Psykiatri – Psykos

Syn
: vanligt vid organiska orsaker, ex droger, abstinens
Hörsel
:
vanligt vid psykoser
*. Vanligaste formen av hallucination. Röster, brus? Beskriv om snälla, dumma, känner man igen dem? Kommer det inifrån eller utifrån (utifrån = värre)? Uppmanar dem till något? Kan du stå emot detta?
Smak och lukt
: ofta neurodegenerativa sjukdomar börjar med dessa hallucinationer, ex alzheimer, demens.
Känsel
*: uteslut alltid neurologiska sjukdomar före psykiska sjukdomar.

Förekomst av hallucinationer (sinnesupplevelse utan externt stimuli) och/eller vanföreställningar. Huvudsymtom är förvrängd verklighetstolkning.

a) Hippocampus-amygdala komplex.
b) Respektive sensoriskt cortex är påverkat. Fysiologisk påverkan i början (ex blodflöde), om långvarigt problem med hallucinationer kan man se degeneration.

a) Primärcortex aktivt, meningslösa brus, sträck, prickar.
b) Sekundärcortex. Hallucinationerna fylls med innehåll, röster som säger ngt, tydliga bilder.
c) Kommenterande röster som ger befallningar. DÅ viktigt att identifiera och karakterisera – bedöma risk för våld och suicid.

Felaktiga föreställningar om sig själv eller omvärlden (personer eller händelser), vilka av omgivningen inte anses kunna vara sanna; som regel uppfattas föreställningarna vara absurda.
Är orubbliga, hävdas ihärdigt.
Ofta präglad av rädsla och hot. Förföljelse = paranoida idéer är vanligast.

DA, får ett sensitiserat mesolimbiskt dopaminsystem. Ökad insöndring och mer slumpmässig insöndring.
Blir uppmärksam på saker man i vanliga fall inte hade uppmärksammat.

– Konfusion
– Desorientering
– Dissociation
– Derealisation
– Depersonalisation
uteslut konfusion och dissociation innan psykos övervägs som orsak
Om man kommer fram till att det är en psykos: överväg om den är på grund av missbruk, något somatiskt, eller psykisk störning.

a)
Paranoida
(någon är ute efter en),
erotomana
(någon är förälskad i honom/henne),
felidentifiering
,
grandiosa/megalomana
(upplevelse av att vara viktigare/mäktigare än andra),
religiösa
(vara utvald, fått förmågor från gud),
hänsyftning
(vet vad andra tänker, känner igen personer man en träffat),
somatiska
(felaktig uppfattning om kroppsfunktioner och kroppens utseende),
depressiva
de), *depressiva*(orimlig skuld, skam och självförebråelse).
b) Bestäm tema (se ovan).
– Är de bisarra (kan ej hända) eller ickebisarra (skulle kunna hända).
– Hur är stämningsläget? Kongruent: maniskt, ickekongruent: slö.

a) En specifik vanföreställning om att människor i ens omgivning är utbytta med ser likadana ut. Förekommer vid schizofreni, men även hos pat med lokaliserade hjärnskador.
b) Motsatt till Caprags. En för patienten främmande människa tros vara en person som patienten egentligen känner till (oftast en person som pat känner sig förföljd av).

En sekundär vanföreställning är sekundär till en hallucination. Ex. somatiska vanföreställningar kan vara sekundära till taktil hallucinos.

a) många som drabbar nervsystemet,
infektion
(borrelios),
autoimmuna sjd
(autoimmun NMDA-rec encefalit),
onkologi
,
endokrina
(tyrotoxikos, addisonkris),
neurologi
(degenreativa sjukdomar, (temporallobsepilepsi)),
invärtes medicinska
a* (lever, njursvikt),
b) personlighetssyndrom, utvecklingsrelaterade, affektiva sjukdomar, dissociativa
c) schizofreni-spektrat, andra psykossjukdomar (bipolär sjd typ I, vanföreställningssyndrom, psykos UNS), övriga (PTSD, autism, tvångssyndrom)
d) droger, påverkar DA, 5-HT, glutamatsystemet (ketamin), GABA (alkohol, benso), iatrogena (kortison), läkemedel: lariam, tyroxin,

1) Schizofreni
2) Schizoaffektiv (både schizofreni och bipolär sjukdom)
3) Schizofreniform (schizofreni men bara mellan 1-6 mån, 50% av patienterna får riktig schizofreni senare i livet)

Patienten ifråga ska ha en eller flera icke-bisarra vanföreställningar. Patienten ska också kunna fungera någorlunda normalt och inte ha en funktionsnedsättning, utöver det som har med själva vanföreställningen att göra.

