheter. 4. Förändringar i sättet att prata. |
Fem positiva symtom vid schizofreni | 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Tankeförloppsstörningar. 4. Påverkningsidéer. 5. Hänsyftningsidéer. |
Definitionen av påverkningsidéer | Att tro att du är påverkad av något, t.ex. gift, strålning. |
Definitionen av hänsyftningsidéer | Att tro att sådant som händer runt omkring dig är specifikt riktat mot dig själv. |
Sex negativa symtom vid schizofreni | 1. Emotionell avflackning. 2. Social tillbakadragenhet. 3. Apati. 4. Tanketomhet. 5. Torftigt tal. 6. Nedsatt abstraktionsförmåga. |
Varför antikolinerga läkemedel kan utlösa psykos eller orsaka förvirring | Därför att de stör signalering med acetylkolin i hjärnan. |
Orsaken till extrapyramidala biverkningar | Blockad av dopaminreceptorer. |
Tre extrapyramidala biverkningar | 1. Parkinsonism. 2. Akatisi. 3. Akut dystoni. |
Akut dystoni | Ofrivilliga ihållande muskelsammandragningar. |
Tardiv dyskinesi | Repetitiva ofrivilliga rörelser. |
Vanligaste orsaken till tardiv dyskinesi | Neuroleptika. |
Tre endokrina biverkningar som är vanliga vid behandling med neuroleptika | 1. Viktuppgång. 2. Insulinresistens. 3. Prolaktinstegring. |
Fem biverkningar vid användning av neuroleptika som beror på prolaktinstegring | 1. Gynekomasti. 2. Galaktorré. 3. Amenorré. 4. Nedsatt libido. 5. Erektil dysfunktion. |
Neuroleptika | Läkemedel som används för att behandla psykoser. |
Dopaminhypotesen | Schizofreni beror på för mycket dopaminsignalering i limbiska systemet och för lite dopaminsignalering i frontalkortex. |
De tre kriterierna som måste uppfyllas för att det ska vara tillåtet att använda tvångsvård enligt LPT | 1. Allvarlig psykisk störning. 2. Oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård. 3. Motsätter sig vård, eller kan inte själv ta ställning till sitt vårdbehov. |
Tvåläkarförfarandet vid tvångsvård | 1. Först ska en leg läkare skriva ett vårdintyg enligt paragraf 4 LPT. 2. Därefter ska en specialist inom psykiatri med delegering från chefsöverläkare, inom 24 h från att patienten kommit till psykiatrisk vårdinrättning, fatta ett intagningsbeslut enligt paragraf 6 LPT. |
Hur länge tvångsvård får ges från att intagningsbeslut fattats. | Max 4 veckor. Därefter måste ansökan om förlängning göras. |
Krävs utöver de tre grundkriterierna för tvångsvård för att en patient som är frivilligt inneliggande på psykiatrisk vårdinrättning ska kunna konverteras till en tvångsvårdad patient | Patienten kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. |
Hur länge ett vårdintyg är giltigt efter att det har utfärdats | Fyra dagar. |
Kan fatta beslut om kvarhållning av en patient enligt paragraf 6 LPT efter att ett vårdintyg utfärdats men innan beslut om intagning fattats | Alla läkare, inklusive olegitimerade. |
Kan fatta beslut om att inleda akut behandling av en patient som anlänt till psykiatrisk vårdenhet pga vårdintyg, innan intagningsbeslut är fattat av psykiater | Leg. läkare. |
Hur länge bältesläggning får pågå | Max 4 timmar. |
I denna situation får bältesläggning användas | Vid omedelbar fara att en tvångsinlagd patient skadar sig själv eller någon annan. |
Endast i denna situation får avskiljande av en patient i eget rum ske | Beteende som allvarligt försvårar vården av andra patienter. |
Maxtiden för avskiljande av en patient | 8 timmar. |
Formell kontakt | Förmågan att bete sig adekvat i förhållande till situationen. |
Emotionell kontakt | Hur mycket känslor patienten uttrycker. |
Två delar som stämningsläge delas in i | Grundstämning och affekter. |
Två komponenter i grundstämning | 1. Energinivå. 2. Känsloton. |
Affekter | Växlingar från grundstämningen under samtalet. |
Två tillstånd som ingår i de affektiva syndromen | 1. Depression. 2. Bipolär sjukdom. |
Andel av befolkningen som utvecklar bipolär sjukdom | 2 % |
Andel av dem med bipolär sjukdom som begår självmord | 8-20% |
Herediteten för bipolär sjukdom | 60 % |
De två A-kriterierna för egentlig depression | 1. Nedstämdhet. 2. Glädjeförlust eller intresseförlust. |
De sju B-kriterierna för egentlig depression | 1. Viktförändring. 2. Sömnstörning. 3. Motorisk agitation eller hämning. 4. Svaghetskänsla eller energibrist. 5. Skuldkänslor eller värdelöshetskänslor. 6. Sänkta exekutiva funktioner. 7. Suicidalitet. |
Antal A- och B-kriterier som måste vara uppfyllda för att ställa diagnosen egentlig depression | Minst ett A-kriterium och minst fyra B-kriterier. |
Andel av fallen av egentlig depression som får återfall | Upp till 50% |
Ett sätt att enkelt skilja depression (1) från sorgreaktion (2) | (1) kommer smygande. (2) kommer plötsligt. |
Skattningsinstrument som används för att skatta svårigheten i en depression | MADRS. |
Andel med depression som inte får någon behandling som fortfarande har sjukdomen efter två år | 5-10% |
Andel av kvinnor som utvecklar postpartum-depression efter en förlossning | 10 % |
Sex symtom som är vanliga vid bipolär depression | 1. Hypersomni. 2. Blytunga armar och ben. 3. Psykomotorisk hämning. 4. Psykotiska symtom. 5. Patologisk skuld. 6. Affektlabilitet |
Tre situationer där du ska misstänka att en depression är bipolär | 1. Debut vid < 25 års ålder. 2. Fler än 5 episoder. 3. Hereditet för bipolär sjukdom. |
De sju kriterierna för mani | 1. Förhöjd sinnesstämning. 2. Grandios självbild. 3. Minskat sömnbehov. 4. Ökat tal. 5. Snabba tankar. 6. Hög aktivitetsnivå. 7. Målinriktat beteende. |
Förstahandsbehandlingen för egentlig depression | KBT och/eller SSRI. |
Det naturliga förloppet vid mani | Insätter gradvis under timmar-dagar, varar några månader, slutar abrupt. |
