Psykiatri – Beroende

Vanlig narkotika: ex. Cannabis, amfetamin
Läkemedel: ex Benso, Opioider
Växter: ex Kratom
Nya internet droger
Anabola steroider

Etanol
: utandning, blod, urin
Akut intag:
EtG
(urin) , detektionstid 1-4 dagar.
Riskabla alkoholvanor:
CDT
(serum),
PEth
(blod)
Kroniskt missbruk, organskada:
GGT, ASAT, ALAT, MCV
(blod/serum)

– Regelbundet högt intag av alkohol – minst 1 flaska vin/3-4 starköl/dag.
– Kräver minst 2-3 veckors hög konsumtion.
– Vid abstinens kan det ta veckor innan normala värden nås igen.
– Hög specificitet, 99%, sensitivitet 50-70%
– Sämre hos kvinnor, sämre hos yngre friska (kan dricka mer utan påverkan på CDT).

Man börjar med en
screeningundersökning
, snabb, sensitiv men inte så specifik metod, ofta immunokemisk metod. Är den positivt görs en
verifikation
tion* med en annan mer specifik metod för att bekräfta eller förkasta screeningresultatet. Ofta görs dessa analyserna med masspektrometer. Det är endast om verifikationen är positiv, som slutsvaret blir positivt.

– Omanalys
– B-prov: skickas till ett annat laboratorium för analys.

–
Urin
– Blod/plasma/serum (ex olika biomarkörer för alkohol)
– Saliv – användning ökar
– Hår (oftast ej inom sjukvården, mer inom rättsmedicin)
– Svett (oftast ej inom sjukvården, mer inom rättsmedicin)
– Utandning – användning ökar

– Urin: dagar
– Blod/plasma/serum: timmar
– Saliv: timmar
– Hår/naglar: år
– Svett: veckor

Titta på U-cannabis kvoten (THC-karboxylsyra/kreatinin)! Den ska sjunka om patienten är drogfri.

a) Funktionsnedsättning och lidande orsakat av varaktigt dysfunktionella konsumtionsmängder.
b) Fortsatt bruk trots upprepade negativa konsekvenser. Innefattar intoxikation, abstinens, sekundära psykologiska och somatiska manifestationer av substansbruk.

1) Intoxikation – DA överflöd
2) Abstinens – brist på DA, rubbning av flera andra neurotransmittorer.
3) Craving – viss DA frisättning som triggar merbegär.

Kliniskt signifikanta och problematiska psykologiska och beteendemässiga förändringar (samt fysiologiska symtom) som utvecklas under eller kort efter substansintag.

– Psykiatrisk ATLS
Framstupa sidläge (säkra luftväg)
Monitorera vitalparametrar (pulsoximeter – ffa viktigt om opiatintox)
Infarter (ringer + ev antidot)
Syrgas (5L på grimma, 10L på mask)
Värmande filt
– MIDAS HUSK

Prover
– Drogscreening i urin
– Alkometer
– B-glukos
Eventuellt blodprover (rutin-lab): blod-, lever-, elstatus. Kapillärt CRP, S-alkoholer. Dessa tas inte rutinmässigt då det inte förändrar handläggning av patienten. Tas endast om annan diagnos misstänks.

a) 2-4 dagar
b) 2-7 dagar
c) 3 dagar – 6 veckor
d) 3 dagar
e) 1-2 veckor
f) 5 dagar – 4 veckor (Diazepam), tid beror på substans.

a) ca 3-5
b) 0,15-0,2 promille/h
c) 3 promille
d) 4 promille

a) bilateral blindhet
b) njursvikt, oliguri/anuri
c) pulmonellt ödem

– Tidigare svår abstinens (ex epileptiska anfall)
– Tungt alkoholåterfall (> 3v och >210g alkohol/dygn)
– Svåra symtom (kraftig tremor, rödbrusighet, svettig etc.)
– Andra sjukdomar inklusive akuta infektioner

Ospecifika
– Autonom hyperaktivitet (ex svettning, puls >100)
– Handtremor
– Sömnsvårigheter
– Illamående, kräkning
– ÖVERGÅENDE visuella, taktila eller auditiva hallucinationer eller illusioner
– Psykomotorisk agitation
– Ångest
Specifika
– Epileptiska anfall (grand mal)
– Deliriumutveckling

1) Tremor, svettning, takykardi
2) Abstinsenshallucinos
3) Delirium tremens
Obs! Hallucinos är inte delirium tremens.