Negativa
Affektiv avtrubbning, svårt att uttrycka känslor. Nedsatt motivation, tar sig inte för saker. Anhedoni, nedsatt lustkänsla. Social withdrawal.
Positiva
Hallucinationer, vanföreställningar. Tankestörningar. Egendomligt beteende (stereotypa rörelser, desorientering)
Kognitiva
Desorganiserat tal, beteende, tanke. Defekt “selektiv attention”. Sämre arbetsminne och inlärningsförmåga. Ångest, skuld, depression.

Positiva symtom
Dopaminhypotesen: pga överaktivitet i mesolimbiska DA –> aktiverar D2-rec –>aktivering.
Glutamathypotesen: Hypofunktion i NMDA-receptorer i ventrala tegmentumområdet (vilka hämmar dopaminerg transmission i limbiska systemet)
Negativa och kognitiva symtom
Dopaminhypotesen: pga minskad aktivitet i mesokortikala DA vägen –> mindre D1-rec aktivering –> mindre inhibering –> aktivering.
Glutamathypotesen: NMDA-receptorer på dopaminerga neuron som projicerar till prefrontalkortex stimuleras ej tillräckligt.

a) 0,7-1%
b) 15-20/100 000. Ca 50% utvecklar schizofreni.
c) 70%.
d) 10%, 50%
e) M>K (1,4;1)

– Ärftlighet
– Ålderstigen fader vid konceptionen
– Manligt kön
– THC-bruk
– Perinatala riskfaktorer (infektion under grav, svält under grav, obstetriska komplikationer)
– Födsel under feb-mars
– Födsel i urbaniserat område
– Skalltraua
– Migration

– Tyreotoxikos
– Typ 1 diabetes
– Psoriasis
– Sjögrens sundrom
– Autoimmun hepatit
Ev. bidrar neuronala autoantikroppar till sjukdomsprocessen för vissa patienter med psykossjukdom. Dessa är bl.a. NMDA-rec antikroppar (setts hos upp till 10% av schizofrena)

1) Före debut: mer avgränsat socialt samspel, påverkan på gången, “märkliga” kreativa idéer.
2) Prodromal fas: ofta negativa symtom, drar sig undan socialt. Motivationsbrist, inaktivitet, social isolering, sjunkande skol- och yrkesprestationer. Magont, sömnstörningar Kan ofta se detta 1-2 år innan den akuta fasen. Sker oftast runt 15-16 års ålder. Därefter tillkomst av märkliga idéer.
3) Akut fas: de första positiva symtomen. Hallucination. Ålder; 20-25 för män, 25-30 för kvinnor.
DUP
: tiden från första psykotiska symtomet till behandling. Mediantid ca 3 mån vid första gången. Lång DUP = sämre prognos.
4) Skov: sjukdomen går normalt i skov, oftast har man symtom mellan skoven. Skov = ökning av positiva symtom.

– Affektiva symtom (nedstämdhet, ångest, tvång. Postpsykotisk depression vanligt)
– Autistiska symtom (avskärmning, nedsatt ansiktsigenkänning, svårighet att tolka sociala sammanhang, nedsatt abstrakt tänkande)
– Neologismer (hittar på nya ord vars betydelse är självklar för denne)
– Fientlighet
– Agitation

25% mår sämre och sämre med tiden.
50% har ett förlopp där de kan bo hemma, ev sköta ett jobb och ha regelbundna besök på öppenvårdsmottagning.
25% har efter 10 år inte så mycket symtom att det kan kallas schizofreni.

Ca. 50%.
Riskfaktorer: bristande compliance, låg utbildningsnivå, beroende/missbruk, kort duration på förra inläggningen.