Så länge varar en obehandlad mani i snitt | Tre månader. |
Andel av dem som får en depressiv episod direkt efter en manisk episod | 60 % |
Två komponenter i behandlingen av mani i den akuta fasen | 1. Lugnande. 2. Stämningsstabiliserare. |
Två komponenter i behandlingen av mani efter den akuta fasen | 1. Litium som livslång profylax. 2. Utbildning i att leva med sjukdomen. |
Vid denna ålder får personer med bipolär sjukdom i snitt sin diagnos ställd | 27 år. |
Cyklotymi | En mildare form av bipolär sjukdom, som kännetecknas av återkommande svängningar mellan depressivitet och hypomani. |
Fyra komponenter i handläggningen av patienter med somatiseringssyndrom | 1. Ta dem på allvar. 2. Uteslut behandlingsbar förklaring till symtomen. 3. Förklara sambandet mellan psykisk påfrestning och kroppsliga reaktioner. 4. Livsstilsförändringar. |
Fyra egenskaper som kännetecknar en paranoid kluster A personlighet | 1. Misstänker att andra utnyttjar, skadar eller lurar en. 2. Litar inte på andra. 3. Tolkar in kränkning i oskyldiga yttranden och händelser. 4. Ältar oförätter. |
Sex egenskaper som kännetecknar en schizoid kluster A personlighet | 1. Uppskattar inte nära relationer. 2. Föredrar att vara ensam. 3. Inget intresse för sex. 4. Finner endast glädje i ett fåtal aktiviteter. 5. Emotionellt tillbakadragen. 6. Likgiltig för beröm och kritik. |
Sex egenskaper som kännetecknar en schizotyp kluster A personlighet | 1. Underliga föreställningar. 2. Ovanliga perceptuella upplevelser. 3. Hänsyftningsidéer/paranoia. 4. Udda tal och yttre framtoning 5. Begränsade affekter. 6. Saknar vänner. |
Sex egenskaper som kännetecknar en borderline kluster B personlighet | 1. Stora ansträngningar att undvika separationer. 2. Instabila relationer. 3. Känslomässig instabilitet/instabil självbild. 4. Impulsivitet. 5. Suicidalitet eller självskadebeteende. 6. Tomhetskänslor. |
Andel av patienterna inom psykiatrisk öppenvård som lider av borderline personlighetssyndrom | 15 % |
Andel av patienter inom psykiatrisk heldygnsvård som lider av borderline personlighetssyndrom | 30 % |
Andel av personer som klassas som borderline som är kvinnor | 75 % |
Andel av personer med borderlinesyndrom som begår självmord | 4-10% |
Andel av personer med borderlinesyndrom som gör självmordsförsök, självmordsgester, eller uppvisar självskadebeteeende | Över 80% |
Sex egenskaper som kännetecknar en antisocial kluster B personlighet | 1. Begår upprepade brott. 2. Ljuger regelbundet. 3. Impulsiv. 4. Aggressiv. 5. Ansvarslös. 6. Brist på ånger. |
Sex egenskaper som kännetecknar en narcissistisk kluster B personlighet | 1. Grandios självbild. 2. Kräver mycket beundran. 3. Högdragen/Känsla av särskilt berättigande. 4. Utnyttjar andra. 5. Oempatisk. 6. Avundsjuk. |
Sex egenskaper som kännetecknar en histrionisk kluster B personlighet | 1. Illa till mods när den inte står i centrum. 2. Snabbt skiftande känslor. 3. Försöker hela tiden dra till sig uppmärksamhet. 4. Teatralisk. 5. Lättpåverkad. 6. Överdrivet närgången. |
Fyra egenskaper som kännetecknar en ängslig kluster C personlighet | 1. Rädd för att att få kritik eller bli avvisad. 2. Hämmad i nya sociala situationer. 3. Betraktar sig som underlägsen andra. 4. Ovillig att ta risker eller ge sig in i nya situationer. |
Fem egenskaper som kännetecknar en osjälvständig kluster C personlighet | 1. Svårt att fatta beslut. 2. Vill att andra ska ta ansvar för olika områden av ens liv. 3. Har svårt att visa sig oenig med andra. 4. Låg tilltro till den egna förmågan. 5. Rädd för att bli övergiven och behöva ta hand om sig själv. |
Sex egenskaper som kännetecknar en tvångsmässig kluster C personlighet | 1. Överdrivet besatt av produktivitet/organisering. 2. Ovillig att göra sig av med saker. 3. Överdrivet perfektionistisk/samvetsgrann. 4. Ovillig att delegera. 5. Snål. 6. Envis. |
Två behandlingar som ges vid personlighetssyndrom | 1. DBT. 2. MBT. |
DBT | Dialektisk beteendeterapi. |
MBT | Mentaliseringsbaserad terapi. |
Allosterisk modulator | En molekyl som binder till ett annat ställe på receptorn än dess vanliga inbindningsställe och då ändrar dess form och därmed dess aktivitet. |
Skillnaden mellan en full agonist, en partiell agonist, en antagonist, och en invers agonist. |
|
Monoaminhypotesen | Nivåer av monoaminer i hjärnan sjunker vilket orsakar depression. |
Monoaminreceptorhypotesen | Uppreglering av postsynaptiska monoaminreceptorer leder till depression. |
De sex vanligaste kortvariga biverkningarna vid behandling med SSRI | 1. Ökad ångest. 2. Illamående. 3. Diarré. 4. Insomningsbesvär. 5. Trötthet. 6. Huvudvärk. |
De tre vanligaste långvariga biverkningarna vid behandling med SSRI | 1. Minskad sexlust. 2. Anorgasmi. 3. Svettning. |
Orsaken till positiva symtom vid schizofreni | För mycket dopaminsignalering i mesolimbiska systemet. |
Orsaken till negativa symtom vid schizofreni | För lite dopaminsignalering i mesokortikala systemet. |
Det medicinska syftet med D2-antagonister | Minska positiva psykossymtom. |
Fyra vanliga biverkningar av D2-antagonister | 1. Extrapyramidala störningar. 2. Tardiv dyskinesi. 3. Anhedoni. 4. Prolaktinstegring. |
Tre vanliga biverkningar av M1-antagonister | 1. Sedering. 2. Muntorrhet. 3. Försämrad kognition. |
Varför M1-antagonister används vid behandling av psykossjukdom | Minskar EPS. |
Två vanliga biverkningar av H1-antagonister | 1. Trötthet. 2. Viktuppgång. |
Två vanliga biverkningar av alfa-1-antagonister | 1. Hypotension. 2. Ortostatism. |
Varför 5-HT2-antagonister används vid psykossjukdom | Minskar extrapyramidala störningar. |
Vanlig biverkan av 5-HT2-antagonister | Viktuppgång. |