Bensodiazepiner
.
Har en dokumenterad effekt mot EP och DT. Minskar mortaliteten för DT.
– Oxazepam (Oxascand) förstahandsval (p.o), Diazepam (Stesolid) andrahandsval (i.v.).
Symtomstyrd behandling.
Mål: sömn
Lämplig startdos: 25-50 mg oxascand. Utvärdera efter 30-60 min. Vid utebliven effekt dubbla dosen.
Om fortsatt utebliven effekt -> stesolid i.v 20 mg. Dubblera.
Efter 500-600 mg Stesolid utan effekt, kontakta narkosen.
Tiamin parenteralt
, 100-200 mg, upprepa 2-3 ggr under kommande dagar.
Nitrazepam
till natten
Om hallucination:
haldol

Utgå från den dos som krävdes vid första behandlingen. Minska 20-30% per dag.

Börja med oxazepam. 10 mg 2×4. Minska med 20 mg/d.
Sömn (minst 5h) bra för att motverka risken att allvarligare abstinens utvecklas.
Tiamin, parenteralt
Daglig uppföljning de första dygnen med medicin, kontroll av blodalkoholhalt, puls, BT, aptit.

– Takykardi (>120/min)
– Abstinenssymtom trots > 1 promille
– Infektion
– Tidigare DT eller abstinensepileptiska kramper.
– Aktuell abstinenshallucinos
– Uttalade ospecifika abstinenssymtom
– Nyligen abstinensepileptiska krampanfall (<48h)
– Dagligt intag av minst 250 g alkohol i minst 3v. (=75 cl starksprit eller 4 flaskor vin eller 8 burkar starköl 7%)
– Misstänkt/säkerställd organisk hjärnskada
– Somatisk sjd som påverkar AT, ex diabetes.
– Dåligt nutritionstillstånd/AT.

Vegetativa symtom
(takykardi, svettning, tremor och förhöjt blodtryck).
Hallucinationer
(oftast auditiva), tecken på ett hotande delirium (“predelirium”).
Förvirring
* – deliriet ett faktum.
Inte ovanligt att delirium utvecklas först några dygn efter att patienten nyktrat till
Prover: el/lever/blodstatus, CDT, CRP, B-glukos, U-narkotikascreening, U-multistix 7, utand-alkh
Kontroller: Puls, BT 2ggr/h om vaken, därefter puls 1 ggr/h. Temp x2 dagligen. AF + SO2 varje timme.

1) IV diazepam + haloperidol
Dosering 20+40+80+160…. dubblera doserna efter ca 15-30 min utvärdering. AGGRESIV Behandling!
2)
KAD!
3) Sövning med propofol på IVA (om tidigare behandling inte gett effekt)

Tiamin!

Konfusion, ataxi, ögonsymtom.
Virrig, vinglig, vindögd

1) Ögonsymtom, illamående, aptitförlust
2) Minnessvårigheter, affektiva symtom
3) Konfusion, hallucinos, koma

Kronisk anterograd amnesi
Brist på insikt
Konfabulation

Tiamin
(Dygnsbehov, 1.5 mg/d.)
– Standarddos: 100 mg/d (kan behöva 1,5g)
– Parenteralt första dygnen, sedan per os
– Första dosen ALLTID iv
–
Akut behandling, innan glukostillförsel!

– Dyspepsi/reflux
– Hypertoni (25%)
– Hjärtarytmi
– Infertilitet, impotens
– Hudsjukdomar (psoriasis, neurodermatit, seborroiskt eksem)
– Gikt
– Långvarig smärtproblematik kräver ofta genomgång av alkoholkonsumtion.