– Låg insjuknandeålder
– Manligt kön
– Negativa symtom
– Låg funktion innan insjuknandet
– Bristande sjukdomsinsikt
– Samtidigt beroende/missbruk
– Parkinsonism
– Lång DUP
– Förstorade hjärnventriklar
– Obstretriska komplikationer

a) 5%. Majoriteten under de första 5 åren av sjukdom.
b) tidigare suicidförsök, låg följsamhet till lm-behandling, hopplöshetskänslor, depressiv samsjuklighet

– Övervikt
– Diabetes
– Hjärt-kärlsjukdomar

a) Det absolut första man ser är en
påverkan på hippocampus
pus*.
När man tittar MRI kan man se en
tunnare bark i höger med. och lat. tinning- och pannlob samt bilaterala cingulum
m* hos patienter redan innan de utvecklat första skovet med schiozfreni. Detta innebär att man får en sämre förmåga att förstå innebörden av sina intryck.
b) Efter första akutfasen kan man se ett
ännu mindre cingulum, hippocampuskomplex, orbitofrontalt
t*. Ökat cuneus (del av parietalloben).
c) Hos de som är mångårigt sjuka kan man se en
försnabbad generell gråsubstansförlust
, mer uttalat temporalt, frontalt, singulärt.
Svullnad i globus pallidus
pga LM-behandling. Mediala temporallobsdystrofier –>
vidgade lateralventriklar
riklar*.

1)
Neural anläggnings-/mognadsrubbning
– ärftlighet med miljöpåverkan vid ex. CNS utveckling.
Är denna teori som är mest aktuell idag
2) Dyskonnektivitet – den vita substansen är påverkad och nedsatt.
3) Neurokemiska – ökning av DA i mesolimbiska DA-systemet och minskning av DA i det mesokortikala(?) DA-systemet.

Multiprofessionell behandling via en
case manager
som håller ihop behandlingen och har kontakt med patienten. För även vidare patientens talan/åsikter med det behandlade teamet. Kallas
Assertive Community Treatment (ACT)
CT)*.
Vårdplan
Läkemedel, psykologisk behandling, psykoterapi, kognitiv träning och arbetsplatsträning. Verka för aktiv och hälsosam livsföring. Hålla koll på medicinering och biverkningar. Anhöriga: stöd

De dämpar DA i hjärnan. De
flesta LM verkar som antagonister på D2-receptorer
er*. Syftet är att behandla psykos och risken för återinsjuknande.
Det har även kommit en ny grupp LM som är
partiella agonister
r* = agonister till 15%, 85% antagonister.
Många LM som utvecklas idag är glutamaterga.
Biverkningar: extrapyramidala
motoriska (parkinson liknande), känslomässigt dämpad, dysforisk. Malignt neuroleptika symtom.

Extrapyramidala
– ffa 1’a generationen.
– pga D2 block.
– Akuta: Parkinsonism, dystoni (ofrivilliga kramp i enskilda muskelgrupper), akatisi (kan ej sitta stilla).
– Kroniska: tardiv dyskinesi, involuntära rörelser, spec i munregionen.
Endokrina
– gynekomasti, laktation
Autonoma effekter
– Antikolinerga
Viktökning
– pga histaminblockad. Ffa vanligt med Klozapin.
Malignt neuroleptika symtom
(Hypertermi, svettningar, uttalad rigiditet, förändrad medvetandegrad, blek, ökad AF och puls. Behandlas på IVA.)

DA-rec antagonist. Blockerar ffa i limbiska systemet.
Ej lika D2-selektiva som de i andra generationen utan binder även D1.

D2-rec antagonist. Binder alltså mer selektivt.
Stimulerar D1 receptorer –> ökar DA i prefrontalcortex –> förbättrar kognitiv funktion, ex arbetsminne.
Påverkar även serotonerga receptorer vilket har setts förbättra behandlingsresultatet.

Klozapin. Mycket effektivt.
Har en biverkningsprofil som kan ge agranulocytos (måste ta kontinuerliga prover), hjärtmuskelpåverkan, plötslig hjärtdöd, dreglar.
Används för de mer sjuka patienterna.