Två skäl till att 5-HT1-agonister används vid psykossjukdom | 1. Bättre humör. 2. Bättre kognition. |
Fördel med klozapin | Bäst antipsykotisk effekt av alla neuroleptika. |
Tre nackdelar med klozapin | 1. Kraftig viktuppgång. 2. Nedsatt glukostolerans. 3. Risk för agranulocytos. |
De två förstahandspreparaten för behandling av schizofreni | 1. Risperidon. 2. Aripiprazol. |
Det neuroleptika som har lägst biverkningar | Aripiprazol. |
Biverkningar av aripiprazol | Kan ge milda extrapyramidala störningar, men är i övrigt i princip biverkningsfritt. |
EPS | Extrapyramidala störningar. |
Tre biverkningar som är vanliga vid användning av risperidon | 1. Prolaktinstegring. 2. Viktuppgång. 3. Hypotension. |
Orsak till malignt neuroleptikasyndrom | Neuroleptika. |
Mortaliteten vid malignt neuroleptikasyndrom | 5-20% |
Sex faktorer som ökar risken för malignt neuroleptikasyndrom | 1. Snabb dosökning eller höga doser neuroleptika. 2. Manligt kön. 3. Kokainmissbruk. 4. Dehydrering. 5. Katatona symtom. 6. Cerebrala lesioner. |
Sex statustecken som ses vid malignt neuroleptikasyndrom | 1. Hypertermi/svettning. 2. Rigiditet. 3. Kramper. 4. Fluktuerande medvetande. 5. Hög andningsfrekvens. 6. Hög puls. |
Fem komponenter som ingår i behandlingen av malignt neuroleptikasyndrom | 1. Utsättning av neuroleptika. 2. Vätsketillförsel. 3. Bensodiazepiner. 4. Dopaminagonister. 5. Muskelrelaxantia. |
Lämplig vårdnivå vid malignt neuroleptikasyndrom | IVA. |
Verkningsmekanism hos bensodiazepiner och bensodiazepinderivat | Positiva allosteriska modulatorer på GABA-A-receptorn. |
Förstahandsbehandling vid akut ångest | Oxascand. |
Förstahandsbehandling vid alkoholabstinens | Oxascand. |
Det icke-generiska namnet är oxascand | Oxazepam. |
Fyra situationer där det är rimligt att använda bensodiazepiner | 1. Akut ångest eller agitation. 2. Alkoholabstinens. 3. Krampanfall. 4. Katatoni. |
Det icke-generiska namnet är stesolid | Diazepam. |
Tre biverkningar av bensodiazepiner | 1. Sedering. 2. Försämrad reaktionsförmåga. 3. Försämrat omdöme. |
Två positiva effekter av bensodiazepiner | 1. Ångestlindring. 2. Muskelrelaxering. |
Risk vid användning av bensodiazepiner och bensodiazepinderivat | Beroende. |
Orsaken till skillnader mellan bensodiazepiner och bensodiazepinderivat vad gäller effekt | De binder in på något olika ställen på GABA-A-receptorn. |
Hur länge bensodiazepinderivat som längst kan användas mot sömnbesvär | Två veckor. |
Varför bensodiazepinderivat aldrig ska användas längre än två veckor | Tillvänjning. |
Två typer av läkemedel som kan användas som långtidsbehandling mot sömnbesvär | 1. Antihistaminer. 2. Melatonin. |
Den antihistamin som är bäst när det gäller sömnbesvär | Propavan. |
Det icke-generiska namnet är propavan | Propiomazin. |
Det icke-generiska namnet är circadin | Melatonin. |
Anledningen till att plasmakoncentrationen av litium måste kollas regelbundet | Smalt terapeutiskt fönster. |
Fyra biverkningar som är vanliga vid behandling med litium | 1. Viktuppgång. 2. Tremor. 3. Hypotyreos. 4. Diabetes insipidus. |
Sex symtom som kännetecknar litiumintoxikation | 1. Förvirring/hallucinationer. 2. Agitation. 3. Tremor. 4. Kramper. 5. Medvetslöshet. 6. Hypertermi. |
Det läkemedel som är förstahandsval vid ADHD | Metylfenidat. |
Metylfenidats verkningsmekanism | Hämmar återupptag av dopamin och noradrenalin från synaptiska klyftan. |
Sex möjliga biverkningar vid användning av metylfenidat | 1. Huvudvärk. 2. Ångest. 3. Viktnedgång. 4. Hypertoni. 5. Takykardi. 6. Mani/psykos. |
Detta läkemedel är andrahandsvalet vid behandling av depression | Mirtazapin. |
Tre farmakodynamiska effekter hos mirtazapin | 1. alfa-2-receptorantagonist. 2. 5-HT2- och 5-HT3-receptorantagonist. 3. H1-receptorantagonist. |
Sex biverkningar av mirtazapin | 1. Viktuppgång. 2. Trötthet. 3. Muntorrhet. 4. Förstoppning. 5. Huvudvärk. 6. Konstiga drömmar. |
Klomipramin tillhör denna klass av läkemedel | TCA. |
TCA | Tricyklika. |
Sex biverkningar som är vanliga vid bruk av klomipramin | 1. Muntorrhet. 2. Förstoppning. 3. Ackomodationsstörningar. 4. Viktuppgång. 5. Trötthet. 6. Urinretention. |
De två huvudsakliga SNRI-preparaten | 1. Venlafaxin. 2. Duloxetin. |
Sex vanliga biverkningar vid bruk av SNRI | 1. Huvudvärk. 2. Insomni. 3. Illamående. 4. Svettning. 5. Hypertoni. 6. Anorgasmi. |
Funktion hos monoaminoxidas | Bryter ner serotonin, noradrenalin och dopamin. |
Hur MAO-hämmare verkar | Hindrar MAO från att bryta ner monoaminer. |
Hög risk för serotenergt syndrom när detta sker | Vid kombination av serotonerga läkemedel, t.ex. MAO-hämmare och SSRI. |
Sex symtom som kännetecknar serotonergt syndrom | 1. Hyperreflexi/klonus. 2. Tremor. 3. Hypertermi. 4. Takykardi. 5. Agitation. 6. Förvirring. |
Viktigaste komponenten i behandling av serotonergt syndrom | Sätt ut serotonerga läkemedel. |
Får skriva ut metylfenidat | Endast psykiatriker. |
Sex differentialdiagnoser som bör uteslutas vid misstänkt panikanfall | 1. Hjärtinfarkt. 2. Arytmi. 3. Hypertyreos. 4. Hypoglykemi. 5. Vestibulär yrsel. 6. Lungemboli. |
Viktigaste delen i handläggning av ett panikanfall | Adekvat information. |
Två behandlingar som kan ges ibland vid ett panikanfall | 1. Andning i påse. 2. Bensodiazepin. |
Adekvat information efter ett panikanfall | Normal fysisk reaktion som är helt ofarlig. |
Fyra komponenter som ingår i paniksyndrom | 1. Upprepade panikanfall. 2. Rädsla för nya panikanfall. 3. Rädsla för innebörden av panikanfallen. 4. Undvikande av situationer som det skulle bli svårt att ta sig ur vid panikanfall. |
Behandlingstrappa för paniksyndrom, tvångssyndrom, och social fobi | 1:a hand KBT. 2:a hand SSRI. 3:e hand klomipramin. |