– Sömnbesvär
– Ångest, oro, nedstämdhet
– Kroniskt trötthetssyndrom
– Nedsatt minnesförmåga
– Frekvent sjukskrivning/psykosocial problematik

AUDIT och CAGE
2 positiva svar på Cage anses ha samma höga sensitivitet som AUDIT (80%)
Ett positivt svar på CAGE föranleder utvidgad utredning.

C = cut down: har du någon gång försökt dra ner på ditt drikande.
A = annoyed: har du känt dig irriterad när andra kritiserat dina alkoholvanor?
G = guilt: fråga om skam och skuldkänslor
E = eye-opener: har det hänt att du tagit en öl/vin/drink tidigt på dagen för att komma igång?

GGT
: mäter leverpåverkan. Låg specificitet (högt vid graviditet, övervikt, diabetes, IBD) och sensitivitet. Normaliseras efter 3-6 v nykterhet.
ASAT/ALAT
: ASAT ffa förhöjt pga alkohol. Låg sensitivitet och låg specificitet. Förhöjda värden kommer efter långvarigt bruk. Normaliseras efter 1-2 veckors nykterhet.
MCV
: Låg sensitivitet. Hög specificitet, ffa hos kvinnor. Normaliseras efter 2-6 mån. (Andra orsaker: anemi, brist på B12, Folat, järn)
CDT
: Kräver en hög, regelbunden konsumtion på minst 5 standardglas/d i minst 10 d. Låg sensitivitet, mkt sämre på kvinnor. Hög specificitet. Normaliseras efter 2-4 v. ANVÄND ALDRIG PÅ GRAVIDA (har inte alltid normala värden)!
PEth
: Specificitet 88-100%, hög sensitivitet. Stiger vid längre bruk. Visar konsumtionen de senaste 2 veckorna. Produktionen efter alkoholintag är dosberoende.
Användbar för att skilja ur total nykterhet.

•Tidigare abstinenskramper
•Tidigare delirium tremens
•Puls > 120 slag/minut
•Infektion (pneumoni, UVI)
•Feber
•Trauma (t ex fraktur)
Lägg alltid in!

Naltrexon: oselektiv opioidantagonist. Leder till blockad i belöningssystemet. Ger minskat sug, minskat merbegär.
Biv: mag och tarm, huvudvärk
Ge inte till patienter som står på opioidanalgetika!
!* Funkar bra på pat som har “ärftligt” alkoholberoende. Funkar bättre på män.
Akamprosat: Ej helt känd verkningsmekanism, relaterad till blockad av NMDA-rec i belöningssystemet..
Biv: lös avföring, flatulens, illamående, huvudvärk
Fungerar bäst hos patienter som kommit en bit i behandlingen av sitt beroende – har varit alkoholfri

Sätt in långsamt i små doser. Trappa sedan upp.

Antabus (Disulfiram): hämmar nedbrytning av acetaldehyd –> kroppsligt obehag. Har bäst effekt om det ges under övervakning.
Kontraindikationer: leversvikt, hjärt och kärlsjd, kognitiv svikt.
Använd om man är på en VC/mottagning där man kan dela antabus

– Kraftig ansiktsrodnad
– Andnöd
– Hjärtklappning
– Pulserande huvudvärk
– Illamående, kräkning
Inom 5-10 min.

– Antidepressiva
– Sedativa
– Sömnmedel
– Analgetika
– PPI
– Waran

a) amfetamin
b) bensodiazepin eller olanzapin, eller en kombination.

Intoxikation:
– mydriasis, agitation, förvirring, paranoia, BT/puls/Temp/AF
– CVL, AMI, kardiella arytmier
– Hypertermi
– Amfetaminpsykos
Abstinens:
– Trötthet och dysfori
– Amfetaminpsykos

Få missbrukaren motiverad till vård.
Max 6 mån

Patienten skall utgöra en fara för sig själv och annan, eller löpa uppenbar risk att förstöra sitt liv.
Kan inte ta emot vård inom hälso- eller sjukvård.
Läkaren har en anmälningsskyldighet. Socialnämnden fattar beslut. Om akut, ring deras jour.

