Psykiatri – Sömn

Vakenhet
1. Mellan vaken och sovande (5min)
2. Insomnande (10-15min)
3. Djupsömn (20-40 min)
4. Djupsömn (20-40 min)
REM-sömn (varierande)

4-7 h

1,5-2 h

90-120 min

Stadie 1

Stadie 3-4, djupa sömnstadier.

-Icke-drömmande stadie
-Långsamma vågor
-Nedsatt känsla/uppfattning
-Logiska tankar
-Episodiskt ofrivilliga rörelser
-Mekanismer som hindrar oss från att vakna upp

-Drömmande stadie
-Livliga och interna orsakade känslig och uppfattning
-Ologiska, bizarra tankar
-Inhibiterade muskelrörelser
-Rapid eye movement

Mindre med ökad ålder

-Orexin (som i sin tur kontrollerar histamin, dopamin, NA, Acetylcholin)
-Glutamate (preursor GABA)
-Serotonin
-Cortisol (cortikotropin releasing hormone)
-Tyroidhormon
-GABA (vissa områden)

-GABA
-Melantonin (cirkadian rhtytm)
-Adenosine (kaffe är adenosinantagonist)
-Tillväxthormon

Minskar mängd drömmar men gör dem livligare.

Acetylkolin (ökar under REM-sömn)

GABA

Orexin

Nattetid.
Är anabolt.

1) Insomni
2) Sömnrelaterade andningsbesvär
3) Central störning av hypersomni
4) Cirkadianska sömnrytmsstörningar
5) Parasomni
6) Sömnrelaterade rörelsestörningar
7) Övriga sömnstörningar

Upp till 25 %

4-24 %

Upp till 20% hos skiftarbetare

-OSAS
-NREM parasomni
-REM-beteendestörning
-Narkolepsi

-Kronisk insomni
-RLS/WED

-Försenad sovfas
-NREM parasomni
-Narkolepsi

Kronisk insomni
OSA
RLS
REM-beteendestörning

Hjärnan utvecklas

-Hypersomni som leder till ökat antal olyckor
-Ökad mortalitet

-Depression
-Hallucination
-Psykos
-Suicid

-Brukande av alkohol och droger

Medicinska och psykiatriska sjukdomar

-Mental sjukdom
-Läkemedelsorsakad
-Alkohol/droger

-Depression
-Övermedicinering
-Alkohol/droger

-PTSD
-Biverkning av seretonerga antidepressiva

Användning stimulantia

1) Insomni
– hur ter den sig
– allvarlighetsgrad
2) Anledning till insomni
3) Konsekvenser av insomni

-Insomningssvårigheter
-Tidigt uppvaknande (på morgonen)
-Fragmenterad sömn (många uppvaknanden)
-Dålig sömnkvalité (känsla av att ej vara utsövd när man vaknar)

Polysomnography?

EEG, EOG, EMG

Heldagstest som består av 5 schemalagda naps med 2h mellanrum. Mätning hur lång tid det tar att somna.
Standardtest för narkolepsi och ideopatisk hypersomni.
-Narkolepsi om insomning 2 REM-starter

-Mäter förmågan att hålla sig vaken utan stimuli
-Ex för profesionella förare/piloter

Jämför EEG-aktivitet med öppna och stängda ögon.
-Baseras på att EEG förändras med ökad sömnighet.

I epidemologiska studier.
-Klocka och ett program som räknar om rörelser till sömnmönster.

Svårigheter att:
-Somna
-Forsätta sova utan uppvaknande
-Inte vakna tidigt
-Känna sig pigg efter en natt

1) Sömnhistoria
2) Psykiska/mentala problem
3) Fysiska problem
4) Livsstil (ex kaffe på kvällen)
5) Miljö (stress, oljud etc)

-Sömnhygien
-Avslappning
-KBT

-Lm med vm på GABA (beroendeframkallande!)
-Lm med vm på histamin/5HT2
-Lm som slår mot kroppsklockan

-Korrektion ev järndefekt
-Träning och/eller mental distraktion
-Undvikande av mediciner som påverkar RLS
-Sänk koffeinhalten
-Relaxering, varma bad

1) Dopaminagonist
2) Anticonvulsanter (pregabalin, gabapentin)
3) Långverkande dopaminagonister
4) Benzodiazepiner

1) Skiftarbete/jet lag
2) Försenat sova-vakenhetsmönster
3) Avancerat sova-vakenhetsmönster
4) Oregelbundet sova-vakenhetsmöster

-Sömnhygien
-Gradvis försening att gå till sömn tills eftersträvad tid uppnås.
-Ljusexponering på morgonen
-Melantonin

-Markant dagtidssömnighet
-Oermotståndligt behov att sova
-Cataplexy
-Hypnagogic halllucinations
-Sömnparalys

När en stark känsla eller skratt leder till komplett förslut av muskeltonus trots att personen fortfarande är vid medvetande.

Hallucinationer när man somnar

Att man är helt oförmögen att röra sig eller prata trots att man är helt medveten (antingen när man vaknar, eller somnar)

-Polysomnography och MSLT.

-Modafenil – oklar vm
-Methylfenidat/amfetamin – som trycker ned REM.

3-4 NREM oftast första tredjedelen av natten.

Under REM-sömnen agerar man ut drömmar – kan ge våldsamma reaktioner.
-Ingen paralys under REM.
-Vanligare på slutet av natten.
-Kan ske i alla åldrar men vanligast hos äldre.

Seretonerga droger

-Sleep walking
-Mardrömmar
(vanligare hos barn/unga)

-Gå och lägg dig samma tid varje dag
-Skapa en lugn och vilosam miljö
-Undvik power naps
-Dra ner på kaffe, nikotin och alkohol på kvällen
-Avstå från stora mål på kvällen
-Avstå från att dricka stora mängder vatten innan sänggående.
-Träna, men inte precis innan läggning.
-Slappna av och gör något relaxerande innan du ska sova.

-Kognitiva:
Eliminera tankar/oro över att inte kunna sova och dess konsekvenser
-Beteende:
Sitmulikontroll, sömnhygien, ligg ej i säng om inte för att sova, ta bort klockor, avslappningsövningar, fortsätt att vara passiv vaken istället för aktivt i försök att somna.

Påverkar GABA-A

1 Flunitrazepam (Rohypnol)
2 Diazepam (Stesolid), Oxazepam (Oxascand)

Slår också på GABA-A.

Zopiclone (imovane)
Zolpidem (stilnoct)

Vanebildande, toleransutveckling.

Max 4v

-Andningsdepression (ffa med andra substanser som opiater, alkohol), vid OSAS, ackumulering.
-Falltendens
-Pardoxala reaktioner (ÄLDRE!!!)
-Psykos och depression vid zolpidem
-Sänkt REM-sömn

JA med Flumazenil (antidot)

-Pulsoxymetri (sat)
-AF

-Clormethiazole (Heminevrin)
-Passionsblomma/Sedix
-Antihistamin
-Antipsykotika
-Melatonin (om cirkadisk)

Kan ge utsättningssymtom om beroende.

-Baksmälleliknande symtom
-Kan förlänga Qt-tiden

I stadiet mellan vakenhet och sömn. A försvinner när man öppnar ögonen.

Lättare sömnstadie dvs 2.