Fyra symtom som uppstår vid social fobi i situationer där personen uppmärksammas av andra | 1. Rodnad. 2. Tremor. 3. Hjärtklappning. 4. Tunnelseende. |
Tre syndrom som panikattacker kan vara ett delfenomen i | 1. Paniksyndrom. 2. Fobier. 3. GAD. |
Sex symtom som är vanliga vid GAD | 1. Oro. 2. Hjärtklappning. 3. Svettningar. 4. Irritabilitet. 5. Sömnstörning. 6. Somatisering. |
GAD | Generalized Anxiety Disorder. |
Behandlingstrappa för GAD | 1:a hand SSRI. 2:a hand SNRI. |
Procentuell förekomst av agorafobi vid paniksyndrom | 50 % |
Fyra situationer där patienter med ångestsyndrom ska remitteras till psykiater | 1. Suicidrisk. 2. Beroende. 3. Svåra biverkningar av behandling. 4. Behandlingssvikt. |
Trichotillomani | Tvångsmässigt tvinnande av håret tills kala fläckar uppstår. |
Andel av personer med tvångssyndrom som har en drabbad förstagradssläkting. | 25 % |
Fem symtom som kännetecknar PTSD. | 1. Återupplevande. 2. Mardrömmar. 3. Undvikande av triggers. 4. Negativa kognitiva och emotionella förändringar. 5. Överreaktivitet. |
Förstahandsbehandling för PTSD. | Traumafokuserad KBT. |
EMDR | Eye movement desensitization and reprocessing. |
Debutålder för tvångssyndrom | Barndomen eller tidiga tonåren. |
Debutålder för anorexi | Barndomen eller tidiga tonåren. |
Den ordning i vilken frågor om suicidalitet ska ställas | 1. Bättre att vara död?/Tankar på att ta livet? 2. Tänkt ut en metod? 3. Varit nära att fullborda? 4. Tankar eller försök tidigare i livet? 5. Finns några aktuella hinder? 6. Aktuell avsikt att begå självmord? |
Fyra klasser av kriterier som ingår enligt DSM-5 i substansbrukssyndrom | 1. Nedsatt kontroll. 2. Sociala komplikationer. 3. Riskanvändning. 4. Farmakologiska kriterier. |
Dessa fyra underkriterier ingår under “nedsatt kontroll” när det gäller substansbrukssyndrom | 1. Kan inte kontrollera sitt bruk. 2. Försökt sluta. 3. Bruket tar mycket tid. 4. Starkt begär |
Dessa tre underkriterier ingår under “sociala komplikationer” när det gäller substansbrukssyndrom | 1. Misslyckas med att fullgöra skyldigheter. 2. Relationsbroblem. 3. Överger andra aktiviteter. |
Dessa två underkriterier ingår under “riskanvändning” när det gäller substansbrukssyndrom | 1. Drogintag i farliga situationer. 2. Fortsätter trots att det ger hälsoproblem. |
Dessa två underkriterier ingår under “farmakologiska kriterier” när det gäller substansbrukssyndrom | 1. Abstinens. 2. Tolerans. |
De tre komponenter som ingår i beroendecykeln |
|
Tre saker som kan utlösa cravings | 1. Drogrelaterade stimuli. 2. Stress. 3. Intag av en mindre mängd av drogen. |
Biokemiska orsaken till cravings | Frisättning av en mindre mängd dopamin i hjärnan. |
Alkohols tre farmakodynamiska effekter | 1. Hämmar NMDA-receptorer. 2. Stimulerar GABA-A-receptorer. 3. Stimulerar dopaminfrisättning i nucleus accumbens. |
Syftet med CAGE | Snabbt avgöra om en person har ett problematiskt alkoholbruk. |
Anledningen till att naltrexon fungerar som behandling för alkoholberoende | Alkohol ökar opioidsystemets signalering till neuron som frisätter dopamin i nucleus accumbens. |
Verkningsmekanism hos naltrexon | Långverkande opioidreceptorblockare. |
De fyra delar som CAGE består av | 1. Cut down. 2. Annoyment. 3. Guilt. 4. Eye opener. |
Hur CAGE ska tolkas | Ja på två eller fler talar för problem med alkohol. |
Två behandlingsmodaliteter som används vid alkoholmissbruk | 1. Psykosocial behandling. 2. Farmakologisk behandling. |
Två vanliga typer av psykosocial behandling för alkoholmissbruk | 1. KBT. 2. Tolvstegsprogram. |
Läkemedel som är förstahandsbehandling vid alkoholmissbruk | Naltrexon. |
Tre farmakologiska alternativ som finns för att behandla alkoholberoende | 1. Naltrexon. 2. Akamprosat. 3. Disulfiram. |
Verkningsmekanism hos naltrexon vid behandling av alkoholberoende | Långverkande opioidreceptorantagonist som minskar dopaminfrisättning och gör att cravings och återfall blir mindre allvarliga. |
Verkningsmekanism hos akamprosat vid behandling av alkoholberoende | Påverkar NMDA-receptorn. Minskar alkoholsug och risk för återfall. |
Verkningsmekanism hos antabus vid behandling av alkoholberoende | Hämmar aldehyddehydrogenas, vilket vid alkoholkonsumtion leder till ansamling av acetaldehyd och därmed illamående. |
Så länge verkar antabus efter att en tablett har tagits | 5 dagar. |
Det icke-generiska namnet är antabus | Disulfiram. |
Den behandlingskombination som ger högst sannolikhet att lyckas sluta röka | Rådgivning + läkemedel. |
Huvudsaklig farmakologisk behandling för nikotinberoende | Nikotinersättning. |
Två läkemedel som utgör andrahandsval när det gäller att sluta röka | 1. Bupropion. 2. Vareniklin. |
Vareniklins verkningsmekanism | Partiell agonist på nikotinreceptorn. Orsakar viss aktivering av receptorn, men hindrar kraftig aktivering via nikotin. |
Bupropions verkningsmekanism vid nikotinberoende | Hämmar återupptag av dopamin och noradrenalin. Minskar lusten att röka. |
Icke-generiska namnet är Zyban | Bupropion. |
Icke-generiska namnet är Champix | Vareniklin. |
Det läkemedel som är effektivast när det gäller att sluta röka | Vareniklin. |
Tre komponenter i “första hjälpen” vid spelproblem | 1. Berätta för anhöriga. 2. Begränsa möjligheter till spel genom att lämna över ekonomin och installera blockeringsprogram. 3. Hitta alternativa aktiviteter. |
Två sätt att behandla spelberoende | 1. KBT. 2. MI. |
Tre sätt att testa för akut alkoholintoxikation | 1. Alkometer. 2. Etanol i blod. 3. Etanol i urin. |
Två test för att kolla efter högt intag av alkohol de senaste dagarna | 1. EtG. 2. EtS. |