– Patienten ska ha fyllt 20 år.
– Patienten ska bedömts ha ett opioidberoende sedan minst ett år.
– Den läkaren som ordinerar LARO måste ha specialistkompetenc i psykiatri eller beroendemedicin.
Läkaren ska innan ordination göra en sammanvägd bedömning av patientens beroende, hälsotillstånd och sociala situation.

1) behandling med läkemedel som utgör narkotika och som har godkänts för behandling av opioidberoende.
2) psykologisk och psykosocial behandling eller psykosociala stödinsatser.

Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opioidberoende.
Livslång behandling.

a) Ca 30%
b) Medelåldern är 34 år.
c) 48% står på socialbidrag.
d) Ca 90% har andra missbruksproblem.
e) 20% har ångestsyndrom.

– Bölder och andra mjukdelsinfektioner
– Tromboser
– Akuta infektioner (sepsis, endokardit, spondylit)
– Blodsmittor (Hepatit/HIV)
Även luftvägs- och urinvägsinfektioner, olycksfall och trauma.

HIV: 7,2%
Hepatit C: 82,5% (62,5% aktivt sjuka) (prevalens för nyinskrivna är 54,5%).

A)
Något av följande
1) Personen har upphört eller kraftig minskat ett långvarigt och intensivt bruk av opioider (flera veckor)
eller
2) Personen behandlas med en opioidantagonist efter en period av opioid missbruk.
B)
Minst tre av följande
– Dysforisk sinnesstämning
– Illamående/kräkning
– Muskelvärk
– Ökat tårflöde, rinnande näsa
– Vidgade pupiller, gåshud, svettning
– Diarré
– Gäspningar
– Feber
– Sömnsvårighet
Kan ge kraftigt obehag, men har inga specifika komplikationer.

a) Lindringt: 2-3 symtom
b) Medelsvårt: 4-5 symtom
c) Svårt: 6 eller fler symtom

– Symtomatiskt
– Nedtrappning mha opioidagonister under ca 6 dagar.

A) Personen har nyligen intagit en opioid
B) Kliniskt signifikanta beteendeförändringar
C) Små pupiller + minst 1 av följande:
– Dåsighet/koma
– Sluddrigt tal
– Minnesstörning eller försämrad uppmärksamhet
D) Tecken/symtom kan inte tillskrivas annan orsak.
(Andra symtom: illamående/kräkning, andningsdepression, urinretention, känselbortfall, domningar, klåda)

1) Akut omhändertagande enligt ABCDE
2) Naloxon
– i.m. injektion vid behov av förlängd administratiosfas
– därefter starta i.v bolus 0,2 mg, titrera.
– målet är egenandning och luftvägsprotektion, inte full reversering av opioid. Mål är att patienten ska sova ruset av sig.

I.m. ges först för depåeffekt. Om i.v. först risk att pat vaknar och inte vill ha intramuskulär dos –> då risk att pat går ifrån akuten vilket ökar risken för reintox!

– AT (abstinens, substanspåverkan, feber, gång)
– Hudkostym (stickmärken, bölder, mjukdelsinfektioner, leverstigmata)
– Tandstatus

– Snabb reversering av opioideffekt ger agitation och abstinensutveckling. Risk att patient lämnar inrättningen.
– Antidot ofta kortare klinist effekt jmf opioideffekt, risk för fornyad intoxikation utan att ny opioid tillförs.

– Förmåga till socialt samspel
– Grundstämning
– Psykostecken
– Agitation
– Impulsivitet
– Kognitiva funktioner
– Finns våldbenägenheter?
– Suicidrisk?

1) Experiment – får ett DA påslag i belöningscentrum
2) Därefter sker en adaptation –> mindre DA frisättning, mer abstinenssymtom.
3) Kompulsion – här får man inte längre någon kraftig DA-frisättning, tar istället drogen för att undvika abstinens.
Vid heroinberoende kan det ta ca 1 år för att utveckla kompulsion.