1a hand: 2’a generationen ex. Risperidon (Risperidal)
2a hand: 2’a generationen ex. Olanzapin (Zyprexa), biv: viktuppgång.
3’e hand:
– 1’a generationen ex. Haloperidol (Haldol), biv: mkt motoriska.
eller
– Klozapin (Leponex)
Alla LM har olika affinitet för olika receptorer. Man kan då välja det LM som motverkar de symtom som patienten har, eller besväras mest utav.
Vid dåligt behandlingssvar – testa läkemedlets plasmakoncentration!
!* Dålig följsamhet? Snabb metabolism?

a) Ambitionen är att dämpa 20-30% av positiva symtom.
b)
Utan
antipsykotika får 60-70% nytt skov inom ett år.
c)
Med
antipsykotika får 30% ett nytt skov inom ett år.
d) 40-60% autoseponerar.

– Patienten slipper komma ihåg att ta tabletter varje dag.
– Inga koncentrationstoppar vilket minskar risken för dosberoende biverkningar.
– Lättare för vårdgivaren att veta om patienten valt att avsluta sin behandling.
– Ger en kontinuitet i vårdkontakten.
– Effektivare att förhindra återinläggning än per orala LM.
Bör inte ges om man inte vet att patienten tolererar läkemedlet!

Vid vadföreställningssyndrom:
– ej lika desorganiserad
– ej lika påverkad kognitivt
– kan ha utvecklat det senare i livet
– inga bisarra vanföreställningar

1) Samtalston
2) Psykomotorik
3) Tal och tankeflöde

Anamnes/psykisk status
: både från patient och närstående.
– Riskfaktorer, uppväxt, skolgång
– Socialt (familj, bostad, jobb, ekonomi)
– Sjukdomens utveckling – tidsfaktor
– Funktionsnivå före insjuknandet
– Stämningsläge, suicidalitet?
– Drogintag?
– Hallucinationer, vanföreställningar?
Somatisk uteslutning
:
– Status, ffa neurologisk viktig
– MR/DT
– blod, lever, el, njurstatus, CRP, TSH, borrelia, syfilis, drogtester, B-glukos, HIV.
– EEG (epilepsi?) helst i medicinfri fas.
– EKG (ffa innan medicinering)
– Överväg lumbalpunktion
Psykologisk utredning
:
– Kognitiva funktioner
– Personlighetsbedömning (i stabil fas)
ADL-funktionsbedömning

Om patienten:
– är desorienterad
– upplever syn- eller lukthallucinoser
– har episodiska symtom
– har sänkt medvetandegrad
– har tecken på infektion, t.ex. feber
– är äldre
– har en plötslig symtomdebut

– Akut drogintoxikation.
– Läkemedelsbiverkan (ex. kortison, lariam)
– Endokrina tillstånd (Cushings, tyroidea, diabetes)
– Degenerativa sjd (demens, parkinsons, huntingtons)
– Malignitet
– Temporallobs EP
– Autoimmun encefalit (ex. anti-NMDA-receptorencefalit)
– CNS infektion (herpes, borrelia, HIV, tertiär syfilis)
– Djup depression
– Bipolär sjukdom
– Dissociativa tillstånd
– Svåra tvångssyndrom
– Schizotyp personlighetsstörning

Två eller fler av följande symtom, vart och ett ska föreligga under en betydande del av tiden inom en period av 1 månad (eller kortare vid framgångsrik behandling). Minst en av dem måste vara (1), (2) eller (3).
1) Vanföreställningar
2) Hallucinationer
3) Desorganiserat tal
4) Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
5) Negativa symtom
Under sjukdomstiden ska funktionsförmågan inom ett eller flera viktiga områden varit nedsatt.
Sjukdomstecken i minst 6 mån. Måste kunna utesluta andra förklaringar.
Om en autismspektrumstörningsdiagnos finns krävs minst 1 månads vanföreställningar/hallucinationer för att en schizofrenidiagnos ska ställas.

Påverkan på tankarnasförlopp och inbördes koppling, inte på själva innehållet i tankarna (detta bedöms vid vanföreställning).
Patientens tankar blir fragmenterade och desorganiserade. Som utomstående svårt att följa med associationer, spritt och osammanhängande.
Vissa pat är i stort sett mutistiska – då kan ofta ett desorganiserat beteende ses.