Två test för att kolla efter högt intag av alkohol de senaste veckorna | 1. PEth. 2. CDT. |
Två saker det är viktiga att vara medveten om när det gäller urinstickor för narkotika (s.k. u-tox) | 1. Låg sensitivitet. 2. Låg specificitet. |
Två situationer där snabbtest för narkotika inte får användas | 1. Beslut kopplade till tvångsvård. 2. Avgöra följsamhet till kontraktsjukvård. |
Den tidsrymd under vilken alkoholkonsumtion måste vara hög för att CDT ska öka | 2-3 veckor. |
Orsaken till att högt CDT är tecken på högt alkoholintag | Etanol hämmar glukuronideringen av transferrin. |
6-MAM | Metabolit som bildas från heroin. |
Syftet med 6-MAM inom klinisk diagnostik | Specifikt tecken på heroinbruk. |
Så lång tid tar det innan CDT normaliseras vid alkoholabstinens | Flera veckor. |
Sensitivitet för alkoholöverkonsumtion hos CDT | 60 % |
Specificitet för alkoholkonsumtion hos CDT | 99 % |
Varför hög PEth är tecken på hög alkoholkonsumtion de senaste veckorna | Etanol interagerar med fosfatidylcholin i cellmembran och omvandlar det till phosphatidyletanol. |
Vad förkortningen PEth står för | Phosphatidyletanol. |
Talar för ingen eller endast låg alkoholkonsumtion på PEth | <0,05 umol/l |
Talar för måttlig alkoholkonsumtion på PEth | 0,05-0,30 umol/l |
Talar för överkonsumtion av alkohol på PEth | >0,30 umol/l |
Varför EtG och EtS är bra mått på etanolkonsumtion de senaste dagarna | Etanol bryts ner på bara några timmar, men en del av etanolen omvandlas till EtG och EtS, som utsöndras ur kroppen under loppet av några dagar. |
Vad förkortningen EtG står för | Etylglukuronid. |
Vad förkortningen EtS står för | Etylsulfat. |
Tre utredningar som ska göras när en intoxikerad patient kommer in till beroendeakuten | 1. U-tox. 2. Alkometer. 3. B-glukos. |
Tid efter intag då amfetamin fortfarande är detekterbart i kroppen | 2-4 dagar. |
Tid efter intag då kokain fortfarande är detekterbart i kroppen | 2-7 dagar. |
Tid efter intag då cannabis fortfarande är detekterbart i kroppen | 3 dagar – 6 veckor, beroende på hur mycket som har konsumerats. |
Tid efter intag då heroin fortfarande är detekterbart i kroppen | 3 dagar. |
Tid efter intag då metadon fortfarande är detekterbart i kroppen | 1-2 veckor. |
Tid efter intag då oxazepam fortfarande är detekterbart i kroppen | 5 dagar. |
Tid efter intag då diazepam fortfarande är detekterbart i kroppen | 4 veckor. |
Vad 1 promille etanol motsvarar i standardglas | 4 standardglas. |
Symtom vid 1 promille etanol | Måttlig berusning. |
Symtom vid 2 promille etanol | Påtaglig berusning. |
Symtom vid 3 promille etanol | Somnolens. |
Tre symtom vid 4 promille etanol | 1. Medvetslöshet 2. Krampanfall. 3. Andningssvikt. |
När kramprisken är som högst vid alkoholabstinens | Efter 1-2 dygn. |
När risken för delirium tremens är som högst vid alkoholabstinens | Efter 3 dygn. |
Fem symtom vid delirium tremens | 1. Tremor. 2. Svettning. 3. Agitation. 4. Feber. 5. Hallucinationer. |
Målet med medicinsk behandling av delirium tremens | Patienten ska sova. |
Varför det är viktigt att patienter med delirium tremens somnar | Mortalitetsrisken minskar markant. |
Tre dödsorsaker vid delirium tremens | 1. Dehydrering. 2. Hypertermi. 3. Cirkulationssvikt. |
Tre viktigaste åtgärderna vid delirium tremens | 1. Stesolid. 2. Haldol. 3. KAD. |
Då ska patient med delirium tremens skickas till IVA för propofolsövning | Om den fortfarande är vaken efter totalt 600 mg stesolid. |
Doseringsschema för stesolid vid delirium tremens | Börja med 20 mg och dubbla dosen varje 15 minuter tills patienten somnar. |
Mortaliteten vid obehandlad delirium tremens | 20 % |
Förstahandsval respektive andrahandsval vid alkoholabstinens | 1. Oxascand. 2. Stesolid. |
Doseringsschema för oxascand vid alkoholabstinens | 1. Börja med 25-50 mg oxascand. 2. Dubbla dosen vid utebliven effekt. 3. Vid fortsatt bristfällig effekt, överväg höga doser stesolid. |
Ett annat namn för tiamin | Vitamin B1. |
Bör ges till alla som misstänks ha hög alkoholkonsumtion när de kommer in till akuten | Tiamin i.v. |
Klassisk symtomtriad vid Wernicke-Korsakoffs syndrom | 1. Ögonsymtom. 2. Kognitiva symtom. 3. Balansrubbning. |
Fem vanliga kognitiva symtom vid Wernicke-Korsakoffs syndrom | 1. Förvirring. 2. Amnesi. 3. Hallucinationer. 4. Konfabulation. 5. Koncentrationssvårigheter. |
Tre vanliga ögonsymtom vid Wernicke-Korsakoffs syndrom | 1. Abducenspares. 2. Nystagmus. 3. Nedsatt pupillreflex. |
Fem tecken på fysisk status vid intox med centralstimulantia | 1. Mydriasis. 2. Hypertoni. 3. Takykardi. 4. Hypertermi. 5. Takypné. |
Fyra tecken på psykstatus vid intox med centralstimulantia | 1. Agitation. 2. Förvirring. 3. Paranoia. 4. Hallucinationer. |
Två läkemedel inkl. doser som ska ges vid intox med centralstimulantia | 1. Stesolid 20 mg. 2. Olanzapin 20 mg. |
Målet för behandling av intox med centralstimulantia | Få patienten att somna. |
Läkemedel som ges till utåtagerande patienter på BAS inkl. dos | Phenergan 1-4 ml i.m. |
Läkemedel som kan användas för att häva allvarliga blandintoxer där bensodiazepiner är en komponent | Inj lanexat. |
Det icke-generiska namnet är lanexat | Flumazenil. |
Anledning till att flumazenil bara ska ges ifall det verkligen behövs | Kan orsaka kramper. |
Sex komponenter i det generella omhändertagandet av intox-patienter | 1. Säkra luftväg. 2. Monitorera vitalparametrar. 3. Ringer-acetat. 4. Antidot. 5. Syrgas. 6. Värmande filt. |
LVM | Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. |