Buprenorfin
: partiell agonist
Buprenorfin kan kombineras med naloxon (antagonist),
sublingual tablett
. Buprenorfinen är den primärt aktiva beståndsdelen. Naloxon inaktiveras nästan direkt vid sublingualt intag, men är aktiv när den injuceras –> motverkar läckage av LM ut på drogmarknaden och missbruk.
Metadon
: full agonist med lång halverinstid –> ingen toleransutveckling, undviker abstinens. Ges i en socker/alkohol lösning. Specialistmottagning.

Integrerad behandling.
–
Farmakologisk
Stabiliserar patientens fysiologi
Minskar drogsug, blockerar effekter av heroin
Minskar tid som ägnas åt att skaffa och använda droger
–
Psykologisk
KBT, hjälper patienten att förändra beteenden och reaktioner på stimuli som annars leder till återfall.
Behöver även lösa problem som genererar stress: ex

a) 80%
b) 50%
c) 50%
d) åtta-falt

– Opioider intas i
större mängd eller under längre tid
id* än vad som avsågs.
– Varaktig önskan om eller
misslyckande försök att begränsa intaget
get*.
–
Mycket tid ägnas åt missbruket
t*.
–
Opioidsug
, eller stark önskan om att använda opioider.
– Misslyckande med att fullgöra sociala åligganden.
– Fortsatt intag trots ständiga
problem av social eller mellanmänsklig natur
r*.
– Viktiga
sociala aktiviteter överges/minskas
*.
– Fortsatt intag i situationer som medför betydande
risk för fysisk skada
a*.
– Fortsatt intag trots vetskap om
bestående eller återkommande fysiska eller psykiska besvär
–
Toleransutveckling
–
Abstinens

Lungcancer, struphuvudcancer, esofaguscancer, läpp/oralcancer, urotelcancer.

Stadium 1
: 0-20% av män röker. 0-5% K.
(Sub-Saharan Afrika)
Stadium 2
: 20-70% M, 5-40% K.
(Kina, Japan, Sydöstasien, Latin Amerika, Norra Afrika)
Stadium 3
: 70-50% M, 40% K.
(Östra Europa, Södra Europa)
Stadium 4
: 50-35% M, 40-30% K
(Västra Europa, USA, Kanada, Australien)
Genom stadierna ökar andelen dödsfall som orsakas av rökning.

– Struma (dubbelt så stor risk. 8 ggr ökad risk för giftstruma).
– Mer magsår
– Sjuka diskar, mer sjukskrivning pga ryggproblematik
– Mer frakturer
– RA (20 ggr ökad risk)
– MS
– Psoriasis
– Åldersblindhet pga skada på gula fläcken (3 ggr ökad risk)
– Äventyrar annan behandling

2/3 slutar på egen hand. Ofta pga plötslig motivationshöjning.

– Minska ängslan och lindrar stress
– Prestationshöjande
– Minskar aptiten

– Nikotinersättning. Börja med nikotinläkemedlet innan man slutar med rökningen. Bra att kombinera plåster med oralt preparat.
– Delar upp avvänjningen i 2 delar:
– Bemästra psykosociala beroendet med råd och färdighetsträning under bibehållet nikotinskydd.
– Avveckla därefter nikotinberoendet under nedtrappning.

– Bupropion (Zyban), hämmad återupptag av DA och NA.
(Biv: sömnsvårighet, huvudvärk, munntorrhet, illamående, yrsel) Dos: Dag 1-6 150 mgx1, därefter 150 mgx2, > 8h mellan doser. Bestäm ett datum för rökstopp efter att behandling påbörjats.
– Varenicline (Champix), nikotinagnoist-antagonist
(Biv: illamående, depression (?). CAVE: njursvikt)

Efter abrupt minskning eller upphörande av nikotintillförsel under minst 24 h ska minst 4 av följande saker uppträda:
– sug efter nikotin
– irritabilitet, frustration, ilska
– ångest, ängslan
– koncentrationsstörning
– rastlöshet
– långsammare puls
– ökad aptit
Abstinensbesvär kan variera starkt mellan individer och försök.