– Nedsatt problemlösning
– Svårighet att planera
– Bristande uppmärksamhet
– Nedsatt processhastighet
– Sviktande minnesfunktioner
Dessa symtom ska bedömas först i stabil fas.
Test: Digit symbol coding

Förlust av förmågor patienten tidigare haft.
– Affektiv avflackning
– Motivationsbrist
– Minskat tal och tanke

En eller flera vanföreställningar med en varaktighet av > 1 mån. Funktionsförmågan är ej markant nedsatt
Ej uppfylla kriterier för schizofreni.

1) Delirium tremens – ofta obehagliga synhallucinationer
2) Alkoholpsykos – kan utvecklas efter långvarigt kraftigt alkoholintag, ofta persisterande rösthallucinoser.

– Cannabis
– Amfetamin (ofta agiterat tillstånd)

Med bensodiazepiner eller Lergigan (prometazin). EJ antipsykotika då det finns fallrapporter om cirkulationskollaps.

a) 50%
b) 20%

– L-dopa (andra parkinsonläkemedel)
– DA-stimulerande läkemedel
– Kortison
– Malarialäkemedel (lariam)
– Antidepressiva (ofta pga manisk switch)

Pat har en
smal, avgränsad
* vanföreställning men är i övrigt stort sett psykiskt intakt.
Vanföreställningar kan förekomma vit schizofreni och bipolär sjukdom men är då inte vanföreställningssyndrom.

– Mönster i tankar, känslor och beteende.
– Hur man uppfattar sig själv och andra, brukar bete sig, känna sig och relatera till andra.
– En bestående grundstruktur som kan spåras från barndomen och under hela livet.
– Relativt stabilt mönster i olika interpersonella och sociala sammanhang.

– Temperament, omhändertagande
– Arv och miljö
– Stress sårbarhetsmodellen

Beror på sammanhang
– Ålder
– Utvecklingsnivå, ex. downs syndrom
– Kulturell bakgrund, vad är normalt i personens omgivning?

Flexibilitet, förmåga att anpassa sig till kontexten. Vid personlighetssyndrom kan detta vara ganska svårt.

Problematiska personlighetsdrag som återkommande försätter personen i svårigheter.
– Avvikelse från normen – se personen i sitt sammanhang.
– Innebär en sårbarhet för livets belastningar.
– Märks på flera områden: tänkande kring sig själv, andra och omgivningen. Känsloliv, relationer och samspel, impulskontroll. Påverkar relationer till andra människor.
– Svårt att samarbeta, tex. vid behandling.
– Risk för missbruk och annan samsjuklighet
– Anpassningsproblem, relationsproblem, sårbarhet för psykisk och fysisk ohälsa. Problematiskt vid samtidig psykisk sjukdom – försvårar behandling.

– Oflexibelt mönster i många olika situationer och sammanhang
– Kliniskt lidande (även för omgivningen) och
funktionsnedsättning
ng*.
– Etablerat sedan ungdomen eller tidiga vuxenlivet.
– Kan inte förklaras bättre av någon annan psykisk störning.
Ålderskriterium: måste vara > 18 år för att diagnosen ska kunna sättas.

a) SKID- 2
b) Associationstest – ska fritt associera kring bilder. “Projicerar sitt inre på tavlorna”.

a) 10%
b) 40-60%

Kluster A
: udda och excentriska.
– Paranoid, schizoid och schizotyp
Kluster B
: dramatiska och färgstarka
– Antisocial, borderline, histrionisk, narcissistisk
Kluster C
: inåtvända, ängsliga
– Ängslig, osjälvständig, tvångsmässig

– Misstänksamma, hela tiden på vakt
– Försvarsinställda
– Kritiska men tål ej själva kritik
– Överdrivet ifrågasättande
– Undviker nära relationer
Tag patientens garderande hållning på allvar och bemöt hen med respekt
kt*.

– Likgiltiga och tillbakadragna
– Brist på känslor/kan inte uttrycka känslor
– Likgiltiga för beröm/kritik
– Lägger ofta energi på intresseområden som inte involverar mänslig kontakt.
– Enstöringar
Många har dock en önskan om att ha relationer. Detta kanske kan vara mer jobbigt för omgivningen än för patienten.
(Liknar symtombilden vid autismspektrumsyndrom)
Respektera patientens behov av emotionell distans
.