Tre kriterier för att besluta om tvångsvård i enlighet med LVM | 1. Behov av vård för att komma från ett missbruk. 2. Vårdbehovet kan inte tillgodoses på annat sätt. 3. Utsätter sin hälsa för allvarlig fara, eller riskerar att förstöra sitt liv, eller riskerar att allvarligt skada närstående. |
Den maximala tidsrymd som en patient kan hållas med tvång enligt LVM | Sex månader. |
Syftet med LVM | Få personer med missbruk motiverade till vård. |
De fem olika komponenter som ingår i behandlingen av opioidbrukssyndrom | 1. Snabbverkande opioider byts ut mot långverkande. 2. Psykosocial rehabilitering. 3. Behandling av psykiatrisk samsjuklighet. 4. Behandling av Hepatit C och HIV. 5. Överdosprevention med utdelning av naloxon. |
12 symtom som är vanliga under första veckan av opioidabstinens | Dysfori. Illamående. Kräkning. Muskelvärk. Ökat tårflöde. Rinnande näsa. Gåshud. Svettning. Diarré. Gäspning. Feber. Sömnsvårigheter. |
Fyra statustecken som är vanliga vid opioidintoxikation | 1. Små pupiller. 2. Somnolens. 3. Sluddrigt tal. 4. Låg andningsfrekvens. |
Läkemedelsbehandling inkl. dosering vid opioidintoxikation | Börja med 0,2 mg bolus naloxon, och titrera därefter upp tills patienten andas tillräckligt bra men fortfarande sover. |
Två farmakologiska alternativ som kan användas vid behandling av opioidberoende | 1. Metadon. 2. Buprenorfin. |
Verkningsmekanism hos metadon | Full opioidagonist med lång halveringstid. |
Verkningsmekanism hos buprenorfin | Partiell opioidagonist. |
Varför det inte är någon idé att ta heroin om du nyligen har tagit buprenorfin | Buprenorfin binder till opioidreceptorerna hårdare än heroin, så heroin som tas ovanpå det har ingen effekt. |
Andel av dem med substansmissbruk som även har en annan psykiatrisk diagnos | 40 % |
Andel av allmänpsykiatriska patienter som uppvisar missbruk eller riskbruk av någon substans | En tredjedel. |
De fyra vanligaste psykiatriska diagnoserna bland personer med substansbruksberoende | 1. ADHD. 2. Ångestsjukdom. 3. Depression. 4. Personlighetsstörning. |
Situation där du ska misstänka att det förekommer samsjuklighet mellan en psykisk sjukdom och ett substansmissbruk | När patienten inte blir bättre trots insatt behandling mot den psykiska sjukdomen. |
Tre fördelar med bensodiazepiner | 1. God effekt. 2. Låg toxicitet. 3. Få interaktioner. |
Tre nackdelar med bensodiazepiner | 1. Neuropsykologisk funktionsnedsättning. 2. Risk för aggression. 3. Beroendepotential. |
Två läkemedelstyper som ska trappas ut först om en patient är beroende av flera olika | 1. Kortverkande. 2. Smärtstillande. |
Fyra symtom vid protraherad opioidabstinens | 1. Nedstämdhet. 2. Initiativlöshet. 3. Apati. 4. Nedsatt stresstolerans. |
Så länge kan symtomen vid protraherad opioidabstinens pågå | Upp till sju månader. |
De tre kritierierna för anorexia nervosa | 1. Otillräckligt energiintag. 2. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt. 3. Störd kroppsupplevelse eller förnekande av att den låga vikten är ett bekymmer. |
De fyra kriterierna för bulimia nervosa | 1. Återkommande episoder av hetsätning. 2. Återkommande kompensatoriskt beteende. 3. Minst en episod i veckan under tre månaders tid. 4. Självkänslan är överdrivet påverkad av utseendet. |
De fem kriterierna för hetsätningsstörning | 1. Återkommande episoder av hetsätning. 2. Tre av följande: äter snabbare än vanligt, äter till obehaglig mättnad, äter stora mängder utan att vara hungrig, äter ensam pga skam, känslor av skam efter hetsätning. 3. Markant obehag. 4. Minst en episod i veckan under tre månaders tid. 5. Inget kompensatoriskt beteende som vid bulimi. |
Hur de tre olika ätstörningssyndromen skiljer sig vad gäller kroppsvikt | Anorexi: underviktiga. Bulimi: normalviktiga. Hetsätning: överviktiga. |
Vanligaste debutåldern för anorexi | Tidiga tonåren. |
Vanligaste debutåldern för bulimi | Sena tonåren. |
Vanligaste debutåldern för hetsätningsstörning | Sena tonåren. |
Andel av ätstörningspatienter som har manligt kön | 10 % |
Fem statustecken vid anorexi | 1. Långsam puls. 2. Lågt blodtryck. 3. Lanugobehåring. 4. Cyanos. 5. Perifer kyla |
Sex vanliga symtom vid anorexi utöver låg kroppsvikt | 1. Koncentrationssvårigheter. 2. Viktfobi. 3. Trötthet. 4. Frusenhet 5. Sömnproblem. 6. Amenorré. |
Fyra labbtecken vid anorexi | 1. Anemi. 2. Leukocytopeni. 3. Trombocytopeni. 4. Elektrolytrubbningar. |
Två statustecken vid bulimi | 1. Frätskador på tänder. 2. Svullna spottkörtlar. |
Tre viktigaste komponenterna i behandlingen för ätstörningar | 1. Regelbundna måltider. 2. Involvera familjen. 3. Psykolog. |
Två ätstörningar som behandlas med SSRI | 1. Bulimi. 2. Hetsätningsstörning. |
Anledningen till att SSRI hjälper vid bulimi och hetsätningsstörning | De minskar impulserna att hetsäta samt kompensatoriska impulser. |
En klass av läkemedel som kan användas för att behandla anorexi | Neuroleptika. |
Varför neuroleptika kan hjälpa i behandlingen av anorexi | Minskar vanföreställningar om kroppen. |
Bästa SSRI vid bulimi | Fluoxetin. |
Varför fluoxetin är bästa SSRI vid bulimi | Lång halveringstid, så gör inget om patienten råkar kräkas upp en dos. |
Risk när en långt gången anorexipatient tillförs näring | Refeedingsyndrom. |
Orsak till refeedingsyndrom | Akut fosfatbrist. |
Fyra symtom vid refeedingsyndrom | 1. Arrytmier. 2. Kramper. 3. Förvirring. 4. Koma. |
Två sätt att minska risken för refeedingsyndrom | 1. Viktuppgång max 1 kg per vecka. 2. Regelbunden kontroll av fostatnivåer och fosfatsubstitution vid behov. |
Mortaliteten vid anorexa nervosa | 5-10% |
Två vanligaste dödsorsakerna vid anorexia nervosa | 1. Suicid. 2. Arrytmi. |
Andel av befolkningen som har en autismspektrumstörning | 0,8 % |
Andel av skolbarn (1) respektive vuxna (2) som har ADHD | (1): 5-7% (2): 2-3% |