a)
sug efter nikotin
, irritabilitet, frustration, ilska, rastlöshet, koncentrationsstörning
b) sömnbesvär, ängslan, nedstämdhet, depression
c) blodtrycksfall-/höjning
d) infektioner, hosta, slem, ökad kondition
e) mindre blödande tandkött och aftösa sår
f) synen kan påverkas, kan få eksem, svettningar
g) förstoppning, diarré
h) genomsnittlig viktökning efter rökstopp är 2,5-5 kg efter 1 år, pga sänkt basalmetabolism, förändrade smakupplevelser, mat som substitut.

a) kraftig abstinens
b) måttliga besvär
c) röksug och viktökning

– Starkt nikotinberoende
– Orala skador ex. leukoplakier
– Cancer
– Ökad risk för letal hjärtinfarkt
– Risk för det ofödda barnet
– Diabetes typ II (dosberoende)

– Rådgivning som vid rökavvänjning.
– Champix det enda läkemedlet med dokumenterad effekt.

a) K: 12%, M: 9%
b) K: 7%, M: 5%
c) L: 17%, M: 13%
d) K: 2,9%, 1,9%

– Kontinuerlig behandling
– Tid./aktuellt missbruk/beroende
– Hereditet (4-6 ggr ökad risk)
– Personlighetsyndrom; antisocial, borderline, osjälvständig
– Utsat/komplicerad livssituation (utsätts för stressfaktorer)

1) De som använder LM som berusningsmedel (ex. alkohol och lugnande potentierar varandra)
2) De som primärt har ett annat beroende, använder LM mot abstinens.
3)
De som ordinerats LM och utvecklat sekundärt beroende
*.

– Tidigare beroende/missbruk?
– Intag, när, varför? Ordinerat vb el regelbundet?
– Effekt – 1’a gången jmf idag.
– Samma dos sämre effekt?
– Överskridigt ordinerad dos/dosintervall?
– Fler eller nya symtom?
– Abstinenssymtom?
– Misslyckats med att sluta/minska dosen?
– Blandat med alk/andra LM?
– Har relationer, arbetslivet påverkats?

– AUDIT
– DUDIT
– U-tox (verifiera om pat använder själv)
– Leverstatus (ffa om anamnes på alkoholproblem)

– Suicidrisk
– Svår underliggande psykiatrisk sjukdom
– Graviditet (kan kräva snabba åtgärder)
– Svåra abstinensreaktioner och/eller flertal misslyckade nedtrappningsförsök i öppenvård.

Låg dos
*: ofta mkt känsliga för förändring. Börja med att administrera jämt över dygnet.
Hög dos
*: ej ha så mkt att patienten blir påverkad.

Jämn fördelning över dygnet
et*. Motverka svängningar, abstinens.
Kan sänka dosen 2-4 ggr i mån.
Höj aldrig dosen
en*- Försök att ej trappa ned för sällan.

Börja alltid med att trappa ut
analgetika
* först. Därefter kortverkande.
Detta för att benso kan ge skydd mot ångesten som kan uppstå när analgetika trappas ner, samt att opiatnedtrappningen är mycket kortare.

a) Potentierar inhibitorisk GABA genom att öka kloridjonflödet genom GABA-A receptorn.
b) Muskelrelaxation (ryggmärg), ångestdämpning (amygdala), sederande (locus coeruleus), kramplösande (generellt cns).

a) snabb och god effekt, låg toxicitet, få interaktioner.
b) neuropsykologisk funktionsnedsättning (sänkt uppmärksamhet, koncentration, minne), risk aggression (ffa kortverkande), beroendepotential.
(Allt är reversibelt –> försvinner när man slutar)

– Diazepam (Stesolid), lång
– Alprazolam (Xanor), kort
– Oxazepam (Sobril), kort
– Zopiklon, kort
– Zolpidem, kort

Oxazepam (Sobril)