– Bisarra tankegångar
– Hänsyftningsidéer (ex. någon pratar på TV, man tror att det är till en själv)
– Talar och tänker besynnerligt
– Misstänksam
– Inadekvata affekter (ex. skratta på fel ställe)
– Ter sig udda
Har en verklighetsuppfattning som inte delas av majoriteten, men till skillnad från psykos finns det en del som håller med.
Respektera patientens uppfattning, men var tydlig med att du uppfattar det på ett annat sätt
t*.

– Bristande ansvarstagande
– Bedrägliga, lögner, oförmåga att hålla sig till sociala normer.
– Irritabel och aggressiv
– Bristande planeringsförmåga, impulsiv
– Brist på ånger och skuldkänsla.
Här lider oftast omgivningen mer än patienten själv. Många är kriminella. Har ofta substansmissbruk. Började tidigt i barndomen, svår att hålla sig till regler etc. K<M
Var tydlig. Raka besked. Försök att inte låta dig duperas
as*. Kan ha en manipulativ förmåga.

– Instabil självbild och sinnesstämning
– Gör stora ansträngningar för att undvika separationer
– Impulsiva och tempramentsutbrott
– Kronisk tomhetskänsla
– Idealiserar och svärtar ner. Delar upp världen i svart och vitt – kan bete sig väldigt olika mot olika personer.
– Upprepade självskadehandlingar
Svänger väldigt fort i beteende/känslor. K>M. Börjar ofta i tidig tonår.
Detta är en störning som ofta mognar bort
r bort*, få är > 40 år.
Försök att inte bli arg och provocerad. Tänk på att patienten inte gör sig illa för att vara till besvär. Patienten har stora svårigheter att bemästra känslor
känslor*.

20-50%. Ofta röstupplevelser som ofta är självnedvärderande eller imperativa kring självskada.
Pat ofta medveten om att rösten är intern. Svarar dåligt på antipsykotiska.

– Skillnad mellan utåt visat engagemang och inre upplevelser.
– Impressionistisk
– Dramatiska och teatraliska
– Sexualiserade relationer
– Mår dåligt och inte i centrum
Kan påminna lite om mani, men kommer inte i skov.
Logiska argument går inte alltid hem när patienten är uppfylld av starka känslor. Försök att inte låta dig provoceras
oceras*.

– Grandiosa, självöverskattade
– Kritikkänsliga
– Bristande empati
– Kräver övermått av beundran
– Undantagsmänniska
– Arrogant
Söker ofta vård när man inser att man inte är “undantagsmänniska”, bli kränkt (ex inte få befodran, bli lämnad), kan ofta bli djupt deprimerade och ev suicidrisk.
Försök låta bli att putta ner patienten från tronen. Förklara utan att kränka patienten varför den förväntade specialbehandlingen ej kommer till stånd
ll stånd*.

– Generellt räddhågsen
– Social rädsla
– Upptagen av rädsla att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer
– Betraktar sig själv som oattraktiv och underlägsen.
Liknar social fobi.
Respektera patientens behov av distans. Tänk på att patientens kan ha svårt att anförtro sig åt dig med rädsla att du ska upptäcka att hen är oduglig
oduglig*.

– Svårt att fatta vardagliga beslut utan uppmuntran och goda råd från andra.
– Svårt att vara ensam
– Behov av att andra tar ansvar
– Orimligt upptagen med rädsla att bli övergiven och behöva ta hand om sig själv.
Var medveten om att patienten vill vara till lags vilket kan innebära att patienten svarar på frågor så som hen tror att du vill
ill*.

– Perfektionist, svårt att avsluta
– Överdrivet samvetsgrann
– Ovillig att delegera
– Stelbent och envis
– Bristande flexibilitet
– Upptagen av detaljer, regler, ordning
De har oftast god insikt i sin personlighetsproblematik. Försök att inte bli provocerad
d*.

a) Schizofreni, psykos, vanföreställningssyndrom
b) Affektiva sjukdomar
c) Tvångssyndrom, fobier

Finns ingen specifik behandling.
Psykoterapi
: KBT, Insiktsterapi
Vid borderline: dialektal beteende terapi, DPT. Syftar till att minska självskadebeteenden. Träning i medveten närvaro. Patienten lär sig tekniker som underlättar acceptans och förändring.
Avtar med åldern.