Ärftligheten vid autism | 80 % |
Fyra symtom som kännetecknar autism | 1. Brister i socialt samspel. 2. Begränsade intressen och beteenderepertoarer. 3. Annorlunda perception. 4. Motoriska svårigheter. |
Hur perceptionen oftast är annorlunda vid autism | Över- eller underkänslig för beröring eller ljud. |
Ärftligheten vid ADHD | 75 % |
Orsaken till ADHD | Underfunktion i noradrenerga och dopaminerga frontosubkortikala bansystem, vilket leder till otillräcklig hämning av impulser. |
Tre symtom som kännetecknar ADHD | 1. Koncentrationssvårigheter. 2. Hyperaktivitet. 3. Impulsivitet. |
Definitionen av heritabilitet | Proportionen av den totala variansen i förekomsten av en sjukdom som beror på genetisk varians. |
Heritabiliteten för depression | 35 % |
Heritabiliteten för OCD | 50 % |
Heritabiliteten för bipolärt syndrom | 75 % |
Heritabiliteten för anorexi | 55 % |
De fyra kriterierna för anpassningsstörning enligt ICD-11 | 1. Överdriven upptagenhet med stressorn. 2. Signifikant försämring i yrkes- och privatliv. 3. Ingen annan psykisk diagnos förklarar symtomen bättre. 4. Löser sig normalt inom 6 månader såvida inte stressorn kvarstår. |
Två komponenter i behandlingen av anpassningsstörning och utmattningssyndrom | 1. Lös problemet som orsakat symtomen. 2. Livsstilsåtgärder. |
Viktigt att undvika vid anpassningsstörning och utmattningssyndrom | Sjukskrivning. |
De fyra kriterierna för insomni | 1. Svårt att somna, och/eller täta uppvaknanden under natten, och/eller vaknar för tidigt. 2. Missnöje med sömnen. 3. Funktionsnedsättning under dagtid. 4. Problemen förekommer minst tre nätter per vecka i minst en månad. |
Sex differentialdiagnoser som bör uteslutas vid misstanke om insomni | 1. Sömnapné. 2. Narkolepsi. 3. Affektiv sjukdom. 4. Restless legs. 5. Ångestsyndrom. 6. Missbruk. |
Anledning till att KBT mot insomni bör undvikas vid bipolär sjukdom. | Neddragning av sömnen kan inducera maniska skov. |
Första hands behandling för insomni | Sömn-KBT. |
Andel av patienter med depression som har insomni | 60 % |
De tre viktigaste komponenterna i sömn-KBT | 1. Regelbunden uppvakningstid. 2. Sömnrestriktion. 3. Stimuluskontroll. |
Vad som menas med stimuluskontroll i samband med sömn-KBT | Sängen ska associeras till sömn, och inte till sömnbesvär. |
Hur stimuluskontroll uppnås vid sömn-KBT | Om patienten inte somnar inom 20 minuter från att ha lagt sig ska den stiga upp och inte gå och lägga sig igen förrän den är tillräckligt trött. |
Varför det är viktigt med sömnrestriktion vid behandling av insomni | Många med insomni har utvecklat den dåliga vanan att lägga sig innan de är tillräckligt trötta för att sova. |
Varför det är viktigt att gå upp om en inte somnar inom 20 minuter vid behandling av insomni | Sängen ska vara förknippad med sömn, och ska inte vara förknippad med sömnbesvär. |
Fyra viktiga regler att följa om bensodiazepinderivat används för att behandla akut insomni | 1. Läkemedlat ska bara tas i max två veckor. 2. Tydlig nedtrappningsplan från start. 3. Kombinera läkemedlet med beteenderåd. 4. Patienten ska bokas in på ett uppföljningsbesök efter de två veckorna. |
Sex viktiga sömnhygienråd till patienter med insomni | 1. Fast uppstigningstid. 2. Inte lägga sig för tidigt, vänta tills en är riktigt trött. 3. Inga tupplurer på dagen. 4. Exponering för dagsljus på morgonen. 5. Undvika skärmar på kvällen. 6. Fysisk aktivitet. |
Mirtazapins farmakodynamiska effekter | 1. Centralt verkande alfa-2-antagonist, vilket ökar noradrenerg och serotonerg neurotransmission. 2. 5-HT2- och 5-HT3-receptorantagonist. 3. H1-receptorantagonist. |
Varför mirtazapin inte ger sexuella biverkningar | Därför det är en antagonist på 5-HT2- och 5-HT3-receptorn, medan alla SSRI och SNRI ökar aktivering av dessa receptorer. |
Tre situationer där mirtazapin är lämpligt som anti-depressivt läkemedel | 1. Mycket smal patient, som skulle må bra av ökad aptit. 2. Patient med sexuella biverkningar av SSRI/SNRI. 3. Patient med insomni. |
Valproat har huvudsakligen dessa två farmakodynamiska effekter | 1. Hämmar spänningsstyrda natriumkanaler. 2. Ökar nivåer av GABA i CNS. |
Det icke-generiska namnet är ergenyl | Valproat. |
Det icke-generiska namnet är lamictal | Lamotrigin. |
Lamotrigin har huvudsakligen dessa två farmakodynamiska effekter | 1. Hämmar spänningsstyrda natriumkanaler. 2. Hämmar frisättning av glutamat. |
Karbamazepin har huvudsakligen denna farmakodynamiska effekt | Blockerar spänningsstyrda natriumkanaler. |
Akatisi | Rastlöshet. |
Akatisi ses ofta i dessa två situationer | 1. Parkinsons sjukdom. 2. Neuroleptikabehandling. |
Det icke-generiska namnet är tegretol | Karbamazepin. |
Det icke-generiska namnet är zyprexa | Olanzapin. |
Olanzapin har huvudsakligen dessa två farmakodynamiska effekter | 1. Blockerar D2-receptorn. 2. Blockerar 5-HT2-receptorn. |
Aripiprazol har huvudsakligen dessa tre farmakodynamiska effekter | 1. Partiell agonist på D2-receptorn. 2. Partiell agonist på 5-HT1-receptorn. 3. Antagonist på 5-HT2-receptorn. |
Risperidon har huvudsakligen dessa fyra farmakodynamiska effekter | 1. D2-antagonist. 2. 5-HT2-antagonist. 3. Alfa-receptor-antagonist. 4. H1-antagonist. |
Klozapin har huvudsakligen dessa tre farmakodynamiska effekter | 1. D4-antagonist. 2. Alfa-receptor-antagonist. 3. 5-HT2-antagonist. |
I denna situation är klozapin lämpligt som behandling för schizofreni | Terapiresistenta patienter. |
Två farmakodynamiska effekter hos haloperidol | 1. Kraftig D2-antagonist. 2. Svag alfa-receptor-antagonist. |
Två första generationens neuroleptika som används idag | 1. Haloperidol. 2. Cisordinol. |