Börja ex. med en totaldos på 100 mg (beror på patientens dos). Sprid ut dosen jämnt 5 ggr/d (Dostillfällen beror på LM, vid sobril 4-5ggr/d).
– Sänk dosen 1 gång/v.
.*
– Sänk med 10% i veckan. Minska helst mittendosen.
*
– Sprid ut jämt över dygnet.
.*
– Trappa ofta hela vägen ner till noll.
– Backa aldrig i nedtrappningen, stanna i så fall på en dos längre

– Ångest (vanligast)
– Sömnstörningar (vanligast)
– Nedstämdhet
– Trötthet
– Minnesstörningar
– Koncentrationssvårigheter
– Darrning
– Ostadighet/yrsel
– Huvudvärk, muskel/ledvärk, muskelryckningar
– Svettning
– Illamående, aptitlöshet
– Känslig för ljud, ljus, beröring, smak
– Perspektivförskjutning
– Paranoid tendens
– Epileptiska anfall
– Hallucinos
(Liknar alkohol, men oftast mindre rödbrusig, mer orolig, mobil)

Vid kortverkande: inom 12h
Vid långverkande: inom några dagar.
Brukar kulminera efter några dagar – då som farligast med risk för kramper.
Kan hålla i någon vecka, vid stesolid 2-3 v.

Ge
ickeberoendeframkallande
LM,
ex. Lergigan, Atarax, Mirtazapin

a) my-receptor aktivering
b) centralnervös smärtlindring, hostdämpning, andningsdepression, drogutlöst eufori hos predisponerade.

3-18%. K>M.

Bestäm utgångsdos.
*- Fördela jämt över dygnet (5 ggr/d).
– Minska mittdoserna.
– Kan trappas ut snabbt (ej risk för ex. e.p.). 2ggr/v, 2 tbl per gång.*
(Om smärtproblematik, ev trappa ned långsammare.)

Tramadol höjer NA + serotoninnivåerna i hjärnan –>
risk för e.p. anfall/serotonergt syndrom
om snabbt utsatt –> behandla som
benso
nso*.

Influensaliknande symtom
, går ofta över på ca 2v.
– Värk
– Koncentrationssvårigheter
– Affektlabilitet
– Nedstämdhet
– Sömnstörning
– Rastlöshet, oro
– Illamående, diarré
– Sjukdomskänsla, svettningar, frysningar
– Krypningar
–
Tablettsug
Behandla symtomen!

I 1-3 månader. Mkt är psykiskt kopplat, stor risk för återfall.

Catapresan
(licenspreparat), (alfa-adrenerg agonist, dämpar NA och adrenalinutsöndringen)
– kräver ett BP> 90 mmHg.
– Ge t.o.m. 2-3 v efter utsättning.

Abstinens som inträder
efter 4-6 v upp till 7 mån
n*.
Ej depression utan reaktion – kan ej behandlas med antidepressiva LM. Svårbehandlat.
Symtom
: nedstämdhet, initiativlöshet, apati, nedsatt stresstolerans.

– Skriv inte ut vid första kontakt, om det kan undvikas.
– Andrahandspreparat! Ta reda på orsak till behov, kan finnas bättre alternativ att börja med.
– Tidigare beroende?
– Börja med låg dos, intermittent, kort tid.
– Beakta kontinuerligt beroende aspekten, och informera!
– Behandlingsplan – följ upp effekten.

1) Intoxikation –> DA överflöd
2) Abstinens –> Brist på DA, rubbning av andra neurotransmittorer.
3) Craving –> Viss DA-frisättning som triggar mer begär.
–>–>–>Intoxikation

Ihållande och upprepat problematiskt hasardspel som leder till sig. funktionsnedsättning/lidande, minst 4 av följande punkter under > 12 mån period.
1) Behöver spela med allt större summor pengar för att uppnå önskad spänningseffekt.
2) Är rastlös, irritabel vid försök att begränsa/sluta med hasardspel.
3) Har gjort upprepade misslyckade ansträngningar att kontrollera, begränsa eller upphöra med hasardspel.
4) Är ofta upptagen av hasardspel.
5) Spelar ofta när hen är plågad av negativa känslor.
6) Återvänder ofta en annan dag i syfte att revanschera sig efter att ha spelat bort pengarna.
7) Ljuger för att dölja omfattningen av spelande.
8) Har äventyrat/förlorat ngn viktig personlig relation, anställning, karriärsmöjlighet.
9) Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa finansiella krissituationer pga spelandet.
Förklaras inte av en manisk episod.