Om tex. en person kommer in för depression etc. och man behandlar men man får ingen effekt.
Då kan man ev börja misstänka och utreda personlighetssyndrom.

– Minskar självmordsrisk
– Förutsättning för att undvika akuta skov
– Förutsättning för rehabilitering och återintegrera personer
– I princip omöjligt att leva ett normalt liv utan

-Sexuella
-Extrapyramidala
-Sedation (trötthet)
-Viktuppgång
ffa vid nyinsättning.

-Patienter som föredrar depåbeh framför peroral.
-Bör även erbjudas patienter som ofta avbryter behandling och återinsjuknar i akuta skov.

-Ariprazol (Abilify)
-Olanzapin (Zyprexa)
-Risperidon (Risperdal)

-Olanzapin eller Risperidon
Särskilt att lm-beh är kontinuerlig och varaktig.

Kvarstående dos trots adekvat lm-dos oh behandlingstid – byt till läkemedel med kraftfullare effekt på psykotiska symtom:
-Klozapin
Samt psykosociala insatser.

Bör erbjudas Klozapin oavsett om nyinsjuknande eller långvarig sjukdom.
(minskar risk för självmord i högre grad än andra)

85%

– Fortsatt hög överdödlighet 2,5 ggr övrig befolkning.
-I sv lever en man med schizofreni i snitt 19 år kortare och en kvinna 17 år kortare än befolkningen i stort.
– Dödlighet till följd av självmord är 10-faldig gentemot vanliga befolkningen.

-Delaktighet i val av läkemedel
-Information om effekter och biverkningar
-Val av lm utgår från patients önskemål och förutsättningar.

Positiva psykossymtom +++ (utåtriktade, 1a-handssymtom)
Negativa psykossymtom ?+
Sedering – ångestdämpande
Minskar risken för återfall i akut psykos
Minskar risken för suicid

Sedering/trötthet/depression
Extrapyramidala

-Akut dystoni (smärtsam kramp – ge anitkolinergika AKUT)
-Parkinsonism (hypokinesi, rigiditet, tremor)
-Akinisi (svårt att komma igång) – vanligare 1a gen.
-Akatisi (myrkrypningar)
-Tardiv dyskinesi
-Metabola effekter (viktuppgång, metabolt syndrom, diabetes)

1. Förhöjd kroppstemperatur (>38 grader)
2. Uttalad rigiditet
3. Förändrad medvetandegrad (delirium – stupor och koma)
Blodtrycks/pulsökning >25%, svettningar, blek hud, ökad AF.
Lab: stegrat CK (x4) och LPK

Finns ingen antidot.
-Sätt ut neuroleptika
-Ofta IVA-vård

-77% av förtida dödsfall till följd av fysiska sjukdomar.
30% hjärtkärlsjukdom, stroke
13,5 % cancer
14 % självmord
8 % skador

-Vanföreställningar
-Hallucinationer
-Avvikande beteende
-Tankestörningar

Hos 60 % finns en påtaglig belastning innan insjuknandet.
Belastningar:
-Förluster
-Olösbara konflikter, integritetskränkning
-Psykoaktiva substanser
-Kroppslig sjukdom, sömnbrist

-Prodromal (ospec tecken)
-Prepsykos (diskreta tecken till realitetsproblem)
-Tidig psykos (vanföreställningar/hallucinationer, ensamhet)
-Psykos (“öar av normalitet”)
-Resolutions (skam, förnekelse, nedstämdhet)
-Återhämtning (hitta åter ett meningsfullt liv med samhällsdelaktighet)

– 70 % återfall inom 5 år
– 40 % återkommande psykos
– 30 % varaktig funktionsnedsättning

-Anamnes
-Somatisk utredning
-Diagnostik från DSM5/ICD10
-Psykosocial utredning
-Alkohol och drogscreening
-Neuropsykologisk utredning
-Symtomskattning RSS eller PANSS, CAN, GAF symtom och funktion.