Tre farmakodynamiska effekter hos cisordinol. | 1. D1- och D2-antagonist. 2. Alfa-1-antagonist. 2. 5-HT2-antagonist. |
Tre olika typer av betingning | 1. Klassisk. 2. Operant. 3. Relationell. |
Klassisk betingning | Inlärning via association. |
Operant betingning | Inlärning via konsekvenser. |
Relationell betingning | Inlärning via språket. |
Varför TCA bör undvikas hos äldre | De antikolinerga effekterna kan orsaka kognitiv nedsättning och förvirring. |
Gränsen för rekommenderat maxintag av alkohol per vecka | Tio standardglas (14 för män och 9 för kvinnor enligt gamla rekommendationer). |
Antal standardglas som motsvaras av en flaska vin | Sex. |
Antal standardglas som motsvaras av 33 cl starköl | Ett. |
Ett standardglas motsvarar så här mycket vin | 12,5 cl. |
Ett standardglas motsvarar så här mycket starköl | 33 cl. |
Ett standardglas motsvarar så här mycket sprit | 4 cl. |
Ett standardglas motsvarar så här mycket folköl | 50 cl. |
Ett standardglas motsvarar så här mycket lättöl | 66 cl. |
Syftet med AUDIT | Upptäcka riskbruk av alkohol. |
Talar för riskbruk av alkohol i AUDIT | Sju poäng eller fler. |
Talar för alkoholberoende i AUDIT | Femton poäng eller fler. |
Tre förstahandsåtgärder på VC vid tecken på besvär kopplade till alkoholbruk | 1. Halvera konsumtionen i en månad. 2. Konsumtionsdagbok i en månad. 3. Uppföljningsbesök i slutet på månaden. |
Två behandlingar som kan erbjudas patienter som har problem med mycket alkoholsug | 1. Naltrexon. 2. Akamprosat. |
Behandling som kan erbjudas patienter som har problem att hålla uppe motivationen att undvika alkohol | Antabus. |
Viktigt att kolla regelbundet hos en patient som står på antabus | Leverstatus. |
Skillnad mellan naltrexon (1) och akamprosat (2) vad gäller hur snabbt de minskar alkoholsuget | (1) har effekt direkt. (2) tar en vecka att ha effekt. |
Hur snabbt abstinens börjar efter avslutat intag av kortverkande bensodiazepiner | Tolv timmar. |
Hur snabbt abstinens börjar efter avslutat intag av långverkande bensodiazepiner | Två dygn. |
När abstinens är maximal efter avslutat intag av kortverkande bensodiazepiner | 48 timmar. |
När abstinens är maximal efter avslutat intag av långverkande bensodiazepiner | En vecka. |
Sex symtom som kan uppstå vid bensodiazepinabstinens | 1. Ångest/nedstämdhet. 2. Sömnbesvär. 3. Minnes- och koncentrationsbesvär. 4. Tremor. 5. Kramper. 6. Förvirring. |
Då ska catapresan inte sättas in mot opioidabstinens | Lågt blodtryck. |
Läkemedel som kan användas vid opioidabstinens | Catapresan. |
Promille etanol som i snitt bryts ner av kroppen per timme | 0,2. |
Två saker som är viktiga kolla före insättning av antabus | 1. Levervärden. 2. Hjärt-kärlsjukdom. |
Viktigt att kolla vid insättning av kampral | Kreatinin. |
Varför det är viktigt att kolla kreatinin vid insättning av kampral | Vid njursvikt kan kampral ansamlas och orsaka leverskada. |
Kan göras vid myrkrypningar pga propavan | Krossa tabletten. |
Tidsrymd efter heroinintag då abstinens börjar | 1-2 dygn. |
Tidsrymd efter heroinintag då abstinens är som värst | 3-4 dygn. |
Andel av befolkningen som är alkoholberoende | 4-5% |
Andel fall av hypertoni som orsakas av alkohol | 20 % |
Fyra cancertyper som orsakas av alkohol | 1. GI-kanal. 2. Lever. 3. Bröst. 4. Prostata. |
Två sätt att identifiera skadligt alkoholbruk | 1. Frågeformulär. 2. Labbprover. |
Sensitivitet hos PEth | 90 % |
Specificitet hos PEth | 100 % |
Sensitivitet hos AUDIT | 92 % |
Specificitet hos AUDIT | 94 % |
Sex ICD-kriterier för alkoholberoende, varav minst tre krävs för diagnos | 1. Starkt konstant sug. 2. Kontrollförlust. 3. Fortsatt bruk trots hälsoproblem. 4. Prioritering av alkohol framför annat. 5. Tolerans. 6. Abstinens. |
Detta krävs för att CDT ska vara förhöjt | Minst 5 standardglas om dagen i minst två veckor. |
Fyra standardprover som ofta blir förhöjda vid hög alkoholkonsumtion | 1. ALAT. 2. ASAT. 3. gamma-GT. 4. MCV. |
MI | Motivational Interviewing. |
Tre behandlingsmodaliteter för alkoholöverkonsumtion som erbjuds inom sjukvården | 1. Självhjälp. 2. Samtalsterapi. 3. Läkemedel. |
Fyra olika typer av självhjälp för alkoholmissbruk som erbjuds av sjukvården | 1. Internettjänster. 2. Appar. 3. Broschyrer. 4. Alkohollinjen. |
Två olika typer av samtalsterapi för alkoholmissbruk som erbjuds av sjukvården | 1. KBT. 2. MI. |
Tre olika läkemedel för alkoholmissbruk som erbjuds av sjukvården | 1. Naltrexon. 2. Akamprosat. 3. Antabus. |
Andel som får bra effekt av naltrexon och akamprosat | En tredjedel. |
Andel som får noll effekt av naltrexon och akamprosat | En tredjedel. |
Fyra vanliga övergående biverkningar av naltrexon | 1. Illamående. 2. Kräkning. 3. Yrsel. 4. Huvudvärk. |
Hur du minskar risken för biverkningar av naltrexon | Börja med en halv tablett per dag i en vecka, och gå sedan upp till en tablett per dag. |
Fyra vanligaste biverkningarna av antabus | 1. Trötthet. 2. Huvudvärk. 3. Diarré. 4. Metallsmak. |
Viktigt att göra en gång i månaden vid behandling med antabus | Kontrollera ASAT. |
Så ofta ska ASAT kontrolleras vid antabus-behandling | En gång i månaden. |
Vid detta värde på ASAT ska du överväga att inte sätta in antabus | Högre än tre gånger referensvärdet. |
Två beteenden som är oförenliga med MI | 1. Övertalning. 2. Konfrontation. |
Kvot som MI ska påverka | Förändringstal/bibehållandetal |
De två grundbultarna i MI | 1. Reflektion som stimulerar förändringstal. 2. Utforska kunskaper – Erbjud råd – Utforska tankar. |
Så går MI-förenlig reflektion till | Återberätta det patienten säger, men fokusera på att återberätta sådant som stimulerar patienten att uttrycka mer förändringstal. |