Personen är:
a) rastlös/irritabel
b) har ständigt brist på pengar
c) psykologiskt frånvarande
d) slutar med aktiviteter, isolerar sig

a) sämre ekonomi
b) sämre fysisk och psykisk hälsa
c) kraftigt ökad suicidrisk
d) ökad risk för annat missbruk

a) alkohol och drogberoende (4-10 ggr ökad risk)
b) affektiva och ångestsyndrom (3 ggr ökad risk)
c) ADHD. (Ev. OCD och antisocialt personlighetssyndrom)

1) Genom att spela sig till problem.
2) Impulsivitet och antisociala drag leder till spelande.
3) Spelandet är ett sätt att hantera ångest och depression.

a) Olika faktorer bidrar till spel: psykologiska faktorer, biologiska faktorer, bl.a. hereditet, sociala, samhälleliga och kulturella faktorer.
b) Inlärningsteori. Ett/flera stimuli triggar till att spela. Beteende = spela. Spelandet får konsekvenser på kort och lång sikt. Fyller en funktion i spelarens liv.

a) KBT (finns evidens både för individuell och gruppterapi, ev. internetbaserad)
b) Motiverande samtal (viss evidens)
c) Läkemedel, ev. visst stöd för DA-antagonister.

– Amfetaminutlösta psykoser
– Suicidalitet under berusning

För lite sömn. Pat är uppjagad, sover dåligt. Den dåliga sömnen leder till paranoia, hallucinoser.

Haldol

– Mydriasis, agitation, förvirring, paranoia, stegrad BT/puls/temp/Af
– CVL, AMI, kardiella arytmier
– Hypertermi
– Rigiditet
– Amfetaminpsykos

– Psykos
– LM biverkan, ex kortison
– Tumör
– Infektion
– Temporallobs EP
– Diabetes, hypoglykemi (i viss mån hyper)
– Cushings
– AIDS

– BT-fall
– Stroke, hjärtinfarkt pga högt blodtryck
– Hypertermi –> rabdomyolys –> acidos, högt K, hjärtarytmi
– Njursvikt

– Trötthet och dysfori
– Ökad aptit
– Sömnbrist
– Hyperirritabilitet, aggressivitet
– Amfetaminpsykos

Bensodiazepiner samt Olanzapin (i.m el p.o.)
Varför just olanzapin? Påverkar BT minst, alltså minst riskfylld.
Vårdas inneliggande
*, följ vitalparametrar – risk för cirkulatoriskkollaps.

Phenergan 1-4 ml i.m. Enl föreläsning????
Avregistrerat!!
[Lergigan]
“Risker”: potentierar den sederande effekten av substansen som finns i kroppen –> pat blir väldigt trött.
Kan förekomma iatrogent orsakad förvirring vid höga doser.
Antikolinerg effekt –> ev problem vid akut påkomna psykoser.

– Ökad risk för spontanabort
– Minskad födelsevikt
– Tillväxthämning efter födseln
– Ökat antal dödfödslar
– Intellektuell hämning vid 6,5 mån –> kvarstår i vuxen ålder.

Hjärnan är det organ som skadas mest. Väldigt stor spridning i omfattning av skadorna. Mest allvarligt är fetalt alkohol syndrom.

Kort ögonspringa, kort näsrot, litet mitt ansikte, smal överläpp.
Ögonförändring, skador (upp till 90%)

– Sänkt IQ
– Nedsatt uppmärksamhet och impulskontroll
– Inlärningsproblem
– Nedsatt fin och grovmotorik
– Försenad utveckling, inkl. social funktion.